Vad vill vi med våra skolbibliotek? Nu gör Stockholms stad en plan.

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

20 kommentarer

  1. Agneta, 2 juni 2016

    Jag saknar den viktiga högläsningen!

    • Maria, 8 juni 2016

      Bra att du betonar hur viktig högläsningen är. Kan bara hålla med.

  2. Katarina, 2 juni 2016

    Språkutveckling

    • Maria, 8 juni 2016

      Ja språkutveckling på flera språk är borde ju finnas centralt i ordmolnet.

  3. Malin, 2 juni 2016

    Lässvårigheter

    • Maria, 8 juni 2016

      Talböcker är ju en hjälp för den som har lässvårigheter.

  4. Sofia Nordin, 2 juni 2016

    För att kunna bedriva en skolbiblioteksverksamhet i enlighet med stadens intentioner måste det understrykas att biblioteken ska vara tillgängliga – bemannade under större delen av elevernas skoldagar – och att anslaget för inköp står i proportion till elevantalet och är anpassat till vilka elevgrupper man har.
    -Hur ska den erfarenhet och utbildning som stadens skolbiblioteksansvariga har värderas och tas till vara – det är intressant att veta. Många är pedagoger, med flera års erfarenhet som lärare, fritidspedagoger eller annat – och man har tillgång till kontinuerlig fortbildning via Medioteket, fortbildning som är inriktad på just arbetet i ett skolbibliotek och därför mycket relevant för det arbete vi utför.
    -Vilken ytterligare fortbildning kan vi erbjudas (gäller såväl personal med biblioteks- som med skolbakgrund)? Personligen tycker jag att det varierade kursutbudet som finns idag är mycket bra men det behövs mer – t ex med fokus på nyanlända elever med andra språk och varierande läs- och skrivkunskaper.

    • Maria, 8 juni 2016

      Du tar upp flera viktiga och intressanta frågor som behöver diskuteras vidare och på något sätt finnas med i skolbiblioteksplanen. Känner du till nätverket för skolbibliotek som möter nyanlända elever? Där är du välkommen att vara med och ta del av tankar och erfarenheter om hur skolbibliotek kan bidra till nyanländas lärande och språkutveckling.

  5. Lisa, 7 juni 2016

    Kompetens och engagemang!

    • Maria, 8 juni 2016

      Viktiga faktorer i skolbiblioteksverksamheten.

  6. mia, 8 juni 2016

    Saknar boksamtal

    • Maria, 8 juni 2016

      Ja det gör jag också

  7. Lars Håkan, 10 juni 2016

    Jag vill få in samtalet i ordmolnet och/eller möte. Flera gånger om dagen sker möten i skolbiblioteket, både enskilt och i grupp. Vi pratar böcker eller om något aktuellt som har hänt och varje gång hjälper vi varandra att förstå både bokens handling eller världen lite till. Kanske behöver vi ta hjälp av en ordbok eller lexikon och då får vi in användningen av olika källor och hur vi bör förhålla oss till dessa.

    • Maria, 22 juni 2016

      Skolbiblioteket som mötesplats och skolbibliotekarien som samtalspartner, bollplank, inspiratör och handledare kan inte nog betonas. Utan att bygga relationer till eleverna och låta dessa vara medskapare i verksamhet når vi inte särskilt långt. Genom samtal om böcker väcker vi i alla fall för det mesta lusten att läsa vidare.

      /Maria

  8. Fia Idegård, 16 juni 2016

    Hej!

    Spännande process att följa!

    Jag saknar bokprat i molnet. Och föredrar själv källvärdering framför ordet källkritik. :)
    Andra ord: Informationssökningsprocessen. Sökhandledning. Läsfrämjande.

    Allt gott!
    /Fia

    • Maria, 22 juni 2016

      Bokprat inspirerar och ger samtidigt förförståelse för att komma in i berättelsen.
      Roligt och inspirerande och en bra kompetens att besitta samt en del i läsfrämjandet. Hör klart hemma i molnet.

      Nu blir jag nyfiken på varför du föredrar källvärdering framför källkritik? Är inte dessa begrepp lite olika sidor av samma mynt eller ser du orden som synonyma?

      Ja, sökhandledning är tydligare och innehåller mer information än ordet sökhjälp.
      Att betona processen kring informationssökningen tycker jag också är viktigt!

      /Maria

      • Fia Idegård, 1 augusti 2016

        I mina öron låter källkritik mer stelt och formellt. Som att det var någonting fast, någonting med rätta svar som vi jämför med. Medan källvärdering mer känns som en ständigt pågående process som kan se olika ut, beroende på t ex tid och medieform. Min tolkning, alltså. :)

        /Fia

  9. Monica Ehrenstråle, 18 juni 2016

    Jag blir så förvånad när jag ser dessa traditionella roller! Den viktiga rollen att vara den som handleder och stöder elever och lärare i digital kompetens – var finns den??? ”Informationsökning” ”sökkritik” ”läslust” – visst det har vi alltid sysslat med. Alla är rörande överens om hur viktigt detta är! Men ska vi överleva som yrkesgrupp gäller det för oss att verkligen ta plats i detta vi kallar digital kompetens! Inte bara en liten skärva av detta! Digital kompetens är så mycket mer!
    Jag hänvisar till den utomordentliga skiss på den gigantiska utmaning vi har framför oss: http://allaboardhe.org/digital-skills-framework/
    Vi är informationsexperter som i samarbete med pedagogerna skall se till att alla är ombord. Även de skolbibliotekarier som ännu inte kommit ombord får nog se till att vara i båten annars finns risk att de blir akterseglade.

    • Linda Spolén, 22 juni 2016

      Hej Monica!

      Du har så rätt i att den digitala kompetensen är central. När vi gjorde ordmolnet så tänkte vi att digital kompetens är en mycket viktig del i Medie- och informationskunnighet, men att MIK är vidare än så. Vi hade kunnat dissekerat begreppet mer och förtydligat det. Det är inte på något sätt något vi glömmer när vi skriver vår skolbiblioteksplan.

      All aboard är väldigt bra att ha i bakhuvudet, så också Mozillas Web Literacy map
      (https://learning.mozilla.org/web-literacy/participate/protect/) Vi kommer också att titta på de delar som ingår i skolverkets digitala lyftet som kommer i höst.

      Allt gott
      //Linda
      Skolbiblioteksgruppen, Medioteket

  10. Josef Sahlin, 8 december 2016

    När kommer planen att vara klar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.