Visar alla blogginlägg från: november 2016

Julens höjdarlista

När julen närmar sig med stora stegjulgran2

och snöflingor skapar kaos i trafiken.

När saffran krossas i en deg

och det gungar vilt i omvärldspolitiken.

När granen väntar på att få göra entré i vår stuga

och terminen sjunger på sista versen.

När alla köper årets julklappsfluga

och tokshoppande bidrar till kommersen.

 

Då kommer den, då är den här

efterlängtad som få kan vara.book-1760998_640

Fullproppad med bokvokabulär

kan den på julens dilemma svara;

Vad ska jag lägga i årets paket,

och hur ska jag själv slippa få så trista?

Svaret är enkelt, en självklarhet;

Håll dig till Mediotekets julklappsboktipslista!

(Dikt: Traditionell. Ursprung: Okänt.)

/Anja Sahlstedt

Julklappsböcker 2016

böcker

Böcker med fika i Lillholmsskolans bibliotek

fika3 En regnig och kulen oktobereftermiddag står dörren till skolbiblioteket välkomnande på vid gavel. Klockan är tre och några föräldrar och elever är redan på plats. Det bläddras i böcker, mumsas på kex och några föräldrar sitter i soffor och fåtöljer och läser högt för sina barn. Gemyt och en glad stämning råder.

My Froster och Hacer Suvakci som arbetar i skolbiblioteket har bjudit in till föräldrafika för att tipsa och visa böcker på elevernas olika modersmål och på svenska. Många böcker har lånats in från Mångspråksbiblioteket. I hyllorna trängs polska böcker med litteratur på somaliska, arabiska och många andra språk. På skolan talas ett femtital språk. I korridoren in till biblioteket visas dikter om FN, fred, konflikter och fotboll. Författade av årskurs 4 och framförda vid firandet av FN-dagen. Flera av dikterna finns på två språk.

En modersmålslärare i somaliska bläddrar igenom beståndet av böcker på somaliska och känner igen de flesta. En pappa har hittat till bilderboksrummet och läser för sin son på arabiska. Strömmen av föräldrar, barn och syskon fortsätter. Snart är det slut på fikabrödet. Vilken bra idé att bjuda in föräldrar till biblioteket som upptäcker mångfalden och utbudet och lånar tillsammans med sina barn.

Låna boken om Malala! Hon är bra och den kan du läsa säger en mamma till sin son.fika1

Vi pratar om vikten av att läsa på sitt modersmål. Mamman menar att då blir man bra också på andra språk. En pojke delar med sig om innehållet i några somaliska böcker.

Glad och uppfylld av samtal och möten med elever och föräldrar ger jag mig ut i regnet och tänker på hur fint det är att få möjlighet att läsa själv eller bli läst för både på sitt modersmål och på andra språk.

Hoppas att det är föräldrafika på skolbiblioteket på Lillholmsskolan snart igen.

/Maria Ronnås

Länk till Mångspråksbiblioteket: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Bocker–Skolbibliotek/Mangspraksbiblioteket/

Länk till Mångspråksbibliotekets blogg: http://mangsprak.se/

Talböcker i skolan – stöd eller stigma?

talbokslyssnande2Hur kan vi vuxna i skolan hjälpa barnen att använda det stöd som talböcker ger både som lästräning, läslust och som språkutveckling och- kunskapsinhämtning?

I arbetet med talböcker i skolbiblioteket märkte Anja Sahlstedt, numera skolbibliotekskonsulent på Medioteket, att eleverna som hade tillgång till talböcker verkade läsa dem hemma, men mer sällan i skolan.

Jag ville väcka frågan, säger hon, om varför läsningen av talböcker inte fungerar så bra under skoltid. Då började jag också fundera på vad jag som skolbibliotekarie kunde göra mer förutom att hjälpa eleverna att få tillgång till talböckerna. Det är fortfarande rätt cementerat i skolan att det är läsning, avkodning av den trycka texten som gäller och att det är läsning med ögonen som anses vara det rätta sättet att läsa på.

En del av eleverna gav just uttryck för att det är att fuska och inte läsa på det rätta sättet när de läser med öronen, medan andra tycker att kamraternas frågor och reaktioner är besvärliga. Några elever tycker att de inte hinner med att ta fram telefonen eller surfplattan för att lyssna och en del glömmer helt enkelt bort att den möjligheten finns.

Den tekniska delen av talboksläsningen verkar sällan vara ett hinder för användande i skolan, utan det är andra faktorer som påverkar. Flera av eleverna som hon intervjuade menade att de skulle varit hjälpta av att bli påminda på lektionen om att de kan läsa en talbok. Det är ju också viktigt att börja tidigt med att träna sig på att läsa med öronen för att minska motståndet och öva upp ett flyt i läsningen. Det är då det blir roligt att läsa. Ett bra sätt att inkludera är att låta hela klassen läsa med öronen och testa talboksläsning och upptäcka att det varken är särskilt enkelt eller fuskigt. Många skolbibliotek har idag nedladdningstillstånd och elever har även egna nedladdningstillstånd men uppföljning med påminnelser, kunskap och bra relationer är viktigt för att talboksläsandet ska bli ett hjälpmedel även under skoldagen.

Alla på skolan behöver hjälpas åt!

Den 15 november ordnar Medioteket ett seminarium med utgångspunkt i Anjas uppsats och som bland annat kommer att handla om hur attityder och felaktiga föreställningar om talböcker påverkar hur och var elever använder talböcker. För mer information om seminariet se här:  http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Kurser–Seminarier/For-grundskolan/Lasa-och-skriva/#listrad_Talbocker_i_skolan

Här kan du läsa uppsatsen ”Talböcker i skolan – stöd eller stigma” i sin helhet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:921336/FULLTEXT01.pdf

/Maria Ronnås

No hate-dagen – Kärleksbomber faller i sociala medier

Utskrift

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. 

För tredje året i rad hålls en stor manifestation i sociala medier på No hate-dagen den 4 november och målgruppen är i första hand barn och unga mellan 11 och 18 år.  Emellertid kan alla delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE.

Veckorna före och efter denna dag sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier för att kunna ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet. De har tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat och samlat det på sin hemsida.

No Hate Speech Movement vill göra internet till en bättre plats och enligt Statens medieråd ska detta göras genom att bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. 

Så sätt igång och kärleksbomba!

Och kolla in materialet på Statens medieråds hemsida; http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/sakanskolorochbibliotekmotverkanathat.1673.html

/Anja Sahlstedt

coverphoto-2-850x315px fb-omslagsbild-1-850x315