Visar alla blogginlägg från: februari 2014

”Essensen i vårt uppdrag – att öka läsintresset”

Bengt Lindström, lärarbibliotekarie på Gubbängsskolan, går i pension till sportlovet. Innan han börjar ägna sig åt alla andra väsentliga grejer i livet vill vi passa på att berätta lite om den skolbiblioteksverksamhet han nu lämnar.

För Bengt har den viktigaste uppgiften för skolbiblioteket varit att på olika sätt stimulera och öka läsintresset hos skolans elever – ”Det är ju själva essensen i vårt uppdrag, går det framåt här finns det hopp!”

För att lyckas öka läsintresset har han och hans kollega Yvonne Ekström lagt mycket jobb på bokbeståndet. Det handlar om att följa med i bokutgivningen, samla in inköpsförslag, gallra ”hyllvärmare”, förbättra skyltningen på hyllorna och så vidare. Talboksutlåning till behövande elever är också en viktig del av det läsfrämjande arbetet som de just nu försöker skapa tydligare rutiner kring.

Inte minst betonar Bengt också vikten av att ”vara glad och trevlig och AKTIV med att försöka ge tips till frågvisa elever!” Och det är ju också det han tycker varit det roligaste i jobbet – att hjälpa barnen hitta en bok som de blir nöjda med.

Biblioteket på Gubbängsskolan erbjuder skolans pedagoger ”fasta tider” – ett veckoschema där man kan skriva upp sin klass och vara säker på att bibliotekarien verkligen är på plats.

Otillräkneliga öppettider och bristande tillgång till personal var ett problem som  uppmärksammades av skolinspektionen 2013. Detta ledde till att biblioteket fick fler personaltimmar och bättre kunde garantera de utlovade öppettiderna.

Nu när Bengt går i pension så är det Yvonne Ekström som ensam kommer att ansvara för biblioteket. Till hösten blir det sedan troligtvis en ny person i Gubbängsskolans bibliotek som får fortsätta jobba med att öka läsintresset bland skolans elever.

Vi önskar skolbiblioteket – och Bengt – lycka till framöver!

/Elin Hirschfeldt

Skynda att nominera era Skolbibliotek i världsklass!

Har er skola ett bra skolbibliotek? Nominera det till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass och gör det nu, sista datum att nominera är 7 mars.

Utmärkelsen delas ut av fackförbundet DIK till skolbibliotek som lever upp till dessa kriterier:

Skolbibliotek i världsklass

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Mer om utmärkelsen finns här
Information om nominering finns här

Hittills i år har 16 bibliotek blivit utnämnda, ett av dem är Hjulsta grundskola som vi skrev om nyligen.
Är er skolas bibliotek med i nästa omgång som presenteras 13 mars?

/Emma

Högskolekurs för dig som arbetar med MIK i skolan

Nu pratar alla om medie- och informationskunnighet sedan MIK-rummet lanserades.

För dig som vill fördjupa dig i hur skolbibliotekarier och lärare kan arbeta tillsammans för att stärka elevernas informationskunnighet finns kursen Medie- och informationskunnighet i skolan hos Högskolan i Borås. Kursen ges på distans, pågår på deltid mars-november 2014 och ger 7,5 hp. Det är fortfarande möjligt att anmäla sig. Behörig är den som har examen i biblioteks- och informationsvetenskap eller lärar- eller fritidspedagogisk examen.

Såhär beskrivs innehållet:

Kursens utgår ifrån UNESCO:s ramverk kring medie- och informationskunnighet samt belyser aktuell forskning inom området. Kursen fokuserar på hur samverkan mellan skola och skolbibliotek kan stärka informations- och mediekunnigheten hos pedagoger och skolbibliotekarier. Förståelse för barns och ungas medievanor är väsentliga delar i kursen liksom kunskaper om källkritiska principer i dagens kommunikationssamhälle. Deltagarnas egna erfarenheter och problemställningar kring medie- och informationskunnighet kommer att forma en stor del av kursens innehåll. Didaktiska exempel på hur medier kan användas i lärandesituationer i skolan kommer att vara ett genomgående tema i kursen.

Låter intressant tycker jag!

Vi skrev tidigare om MIK-rummet i  MIK – vad är det

/Emma

Digital literacy is…

En av de absoluta höjdpunkterna på BETT-resan var Doug Belshaw. Vi blev nästan lite kära!
Doug är före detta historielärare och forskare. Nu anställd på Mozilla foundation för att i princip fortsätta arbeta med ämnet han skrev sin doktorsavhandling om – digital literacy. Ett begrepp han sammanfattar med denna bild:
Med det syftar han på att själva begreppet ”digital literacy” är svårdefinierat och egentligen behöver delas upp i fler beståndsdelar. För vad är egentligen digital?
En digital klocka, mobiltelefon eller webbsida? Handlar det om en och samma kompetens för att hantera dessa olika saker?
Doug menar att digital litteracitet egentligen handlar om flera olika litteraciteter som är kontext-beroende och att det finns åtta färdigheter som är grundläggande för att utveckla dessa. Se mer om färdigheterna här.

För att bryta ned begreppet pratade han vidare om ”information literacy” och ”web literacy” som två delbegrepp.

När det gäller web literacy har det tidigare framförallt pratats om ”media and/or information literacy” , men då webben skiljer sig från andra medier innebär det att kompetenserna som behövs för web literacy också är annorlunda.  Mozilla har därför skapat en ”web literacy map” som man kan använda för att se hur man kan utvecklas. Deras Web Literacy Map kan du hitta här.

Vi började naturligtvis genast att fundera över hur man kan översätta den till svensk skola och svenska skolbibliotek.

/Linda och Sebastian

PS: Doug finns på youtube: http://www.youtube.com/results?search_query=doug%20baelshaw&sm=3
Hans föreläsningar hittar du här: http://dougbelshaw.com/blog/presentations/

MIK – Vad är det?

Begreppet ”informationskompetens” verkar nu så sakteliga ersättas av  ”MIK”, dvs medie- och informationskunnighet. Medie- och informationskunnighet handlar bland annat om att kunna hitta, analysera och kritiskt värdera information och att själv kunna producera – inte bara konsumera –  innehåll i olika medier.

Vill du lära dig mer och ha koll på detta område finns det nu en ny sajt att följa och fördjupa sig i – MIK-rummet – skapad av Statens medieråd i samarbete med UR, Konsumentverket och Svensk Biblioteksförening.

Skolbibliotek som stöd i språk- och läsutveckling

Förra veckan hade vi  på Medioteket vårens första Pedagogiska Café, en kväll kring litteracitet – att läsa på olika sätt. Tre pedagoger från olika skolor och olika  åldersgrupper stod för kvällens program. Kia Kia Knutsson-Norberg på Cirkulationsbiblioteket har bloggat om detta på Pedagogiskt cafés blogg.

En av pedagogerna som berättade om sitt arbete var Anne-Marie Roos som är skolbibliotekarie på Björkhagen skola.  Enligt Kia visade Anne-Marie med bilder, glädje och engagemang hur hon  inspirerar, skapar förutsättningar och lockar elever till läsning. Kul!

Ta del av Anne-Maries presentation här: Skapa läslust.

Läs mer om skolbiblioteket på webbsidan för Bjökhagens skola.

Läs resten av Kias inlägg om en inspirerande kväll på Pedagogiskt cafés blogg.

/Elin

BETT 2014

21 januari åkte vi tillsammans med några andra medarbetare på Medioteket till BETT2014 i London. Det var en fantastiskt intensiv och inspirerande resa. Nu är det nästan två veckor sedan men vi är fortfarande i någon form av bearbetningstillstånd mentalt. Det här är det första inlägget i en serie på tre-fyra inlägg vi där vi kommer dela med oss av våra tankar och upplevelser under dessa dagar.

Från och med i höst så har man en ny läroplan i England med ”computing” inskrivet varför det också var väldigt mycket som kretsade kring just detta. Ämnestilläget har gjorts på grund av att man ser att kunskapen om vad en dator är och datorns språk som en baskunskap som alla måste ha. Man vill att fler ska kunna kombinera teknisk grundkunskap med kreativitet och grafisk formgivning. Ett tänkande som leder till nya lösningar. I den nya läroplanen har programmering ett starkt fokus. Vi ser trenden här i Sverige också. Tekniska museet har barnhack-dagar och .se har nyligen skrivit en utmärkt guide om barnhack som finns att ladda ner gratis från deras hemsida:  https://www.iis.se/blogg/programmering-for-alla-nu-lanserar-vi-guiden-barnhack/

3D skrivare. Foto: Linda Spolén

En annan sak det talades mycket om var vikten av att inte samla appar, utan att noga väga appar utifrån kvalitet och att det är eleven och dess behov som ska stå i centrum vid val av app.

Mässgolvet var annars väldigt inriktat på teknik och sälj. En uppsjö av skolanpassade lösningar för allsköns områden, från pedagogiska förskoleprogram till elevhanteringssystem. Förutom det som mest är gammal skåpmat såsom interaktiva skärmar, olika typer av pekdatorer o.s.v. var det några nya saker som tydligt trendade just nu:

3D skrivare faller i pris och fanns i många olika variationer på mässan. Även plasten man använder för att skriva ut 3D-objekt blir allt billigare.

Bild från Aldebarans hemsida

Alla föll vi nog för Aldebarans Nao programmable humanoid robot http://www.aldebaran-robotics.com/en/.
En robot som kan lära sig, följa och känna igen bilder och ansikten. Den kan interagera och  känna igen vem som talar med den och hitta olika saker, som till exempel en boll.

Vi blev också väldigt förtjusta i serieskapar- programmet Comic life, där lärare och elever enkelt kan skapa sina egna serier antingen i syfte för att lära ut eller presentera sitt arbete.  På hemsidan finns det möjlighet att prova programmet kostnadsfritt i 30 dagar: http://plasq.com/products/comiclife3/win.

För att inte tala om Encyclopedia Britannicas skolanpassade tjänst. Britannica är en onlineresurs specialanpassad för skola och bibliotek. Britannica Online ger information i tre olika nivåer: Britannica Junior, Britannica Student och Encyclopaedia Britannica. Den lägsta nivån är anpassade för 6-10 åringar. Med hjälp av google translator kan man översätta sidorna, översättning blir dock inte helt korrekt.  Inbakat finns också interaktiva lektioner, spel, arbetsblad, studiehandledningar och sökverktyg. Britannica har också tusentals artiklar ur EBSCOs tidskriftsdatabas samt en bild-bank som är fri att använda för skol-bruk.
Artiklarna är skrivna av experter och uppdateras och revideras fortlöpande. Ordlistor och tal-stöd finns inbyggt i tjänsten.

Vi har fått erbjudande om en provmånad för dig som arbetar i Stockholm stads skolbibliotek, gå in och registrera dig på denna länk:  http://www.britannica.co.uk/Register_BETT2014.asp

Vissa av seminarierna som hölls på BETT filmades och kan hittas på hemsidan: http://www.bettshow.com/Content/Discover-new-approaches-to-learning-in-the-Bett-Arena

/Linda och Sebastian

Neddyk i skolbibliotek och lättläst

Det finns många bra argument för att satsa på lättläst i skolbiblioteket. Idag har vi inom kursen ”Baskurs för praktiskt biblioteksarbete” varit på  studiebesök hos Centrum för Lättläst där informatören Malin Elgborn tog emot. Hon lyfte fram vilka olika målgrupper som kan dra fördel av att ta del av lättlästa texter och gav exempel på vad som egentligen gör en text lättläst när det gäller form och innehåll. Vi fick lära oss mer om  nyhetstidningen 8 sidor och LL-förlagets verksamhet och fick ta del av en kavalkad av fina och intressanta böcker.

Vi talade också om hur man kan arbeta med dessa böcker i undervisningen, hur man bäst exponerar lättlästa böcker i biblioteket och så vidare. Malin tipsade om sidan Lärarrummet för lättläst där det finns allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner och jättemycket inspiration för dig som arbetar i skolbiblioteket. Kolla in det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra förlag med lättlästa litteratur som platsar i skolbiblioteket är till exempel:
Argasso
Bokförlaget Opal
Hegas
Nypon förlag

Studiebesöket skedde inom ramen för Mediotekets grundläggande kurs för skolpersonal som är nya i skolbiblioteket. Under sammanlagt 12 timmar går vi igenom allt från varför vi ska ha ett skolbibliotek, vilka arbetsuppgifter som ingår, hur man köper in böcker, vilka olika målgrupper som finns på skolan, hur man arbetar lässtimulerande och med elevernas medie- och informationskunnighet etc. Kursen ges en gång per termin och just nu är vi inne i vårens kursomgång.

I dagens kurstillfälle ingick också ett studiebesök hos Lotta Metcalfe på Mariaskolan, en F-9-skola på Södermalm med ca 840 elever. Lotta har ett stort och rymligt bibliotek och full rulle hela skoldagen. På förmiddagarna tar hon emot inbokade klasser  i framför allt de lägre åldrarna och på eftermiddagarna är det öppet för självstudier och lektionsbesök för alla elever. Ni kan följa Lottas arbete via bloggen Vad gör de i biblioteket? där hon bloggar tillsammans med Cilla Dalén på Hjulsta grundskolor.

Det finns mycket att berätta om skolbiblioteksverksamheten på Mariaskolan och jag lovar att återkomma om detta i ett senare blogginlägg!

/Elin