Visar alla blogginlägg från: april 2020

Cilla sätter fokus på skolbibliotekens roll

Foto: Håkan Elofsson Foto: Håkan Elofsson

Cilla Dalén är skolbibliotekarie på Enbacksskolan i Tensta och hon har tilldelats Ingvar Lundbergpriset 2020  för sitt arbete med läsintresse och informationskomptens. Priset delas ut av Natur & Kultur och du kan läsa juryns motivering här. Skolbiblioteksbloggen ville såklart gratulera Cilla och passa på att ställa några frågor kring hur det kan vara att arbeta i skolbibliotek med frågor som rör läsintresse och informationskompetens.

Du har tilldelats Ingvar Lundbergpriset för ditt engagerade arbete med att öka elevers läsintresse, läsutveckling och informationskompetens. Grattis! Du måste ha fullt upp, kan du berätta hur en vanlig dag ser ut?

En VANLIG dag, när det inte är Corona-tider, brukar innehålla ett par lektioner med grupper från f-3 då vi läser, samtalar, har bokprat eller arbetar med bibliotekskunskap eller så, och så får eleverna låna böcker. På Enbacksskolan är Mediateket, som bibliotekslokalen kallas, väldigt stort  så det går att jag har undervisning i ett litet rum i anslutning till lokalen och samtidigt ha öppet för högstadieelever som arbetar på sina lektioner eller hänger på rasterna. Sedan är det dessutom öppet ett antal timmar till, då jag samtidigt förbereder lektioner, jobbar med beståndet eller gör något annat praktiskt. Vissa eftermiddagar är det ”studiero” som vi kallar det när eleverna kan sitta och plugga, andra är det möten för mig eller öppet för elever från fritidshemmen. De här regelbundna grejerna bryts av lite då och då när jag har enstaka eller korta serier med lektioner för mellanstadiet eller högstadiet.

Hur ser du på läsintresse? Varför är det betydelsefullt?

För elevernas skolframgång behöver de läsa mycket mer än som hinns med på lektionerna. Mycket läsning ger snabbare avkodning, större och djupare ordförråd och en massa erfarenhet av olika texter. Om vi har ett större perspektiv så är det viktigt för livet att ha en bild av sig själv som en kompetent läsare, så man inte är rädd att ta sig an studier eller tillägna sig den information man vill ha för att delta i samhället på olika sätt. Och för att eleverna ska läsa på fritiden behövs förstås ett intresse.

Har du något tips för den som vill skapa ökat läsintresse på sin skola?

Det ÄR knepigt. Jag tror inte det finns EN lösning, utan vi behöver göra en massa saker. Grunden är förstås ett gott arbete av lärarna med läsförmåga inklusive läsförståelse. När skickliga lärare arbetar med gemensam läsning av böcker så ger det eleverna en massa – goda erfarenheter av läsning, hjälp att knyta an till texterna, strategier att använda för läsning av andra texter etc etc. Men förutom det tror jag att eleverna behöver få tid i skolan till att läsa böcker de valt själva, att välja och läsa böcker på egen hand är också en kompetens som behöver tränas. Och så behöver vi lyfta fram litteratur och texter av olika slag i en massa olika sammanhang. Läsande förebilder är viktigt, både vi vuxna och andra elever. Med mera med mera. Det finns så mycket bra att göra, det svåra är väl att prioritera det som ger bäst effekt. Och att envist hålla i över tid.

På vilket sätt är skolbibliotekarien viktig för elevernas informationskompetens?

Jag tror faktiskt att det är själva informationssökningen, inklusive sökkritiken, som vi framför allt måste hjälpa till med. Där upplever jag det som att de flesta lärare inte har samma bild av vad man behöver kunna, som vi bibliotekarier har. Jag tycker t ex att det är viktigt att förstå hur artiklar på Wikipedia blir till, hur Google sorterar sina träffar och vad det kan finnas i en låst databas som inte finns fritt på webben. Men visst, källkritik är det många bibliotekarier som är urskickliga på också.

Hur lägger du upp ditt arbete på skolan när det kommer till informationskompetens?

Ungefär så här brukar det bli, inte så märkvärdigt men en bra grund när man får till detta med alla klasser:

F-1: alla texter har upphovsmän, böckerna i biblioteket är sorterade på olika sätt, det finns faktaböcker och skönlitteratur

2-3: kunna hitta bland faktaböckerna, söka i bibliotekskatalogen, vad är Internet, hur funkar Google, olika sätt att använda faktaböcker

4-6: skolans databaser, Wikipedia och kanske Wikimini, mer om Google.

7-9: mer om allt

Vissa år har vi gjort fler bra grejer, men det har varierat lite.

Tack Cilla och återigen grattis!

Vill du höra mer av Cilla? Läs hennes blogg eller ratta in podden Kurage, där hon fördjupar sina tankar kring skolbibliotek ytterligare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Barnkonventionen har blivit lag – uppmärksamma den i skolbiblioteket

Happy classmates running and holding hands on campus

Totalt 196 länder har skrivit under och för­bundit sig att följa barnkonventionen (dock inte USA).  I Sverige har den varit lag i drygt fyra månader, men ratificeringen gjordes 1990. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

  1. Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad
  2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet
  3. Alla barn har rätt till liv och utveckling
  4. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras

Hela barnkonventionen kan du hitta till exempel här hos Unicef (det går att välja mellan en kort och en lång version).

Strax innan coronarestriktionerna hade jag möjlighet att lyssna på en föreläsning av Johanna Wester med namnet Barnets rättigheter – bibliotekets möjligheter.

Även om jag nog generellt tycker att jag har ganska bra koll på barnkonventionen så fick föreläsningen mig verkligen att reflektera över innehållet. Vad skulle kunna bli bättre? Hur står det till exempel egentligen till med barnens delaktighet i skolbiblioteket? Johanna tipsade om att Rädda barnen har en medinflytandestege som visar skillnader på faktiskt inflytande. Delaktigheten behöver vara på riktigt för att räknas, men däremot behöver inte barnen bestämma allting själva för att de ska vara delaktiga. Av rättighetsskäl publicerar vi inte stegen här på bloggen men sök på ”medinflytandestegen” och ”Rädda barnen” så hittar du den. Denna stege kan användas för att fundera över och analysera den egna verksamheten men är också användbar när man behöver göra en barnkonsekvensanalys.

Om vi tittar ut över världen så ser det tyvärr inte alltid ut som om barns rättigheter beaktas i den utsträckning de borde enligt konventionen. Vad händer egentligen om ett land bryter mot konventionen trots att man ratificerat den? Svaret är ingenting (!) och det kan ju kännas tröstlöst, som att det inte spelar någon roll. Men Johanna vände på steken och berättade att man kan se på det på ett annat sätt – allt vi gör är i grunden produkter av vår fantasi. På samma sätt som vi har valutasystem, röd/grön gubbe, att vi skålar med glas, står till höger i rulltrappan etc. Vi bestämmer och upprätthåller! Genom tjat och att verkligen avvända dokumenten så blir de levandegjorda. Mänskligt beteende kan förändras och det vi gör i det lilla kan påverka det stora! Astrid Lindgren sa såhär i sitt berömda tacktal Aldrig våld! då hon mottog den tyska bokhandelns fredspris 1978:

” Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror vi måste börja från grunden. Med barnen.”

Foto: Jenny Karlsson Foto: Jenny Karlsson

Här kommer några tips på sidor där det finns material om barnkonventionen att arbeta med tillsammans med eleverna i skolbiblioteket:

  • Barnombudsmannen har skapat sidan Mina rättigheter med material riktat direkt till barn 2-18 år och här finns även en sida för pedagoger.
  • Barnfonden har vad de kallar en verktygslåda om de fyra grundprinciperna (artikel 2, 3, 6 och 12) och övningar relaterade till dessa. För åk F-6. Materialet är framtaget i samarbete med Btj.
  • Sist men inte minst ett boktips: Vad är ett barn? av Beatrice Alemagna. En bilderbok där texten består av påståenden som man kan fundera över som t ex ”Barn har små händer, små fötter och små öron men det betyder inte att deras tankar är små” och ”Alla barn är små människor som en dag kommer att förändras”. (Finns på Cirkulationsbiblioteket och har en handledning).vad-är-ett-barn (002)
Svensk biblioteksförening delar ut utmärkelsen Elefanten till bibliotek eller bibliotekspersonal som satsar extra på den viktiga frågan kring elevinflytande och-delaktighet. Priset ska belöna en verksamhet eller en person som i en bibliotekskontext föredömligt har
arbetat med att stärka barns rättigheter, i enlighet med FN:s konventionen. Eleverna är de som nominerar och du hittar nomineringslänken via bland annat Barnens bibliotek.

/Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulent

Vad händer i ditt skolbibliotek under Världsbokdagen?

Pupils reading books at elementary schoolSnart är det dags! Världsbokdagen instiftades av Unesco 1995 och är en temadag som syftar till att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Världsbokdagen infaller alltid den 23 april och är ett utmärkt tillfälle att fokusera på läsning och litteratur i skolbiblioteket. Har du redan bestämt dig för vad du ska hitta på i skolbiblioteket eller funderar du fortfarande? Skolbiblioteksbloggen har sammanställt några förslag och idéer som förhoppningsvis kan inspirera dig i ditt arbete.

Jag önskar dig en härlig och inspirerande Världsbokdag!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent