Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Film

Ceci n’est pas une ruche

En gång som ny lärare skulle jag vikariera på en kollegas svenskalektion. Eleverna skulle arbeta med minoritetsspråken i Sverige. Jag skulle hålla en kort genomgång och sen skulle eleverna sitta i bikupa och efteråt berätta vad de kommit fram till i bikupan. Sen skulle de arbeta i redan bestämda grupper och skapa korta presentationer om sitt tilldelade språk som de skulle hålla lektionen därpå.

Lätt som en plätt? Jag undervisade i svenska och kände gruppen, men vad f-n var en bikupa. Jag försökte googla och hittade massor med referenser till att prata i bikupa men ingenstans hittade jag någon som förklarade vad det var. Till slut lät jag dem diskutera två och två med den som satt jämte.

Bikupa

Men vad är då en bikupa? En bikupa innebär att ett ämne diskuteras i par eller mindre grupper. När bikupan har fått surra i några minuter fångar läraren upp tankar från någon/några av grupperna eller så får grupperna kort redogöra vad de kommit fram till. Det är inte hjärnkirurgi och många gör det säkert utan att kalla det bikupa men namnet satte griller i huvudet på mig. Jag trodde detta skulle vara en ny pedagogisk och otroligt effektiv metod som just jag hade missat. Har du känt så någon gång?

Skolans värld är full av olika metoder, vissa av dem återkommer år efter år medan andra blir flugor som det plötsligt känns som alla använder och pratar om innan de brinner ut som tomtebloss. Men hur ska man veta hur, var och när man ska använda dessa nya metoder? Eller för den delen veta om de är effektiva och ger effekt på elevernas resultat?

För att svara på den frågan så ska Pedagog Stockholm starta en filmserie som vi kallar gestaltade klassrumspraktiker. Det går ut på att vi gör 3-5 minuter långa filmer där vi visar upp och dokumenterar hur olika lärare arbetar med olika pedagogiska metoder i sin undervisning. Det ska bli en ”så gör du film”, där vi besöker en lärare i dennes klassrum och skildrar och dokumenterar hur denne arbetar med specifika metoder. Först ut är metoderna No hands up och flygande bedömning som är populariserade av Dylan Wiliam.

Bikupa
Flickr cc-licens: Jennie Ivins

/Calle

Alla kan vara kreativa!

Anne Bamford

Igår på skolforum på väg hem vid fyra snåret, trött i huvudet efter två intensiva och roliga dagar, ramlade jag över Anne Bamford och hennes föreläsning WOW-factor 2.0 på Blå scenen och jag kände bara – Wow!!

Först var det en liten skara uthålliga som orkade stanna och lyssna men efterhand lockade Annes entusiasm och fantastiska retorik fler och fler både besökare och utställare. Och vi blev väl belönade! Hon talade om det kreativa skapandets roll för elevernas lärande och hur det gör skolan roligare, får eleverna att nå högre resultat och dessutom gör dem bättre utrustade att möta framtiden.

Anne Bamford är professor i pedagogik i London och är känd för sin forskning om kulturens inverkan på inlärning och kreativitet i lärprocesser. Genom undervisning i estetiska ämnen får eleven tillgång till kulturella koder och kulturellt kapital som gör att det är lättare att navigera sig i samhället och att aktivt delta i offentliga sammanhang. När man undervisar genom estetiskt skapande och kreativitet använder lärare och elever olika estetiska uttryck för att förstärka undervisning och skapa en större förståelse för sitt ämne. Man kan skapa i alla ämnen menar Bamford, men säger även att dålig undervisning kan döda kreativiteten. Hon tog upp att många personer har fått sin kreativitet dödad av undermålig undervisning, kanske genom att en lärare inte uppmuntrat deras skapande eller att läraren har en gammaldags syn på att kreativitet är en talang man har eller inte.
– Alla kan träna och öva sig på att vara kreativa, slår Anne fast. Och här har skolan ett ansvar för att uppmuntra och stimulera eleverna.

Hur kan jag uppmuntra mina elever att vara kreativa?

Några av de punkter som Anne Bamford tog upp som viktiga för en bra undervisning inom och genom estetiskt skapande och kreativitet är:

  • Att man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
  • Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
  • Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
  • Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
  • Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.

Skolpjäs

Att erbjuda kulturupplevelser och estetiskt skapande är enligt Bamford inget som ska vara som strössel på en tårta, det är en laglig rättighet! Dessutom är det en win-win för alla inblandade så vad ska ni göra mer er skola under läsåret? Öva på samarbete med drama? Dansa matematik? Skapa nya bilder med datorn? Spela in en actionfilm med Ipaden? Låta eleverna skriva fanfiktion om sinafavorit band på svenskan? Endast fantasin sätter gränsen och tryter den så finns det massor med spännande inspiration på Kulan som du hittar här på Pedagog Stockholm eller på Kulturdirekt.

Teaterbild tagen av Jim Wissemes och licensierad under CC-licens.

Läs mer om Anne Bamford i ett reportage om The Wow Factor på journalisten Carl-Magnus Höglunds sida.

/ Calle Hedrén

Vi är med i 100 000 klubben


Hurra! I dag klev vi över 100 000 strecket på Pedagog Stockholms Youtube-kanal. Vi är så glada för att så många har tittat på Pedagog Stockholms filmer från skolor och förskolor i Stockholm. Här kommer några personliga favoriter.

 
Värdet i att få utforska. I över femton år har svenska förskolor jobbat med ett utforskande arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia. Emelie Bernemyr som förutom att hon är förskollärare också är licentiand vid Stockholms Universitet, visar och berättar hur hon arbetar i sin förskola.

 
På Herrängens skola tillämpar Åsa Wennersten kamratbedömning på svenskalektionerna i fjärde klass. Eleverna byter texter med varandra och ger positiv återkoppling samt talar om vad som kan förbättras.

 
Daniel Barker på Norra real använder ett digitalt responssystem för att få direkt återkoppling från sina elever. Dels använder han det för att kolla vilken nivå deras nuvarande kunskaper ligger på. Då ser han direkt om han kan gå vidare eller måste fördjupa sig. Dels använder han det för att skapa diskussion och visa hur eleverna påverkas av varandra och honom själv.

Stort tack till alla medverkande förskollärare, lärare, barn och elever för att ni är med och delar med er av kunskap och erfarenheter! Och för att ni visar hur just ni arbetar. Det betyder mycket för oss som vill veta mer och ta del av era erfarenheter.

/Eva-Li