Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Källkritik

Grattis Wikipedia – 15 år!

Tack, svarar Einar Spetz, svenska Wikipedias presstalesperson sedan två år, skolbibliotekarie i Stockholms stad sedan många år och bloggare på Pedagog Stockholm.

Han har, som han själv uttrycker det, varit ”djupt insyltad” i Wikipedia i ca tio års tid vilket innebär ett regelbundet umgänge med Wikipedia och andra wikipediander, åkt på konferenser och gjort ca 10 000 redigeringar. Redigeringar innebär att han skrivit egna, gått in i andras texter och till exempel styrt upp språk, lagt till nya avsnitt eller lagt in egna fotografier.
Första gången han lade upp en artikel på Wikipedia handlade det om Lettlands litteraturhistoria.
– Jag var nöjd med min text, ganska självbelåten faktiskt och tänkte att kanske fler skulle ha nytta eller glädje av att läsa den. Men spridningen var förenat med kostnader och vilka alternativ fanns?
Ungefär samtidigt hade Wikipedia – ”den fria encyklopedin där alla kan redigera” börja göra sig gällande på nätet som en källa, så det blev där han publicerade sin artikel.
Ganska snart märkte Einar att någon varit inne och redigerat i hans text och gjort den ännu bättre.
– Jag upptäckte hur häftigt det var med kollaborativt skrivande, att kunna förlita sig på att andra skribenter är seriösa och vill väl, säger Einar.

Ska elever använda Wikipedia i sina skolarbeten?

– Ja, det tycker jag. Men eleverna måste ha kunskaper om hur artiklarna kommer till så att de har ett sunt källkritiskt förhållingssätt till källorna, vare sig det är Wikipedia eller någon annan källa. Wikipedia är utmärkt att använda i undervisningen, säger Einar och ger exempel på hur Ylva Pettersson på Katedralskolan i Skara som använder Wikipedia som redovisningform och låter eleverna skriva sina redovisningar som artiklar på Wikipeda och låter hela världen läsa dem. Det fick hon Guldäpplets särskilda pris för 2012.

Einar gjorde en egen undersökning 2008-2009 bland 266 gymnasielärare i Stockholm om hur de förhöll sig till elevernas användande av Wikipedia som källa. De flesta lärarna svarade att de inte avrådde sina elever att använda Wikipedia. En mindre undersökning bland eleverna under samma period visade att eleverna uppfattade att lärarna inte godtog Wikipedia som trovärdig källa.
– Vi vet att elever använder Wikipedia men av taktiska skäl vågar de inte ange det som källa, säger Einar.
Idag finns det över 2,5 miljoner artiklar på svenska Wikipedia och ännu fler på de stora språken.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Fler undersökningar av Einar Spetz

Hur används Wikipedia av riksdagens ledamöter?
Hur använder riksdagens ledamöter den svenska språkversionen av Wikipedia? Hur uppfattas den fria encyklopedin av Sveriges folkvalda?

Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?

 

Skolan så som vi upplever den #Reclaim the schools

Idag publicerar vi vår senaste film på Pedagog Stockholm. Pelle har varit och filmat på Bromma gymnasium och intervjuat läraren Ulf Jämterud och hans elever på en lektion om källkritik.

Det här är en typisk Pedagog Stockholm film. Vår bild av skolan som vi upplever den. Med kompetenta och engagerade lärare och elever som tillsammans utvecklar kunskap och färdigheter varje dag.

Det är många som är med och bidrar till bilden av undervisning och skola. Störst utrymme har olika medieaktörer. Senast i dag kan vi läsa en artikel i Svenska Dagbladet om  flykten från läraryrket. Vi översköljs av artiklar och upprop om skolkrisen. Det finns mycket som vi måste jobba med att förbättra på alla plan i skolan. Vi rör oss mitt i stora utmaningar.

Samtidigt vet vi att det är viktigt att fokusera på det som är bra. På det som fungerar. Så att vi orkar orientera oss vidare. I filmen två stjärnor och en glödlampa kan vi lära oss av eleverna på Herrängens skola. Tillsamans med sin lärare  Åsa Wennersten tillämpar de kamratbedömning på svenskalektionerna. Eleverna byter texter med varandra och ger positiv återkoppling och talar om vad som kan förbättras. Två bra saker och en önskan om förbättring. Konkret och framåtsyftande feedback. Det funkar.

Vårt uppdrag på Peadgog Stockholm är att fokusera på det som är bra. På det som vi kan lära oss av. Det som brukar kallas goda och lärande exempel. Det finns fler som arbetar för samma sak. Som vill vara med och ta utrymme och delge sina bilder av skola och undervisning.

Skolyftet startades av lärare som en motreaktion på Aftonbladets grävprojekt Skolraset (Som efter protester bytte namn till Skolgranskning). Spontana och planerade  TeachMeet och Edcamps genomförs av engagerade lärare på flera ställen i Sverige. Möten som brukar förklaras som knytkonferenser av och med lärare (samt andra som är intresserade av  skolutveckling). Och så har vi den engagerade Twitter-gemenskapen som chattar skola på torsdagskvällarna #skolchatt. 

Det är flera kommuner som gör som Stockholms stad och startar Pedagogsajter. Pedagog Malmö, Torghandel (Göteborg) Kungsbacka delar och  Parasoll (Sollentuna) ligger redan uppe. Vi får förfrågningar och intresserade frågor från många kommuner. Umeå vet vi är på gång med ett liknande projekt. Vi hoppas på att fler kommunder gör sammas sak. Tar sin plats i berättelsen om skolan. Som vi ser den. Om du vill följa vårt samarbete kan du bli medlem i vår Facebookgrupp.

För några dagar sedan såg vi en ny paroll på Twitter med en egen hashtag #reclaimtheschools. I går kom en av iniativtagarna förbi på redaktionen och gav mig denna fina pins.

Och eftersom Ulf Jämterud ständigt påminner mig om vikten av källkritik gjorde jag så klart en enkel granskning och hittade upphovskvinnorna och mannen här.

Pernilla Lundgren och Erika Isaksson  bloggar här. Jag tor att även Magnus Blixt är inblandad och antagligen fler. Jag har hört rykten (på vår Facebooksida och Twitter) om att det skrivs på ett manifest och att man planerar en picknick (en tweeup?) i vår. Det ser jag fram emot att få veta mer om.

Vi klagar ofta på att medierna bara lyfter fram dåliga sidor av skolan och trumpetar ut kriser och katastrofer. Vi kan inte sitta i våra verksamheter och vänta på en riktigt fin återkoppling från de stora mediahusen. Om allt det som är bra. Nej, vi måste ta tillbaka bollen. Och vara med i spelet i medierna, på nätet och kommunicera. Vi har en riktigt god och tuff match framför oss.

Och vi kommer att göra mål.

/Eva-Li