Visar alla blogginlägg från: februari 2017

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Grattis på modersmålsdagen!

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

Bli bildad vid ditt skrivbord

reading-1176161_640Under våren kommer MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) att ha fortbildning om talböcker, lättläst, Legimus och mycket annat. Allt är kostnadsfritt, men man måste anmäla sig. Bland annat kommer man att ha så kallat webbinarium, som är ett webbsänt seminarium där du som deltagare får ta del av en genomgång och också har möjlighet att ställa frågor genom chatt. Man lämnar inte sin arbetsplats och den enda utrusning du behöver är en dator, en internetuppkoppling och ett par hörlurar.

Webbinariet Talböcker och lättläst i skolan – för dig som möter elever (den 23/3) har som målgrupp lärare och annan personal i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, och MTM kommer då att berätta om sin verksamhet och om de medier och tjänster som är intressanta i skolan. Du kommer även få grundläggande information om vad en talbok är, vem som får läsa den och hur man får tag i den.  Dessutom berättar de om hur man i skolan kan arbeta med lättlästa böcker och nyheter och hur man kan använda MTM:s skolwebb som en resurs i undervisningen.

Senare under terminen anordnas webbinarium om Att registrera användare till Legimus – en introduktion för nybörjare (16/2 eller 18/5), Talböcker och Legimus – för dig som arbetar i skolbibliotek (9/3 eller 4/5) som båda vänder sig till den som nyligen har börjat arbeta med att registrera användare till Legimus eller som helt enkelt vill friska upp sina kunskaper. Bra fortbildningstillfällen som är kostnadsfria och inte heller kräver längre resväg än till skrivbordet!

Dessutom anordnar MTM två seminarium; Tillgängliga medier på bibliotek – en fördjupningsdag (den 20/3) och Jobba med talböcker – en introduktion (den 27/3).

Gå in och läs mer och anmäl dig här; http://www.mtm.se/om-oss/studiedagar-och-konferenser/webbinarier-2017/

/Anja Sahlstedt

Så blir du mer normkritisk!

kentaÄr brunt alltid killigt? Är rosa alltid tjejigt? Och om framsidan på en bok är både och – är det en människobok då? Heteronormen är otroligt stark i vårt samhälle; det finns två grupper av människor och man hör antingen till den ena eller den andra – eller? Normer är alla de oskrivna regler, ideal och förväntningar i ett samhälle som man förväntas följa. Vissa normer har förändrats över tid, medan andra förblir desamma. Normer skapar makt, vilket man måste ha förståelse för. Naturligtvis behöver vi normer i samhället, men frågan är vilka normer vi vill ha.

Det är fyra år sedan Hallonbergens bibliotek blev det första hbtq-certifierade biblioteket. Sofie Samuelsson har sammanställt skriften ”Normkritik, hbtq och folkbibliotek – Ett försök” som behandlar processen av certifieringen. En onsdag i januari besökte hon Medioteket på ett seminarium där hon delade med sig av sina upplevelser och kunskaper. Fokus på föreläsningen på Medioteket låg på normkritik och läsning. Sofie reagerar själv starkt på att det alltid talas om att ”pojkar inte läser” och att det bottnar i att ”läsning anses omanligt”. Risken finns, menade hon, att man med de projekt med sport och läsning som har genomförts för att få pojkar att läsa mer, i slutändan befäster något som man egentligen vill förändra. Sofie förordade att man bortser från det manliga/kvinnlige perspektivet och istället tittar på läsningen i sig.

Hela personalen på Hallonbergens bibliotek var (och är förstås fortfarande!) engagerad och funderade inför certifieringen kring hur de kunde jobba med hbtq-frågor. Det handlade om biblioteksrummet, hyllorna, programutbudet och så vidare och också om samspelet mellan besökare och personal och mellan personalen. I bemötandet med låntagarna beslöt man t.ex att istället för att säga ”pojke/flicka”och ”mamma/pappa” istället säga ”barn” och ”föräldrar”. Det var svårt till en början, men efterhand blev det naturligt att försöka förändra den dagliga verksamhetens tänk.

Sofies skrift går att läsa i sin helhet på: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2016/02/sofie_webb.pdf

Hur ser det ut på skolbiblioteken – befästs normerna? Eller kan man ändra så att det blir mindre normbefästande? Ska man ha en särskild hbtq-hylla? Hur kan man arbeta med normkritik i skolbiblioteket? Och hur och var börjar man med normkritik? Målet med normkritik är inkludering och alla människors lika värde, något som de flesta av oss säkerligen skriver under på. Och vill du har tips på hur du kan börja tänka mer normmedvetet så kan du gå in på Forum för levande historia och ta del av deras Checklista att tänka normmedvetet; http://www.levandehistoria.se/lararhandledning-till-hbtq-normer-och-makt/checklista-att-tanka-normmedvetet

De har även ett material hur man kan arbeta med dessa frågor i skolan ”Hbtq, normer & makt” http://www.levandehistoria.se/hbtq med material handlar om våra rättigheter och våra möjligheter att vara som vi vill vara.

Och vill du ha ett exempel på modet att våga bryta en av våra starkaste samhälleliga normer så titta på denna musikvideo: https://www.youtube.com/watch?v=Cf79KXBCIDg

Vi återkommer till detta tema under våren – så håll ögonen öppna efter mer normkritiskt tänkande!

/Anja