Bibliotekarier redo för framtiden!

FR_Librarians_graphicI USA pågår en nationell satsning av digitalisering i skolorna; Future Ready Schools (FRS). Syftet med satsningen är att stötta skolledare runt om i landet att kunna planera och implementera individuella (forskningsbaserade!) digitala lärstrategier, som i sin tur ska kunna ge alla elever möjlighet att kunna nå sin fulla potential. De skoldistrikt som väljer att vara med i satsningen måste underteckna en förbindelse att de ska arbeta för att utveckla såväl undervisning som administration i en digital riktning. Under sommaren presenterades ett nytt projekt som en del i denna satsning; Future Ready Librarians (FRL). Syftet med satsningen är att alla elever ska ha lika tillgång till skolbibliotek, digitala verktyg, elektroniska resurser och böcker och genom att delta i den kommer bibliotekarier att vara bättre rustade för att stödja lärare och elever i övergången till en mer digital lärandemiljö.

Hela projektet genomsyras av att skolbibliotekarien ska komma att ha en mer uttalad ledarroll i arbetet med att implementera målen i projektet Future Ready Schools. För att åskådliggöra de principer som ligger till grund för skolbibliotekariens framtida arbete har man tagit fram en bild som illustrerar de åtta olika områden som ska ingå i bibliotekariens arbetsuppgifter. Bland annat är ett av områdena ”Data and Privacy”, vilket innebär att skolbibliotekarien bör vara en nyckelperson i arbetet med att lära eleverna att såväl skydda sig som ta ansvar för sina handlingar på nätet. Dessutom innebär punkten ”Curriculum, Instruction, and Assesment” bland annat att skolbibliotekarien ska arbeta mer tillsammans med lärarna för att tillsammans ta fram bedömningsmallar i arbetet kring it och digitala medier.

I Omvärldsbloggen (Skolverkets blogg om Skolans digitalisering) skriver Stefan Pålsson mer om Future Ready Librarians: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/07/19/future-ready-schools-lyfter-fram-skolbibliotekarien/

Du kan också läsa mer på hemsidan för Future Ready Schools: http://futureready.org/about-the-effort/librarians/

/Anja Sahlstedt

Ett ö-bibliotek i havet

Under sommaren besökte jag Sveaborg som är en sjöfästning som ligger på en ö utanför Helsingfors. Det roliga är att bland alla dessa gamla murar, portar och skyttegravar så bor det ca 800 personer i de gamla kasernerna och officersbostäderna. På fästningen finns även ett lågstadium, ett daghem, en dagligvarubutik – och ett bibliotek. Som den biblioteksfantast jag är så var jag bara tvungen att leta upp det när jag var där. Jag var helt säker på att det skulle vara ett bibliotek med antika böcker om sjöslag och annat krigiskt. Men döm om min förvåning när det visade sig vara ett modernt bibliotek – en filial till Helsingfors stadsbibliotek. På denna lilla ö har de alltså ett eget bibliotek!

Väl hemma var jag tvungen att kolla på Sveaborgs hemsida och leta mig fram till biblioteket. Där skriver bibliotekarien Helena att eftersom hon varit bosatt på ön i 37 år så känner hon i stort sett alla invånare; hon träffar dem ju lite här och där och lite nu och då även när hon inte arbetar. Hon säger också att invånarna älskar sitt bibliotek för att de så lätt hittar vad de söker efter och hon skaffar dit det material som invånarna önskar sig. Biblioteket är en uttalad träffpunkt för invånarna året om.

Efter ytterligare lite letande och googleöversättande från finska till svenska fick jag kontakt med öns skolsekreterare Susanne. Hon berättade att de denna höst har 74 elever och fem lärare och att de i sin lilla skola har ett eget litet skolbibliotek, men ingen egentlig skolbibliotekarie. Hon berättade fortsättningsvis att ”Eleverna använder aktivt både skolbiblioteket och Sveaborgs utomordentliga lilla bibliotek. Bibblans reguljära bibliotekarie är mycket hjälpsam och beställer böcker ur det stora utbud som finns i biblioteken i Helsingfors, Esbo och Vanda”.

Med en så pass hanterlig mängd av låntagare måste det vara en dröm att vara bibliotekarie där – Vilken förmån att känna alla som kommer till biblioteket! En bibliotekarie som har tid att lära känna alla sina låntagare är något som man skulle önska att alla skolbibliotek var bemannade med. För har personalen tillräckligt mycket tid i biblioteket, så har de också tid att möta och lära känna alla elever och en större möjlighet att kunna vara ett stöd i elevernas pedagogiska utveckling.

Allt börjar som bekant med en bra relation. Sen kan man börja prata på allvar, om böcker och annat livsviktigt.

/Anja Sahlstedt

Fakta hämtad från http://www.suomenlinna.fi/sv/

Den stora mäktiga Kungsporten på Sveaborg ritad av en medföljande Elis Den stora mäktiga Kungsporten på Sveaborg ritad av en medföljande Elis

Höstlov = Läslov

profilbild-300x300Ett långt härligt sommarlov är till ända och med det också många långa dagar som kan ägnas åt läsning. Men låt inte eleverna misströsta – snart är det höstlov! Och höstlov är lika med läslov. Och hur skulle det vara att vinna LÄSLOVSPRISET – en tävling för alla som är mellan 7-13 år och som vill uttrycka sina tankar och känslor genom film, musik, ord eller bild?

Årets tema är ”Viktigast för mig” och i juryn sitter bland annat Martin Widmark. Vinnarna får ett studiebesök på ett bokförlag, träffa barn- och ungdomsboksförfattare, ett bokpaket samt hyllningar på Läslovsfestivalen den 4 november på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dessutom ingår en natt på hotell! Bidragen ska vara inskickade senast den 30 september.

Kanske något att använda i skolbibliotekets verksamhet? Att sprida bland eleverna? Inspirera eleverna att dikta, filma, skriva och teckna, man kan aldrig ha för många ingångar till läsning!

Här finns gratismaterial såsom affischer, foldrar och annat: http://läslov.se/

/Anja Sahlstedt

Tävlingen arrangeras av nätverket LÄSLOV som organiseras genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. (http://läslov.se/)

 

Läs mer – lev längre!

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor. 

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn 

Skolbibliotek som pedagogisk resurs

kbrapportUnder sommaren publicerades KB:s rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016. Rapporten grundar sig på den undersökning som KB genomförde som ett komplement till insamlandet av  Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016. Anledningen till att genomföra en kompletterande undersökning var att många skolbiblioteksanställda uppgav att de inte tyckte att frågorna i den officiella biblioteksstatistiken gav en bild av den rikt nyanserade verksamheten som bedrivs på skolbiblioteken runt om i landet. Syftet med hela rapporten anges därför vara ”att visa på skolbibliotekens roll som pedagogisk resurs för skolan. Vad de gör för att underlätta för eleverna i deras strävan att nå sina utbildningsmål.”

Rapporten visar med tydlighet att vikten av tillräcklig bemanning är det mest avgörande för att skolbiblioteket ska kunna utgöra en pedagogisk resurs i skolans verksamhet. Det säger sig självt att desto mer bemanning ett skolbibliotek har i förhållande till antalet elever, desto större resurs kan det vara i den pedagogiska verksamheten. I undersökningen har endast de skolbibliotek som har minst 20 timmar per vecka avsatt bemanning fått delta. Trots att det alltså är personal vid de mest aktiva och resursstarka skolbiblioteken i landet som svarat, så ger undersökningen vid handen att alla svarande (utom en) känner att de inte har tillräckligt med tid och möjligheter för att på bästa möjliga sätt kunna vara den pedagogiska resurs som krävs för att kunna stödja elevernas i deras kunskapsutveckling.

På frågan om vad skolbibliotekspersonalen gör i biblioteket så var det vanligaste svaret att man tillhandahåller nivåanpassad läsning. För att kunna sköta inköp av nya medier så krävs en aktiv omvärldsbevakning, en rimlig budget och samarbete med lärarna för att i god tid hinna beställa in relevanta medier till kommande projekt och aktiviteter. Det som ofta sätter käppar i hjulet är den berömda tidsbristen; man hinner helt enkelt inte med att informera sig om varken omvärlden eller skolvärlden. Tidsbrist verkar också vara en orsak till att endast två tredjedelar svarar att de utbildar elever i källkritik och informationssökning. De löpande biblioteksuppgifterna slukar den tid som för många biblioteksanställda redan är sparsamt tilltagen.

Sammantaget har man kunnat urskilja fyra olika områden som behöver utvecklas för att kunna stärka skolbiblioteksverksamheten; mer bemanning, större kunskap om och intresse för skolbibliotek av både skolledning och lärare, samt mer fysiska resurser så som bättre anpassade lokaler samt större budget för medieinköp. Förhoppningsvis kan Skolverkets tillhandahållande av sökta stadsbidrag till personalförstärkning i skolbibliotek vara en hjälp på vägen till ökad bemanning runt om i landets skolbibliotek. De rektorer som satsar på sina skolbibliotek kan ge sina elever bättre förutsättningar för att nå målen, för till syvende och sist är det ju ändå rektorerna som måste förstå vilken enormt viktig resurs ett välfungerande skolbibliotek är i det pedagogiska arbetet.

Rapportens författare skriver att innehållet ska kunna vara en inspiration för beslutsfattare, skolledare, pedagoger och skolbibliotekspersonal. Så läs igenom den, stryk under, skriv till och markera. Och använd den sedan som inspiration, stöd i ryggen och argument i ditt fortsatta arbete. För trots att rapporten kanske inte innehåller några större nyheter för oss som arbetar inom skolbiblioteksvärlden, så är det glädjande att denna rapport har tagits fram. Ibland är det skönt att ha något att hålla i.

Du hittar hela rapporten här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/07/Rapport_Skolbibliotek_som_pedagogisk_resurs_2016.pdf

/Anja Sahlstedt, skolbibliotekskonsulent

Bemanning & kompetens i skolbiblioteken

bild1 bild2

Bra skolbiblioteksverksamhet förutsätter att eleverna har tillgång till ett bemannat bibliotek med kompetent personal. Vi vet att viktigt arbetet utförs varje dag på våra skolbibliotek och att det beror på engagemang och kunskap hos den eller de personer som arbetar där och får saker att hända.

Vad tänker du om kompetens? Vad behöver skolbibliotekarier kunna? Naturligtvis ha kunskaper inom sitt område men kompetens handlar också om förmåga till samarbete liksom förmåga att presentera och främja. Vad skulle du lägga in i dessa begreppen och finns det något mer som bör förknippas med kompetent personal?

För att de som arbetar i skolbibliotek bättre ska kunna bistå elever att nå målen för sin utbildning och att utvecklas så är samarbete nödvändigt- att arbeta i team eller i lag med skolledning, lärare och andra yrkesgrupper på skolan för att tillsammans på bästa sätt hjälpa eleverna att uppnå goda resultat.

Hur kan ett sådant samarbete i skolbibliotekslag/team skapas eller hur får skolbibliotekarier utrymme i skolans redan befintliga lag? Finns tiden eller går det att samverka bra även i digitala nätverk?

Vi välkomnar era tankar om vad ni lägger i begreppet kompetens och hur ni ser på samarbete!

Tyck till i kommentarsfältet!

/Maria Ronnås & Elin Hirschfeldt

DIK-stipendiat med uppdrag att skapa positivt häng

När Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, blev uppringd av en granne som glatt utropade ”Grattis!” förstod hon först inte vad det handlade om. Kort därefter började gratulations-sms:en att droppa in i telefonen – DIK:s presidium hade enats om att 2016 års Greta Linder-stipendium på 20 000 kronor skulle delas ut till Sofia Malmberg.

Motiveringen löd: Sofia Malmberg har under senare år framträtt som en stark och självständig röst i skolbiblioteksdebatten. Hon har i böcker, bloggar och föreläsningar bedrivit upplysningsarbete om skolbibliotekets pedagogiska funktion och behovet av bibliotekariekompetens i skolans lärandeprocesser. Specifikt får Sofia Malmberg Greta Linder-stipendiet för att kunna färdigställa en bok som diskuterar ”strategier för att ge alla elever i Sverige tillgång till skolbibliotek som spelar roll”.

Sofia har tidigare skrivit böckerna Happenings som arbetsmetod. Eller: Kom, vi drar till bibblan! och Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken?, vilka har varit uppskattade inspirationskällor för alla inom biblioteksvärlden. Pengarna från Greta Linder-stipendiet är ett välkommet bidrag i arbetet med den nya boken.

309292-retroSkrivarstunderna får klämmas in mellan skolbiblioteksarbetet och familjen, och med en extra slant ges det mer möjligheter till att kunna ta någon dag ledig lite då och då för att bara ägna sig åt skrivandet. I den nya boken vill Sofia diskutera frågor som ”Vad är ett skolbibliotek? Och vad kan det vara?”. Hon vill att budskapet når fram till nystartade skolor som förhoppningsvis inser vikten av att satsa på skolbibliotek och hur skolbibliotekarien på bästa sätt kan vara en del i den pedagogiska verksamheten. Hon vill även undersöka frågor som vad det är som krävs för att få rektorer att satsa på skolbibliotek, och vad händer med de skolor som väljer att inte ha ett bibliotek? Får de viten efter skolinspektionens besök? Tas det på allvar? Hur följs det upp?

– Grunden till bra biblioteksverksamhet är en drivande skolbibliotekarie, någon som tar initiativ och vågar testa nya saker. Jag vill att biblioteket ska vara ett ”positivt häng”, en bra plats att gå till där allas kompetenser tas till vara, säger Sofia.

Hon fortsätter med att säga att det absolut grundläggande för att få eleverna att komma till skolbiblioteket är att skapa en relation med dem och att det finns många olika ingångar till det. Ett exempel på det är aktiviteten ”Kreativ torsdag” som går ut på att få igång elevernas eget skapande och kreativa förmåga genom en rad olika aktiviteter. I senaste numret av Lära Stockholm finns ett fint reportage om just en av dessa kreativa torsdagar: ”Det ska vara kul att tänka”  på https://issuu.com/larastockholm/docs/ l__ra_3_webb_2016_enkelsidig/1

– Att anställa en bibliotekarie till skolbiblioteket som håller på med bokuppsättning är en dålig investering. Sätta upp böcker kan vem som helst göra, men med den utbildning som bibliotekarier har kan man vara göra väldigt mycket mer. Mitt uppdrag är att handleda både elever och lärare och vara en tillgång i det pedagogiska arbetet. Jag vill lyfta fram skolbiblioteket i olika sammanhang. Att få det här stipendiet känns väldigt stort och att DIK väljer att lyfta just skolbiblioteksfrågan känns förstås också roligt, avslutar Sofia.

/Anja Sahlstedt

Fakta om Greta Linder

Greta Linder (1888-1963) var pionjär i uppbyggnaden av svenska folkbibliotek och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Efter en längre studieresa till USA på 1910-talet upprättade hon mönsterkataloger för svenska bibliotek och regler för katalogisering. Sedan följde en tids arbete på Stockholms stadsbibliotek innan hon på 1930-talet började anordna utbildningar för folkbibliotekarier. (Från DIK:s hemsida)

Sommarens bästa läsning

Skärmklipp2

Sommarlovets långa, lata dagar är som gjorda för läsning. Vi har valt ut några pärlor ur årets utgivning av barn-och ungdomsböcker och bjuder här på en färsk boktipslista som förhoppningsvis håller hela sommaren lång. Ge listan till skolans elever och lärare. Tipsa också gärna föräldrar om alla dessa bra böcker. Sommarläsning 2016

Smaklig sommarspis!

/Clarisa och Ingalill, bibliotekarier på Cirkulationsbiblioteket

Vad vill vi med våra skolbibliotek? Nu gör Stockholms stad en plan.

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

Skolbibliotekarie – världens roligaste jobb

Enskede skola 0053- Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås