Visar alla blogginlägg från: oktober 2016

Vår plats i Enskede

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

- Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Människor som inte läser böcker är smartare

I en artikel i Göteborgsposten den 21 oktober skriver Emanuel Karlsten om att forskare i en studie med tio tusen deltagare kunnat vetenskapligt bevisa att bokläsare har sämre analysförmåga. Detta beror på att man genom att mata sig med färdiga berättelser försämrar möjligheten att ta till sig verkligheten och studien visar också att de som aldrig läser är smartare än genomsnittet. Enligt Karlsten så uppmanas nu världens skolor att slänga ut böcker och…

Lugn. Han skojade bara. Det finns inte någon sådan studie.FullSizeRender-2 Han fortsätter med att berätta att det som däremot finns på riktigt är en studie som visar att 59% av alla artiklar som sprids i de sociala medierna delas utan att läsas. Man läser alltså rubriken och ingressen och sen klickar man på dela! Tjoff!

Som ovan exempel tydligt visar på är hur viktigt det är att fortsätta att läsa hela artikeln – ända till sista punkt. Enligt statistiken är det bara 41% som läser hela texten innan de delar. Resten gillar och delar utan att egentligen ha koll på innehållet och bidrar därmed till virala stormar på nätet.

En sedelärande historia om att vi alla har ansvar för att tänka en extra gång innan vi för något vidare på nätet. Att vara källkritiskt tänkande alltså. För det var väl sant det han skrev om den sistnämnda studien?!?

/Anja Sahlstedt

Läs hela Emanuel Karlstens artikel här: http://www.gp.se/nöje/kultur/forskare-människor-som-inte-läser-böcker-är-smartare-1.3891017

Väntan är över – Nu är den här!

Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge, och behöver nu inte heller vänta längre! För nu den här: Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2016/2017.

I katalogen presenteras ett urval (210 titlar) av de bästa barn- och ungdomsböckerna från årets bokutgivning, valda av en grupp be-magin_captureestående av ”läs- och skrivproffs”. Katalogen kan användas för att vägleda och inspirera barn och unga och alla de som på ett eller annat sätt har betydelse för barns och ungas läsning, men just i år har katalogen ett särskilt fokus på de äldre barnen och ungdomarna.

Förutom de böcker som presenteras får man även ta del av intervjuer och artiklar med både läsare och författare. Bland annat berättar Anne-Marie Körling (läsambassadör) varför högläsning får oss att må bra, Ida Westin om Internationella bibliotekets verksamhet och Ingrid Källström och Sara Lafolie (MTM) om att det går att läsa med både ögon, öron och fingrar. Längre intervjuer med Almapristagaren Meg Rosoff och Ison Glasgow finns också att ta del av, liksom kortare läsarintervjuer med bland annat 6-åriga Luca som tycker om att läsa ”Nya böcker och bästa böcker”.

Luca är nog inte ensam om att gilla bästa böcker, och årets Barn- och ungdomskatalog ger en hjälp på traven att hitta just dessa bästa böcker för så väl nybörjarläsaren som bokslukaren. Smaklig läsning!

Beställ katalogen här: http://kulturradet.packing.se/page/

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotek i lärarutbildningen

Vi talar ofta om att göra synligt och känt för lärarkåren vad ett välfungerande skolbibliotek kan bidra med i elevernas lärande – Och nu har det hänt! På Södertörns högskola har det pågått ett projekt där kunskap om skolbibliotek ingått som ett kursinslag i lärarutbildningen för åk 4-6.

Vid sidan av en introduktion har de blivande lärarna själva besökt ett skolbibliotek i Stockholm och ställt frågor till bibliotekarien på plats för att bilda sig en egen uppfattning om vad skolbibliotek tillför. De har även fått omsätta tankarna det väckte i en minidokumentär. De korta filmsnuttarna visar hur ett idealbibliotek på skolorna kan se ut, men också på viktiga funktioner att använda som färdiga lärare.

Initiativ till projektet togs av Jan Hjalmarsson, chef för biblioteket på Södertörns högskola. Det har sedan utvecklats och drivits av Frida Frimodt, bibliotekarie på högskolebiblioteket på Södertörn, i samarbete med lärarutbildare och skolbibliotekarier vid fyra skolbibliotek i Stockholm. Projektet som finansierades av KB är nu avslutat. Här går det att läsa mer om projektet .

Under vårterminen 2016 genomfördes den första omgången av kursinslaget om skolbibliotek och det har nu utvärderats av Frida.frida

– Det här blev vårt strå att dra till stacken för att utveckla den viktiga skolbiblioteksverksamheten. Det har resulterat i nöjda studenter och utbildare och en fortsättning är planerad. Vi arbetar på att få momentet om skolbibliotek att ingå i kursplanen för lärarutbildningen och då till att börja med i momentet, Barn och Kultur i svenskämnet för åk 4-6, berättar Frida.

Lärarstudenterna fick också i uppgift att granska de skolbibliotek som finns på deras VFU-skolor där de gör sin praktik och jämföra dessa med det skolbibliotek där studiebesöket gjordes. Om lärarna känner till hur ett skolbibliotek kan vara en pedagogisk resurs och bidra till elevernas lärande så underlättar det samarbete.

– Vi vill att man ska våga samarbeta över professionsgränserna, fortsätter Frida och det är viktigt att lärare och skolbibliotekarier känner till varandras kompetens.

De deltagande skolbibliotekarierna; Cilla Dalén på Hjulsta grundskola, Elisabeth Ljungdahl på Snösätraskolan, Sofia Lindblom på Askebyskolan samt Sofia Malmberg på Adolf Fredriks musikklasser tycker att det var givande att få besök av blivande lärare och att det var intressant och bra att kunskap om skolbibliotek som en pedagogisk resurs finns med i lärarutbildningar. De gav även uttryck för att de fick bättre syn på den egna verksamheten när de förberedde studiebesöken och att själva studiebesöken var väldigt roliga.

Frida Frimodt säger avslutningsvis att inslag om skolbibliotek borde finnas med i alla lärarutbildningar för olika årskurser på Södertörns högskola. Inslaget om MIK , medie- och informationskunnighet  i lärarutbildningen kommer att öka framöver och då blir det naturligt att få in skolbiblioteks roll i det sammanhanget också.

Vi ser framemot någon form av fortsättning på området skolbibliotek i lärarutbildningen.

/Maria Ronnås

Glädjande mångspråkssatsning på årets bok- och biblioteksmässa

mångspråkPå årets upplaga av bok- och biblioteksmässan i Göteborg noterade vi med glädje en satsning på mångspråk! I samarbete med Internationella biblioteket (http://interbib.se/) hade det i år ordnats med ett särskilt mångspråkstorg där flera utställare visade böcker på ett stort antal språk. Ibland är det extra svårt att hitta information om böcker på andra språk så det var väldigt givande att få en möjlighet till det här. Vi ägnade mycket tid åt att kolla runt och känna på och bläddra i böckerna. Flera bra samtal blev det också, med bokhandlare och leverantörer.

 Ett samarbete mellan bokmässan och Göteborgs stadsbibliotek resulterade i en mångspråksscen där mässbesökarna gavs möjlighet att lyssna på sagoläsning på olika språk, träffa författare och bokhandlare med mera. Det är viktigt med denna uppmärksamhet på mångspråk och flerspråkighet – vi hoppas givetvis att detta får en fortsättning nästa år.

 En mångspråkssatsning i Gävle fick mycket uppmärksamhet på mässan. Där har tre gymnasiebibliotekarier tillsammans med Internationella biblioteket hittat former för att kunna erbjuda eleverna litteratur på deras modersmål. Ett gediget upplagt samarbete skolorna emellan och med stöd från IB som vi fick ta del av och många blev intresserade, bland annat Sveriges radio(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6522694). För gymnasiebibliotekarier ges ytterligare möjlighet att få höra om detta projekt och mycket mer på en fortbildningsdag Mångspråkigt gymnasiebibliotek i praktiken som kommer att hållas i Gävle den 25:e november http://interbib.se/default.aspx?id=290929. Fortbildningsdagen är kostnadsfri – kanske finns det platser kvar, så ta chansen.

/Ingalill