Visar alla blogginlägg från: augusti 2016

Bibliotekarier redo för framtiden!

FR_Librarians_graphicI USA pågår en nationell satsning av digitalisering i skolorna; Future Ready Schools (FRS). Syftet med satsningen är att stötta skolledare runt om i landet att kunna planera och implementera individuella (forskningsbaserade!) digitala lärstrategier, som i sin tur ska kunna ge alla elever möjlighet att kunna nå sin fulla potential. De skoldistrikt som väljer att vara med i satsningen måste underteckna en förbindelse att de ska arbeta för att utveckla såväl undervisning som administration i en digital riktning. Under sommaren presenterades ett nytt projekt som en del i denna satsning; Future Ready Librarians (FRL). Syftet med satsningen är att alla elever ska ha lika tillgång till skolbibliotek, digitala verktyg, elektroniska resurser och böcker och genom att delta i den kommer bibliotekarier att vara bättre rustade för att stödja lärare och elever i övergången till en mer digital lärandemiljö.

Hela projektet genomsyras av att skolbibliotekarien ska komma att ha en mer uttalad ledarroll i arbetet med att implementera målen i projektet Future Ready Schools. För att åskådliggöra de principer som ligger till grund för skolbibliotekariens framtida arbete har man tagit fram en bild som illustrerar de åtta olika områden som ska ingå i bibliotekariens arbetsuppgifter. Bland annat är ett av områdena ”Data and Privacy”, vilket innebär att skolbibliotekarien bör vara en nyckelperson i arbetet med att lära eleverna att såväl skydda sig som ta ansvar för sina handlingar på nätet. Dessutom innebär punkten ”Curriculum, Instruction, and Assesment” bland annat att skolbibliotekarien ska arbeta mer tillsammans med lärarna för att tillsammans ta fram bedömningsmallar i arbetet kring it och digitala medier.

I Omvärldsbloggen (Skolverkets blogg om Skolans digitalisering) skriver Stefan Pålsson mer om Future Ready Librarians: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/07/19/future-ready-schools-lyfter-fram-skolbibliotekarien/

Du kan också läsa mer på hemsidan för Future Ready Schools: http://futureready.org/about-the-effort/librarians/

/Anja Sahlstedt

Ett ö-bibliotek i havet

Under sommaren besökte jag Sveaborg som är en sjöfästning som ligger på en ö utanför Helsingfors. Det roliga är att bland alla dessa gamla murar, portar och skyttegravar så bor det ca 800 personer i de gamla kasernerna och officersbostäderna. På fästningen finns även ett lågstadium, ett daghem, en dagligvarubutik – och ett bibliotek. Som den biblioteksfantast jag är så var jag bara tvungen att leta upp det när jag var där. Jag var helt säker på att det skulle vara ett bibliotek med antika böcker om sjöslag och annat krigiskt. Men döm om min förvåning när det visade sig vara ett modernt bibliotek – en filial till Helsingfors stadsbibliotek. På denna lilla ö har de alltså ett eget bibliotek!

Väl hemma var jag tvungen att kolla på Sveaborgs hemsida och leta mig fram till biblioteket. Där skriver bibliotekarien Helena att eftersom hon varit bosatt på ön i 37 år så känner hon i stort sett alla invånare; hon träffar dem ju lite här och där och lite nu och då även när hon inte arbetar. Hon säger också att invånarna älskar sitt bibliotek för att de så lätt hittar vad de söker efter och hon skaffar dit det material som invånarna önskar sig. Biblioteket är en uttalad träffpunkt för invånarna året om.

Efter ytterligare lite letande och googleöversättande från finska till svenska fick jag kontakt med öns skolsekreterare Susanne. Hon berättade att de denna höst har 74 elever och fem lärare och att de i sin lilla skola har ett eget litet skolbibliotek, men ingen egentlig skolbibliotekarie. Hon berättade fortsättningsvis att ”Eleverna använder aktivt både skolbiblioteket och Sveaborgs utomordentliga lilla bibliotek. Bibblans reguljära bibliotekarie är mycket hjälpsam och beställer böcker ur det stora utbud som finns i biblioteken i Helsingfors, Esbo och Vanda”.

Med en så pass hanterlig mängd av låntagare måste det vara en dröm att vara bibliotekarie där – Vilken förmån att känna alla som kommer till biblioteket! En bibliotekarie som har tid att lära känna alla sina låntagare är något som man skulle önska att alla skolbibliotek var bemannade med. För har personalen tillräckligt mycket tid i biblioteket, så har de också tid att möta och lära känna alla elever och en större möjlighet att kunna vara ett stöd i elevernas pedagogiska utveckling.

Allt börjar som bekant med en bra relation. Sen kan man börja prata på allvar, om böcker och annat livsviktigt.

/Anja Sahlstedt

Fakta hämtad från http://www.suomenlinna.fi/sv/

Den stora mäktiga Kungsporten på Sveaborg ritad av en medföljande Elis Den stora mäktiga Kungsporten på Sveaborg ritad av en medföljande Elis

Höstlov = Läslov

profilbild-300x300Ett långt härligt sommarlov är till ända och med det också många långa dagar som kan ägnas åt läsning. Men låt inte eleverna misströsta – snart är det höstlov! Och höstlov är lika med läslov. Och hur skulle det vara att vinna LÄSLOVSPRISET – en tävling för alla som är mellan 7-13 år och som vill uttrycka sina tankar och känslor genom film, musik, ord eller bild?

Årets tema är ”Viktigast för mig” och i juryn sitter bland annat Martin Widmark. Vinnarna får ett studiebesök på ett bokförlag, träffa barn- och ungdomsboksförfattare, ett bokpaket samt hyllningar på Läslovsfestivalen den 4 november på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dessutom ingår en natt på hotell! Bidragen ska vara inskickade senast den 30 september.

Kanske något att använda i skolbibliotekets verksamhet? Att sprida bland eleverna? Inspirera eleverna att dikta, filma, skriva och teckna, man kan aldrig ha för många ingångar till läsning!

Här finns gratismaterial såsom affischer, foldrar och annat: http://läslov.se/

/Anja Sahlstedt

Tävlingen arrangeras av nätverket LÄSLOV som organiseras genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. (http://läslov.se/)

 

Läs mer – lev längre!

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor. 

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn 

Skolbibliotek som pedagogisk resurs

kbrapportUnder sommaren publicerades KB:s rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016. Rapporten grundar sig på den undersökning som KB genomförde som ett komplement till insamlandet av  Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016. Anledningen till att genomföra en kompletterande undersökning var att många skolbiblioteksanställda uppgav att de inte tyckte att frågorna i den officiella biblioteksstatistiken gav en bild av den rikt nyanserade verksamheten som bedrivs på skolbiblioteken runt om i landet. Syftet med hela rapporten anges därför vara ”att visa på skolbibliotekens roll som pedagogisk resurs för skolan. Vad de gör för att underlätta för eleverna i deras strävan att nå sina utbildningsmål.”

Rapporten visar med tydlighet att vikten av tillräcklig bemanning är det mest avgörande för att skolbiblioteket ska kunna utgöra en pedagogisk resurs i skolans verksamhet. Det säger sig självt att desto mer bemanning ett skolbibliotek har i förhållande till antalet elever, desto större resurs kan det vara i den pedagogiska verksamheten. I undersökningen har endast de skolbibliotek som har minst 20 timmar per vecka avsatt bemanning fått delta. Trots att det alltså är personal vid de mest aktiva och resursstarka skolbiblioteken i landet som svarat, så ger undersökningen vid handen att alla svarande (utom en) känner att de inte har tillräckligt med tid och möjligheter för att på bästa möjliga sätt kunna vara den pedagogiska resurs som krävs för att kunna stödja elevernas i deras kunskapsutveckling.

På frågan om vad skolbibliotekspersonalen gör i biblioteket så var det vanligaste svaret att man tillhandahåller nivåanpassad läsning. För att kunna sköta inköp av nya medier så krävs en aktiv omvärldsbevakning, en rimlig budget och samarbete med lärarna för att i god tid hinna beställa in relevanta medier till kommande projekt och aktiviteter. Det som ofta sätter käppar i hjulet är den berömda tidsbristen; man hinner helt enkelt inte med att informera sig om varken omvärlden eller skolvärlden. Tidsbrist verkar också vara en orsak till att endast två tredjedelar svarar att de utbildar elever i källkritik och informationssökning. De löpande biblioteksuppgifterna slukar den tid som för många biblioteksanställda redan är sparsamt tilltagen.

Sammantaget har man kunnat urskilja fyra olika områden som behöver utvecklas för att kunna stärka skolbiblioteksverksamheten; mer bemanning, större kunskap om och intresse för skolbibliotek av både skolledning och lärare, samt mer fysiska resurser så som bättre anpassade lokaler samt större budget för medieinköp. Förhoppningsvis kan Skolverkets tillhandahållande av sökta stadsbidrag till personalförstärkning i skolbibliotek vara en hjälp på vägen till ökad bemanning runt om i landets skolbibliotek. De rektorer som satsar på sina skolbibliotek kan ge sina elever bättre förutsättningar för att nå målen, för till syvende och sist är det ju ändå rektorerna som måste förstå vilken enormt viktig resurs ett välfungerande skolbibliotek är i det pedagogiska arbetet.

Rapportens författare skriver att innehållet ska kunna vara en inspiration för beslutsfattare, skolledare, pedagoger och skolbibliotekspersonal. Så läs igenom den, stryk under, skriv till och markera. Och använd den sedan som inspiration, stöd i ryggen och argument i ditt fortsatta arbete. För trots att rapporten kanske inte innehåller några större nyheter för oss som arbetar inom skolbiblioteksvärlden, så är det glädjande att denna rapport har tagits fram. Ibland är det skönt att ha något att hålla i.

Du hittar hela rapporten här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/07/Rapport_Skolbibliotek_som_pedagogisk_resurs_2016.pdf

/Anja Sahlstedt, skolbibliotekskonsulent