Fira boken genom att uppmärksamma Världsbokdagen 23 april

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Omvärldsbevakning – dela med dig av dina bästa tips

Omvärldsbevakning betyder enligt Wikipedia ”en organisatorisk aktivitet att införskaffa underrättelser om omvärlden (till exempel konkurrenter och marknader) i syfte att positionera organisationen, dess produkter och tjänster”. Konkurrens väl kanske inte är det första skolbiblioteksvärlden förknippas med men tänker man på aktiviteten läsning så går det att se att den aktiviteten utsätts för hård konkurrens… Hur som helst så är det viktigt att ha koll på saker som händer inom den egna sfären för att kunna utveckla sin verksamhet och då är det bra att kunna lägga lite tid på att omvärldsbevaka. Men hur görs detta på bästa sätt? Frågan har säkert lika många svar som läsare men här kommer ändå några tips där det går att hitta matnyttig information och intressanta reflektioner. Du får också mer än gärna dela med dig av dina bästa omvärldsbevakningstips i kommentarerna nedan!

Nyheter 

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Det finns många olika nyhetsbrev att prenumerera på som med jämna mellanrum dyker upp i din mejlkorg. Till exempel har dessa organisationer egna nyhetsbrev som kan vara av intresse för skolbibliotek: Skolverket, Barnens bibliotek, Kulturrådet, Digiteket, Internetstiftelsen, UR.

  • Sociala medier

På sociala medier finns många grupper och konton med biblioteksfokus. Till exempel: @Skolbibliotekarierna – ett stafettkonto på Instagram och Twitter där olika skolbibliotekarier turas om att göra inlägg om sitt arbete. @Svbib – Svensk biblioteksföreningens konto som lånas ut till olika biblioteksverksamheter. Skolbibliotekssamtal och Forum för barn-och ungdomsbibliotekarier är grupper på Facebook där du kan dela artiklar, länkar och diskutera olika skolbiblioteksrelaterade frågor.

  • Skolbiblistan

Skolbiblistan administreras av Skolverket och det är ett forum via e-post för dig som vill diskutera, ställa frågor och utbyta erfarenheter som rör skolbibliotek. (Om du prenumererar så ställ med fördel in en regel så att post från skolbiblistan hamnar i en egen inkorg, då blir det lättare att överblicka).

  • Poddar och bloggar

Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. För den som vill fördjupa sig i MIK-området visuella kulturer och bildbruk finns Bildpodden.

Vad gör de i skolbiblioteket? är en blogg här på Pedagog Stockholm där du kan följa en skolbibliotekarie i Stockholm stad i det dagliga arbetet.

Vilka är dina bästa tips för omvärldsbevakning?

Träff med expertnätverket skolbibliotek: Stärkta skolbibliotek

SKOLBIB-INSTAGRAM-FLODE-1080X1080                                                              Bild från Svensk biblioteksförening

Igår, 15/3, deltog jag i en väldigt intressant nätverksträff med expertnätverket skolbibliotek, som anordnades av Svensk biblioteksförening. Det var många kloka tankar och förslag kom fram under en förmiddag så detta blev ett lite längre inlägg.

Tre olika expertiser började med att reflektera kring utredningen ”Stärkta skolbibliotek” påverkan på den egna verksamheten och skol(biblioteks) sverige.

Representanten från Svensk biblioteksförening menar att detta är en historisk utredning som på många sätt tydliggör skolbiblioteken på ett sätt som det inte har gjorts förut.  Det viktiga med utredningen att det sätter fokus på att det ska finnas en likvärdighet för alla elever. Likaså erkänner den även vår profession. Men vi får inte ha en övertro på att allt kommer att förändras på en gång. Dock är det är ett stort steg OM vi får till de politiska besluten som föreslås. Viktigt är också att utredningen pekar på skolledarens viktiga roll för skolbibliotekets verksamhet.

En representant från utredningens expertgrupp berättade vad en expertgrupp gör. De skriver ingenting själva, bara ytterst lite. De läser däremot alla texter och lämnar synpunkter. De kan också lämna egna tips och förslag. I sin roll måste de även förhålla sig till vad har myndigheten (i detta fall är det då Skolverket där hen arbetar) sagt tidigare i remissvar, i konferenser, skrivit på hemsidan och så vidare. Representanten säger att hen är imponerade av hur lyhörda utredarna har varit och hur väl genomfört betänkandet är.

Skolverket berörs genom många av förslagen. Några av de viktigaste, som de anser, är författningsändringarna i skollagen samt läroplanerna och det förslag som säger att Skolverket ska sammanställa allmänna råd om skolbibliotek. Förslaget om ett samarbete mellan KB och Skolverket för att utveckla skolbiblioteksstatistiken är också viktigt. Det innebär att det skulle förbättra kunskapen om skolbibliotek på Skolverket.

Gällande statistiken vill intresseföreningar som till exempel DIK att man kategoriserar skolbibliotekarie som pedagogisk personal. Idag ligger professionen under ”lärverktyg”, vilket gör det svårt att se hur mycket resurser som faktiskt läggs på skolbibliotekaielöner.

På frågan vad representanten ser för utmaningar är det främst gällande bemanningsfrågan. Hen har sett att flera kommuner har under utredningens gång dragit ner på sin skolbiblioteksverksamhet, trots det som idag står i styrdokumenten. Det är ett stort steg om bemanningen förtydligas, skrivs in och antas.

Två representanter från Borås Högskola har tittat på utredningen utifrån deras perspektiv. De ser det som att det handlar om att kompetenshöja alla de som jobbar med skolbiblioteksverksamhet på skolorna, bibliotekarie, lärarbibliotekarie samt övriga i skolbiblioteket men även skolledare och rektorer. Ett mycket intressant spår för lärosätena är samarbetet på lärarutbildningen. Det finns redan idag påbörjade sådana samarbeten som kan utvecklas. På Södertörns högskola finns ett samarbete med de som studerar till fritidspedgoger. På Borås högskola finns ett samarbete med lärarutbildningen. Representanterna föreslår att skolbibliotek mer kan utnyttja de VFU studenter som kommer ut på skolorna, att kunna visa på den kompetens och verksamhet som finns i skolbiblioteket.

Efter en kortare paus var det dags för en presentation av  ”Utredningen för stärkta skolbibliotek”. Här kan du läsa hela betänkandet.  Du kan även lyssna på när Svensk biblioteksförening intervjuade den särskilda utredaren här.

Vad händer nu?

När det gäller införande och ekonomiska konsekvenser kan ett beslut om ny lagstiftning fattas före valet 2022. Även de som ingår i januariavtalet vill se sådana här förändringar, vilket gör att det skulle kunna tas ett beslut innan valet. Lagändringarna föreslås träda i kraft till läsåret 2023/24.

Det är viktigt att detta förslag finansieras, förslaget ligger på en permanent investering om 470 miljoner/år. Dessa pengar kommer då att delas ut till alla kommuner, det kommer inte vara sökbara medel. Detta är pengar för att lagstiftningen är ny, med andra ord kommer man inte be om redovisning på detaljnivå. Uppföljningen kommer istället ske på verksamhetsnivå.

Utredningen vill även skapa en bättre förväntansbild ute på skolorna. Exemplet med elevhälsan lyfts i då den har gått från goda exempel på enstaka skolor till att man nu kan förvänta sig att det ska finnas en välfungerande elevhälsovård på alla skolor.

Paneldebatt

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från DIK, Södertörns högskola, rektor från Hvitfeldtska  gymnasiet (Årets skolbibliotek 2020) och en politiker från Linköpings kommun. Jag har nedan gjort några nedslag i vad som diskuterades.

Sammantaget tycker de i panelen, liksom många av oss, att det är en väldigt bra och gedigen utredning. DIK trycker särskilt på frågan gällande bemanning samt att skolbiblioteksverksamheten bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Deltagarna anser att bemanning och att skolbiblioteksverksamheten ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete är de två viktigaste frågorna som kommer upp i utredningen. På frågan hur DIK ser på bemanning i förhållande till förslaget om VALS (Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamheten) säger representanten att bemanningsfrågan är så stor så det så de har inte riktigt kommit dit än. Det är så många delar som saknas idag. De är ett fackförbund för bibliotekarie och kommer att värna om den kompetensen även i deras remissvar.

Det kom även upp att det också är viktigt att prata om skolbiblioteket som en verksamhet, inte bara som resurs, som en av de viktigaste frågorna. Verksamheten behöver organiseras men det saknas kunskap idag. Södertörn lyfter här vikten av samarbete och då särskilt med fritidsverksamheten.

Rektorn från Hvitfeldtsaka berättade om hur de började bygga upp sin skolbiblioteksverksamhet. Ett arbete som påbörjades för cirka 10 år sedan. Vi har tidigare skrivit inlägg på bloggen om Hvitfeldtska gymnasiet, det kan du läsa här. 

Panelen kom även in på synen på skolbibliotekarier och att okunskapen är ganska hög gällande exempelvis skillnaden mellan skol- och folkbibliotek samt om bibliotekaries kompetens. Det är viktigt att skolbibliotekarier får kompetens synliggjord för att kunna få ”respekten” från lärarkollegor. Vi fick också med oss några kloka ord från rektorsperspektiv, att som rektor är det omöjligt att sitta på alla kompetenser själv utan en viktig roll man har är att lyssna på den kompetens man har på sin skola, både vad gäller lärare och bibliotekarier.

För kännedom är nu remissen nu är ute till cirka mitten av juni, du kan hitta vilka som är remissinstanser här.  Du kan alltid skriva ett yttrande, även om din kommun inte är en av remissinstanserna.

/Magdalena

Källkritikens dag

Imorgon är det källkritikens dag, en dag som inrättades 2017 i syfte att belysa vikten av källkritik. Källkritik är ett ord som har funnits i svenskan sedan 1889, men att tvivla på allt och inte lita på något gör dig inte till en kritisk tänkare. Att vara källkritisk räcker inte längre utan det bör kompletteras med källtillit, det vill säga att man faktiskt är beredd att tro på det som känns som trovärdig information. Där källkritik handlar om att granska det enskilda påståendet handlar källtillit om att identifiera trovärdiga källor och att våga lita på dem, vare sig det rör sig om tidningsredaktioner eller myndigheter. Mer om källtillit går att läsa i artikeln Därför behöver du källtillit av Anders Thoresson för Internetstiftelsen.

Tips på kommande online-evenemang på temat källkritik:

Slutligen kommer här en liten påminnelse om att det digitala kan krångla till det och att det inte alltid är tydligt vem som står bakom ett påstående.

Texas Lawyer, Trapped by Cat Filter on Zoom Call, Informs Judge He Is Not a Cat on Vimeo.

Vad är UX och kan det vara något för skolbibliotek?

I biblioteksvärlden har det under några år pratats mycket om och arbetats mycket med UX. Kanske har du hört eller läst om det? Eller kanske rent av testat lite själv? Främst är det nog universitetsbibliotek och folkbiblioteket som anammat UX-metoderna. Men skulle det kunna vara något även för skolbibliotek? Här kommer i alla fall en liten introduktion till vad UX är.

UX står för User Experience och betyder användarupplevelser, kortfattat försöker man ta reda på vad den som använder biblioteket egentligen tycker och sedan använda denna kunskap som grund för utveckling. En viktig komponent i UX är att det ska gå snabbt mellan observation och handling. Exempelvis har du på ditt bibliotek gjort observationen att få elever i mellanstadiet hittar till seriehörnan, ta då snabbt fram en tydligare skylt eller någon annan lämplig åtgärd. Om du märker att detta fungerar efter en ny observation är det läge att göra förändringen mer permanent.

Fem olika metoder inom UX
I en artikel i Biblioteksbladet sammanfattas dessa fem metoder:

  1. Betrakta människor i biblioteket. Vad gör de egentligen?
  2. Användarintervjuer. Intervjua användarna om deras upplevelse av biblioteket. Lyssna noga och ge dem tid att tänka och tala, många som intervjuar pratar för mycket själva. Var inte rädd för tystanden och tala högst 20 procent av tiden själv.
  3. Skugga användare. Be användare att utföra en enkel uppgift och fråga om du får följa med. Det kan till exempel vara att hitta en bok. Du ser hur många hinder de möter på vägen, hur de interagerar med skyltar, hur de rör sig genom rummet, om de pratar med någon och om de använder bibliotekskatalogen.
  4. Kärleksbrev och göra slut-brev. Låt användare i grupp skriva varsitt brev som om de höll på att bli kära i eller göra slut med biblioteket. Be dem berätta hur de känner, varför de gör slut eller har blivit kära.
  5. Kognitiv kartläggning. Låt användare rita bilder av bibliotekets styrkor och svagheter med färgglada pennor under sex minuter. Be dem byta penna varannan minut, eftersom de ritar det viktigaste först kan du sedan följa deras prioriteringsordning. De får även ­berätta om sin bild.

Post-it
Innan jag hade provat på UX förknippade jag alltid post-it med filmen Romy & Michele´s High school reunion, varför just den filmen är dock en helt annan historia. Men nu för tiden tänker jag alltid UX = post-it. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att strukturera upp de svar man får efter till exempel användarintervjuer. Så här kan det se ut:

images2

images (1) images3

Under dessa tre kategorier sätter du sedan nya post-it i samma färger med kommentarer du fått via dina intervjuer. Tänk på att inte tolka personen i fråga utan skriv ner sådant som verkligen är sagt samt att det endast ska vara en kommentar per lapp. På detta sätt får du en väldigt bra och tydlig överblick över vad du har fått för information och sedan återstår bara analysen av vilka tankar/kommentarer som du vill ta vidare.

Viktiga komponenter när man provar UX som metod är att vara orädd, vilja testa idéer och våga misslyckas (för det kommer man garanterat göra en eller två gånger).

För den som är intresserad av att fördjupa sig vidare i UX finns bland annat:

Podden Greppa UX

https://blogg.lnu.se/ux/

/Jenny & Magdalena

Bibblan Funkar – handledning för bibliotek om kognitiv tillgänglighet

Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en handledning med tips och förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Med kognitiv tillgänglighet menas här att besökarna hittar, förstår och känner sig trygga under biblioteksbesöket. Handledningen är en del av ett större metodmaterial som tagits fram inom projektet Bibblan Funkar, med finansiering av Kulturrådet. Vi på skolbiblioteksbloggen har i ett tidigare inlägg nämnt projektet (Äppellådor till skolbiblioteken) där vi lovade återkomma när det fanns material publicerat. Och det är viktigt att hålla vad man lovar :-).  äppelhyllan

Handledningen är uppdelad i de tre avsnitten Rummet, Information och Mötet och här finns många konkreta tips som är bra även för skolbibliotek. Du kan också läsa mer om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som t ex ADHD och asperger) och om vad ett NPF-vänligt bibliotek är. Avslutningsvis finns tips på matnyttiga länkar till vidare läsning och fördjupning. Handledningen kan användas av alla men vissa delar är särskilt riktade till folkbibliotek i allmänhet och till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek i synnerhet – och dessa kan ju den skolbiblioteksfokuserade bara hoppa över. Här kommer länken:

Bibblan funkar på Stockholm stadsbiblioteks webbplats

Stockholm har en ny skolbiblioteksplan!

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

Använda skönlitteratur i värdegrundsarbetet

När Skolinspektionen 2018 kom med sin rapport ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” konstaterade de bland annat att värdegrundsarbete har en nedtonad och ofta oreflekterad roll i skolbibliotekens verksamhet och menar att här finns det utvecklingsarbetet att göra. Skolbiblioteken behöver involveras mer i skolans värdegrundsarbete. Ett sätt att göra det är att utgå från skönlitteratur och därför vill jag tipsa om en nyutkommen bok på ämnet.

I boken ”Skönlitteratur i värdegrundsarbetet” av Jenny Edvardsson finns många praktiska förslag på hur man kan arbeta med skönlitteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Det finns tips på titlar som passar att använda för olika delar av värdegrundsarbetet samt för vilken ålder de är lämpliga.

Skönlitteratur i värdegrundsarbetet

Boken inleds med en diskussion av begreppet värdegrund som ju används ganska brett och har en omfattande innebörd. I skolans värld fick begreppet sitt fäste i de läroplaner som togs fram under 1990-talet och skollagen preciserar hur värdegrunden ska komma till uttryck i skolan: §5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Skollag 2010:800). Men det finns ändå ett tolkningsutrymme, menar författaren, vilket kan leda till att vi när vi pratar om värdegrund menar olika saker och detta i sin tur kan leda till missförstånd. Men det är viktigt att hela tiden våga lyfta, problematisera och diskutera värdegrunden. Här kan skönlitteraturen, och skolbiblioteken, spela en stor och betydande roll.

Mer konkreta exempel på i vilka ämnen Jenny Edvardsson menar att skönlitteraturen passar kan du läsa om i den här intervjun (och ännu mer får du såklart veta om du läser själva boken som rekommenderas varmt):

Artikel Grundskolläraren: Hon vill att skönlitteratur tar plats i skolans alla ämnen.

/Jenny

Skolbibliotek i världsklass

Arbetar du på ett skolbibliotek i världsklass?

Fackförbundet DIK delar varje år ut utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass till skolor som lyckats integrera skolans bibliotek till en självklar del av den pedagogiska verksamheten. Samarbete är en nyckelfaktor liksom att du är en engagerad skolbibliotekarie”.

Förra året tilldelades tre skolor i Stockholm utmärkelsen ”Skolbiblioteket i världsklass” nämligen Gullingeskolan, Sjöängsskolan och Thorildsplans gymnasium.

I år hoppas vi att ännu fler nomineras eftersom vi vet att många skolbibliotek har en pedagogisk, inspirerande och fantastiskt verksamhet.Library-way (2)

Här hittar du mer information om ”Skolbibliotek i världsklass” och om hur nomineringsarbetet går till:

Om Skolbibliotek i världsklass på DIKs hemsida

Vänta inte för länge sista dag är 26 februari!

Lycka till!

Om vårens bokutgvining för barn och unga

Förlagsdag

Btj brukar två gånger om året samla förlag som berättar om sin kommande utgivning. I år, precis som i höstas, blev presentationerna digitala och gick under namnet FörlagsDigidagarna. Idag var det dags för utgivningen för barn och unga och cirka 900 personer över hela Sverige följde förmiddagens direktsändning. Här kommer några personliga reflektioner. Vill du veta vad andra tänkte om förlagsdagen kan du kolla in #förlagsdigidagarna på sociala medier.

Den här gången fick författarna ta större plats och det positiva med det är att det nästan alltid gör en lässugen att höra en författare berätta om sin bok och kunna fördjupa sig lite mer i karaktärer och miljöer. En författare som gjorde mig extra lässugen var Johan Rundberg som skrivit Nattkorpen,  första delen i en triologi av historiska deckare för barn. Den utspelar sig på 1880-talet och finns redan utgiven – läsex beställdes asap.

De flesta böcker som togs upp riktade sig till ålderspannet 0-12 år och en spaning är att det verkar ges ut väldigt lite ungdomsböcker, åtminstone var det få som fick ta plats under presentationerna. Janne, min vän av Peter Pohl är dock en. Intressant att veta är att den i måndags blev utsedd till årets Stockholm läser bok och att den nu även kommer i en lättläst version för första gången. Jag ser fram emot att läsa om den och se om jag tycker att den fortfarande håller…

Min förhoppning innan dagen var att jag skulle få höra om en utökad utgivning av böcker som tar upp klimatkrisen. Denna förhoppning uppfylldes dessvärre inte. Är det kanske för svårt att skriva om? Ett undantag var boken En ung naturälskares dagbok av Dara McAnulty för unga som kommer i mars. Den har fått uppmärksamhet i andra länder och ska bli intressant att läsa.

Som bonus till livesändningen finns också en mängd extramaterial att fördjupa sig i. Detta ska vi ta oss an under de kommande veckorna och den som är intresserad av att veta mer om vilka böcker vi på Cirkulationsbiblioteket tycker är vårens allra bästa (och jobbar inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad) är varmt välkommen att anmäla sig till vårens presentationer av nya böcker. Det kommer att genomföras en för årskurs F-6 och en för årskurs 7-9 + gymnasiet. Digitalt förstås :-) Läs mer på utbildningsplattformen:

Våren nya böcker

/Jenny