Hur smakar en god bok?

bokprov5Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) årliga bokprovning är nu i full gång och i vanlig ordning hade Medioteket ordnat en separat provning för Stockholms stads skolbiblioteksanställda. Hela syftet med Bokprovningen är att se hela bredden i utgivningen och det görs alltså inga bedömningar av böckernas kvalitet. Genom att delta i Bokprovningen får man sig till livs ett axplock av föregående års utgivning och om det gått att utröna några särskilda teman som varit särskilt framträdande.

bokprov7Lillemor Torstensson, informationsansvarig på Sbi, berättade bland annat om det tydligaste av de teman som man tyckt sig kunna urskilja i förra årets bokflod; en vilja till inkludering. I dessa böcker återfinns ofta ett berättarjag som befinner sig utanför samhällets normer, men som genom historiens gång utvidgar (och kanske utmanar) läsarens syn på vad som är rådande norm eller inte. George, Brorsan är kung och Skarven är några av dessa.

Ett flertal böcker handlar om barn och unga som flyr från krig. För de yngre barnen har berättelserna mer karaktär av att beskriva flykten som ett äventyr mer än något skräckfyllt, som Åka buss, Flykten och Pudlar och Pommes. För de äldre läsarna har dock böcker med detta tema mer tendens att ta in det problematiska i vad det innebär att fly och att komma till ett nytt land., ex Du och jag mot världen.
En annan framträdande riktning från förra året är intresset för religion och mytologi, dock i stort sett uteslutande kristendom och nordisk mytologi. Som exempel på detta fick vi se Den inofficiella Bibeln för minecrafters: berättelser från Bibeln: block för block och Hjältarnas seriebibel.
Ett ständigt återkommande tema i barn- och ungdomsböcker är skräck, så också under 2016 års bokutgivning där bokprovarna kunnat se en ökning av berättelser som skrämmer. Fortfarande är spöken något som gillas, gärna mot bakgrund av främmande hus och skolmiljöer. Zombier, vampyrer och varulvar går igen (!) i böcker som Skräcksäcken och Miras hemlighet. Att folktro och väsen verkar vara något som man gillar att skrämmas av har man sett både i innehåll och omslagens formgivning där skog och natur står för det som är skrämmande och mystiskt, exempel på detta är Blodvittring och Hemsökta.

Ett annat tema som fortsätter att hålla i sig är dagboksromanen – enligt Lillemor har kort sagt varje förlag en egen ”dagbok-för-alla-mina-fans-inspirerad” utgivning. Nikkis dagbok har utkommit med ännu en del, Berättelser om … och likaså den omåttligt populära serien om Greg, Satsa allt. Om berättarjaget är en pojke förekommer nästan alltid en förklaring om att det inte är dagbok som de skriver, utan en loggbok eller liknande. Man håller alltså kvar det stereotypa tänket att dagboksskrivande är något som bara flickor sysslar med.bokprov3
Detta gäller även för hur illustrationerna har gjorts i böckerna och som omslag. De barn som avbildas är ofta likadana, smala, gängliga och i samma längd, vilket till stor del tros bero på att förlagen använder bildbyråer som är mer benägna att visa på vedertagna normer. Däremot har man glädjande nog sett en förändring när det gäller representationen – det är att det inte längre bara är ljushyade barn eller fotbollsspelande pojkar som framställs i böckerna, som exempelvis Ge inte upp, Amina!

Efter att ha presenterats för denna skatt av böcker fick vi gå runt och botanisera bland samtliga utgivna barn- och ungdomsböcker under 2016. Sammanlagt 2414 stycken. Man vill bara börja knapra direkt!

Läs mer om Bokprovningen på Sbi:s hemsida: http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/

/Anja Sahlstedt

Många språk – en tillgång

sara perssonVi var en stor grupp skolbibliotekarier och lärare som lyssnade på Sara Perssons föreläsning på Medioteket i mars. Sara Persson är lärare i svenska som andra språk, bloggare och läromedelsförfattare. Den här dagen var hon inbjuden för att berätta om vilken roll skolbiblioteket kan ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling, och för att ge tips om olika metoder om hur man kan arbeta med nyanlända och flerspråkiga elever.

Under föreläsningen slog hon hål på flera myter om flerspråkighet som t ex den om att språk bör hållas isär och användas ett i taget, eller att barn lär sig andraspråket automatiskt. Istället fick hon oss att se sara persson4kunnandet av flera språk som en tillgång och att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av nya språk. Sara Persson menade att det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever vi möter och att dra nytta av elevernas modersmål.

Hon menade också att med varierad och anpassad stöttning så kan vi tillsammans med eleverna läsa avancerade texter på svenska, som t ex Barnen från Frostmofjället, Mio min Mio eller Sunnanäng. Med hjälp av expertordlistor, stöd av bilder och genom att både använda modersmålet och svenska klarar Saras elever att förstå och ha utbyte av dessa berättelser, trots att hennes elever inte varit särskilt länge i Sverige. Läsutmaningen utvecklar språket och lusten att läsa. Här i Sara Perssons blogg kan du läsa mer om hur hon praktiskt går till väga för att läsa skönlitteratur med nyanlända elever.sara persson3

Texterna i bilderböcker är ofta komplexa, språkrika och ger mycket att fundera över. Samtal om bilderna i boken gör eleverna delaktiga och bidrar till att eleverna kan delta på sin nivå. De som behöver kan härma och låna ord från kompisar vid samtal under läsningen.

I skolbiblioteket kan vi högläsa och samtala om böcker och ha boksamtal om längre och svårare texter givet att vi som arbetar där också använder oss av stöttning och samtal innan och under läsningen. På liknande sätt kan vi stötta elever också i läsning av faktatexter, tipsa om bra översättningsappar och visa vägen till studiehandledningswikin.

Efter föreläsningen dröjde sig många kvar och diskuterade vidare om språkutveckling och metoder. Kunskaper som ständigt behöver uppdateras och förnyas!

/Maria Ronnås

Så får du hela skolan att lyssna!

ålsten 3 ålsten 2

- Ålstenskolan är nu inne på fjärde terminen av ”Hela skolan lyssnar” och då rullar det på ganska bra av rutin, under förutsättning att man särskilt informerar nyanställda pedagoger, berättar Terese Cannehag Berglund.

Terese är förstelärare i läsning och jobbar för att lyfta läsning och läslust hos skolans alla elever, pedagoger och föräldrar. Vid mitt besök på Ålstensskolan har egentligen ”Hela skolan lyssnar”-veckan avslutats, men Terese berättar att den brukar tendera att dra vidare in i kommande veckor för ganska många klasser.

Konceptet med Hela skolan läser drog Terese igång tillsammans med skolans speciallärar-team, efter att hon hade gått talbokskursen på Medioteket för ett par år sedan. Under en vecka per termin så lyssnar alla klasser på hela skolan på böcker. Inför varje lyssnarvecka sammanställer hon en lista med förslag på inläsningar som finns tillgängliga via UR och SR. Där kan pedagogerna själv välja. Det är också helt ok att exempelvis låna en ljudbok från biblioteket. Om man som pedagog jobbar med blogg som verktyg finns också möjligheten att lägga genvägar till olika inläsningar hos UR och SR via bloggen för att både elever och föräldrar snabbt ska kunna hitta det klassen just nu lyssnar på.
Genom att med jämna mellanrum lyfta ”lyssnaläsandet” så vill och hoppas Terese att det ska normalisera användandet av talböcker för de som har någon form av läsnedsättning.

Det har visat sig att både elever och pedagoger tycker det är vilsamt att få lyssna på inläst litteratur, som variation till den ordinarie högläsningen. Jag brukar trycka på att pedagogerna ska ta tillfället i akt att låta eleverna lyssna till en annan typ av röst och att det finns många fördelar med det.  Det är också väldigt bra för läraren att ha möjlighet att flera dagar i följd få en chans att observera sin egen klass under lyssnandet. Det händer en hel del i klassrummet som man inte har möjlighet att observera när man själv är den som läser. Det är omöjligt att vara en aktiv läsare och samtidigt fokusera på annat. Dessutom blir det en intressant dimension att också bli del av gruppen, att man som vuxen blir mottagare av text samtidigt som eleverna. Att man så att säga ”upplever” litteraturen tillsammans med sina elever.

Jag frågade några elever i en årskurs 1 om vad de tyckte om ”Hela skolan läser” och de verkade tycka om det, även om flertalet föredrog när deras klasslärare läste för dem. Det behövs träning även för att lyssna på litteratur och likadant behöver man vänja sig vid olika röster som läser; det är helt enkelt en träningsfråga för både små och stora öron att ta till sig en text genom att lyssna. De uttryckte också att man genom att lyssna på en bok får en egen bild i huvudet, för vid exempelvis till skillnad mot att titta på en film där man ju har stöd av bilder och att detta var bra, men svårt ibland.

I årskurs 5 berättade en klasslärare att de lyssnar väldigt mycket på inlästa böcker; stunder för det har lagts in när det varit lämpligt i schemat och det har blivit en mysstund som ingen av dem vill vara utan. I samtal med några elever i årskurs 2 frågade jag hur de upplevde Hela skolan läser och fick blandade svar, allt från ”Det är jättebra” till ”tråkigt… men det är för att jag redan har hört boken så många gånger.”  Några av eleverna beklagade sig också över att de inte fått lyssna klart på boken som de lyssnade till, eftersom flera i klassen tyckt att den var för läskig. Vilken tur då att man kan lyssna klart hemma på den!

Jag hade turen att komma på besök den dag då Terese tillsammans med en grupp elever i årskurs 1 har bokcirkel som en del av fritidshemmets aktiviteter. Eleverna deltar frivilligt och det har hittills varit 15-20 elever ur två klasser.
Syftet är förstås att stärka läsningens status som frivillig aktivitet samt att läsning blir något vi gör av lust och inte för att vi ”måste” som del av en undervisningssituation, berättar Terese. Min första bokcirkel avslutades veckan innan lovet och direkt efter lovet började nästa grupp att bokcirkla. Under januari och februari har jag även haft en särskild bokcirkel på lektionstid som samlat elever som har Legimus. Innan den satte igång hade jag också en obligatorisk introduktion för deras föräldrar där jag gick igenom hur det fungerar med Legimus. Jag ser det som en naturlig, och nödvändig del att följa upp dessa elever vid ett flertal tillfällen och kolla om de har kommit igång. Att få ha lyssnandet som stöd kan vara ovärderligt för en elev som har svårt att komma igång med läsningen av tryckt text. Och dessutom har ju skolan faktiskt skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till de som behöver stöd i sitt lärande,och talböcker är en av dessa.

Terese konstaterade att det återstår att längre fram utvärdera om satsningen kring Legimus verkligen gör att eleverna kommer igång med att använda hjälpmedlet. Hon betonade också att det är viktigt att utvärdera hur föräldrar uppfattar information och stöd när man jobbar med så pass unga elever; Risken finns att både elever och föräldrar misstolkar när man säger att det är likvärdigt att läsa med öronen.

–  Vad jag menar med det är att läsupplevelsen och läsförståelsen är den samma. Det är däremot fortsatt viktigt att träna avkodning av text. Det måste gå ”hand i hand” och de tränar olika saker. Med förbättrad teknik och ökad förståelse för vilka hjälpmedel som finns och hur de kan användas är förhoppningen att ”lyssnarveckor” inte kommer att behövas i framtiden. Att läsa via örat är redan på gång att vara helt självklart för många, såväl för barn som för vuxna.

/Anja Sahlstedt

Källkritikens dag – En dag att fira!

Kallkritikens-dag-e1489392398513

Med tanke på alla fallgropar som vi utsätts för på nätet så startade tidningen Metro för tre år sedan Källkritikens dag. Denna dag infaller idag, den 13 mars. Källkritikens dag är både ett Facebook-event som vem som helst kan delta i och en dag på Kulturhuset i Stockholm, med programpunkter och talare som på olika sätt har med källkritik att göra. För kvällens program, läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/ ForumDebatt/Evenemang/2017/Kallkritikens-dag/

Dagen till ära har Mediotekets Linda Spolén sammanställt en resurssamling med material om källkritik.

Blogginlägg om informationssökning och källkritik: http://pedagogblogg.stockholm.se/pedagogisktcafe/2017/02/27/sa-har-lar-du-dina-elever-att-soka-information-och-vara-kallkritiska/

Skolverkets moduler kring digitalisering: Kritisk användning av nätet https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet

Statens medieråds material: Barn, unga och medier: https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html

Propaganda och bilders makt: https://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt.1845.html

Viralgranskaren: http://www.metro.se/viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen lilla viralgranskaren: http://www.metro.se/artikel/ladda-ner-lilla-viralgranskaren-l%C3%A4rarhandledning-i-k%C3%A4llkritik

Årstaskolans prisbelönta sida Riktigtsant: www.riktigtsant.se

Internetstiftelsens guide Källkritik på internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/

Ha en trevlig – och källkritisk! – dag.

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Grattis på modersmålsdagen!

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

Bli bildad vid ditt skrivbord

reading-1176161_640Under våren kommer MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) att ha fortbildning om talböcker, lättläst, Legimus och mycket annat. Allt är kostnadsfritt, men man måste anmäla sig. Bland annat kommer man att ha så kallat webbinarium, som är ett webbsänt seminarium där du som deltagare får ta del av en genomgång och också har möjlighet att ställa frågor genom chatt. Man lämnar inte sin arbetsplats och den enda utrusning du behöver är en dator, en internetuppkoppling och ett par hörlurar.

Webbinariet Talböcker och lättläst i skolan – för dig som möter elever (den 23/3) har som målgrupp lärare och annan personal i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, och MTM kommer då att berätta om sin verksamhet och om de medier och tjänster som är intressanta i skolan. Du kommer även få grundläggande information om vad en talbok är, vem som får läsa den och hur man får tag i den.  Dessutom berättar de om hur man i skolan kan arbeta med lättlästa böcker och nyheter och hur man kan använda MTM:s skolwebb som en resurs i undervisningen.

Senare under terminen anordnas webbinarium om Att registrera användare till Legimus – en introduktion för nybörjare (16/2 eller 18/5), Talböcker och Legimus – för dig som arbetar i skolbibliotek (9/3 eller 4/5) som båda vänder sig till den som nyligen har börjat arbeta med att registrera användare till Legimus eller som helt enkelt vill friska upp sina kunskaper. Bra fortbildningstillfällen som är kostnadsfria och inte heller kräver längre resväg än till skrivbordet!

Dessutom anordnar MTM två seminarium; Tillgängliga medier på bibliotek – en fördjupningsdag (den 20/3) och Jobba med talböcker – en introduktion (den 27/3).

Gå in och läs mer och anmäl dig här; http://www.mtm.se/om-oss/studiedagar-och-konferenser/webbinarier-2017/

/Anja Sahlstedt

Så blir du mer normkritisk!

kentaÄr brunt alltid killigt? Är rosa alltid tjejigt? Och om framsidan på en bok är både och – är det en människobok då? Heteronormen är otroligt stark i vårt samhälle; det finns två grupper av människor och man hör antingen till den ena eller den andra – eller? Normer är alla de oskrivna regler, ideal och förväntningar i ett samhälle som man förväntas följa. Vissa normer har förändrats över tid, medan andra förblir desamma. Normer skapar makt, vilket man måste ha förståelse för. Naturligtvis behöver vi normer i samhället, men frågan är vilka normer vi vill ha.

Det är fyra år sedan Hallonbergens bibliotek blev det första hbtq-certifierade biblioteket. Sofie Samuelsson har sammanställt skriften ”Normkritik, hbtq och folkbibliotek – Ett försök” som behandlar processen av certifieringen. En onsdag i januari besökte hon Medioteket på ett seminarium där hon delade med sig av sina upplevelser och kunskaper. Fokus på föreläsningen på Medioteket låg på normkritik och läsning. Sofie reagerar själv starkt på att det alltid talas om att ”pojkar inte läser” och att det bottnar i att ”läsning anses omanligt”. Risken finns, menade hon, att man med de projekt med sport och läsning som har genomförts för att få pojkar att läsa mer, i slutändan befäster något som man egentligen vill förändra. Sofie förordade att man bortser från det manliga/kvinnlige perspektivet och istället tittar på läsningen i sig.

Hela personalen på Hallonbergens bibliotek var (och är förstås fortfarande!) engagerad och funderade inför certifieringen kring hur de kunde jobba med hbtq-frågor. Det handlade om biblioteksrummet, hyllorna, programutbudet och så vidare och också om samspelet mellan besökare och personal och mellan personalen. I bemötandet med låntagarna beslöt man t.ex att istället för att säga ”pojke/flicka”och ”mamma/pappa” istället säga ”barn” och ”föräldrar”. Det var svårt till en början, men efterhand blev det naturligt att försöka förändra den dagliga verksamhetens tänk.

Sofies skrift går att läsa i sin helhet på: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2016/02/sofie_webb.pdf

Hur ser det ut på skolbiblioteken – befästs normerna? Eller kan man ändra så att det blir mindre normbefästande? Ska man ha en särskild hbtq-hylla? Hur kan man arbeta med normkritik i skolbiblioteket? Och hur och var börjar man med normkritik? Målet med normkritik är inkludering och alla människors lika värde, något som de flesta av oss säkerligen skriver under på. Och vill du har tips på hur du kan börja tänka mer normmedvetet så kan du gå in på Forum för levande historia och ta del av deras Checklista att tänka normmedvetet; http://www.levandehistoria.se/lararhandledning-till-hbtq-normer-och-makt/checklista-att-tanka-normmedvetet

De har även ett material hur man kan arbeta med dessa frågor i skolan ”Hbtq, normer & makt” http://www.levandehistoria.se/hbtq med material handlar om våra rättigheter och våra möjligheter att vara som vi vill vara.

Och vill du ha ett exempel på modet att våga bryta en av våra starkaste samhälleliga normer så titta på denna musikvideo: https://www.youtube.com/watch?v=Cf79KXBCIDg

Vi återkommer till detta tema under våren – så håll ögonen öppna efter mer normkritiskt tänkande!

/Anja

Nu har utbildningsförvaltningen en skolbiblioteksplan

Förslaget till skolbiblioteksplan har godkänts av utbildningsnämnden och nu bereds planen av skolroteln. Därefter tas den upp i fullmäktige för beslut.

En arbetsgrupp med representanter från förskola, grund- och gymnasieskolan samt för språkutveckling, skolplattformen och Stockholms stadsbibliotek har tillsammans arbetat fram förslaget. Skolbibliotekspersonal har fått möjlighet att tycka till om planen i referensgrupper och i den här bloggen, och elever och lärare i olika biblioteksgrupper har bidragit med kloka synpunkter om planen.

De olika rektorsgrupperna samt grundskole- förskole- och gymnasiechefer har ställt sig bakom förslaget. I december antogs planen i utbildningsnämnden och den finns nu med i årets verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen.

Så nu är det bara att börja jobba enligt planens ambitioner!emoticon-1907987_1920

Här hittar du skolbiblioteksplanen: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1870010

/Maria Ronnås

Tips inför KB:s statistikinsamling

checklist-1643781_640Nu är det dags för alla folk- och skolbibliotek att fylla i KB:s enkät om Sveriges officiella biblioteksstatistik. Detta kan vara en ganska mastigt uppgift och ibland uppstår frågor kring hur och vad och var man ska fylla i vissa uppgifter.

Nytt för i år är att KB publicerar en Film med tips om hur man gör när man fyller i uppgifter i webbenkäten och att de dessutom anordnar videomöten om biblioteksstatistikinsamlingen. Vid tre tillfällen (kan bli fler om det finns intresse) öppnar de ett videomöte för att svara på frågor om årets insamling av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Man kan delta via ljud eller chatt och ställa frågor, eller bara titta på. Kvarvarande inplanerade datum för dessa videomöten är fredag den 27 januari klockan 13–14 och fredag den 3 februari klockan 10–11. Övrig information om biblioteksstatistiken, som exempelvis rapporter och tabeller från tidigare år, finns att läsa på Biblioteksstatistikbloggen; http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se.

/Anja Sahlstedt