Uppmärksamma H.C. Andersen på Internationella barnboksdagen

Foto: Wikimedia commons Foto: Wikimedia commons

Internationella Barnboksdagen den 2 april firas på H.C. Andersens födelsedag. Varför inte ha en utställning om honom? den kan innehålla en inspirerande skyltning och en faktaruta. Varför inte komplettera med ett quiz eller en tipspromenad? Du kan använda Forms som du hittar i Office365 för att skapa ett quiz.

Här kan du ladda ner en faktaruta om Hans Christian Andersen

Andra aktiviteter som kan vara trevliga den dagen är drop-in sagostund med en saga av H.C. Andersen-saga. Då kan vem som helst komma till biblioteket en viss tid utan att behöva föranmäla sig och där får en avkopplande stund av högläsning. Kom ihåg… högläsning har ingen övre åldersgräns!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritisk granskning av sci fi?

Foto: Lieselotte van der Meijs Foto:
Lieselotte van der Meijs

Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.

Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen  med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är  intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?

Jag fick tips av en bloggare Young adult reads old adult  om Youtube-kanalen Because Science. Här hittar du till exempels om en film (på engelska) som ställer frågan om det verkligen är möjligt att sätta städer på hjul och köra runt dem.

Föredrar du att arbeta med en annan genre än sci fi men ändå vill lyfta både skönlitteratur och NO samtidigt? Kolla in Skolverkets material. (åk 4-8)

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Webben firar 30 år!

Fotot: Wikimedia commons Foto: Wikimedia commons

Mer korrekt var det den 12 mars 1989 som Tim Berners-Lee, då anställd vid CERN, först föreslog utvecklandet av vad som skulle komma att bli webben. Den första webbplatsen skapades under samma år, även om webben blev allmänt tillgänglig först när CERN släppte rättigheterna till webben fritt 1993.

CERN:s huvudkontor ligger på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Därför är det omtvistat i vilket land webben faktiskt skapades, då entrén ligger i Schweiz med Berners-Lees kontor tekniskt sett låg i Frankrike.

Läs mer om webbens tidlinje här.

/Sebastian Waller Stålnacke

Handläggare

Källkritikens dag närmar sig

Foto:Yanan Li Foto:Yanan Li

Snart är det dags för Källkritikens dag, 13 mars! Källkritikens dag instiftades av Metros Viralgranskaren 2016. Du som lärare eller skolbibliotekarie kan ta med en klass till ABF för att se föredrag och vara med på olika aktiviteter. Läs mer här.  Utmärkelsen Det gyllene förstoringsglaset kommer också att delas ut under dagen. Det gyllene förstoringsglaset går till någon som arbetat med att granska nyheter och annan information på nätet. År 2017 vann Årstaskolan för sin hemsida riktigtsant.se.

Du hittar färdigt lektionsmaterial på Statens medieråds hemsida. Även Internetstiftelsen har en lektionsbank  och du kan hitta olika filmer hos UR. Läs mer om källkritik hos Skolverket.

Att fejkade eller förvrängda nyheter sprids på sociala medier är de flesta av oss medvetna om. Här kan du och dina elever spela ett spel för att visa hur det kan gå till att styra nyhetsflödet på sociala medier. Här är ett lektionsmaterial som propaganda som du kan använda i kombination med spelet.

Kommer du att uppmärksamma Källkritikens dag på sin skola? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Internationella kvinnodagen i skolbiblioteket

Foto: Lieselotte van der Meijs Foto: Lieselotte van der Meijs

Att uppmärksamma olika dagar är ofta populärt på skolbiblioteken. Idag, 8 mars, är det Internationella kvinnodagen. Det finns flera aktiviteter du kan hitta på, även om du kanske är ute i sista minuten. Du kan arrangera en skyltning med olika kvinnliga författare och skribenter eller böcker med kvinnliga huvudpersoner. Här kan du läsa ett boktips från Cirkulationsbiblioteket.

Du kan göra en faktaruta med hur Internationella kvinnodagen har firats historiskt och hur den uppmärksammas i olika delar i världen. Du hittar mer information om Internationella kvinnodagen i världen här och här kan du läsa om historien bakom.

Vill du titta på en film med dina elever eller tipsa dina kollegor om något de kan göra i klassrummet? Kolla in SLI!

Ont om tid? Du hittar färdiga lektionsförslag här. Även Stockholmskällan har sammanställt material, till exempel om rösträtten.

Vill du läsa mer om forskning kring hur litteratur kan användas för att diskutera värdegrundsfrågor och dessutom få konkreta tips hur du kan uppmärksamma Internationella kvinnodagen med eleverna? Läs mer här.

Vill du inte missa några dagar? Kolla in Mediotekets egen Skolbibliotekskalender2019 .

Har vi missat någon dag? Kommentera gärna! Du får också gärna kommentera om du vill tipsa om hur skolbiblioteket kan uppmärksamma Internationella kvinnodagen.

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Nu är Nationella biblioteksstrategin här!

Foto: Anna Åberg Foto: Anna Åberg

Idag på eftermiddagen överlämnade Erik Fichtelius Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi till kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Du hittar strategin här.

Erik Fichtelius har också skrivit en debattartikel som du kan läsa här eller på Mediearkivet (tryck två gånger på ”logga in”).

Kort bakgrund:

2015 beslutade regeringen att KB skulle ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi. Regeringsuppdraget innebar att KB skulle föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet.

I uppdraget ingick bland annat att belysa:

  • bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar,
  • bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning,
  • bibliotekens roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik.

KB skulle även, tillsammans med berörda aktörer inom skolområdet, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Vidare ingick att fortsätta verksamheten med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris.

Uppdraget löpte över tre år och till samordnare utsågs Erik Fichtelius.

(Källa: Kungliga biblioteket)

Jag har ännu inte läst strategin men ser naturligtvis fram emot att göra det. Tills dess  nöjer jag mig med att konstatera att ”skolbibliotek*” nämns 41 gånger och att följande skrivs som förslag på reform:

”STÄRKTA SKOLBIBLIOTEK

Inrätta ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor för att ge kompetensutveckling till alla personalgrupper som i sitt yrke har kontakt med skolbiblioteksområdet. Stärk medieförsörjningen och tillgång till e-medier för skolbiblioteken genom de gemensamma nationella digitala bibliotekstjänsterna. Summa 50 mkr” (Källa: Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi )

Vill du veta mer om Nationella biblioteksstrategin? Läs mer här.

Har du läst strategin? Vad är dina tankar och reflektioner? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Värdet av skolbibliotek: en rapport

Foto: Jenny Karlsson Fotot: Jenny Karlsson

Onsdag 6 februari hölls en öppen föreläsning på Kungliga biblioteket av Pamela Schultz Nybacka, forskare vid Södertörns Högskola. Hon har haft i uppdrag från Nationella biblioteksstrategin att genomföra en fördjupad forskningsstudie kring skolbibliotek och nu är studien klar. Hela föreläsningen filmades  och finns att titta på här.

Här kan du också läsa rapporten i sin helhet. Den publicerades idag i samband med att Nationella biblioteksstrategin offentliggjordes.

Inledningsvis beskrev Schultz Nybacka nuläge och problembild, vilket inte var så upplyftande att lyssna till. 2/3 av landets elever saknar fortfarande tillgång till bemannade skolbibliotek och det brister i likvärdigheten, även mellan skolor som har samma huvudman. Allra sämst ställt är det för de yngre eleverna i utsatta områden (kommentar från skolinspektionens representant på plats i publiken). Skolbibliotekarierna står ofta ensamma med sin kompetens på skolorna och ansvaret är splittrat. Lärare och skolledning har ofta låg kunskap om skolbibliotek.

Hur kan vi då komma vidare i utvecklingen? Schultz Nybacka menar att det inte räcker med att visa upp goda exempel för att åstadkomma förändring. Samarbete är grundläggande och samarbetet behöver riktning. Vi måste också precisera vad vi menar med samarbete. Likvärdighet behövs och där måste vi ta hänsyn till lokala förutsättningar för rättvis jämförelse. Alla skolbibliotek ser inte likadana ut med tanke på lokal, elevantal etc. Intressanta modeller från elevhälsans organisation vad gäller både samverkan och likvärdighet lyftes och är lite för svåra för mig att förklara här men rekommenderas att lyssna särskilt på. Skolbibliotek måste vara en del av undervisningen och ingen parallell verksamhet!

Avslutningsvis gav Schultz Nybacka några rekommendationer för hon anser vara minimum för ett skolbibliotek, till exempel:

-Bemanning på minst 20 h/vecka

-Max 2 skolenheter per person

-Lägst anslag 100 kr/elev i mediebudget

/Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulent

Idag är ingen vanlig dag för idag är det modersmålsdagen

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

Sant eller falskt som sportlovstema?

Sportlovet närmar sig och det är dags att börja tänka på de aktiviteter som eleverna kan sysselsätta sig under vecka 9. Stiftelsen LegiLexi har gjort ett quiz som eleverna kan spela varje dag. Temat är sanning och eleverna fyller i frågor som ska besvaras med sant eller falskt. Varför inte tjuvkika på quizet och skylta med facklitteratur som tar upp ämnena i quizet? Läs mer om LegiLexi här. Du hittar quizet här och ett diplom som du kan ge dina elever hittar du här.

Temat är som sagt sanning, vilket är samma tema som tävlingen En bok i världen har. Här kan du läsa mer om En bok i världen och även få information om hur du anmäler din klass. Vill du arbeta ännu med sant och falskt? Andreas Palmaer och Peter Bergting har skrivit en spännande bok med 14 olika historier där du själv får fundera kring om det är sant, falskt eller mitt emellan. Du kan kanske ordna en tävling i skolbiblioteket där eleverna får skriva egna berättelser på temat sant eller falskt?

Lycka till!

Fotot: Alfabeta Fotot: Alfabeta

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Recension – Koll på nätet av Monika Staub Halling

Foto: Nypon förlag Foto: Nypon förlag

Skolbibliotekarien Monika Staub Halling har just kommit ut med en bok om internet och webbanvändning. Den riktar sig mot målgruppen 11 år och uppåt men jag tänker att även yngre elever kan ha nytta av boken, åtminstone tillsammans med en vuxen medläsare. Koll på nätet ger läsaren en överskådlig bild av hur internet och webben fungerar, internetsäkerhet, nätetik, upphovsrätt, informationssökning, källkritik, med mera. Boken inleds med en förklaring av viktiga ord och begrepp som är bärande för boken och avslutas med en uppslagsdel.

Det märks att författaren har koll på elevernas nätvardag. Boken är full av aktuella exempel för att eleverna ska kunna förstå vad som menas. Det gör boken väldigt aktuell, i min mening, men i likhet med många andra böcker i ämnet finns risken att den blir daterad. Det är nästan oundvikligt då plattformarna och fenomenen som används och är aktuella ständigt varierar. Inte desto mindre är det en innehållsrik och lättfattlig bok som ger den yngre läsaren möjlighet att snabbt få koll på nätet. Förlaget erbjuder också elev-och lärarmaterial.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent