Med bilden i fokus

Forskarkonferens för Nordisk Bilderboksforskning 2016 på SBI

Redan John Locke (1632 -1704) betonade bildens betydelse i böcker för barn och unga, som ”roande, viktiga för minnet och för förmågan att föreställa sig” det som skrivs fram. Orbis pictus, den allra första illustrerade boken för barn, kom 1658 – bilderboken har alltså en lång historia.

Intresse för bilderbokens unika ”ikonotext” – dvs den fullständiga berättelsen, som den är berättad både i text och bild, var den gemensamma nämnaren för de forskare, doktorander, professorer, bibliotekarier, förlagsfolk och vi andra intresserade som deltog. Ämnena och infallsvinklarna var många: Både större översikter och koncentrerade genomgångar av ett enda verk förekom under konferensens tre dagar.

Leken

gorillorTill exempel ägnade professor Ulf Boethius ett helt seminarium år boken ”Nu är vi gorillor låssas vi” av Barbro Lindgren. Han hade valt att studera boken som ett exempel på hur man kan skildra en låtsaslek i text och bild. Texten består av ren dialog och anger varken kön eller ålder på deltagarna i leken, inte heller bilderna (av BL själv) visar något annat än att det finns en större och en mindre gorilla,  något som gör att många barn kan identifiera sig med de lekande. Däremot har förlaget, av någon anledning, valt att skriva att det är ”två bröders lek” i baksidestexten på senaste utgåvan; Något att fundera över.

Boethius uppehöll sig en del vid hur maktförhållandet som finns i leken skildras genom dialogen/texten och kroppsspråket i bilderna. (Enligt Barbro Lindgren själv var hon bara åskådare till den leken, som pågick på riktigt då hennes barn var små, och bara skrev ner vad som hände, alltså inget hittepå alls…)

Ekokritik

En annan djupdykning i ett verk var den danska lektorn vid Aarhus universitet Anna Karlskov Skyggebjergs genomgång av den grafiskt vackra och genreöverskridande boken ”Skoven fra oven” av Karen Filskov, som är en bild/diktbok där man använt sig av själva textmassan för att illustrera: en text om djurens spår ser ut som en rådjursklöv i sättningen på sidan, en text om träden är satt i form av ett löv…en total integration av text och bild.skoven

Ekokritik var ett nytt begrepp för mig, men det var ur just detta perspektiv Anna Karsskov Skyggebeherg läst och analyserat Skoven fra oven. Det handlar om att studera hur relationen människa och natur/djur skildras. Hur maktrelationerna ser ut etc. Texten är både poesi och faktatext och AKS funderade över vem mottagaren är? (alla åldrar) vilken typ av bok det är? (fakta, dikt, barnbok?). Boken som kom 2015 är ett exempel på att det kommer fler och fler bilderböcker som inte enkelt kan genrebestämmas.

Normkritik

Bilderböcker som avser att vara normbrytande och utges på förlag med den tydliga ambitionen analyserades i ett seminarium av forskarna Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap och Kristina Hermansson, lektor i litteraturvetenskap. De har gått igenom olika svenska förlags utgivning mellan 207-2014 och bl.a. närstuderat en bok från varje förlag utifrån normkritiska teorier. Slutsatsen blev ganska nedslående – det är svårare än man kanske tror att i både text och bild förhålla sig kritisk till rådande normer. (Sen kan jag tycka att det blir problematiskt om man avkräver varje bok en normkritik som omfattar allt. Att försöka skildra verkligheten mångfacetterad, utanför schablonerna, räcker långt.)

Pop-Up

Hilde Kramer, professor i illustration vid Konst och designhögskolan i Bergen talade engagerat om fenomenet pop-up-böcker, som har en mycket lång historia, (tex Astronomicum Caesareum 1540 för kejsaren Carles V) framförallt för vuxna läsare. Kramer hoppades också på en lysande framtid för pop-up-boken, inte minst som pedagogiskt och konstnärligt verk och som något alldeles eget som inte kan ersättas av en digital variant.popup

En sådan mycket gammal och mycket vacker pop-up-bok visas för övrigt på den utställning av SBI:s historiska samlingar som just nu pågår i barnboksinstitutets bibliotek.

Work in progress och Pixiböcker

Vi fick också ta del av en hel del olika forskningsprojekt som är på gång runt om i Norden, t. ex ska lektorerna Helene Ehriander och Maria Nilsson vid institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet, börja titta på fenomenet Pixi-böcker. ”Om Pixiboken som en del i det svenska barnlitterära landskapet” hette deras entusiastiska presentation som väckte både skratt och nyfikenhet på vad som komma skall.

Dessutom fanns det förstås olika seminarier om den digitala bilden, om tecknade serier och en himla massa mer. Det var tre otroligt intensiva och fullmatade dagar och massor av nya tankar och kunskaper att hämta.

Gärna mer bildfokus

Bilden i fokus. Ja det var rubriken på konferensen. Och visst handlade det en hel del om bilden i bilderboken. Men mitt intryck nu efteråt är, att det som litteraturvetare är lätt att ändå läsa bilderböcker med ”textglasögonen” på, även om man avser att fokusera på bildens roll.

Ett inspirerande och intressant avslutande pass med bilderbokskonstnären och illustratören Öjvind Torseter från Norge gav inblick i själva bildskapandet och tankarna kring en boks tillblivelse.

Fler som forskar på själva bilduttrycken, på vilka bilder som väljs i olika tider, vad bilderna i dagens böcker (och gårdagens) säger om oss och vår världsuppfattning hade varit intressant. Men det kommer förhoppningsvis mer sådant i framtiden.

/ Kia Knutsson-Norberg

För fler reflektioner och tankar från konferensen se Toura Hägnerstams blogginlägg

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.