Visar alla blogginlägg från: november 2020

Internetdagarna – fortsättning

Här kommer en fortsättning på Internetdagarna i form av lite neddykningar i måndagens program.

Hela programmet hittar du här.

Helena Dahlström, fil dr på Mittuniversitetet pratade om sin avhandling ”Förutsättningar för elevers textskapande”

Dahlström har följt fem barn i årskurs fem hur de genom en app, Bookcreator, skriver multimodlatexter.

Hon säger att numer innefattar text ofta flera andra former, så som bilder, filmer och ofta blir man medskapare till digitala texter. Då krävs det en särskild typ av kunskap som, trots mot vad man ofta tror, inte alla barn och unga besitter.

En intressant diskussion som kom ur föreläsningen är att text värderas högt, särskilt ju högre upp i utbildningen man kommer. Vad innebär det egentligen?

Här hittar du avhandlingen (pdf, 1028 kB, öppnas i nytt fönster)

En artikel om avhandlingen finns på Skolporten.


Näst på tur var Sissela Nutley som är medicine doktor i kognitiv neurovetenskap och har skrivit rapporten ”Mår unga sämre i en digitaliserad värld”

Enkelt sammanfattat visar rapporten att måttligt användande av digitala medier är bäst. Man kan se en negativ koppling när barnen använder digitala medier två eller fler timmar/dag. Däremot är det svårt att säga vad som kom först, hönan eller ägget. Den psykiska ohälsan eller användandet av digitala medier.

Från 9 års ålder anser hälften av de i undersökningen att deras användning av digitala medier går ut över andra saker de behöver göra så som sova, läxor med mera.  Man kan även se att den fysiska rörelsen minskar och det som råkar mest illa ut är sömnen

Den stora utmaningen och det viktigaste som man kan se i studien är att skapa en balans i sitt användande av digitala medier, gäller självklart barn, unga och även oss vuxna.

Sissela Nutley har skrivit boken ”Distraherad” https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/distraherad/

Rapporten ”Mår unga sämre i en digitaliserad värld?”  hittar du här. (pdf, 1910 kB, öppnas i nytt fönster)

Mer om psykisk ohälsa bland unga och hur man kan förebygga finns på https://detsynsinte.se/

Ett extra tips från Sissela: Netflix-serien ”The social dilemma ”

9789127824416(1)


Dagens andra keynote var Tom Chatfield som är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. Under ca 30 minuter pratade Chatfield om kritiskt tänkande.  Han menar att tänka kritiskt innebär att vi behöver fundera på de svårare frågorna, inte falla för att endast besvara de enkla så som hur många likes fick mitt senaste inlägg på facebook.

Chatfield tar upp fem vanor som kan hjälpa oss att tänka mer kritiskt:

  • Kritiskt tänkande innebär att pausa “pausing”, stanna upp och tänka kring den informationen du har framför dig.
  • Att söka vederläggande framför bekräftelse, det är väldigt lätt att hitta likasinnade på nätet, att få sina egna åsikter bekräftade. Istället ska vi ifrågasätta och leta utanför vår bubbla.
  • Samla in en mångfald av synsätt kring gemensamma värderingar.
  • Om man vill få människor att ändra åsikter, använda öppna frågor inte stängda.
  • Adressera underliggande drivkrafter, vad är digitala verktyg programmerade för. Det finns alltid någon bakom det vi ser och upplever.

Ett tips som jag tar med mig är ett citat av Robert Poynton ”Dont let life – or your inbox – turn in to a to-do list written for you by other people” samt något som Chatfields sa, att teknologi inte är en lösning, för samhället är inte ett problem att lösa.

Liksom Kate Darling har Chatfield gjort ett TED-talk. Det handlar bland annat om spelkultur för online spel.

/Magdalena Bjarnehall

Internetdagarna 23-24 november

Internetdagarna är två fullspäckade dagar där man som deltagare kan förkovra sig i allt som har med digitalisering och internet att göra. I år var givetvis allt digitalt men jag tyckte det fungerade över förväntan. Under ett par inlägg här på bloggen kommer små neddykningar i ett omfattande program. Här kan du se hela programmet.

20201123_104646 (2)

Måndagens första keynote var robotforskaren Kate Darling som pratade om vår mänskliga relation till robotar. Vad väcker egentligen robotar för reaktioner hos oss? Vi reagerar på föremål som har ”ansikten” och saker som rör sig till exempel brukar våra robotdammsugare få namn och vi tycker gärna lite synd om dem om de råkar fastna under soffan. Darling menar dock att vårt sätt att humanisera robotarna begränsar oss.

Darling ställer sig också frågan om varför vi vill sträva efter att skapa robotar som en exakt avbild av oss människor när vi kan göra något helt annat?

Ett citat ifrån Darling till er som ibland tänker för mycket på Terminator när man pratar om robotar ”Just throw bucket of water onto them and you’ll be fine:)

Det var en väldigt spännande och intressant föreläsning, blir du nyfiken kan du läsa mer om Kate Darling på http://www.katedarling.org/  och får du chansen att lyssna på henne vid tillfälle så tycker jag du ska ta den.  Hon har även gjort ett Ted-talk som kan vara värt att ägna några minuter åt.

Måndagens andra pass som jag lyssnade på var Kristina Alexanderson, ansvarige för Internetstiftelsens skolsatsningar, som pratade allmänt om digitalisering i skolan.

Alexanderson ställde sig frågan, vilka kunskaper förmedlar vi kring digital kompetens?
Det handlar inte bara om det tekniska, det handlar också om att vi måste förstå, reflektera och filosoferar om hur det påverkar både pedagoger och elever att arbeta mycket genom en skärm.

De unga kan ofta redan använda sig av den digitala tekniken, därför behöver vi diskutera det andra. Ofta missas det som finns bakom tekniken, hur är det uppbyggt, hur påverkar det hur vi använder verktygen med mera.  Alexanderson menar att vi även behöver prata om digitaliseringen utan att tekniken finns i rummet.

⇒Tips: På digitalalektioner.se fokuserar internetstiftelsen på det som, ligger bakom, till exempel programmering, källkritik, ansvarstagande utifrån läroplanen.
 Här hittar du digitala lektioner.

Här kom också Maria Lönn, vice ordförande för Lärarförbundet, in i samtalet. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte är separerat ifrån utan en del av samhället. De som arbetar i skolan, både lärare och elever, behöver tid att sätta sig in i vad som händer. Lärare integreras väldigt lite i arbetet med vilka digitala verktyg som ska användas och hur de ska användas.  Ofta ges också väldigt lite tid för lärare att prata, det kollegiala samtalet saknas ofta på grund av tidsbrist.  Under vårens ”digitala kalldusch” låg fokus på att få igång undervisningen, att verktygen fungerade, återigen uteblev samtalet.

⇒Tips om film, ”Är webben och internet samma sak” 6 min. Filmen finns på sidan Internetkunskap.

/Magdalena Bjarnehall

Barnkonventionens dag 20 november

Idag är det Barnkonventionens dag. Den 20 november 1989 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, och i många länder världen över firas därför 20 november som den stora barndagen. I år uppmärksammas dagen bland annat genom att välkända landmärken, som till exempel Katarinahissen, lyser blått. UNICEFs globala initiativ “Turning the World Blue” syftar till att belysa de ut­maningar som världen står inför när det handlar om barn och deras framtid.

I Sverige har Barnkonventionen varit lag i nästan ett år och vi har skrivit tidigare om detta och exempel på hur du kan uppmärksamma den i skolbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen:

Barnkonventionen har blivit lag – uppmärksamma den i skolbiblioteket

Ytterligare ett tips är att UR har flera program kopplade till barnkonventionen, bland annat serien ”Med all rätt” med tio korta berättelser (11 min långa) där olika artiklar från barnkonventionen sätts in i sammanhang där barn kan känna igen sig själva eller sina klasskamrater. Passar för F-6 och grundsärskolan.

/Jenny Karlsson

BLIVA- ett projekt med kollegialt lärande i fokus

På ett 30-tal skolor i Stockholm bedrivs projektet BLIVA (behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt) med syftet att lärarna tillsammans ska få fördjupa sig i undervisningsutveckling. Tanken är man ska titta på de tillfällen där undervisningen har brister, där man inte riktigt når fram till alla elever, och undersöka om det finns digitala verktyg som kan underlätta och fördjupa.

BLIVA

Under projektets gång erbjuds även personalen på skolorna fortbildning och stöd i form av olika moduler som är framtagna utifrån skolornas behov. Modulerna kommer att finns tillgängliga via utbildningsplattformen för alla på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad så snart de är klara. Exempel på moduler är:

  • Vårt digitala klassrum: Hur fungerar det digitala klassrummet och vad behöver vi komma överens om för att det ska bli begripligt och till nytta?
  • Samförstånd kring skolans digitalisering: Vad betyder egentligen en digital skola och vilka aktiviteter i undervisningen kan dra nytta av digitala verktyg och arbetssätt?
  • Rätt att använda och dela: Vad behöver lärare veta om upphovsrätt och integritet för att känna sig trygga med att använda digitala verktyg, samarbeta kring skolarbeten och stärka lärprocesser?
  • Multimodal språkutveckling: Hur organiserar vi undervisning som överensstämmer med samtidens multimodala digitala språkformer?

Som ni ser kan BLIVA vara ett projekt där skolbiblioteket kan spela en roll och förhoppningsvis gör så på vissa av de deltagande skolorna. Om så är fallet vore det intressant att få ta del av er medverkan, kontakta gärna oss i Mediotekets skolbiblioteksgrupp eller kommentera här direkt i bloggen.

BLIVA kommer att genomföras 2019–2022 och sedan är tanken att erfarenheter och arbetssätt ska komma övriga skolor till gagn. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden.

/Magdalena Bjarnehall

Äppellådor till skolbiblioteken

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

Elinsborgsskolan prisas som Årets Bokväckare

bild 2 Johanna Elinsborg

Med biblioteksrådet och Johanna Klahr, skolbibliotekarie på Elinsborgsskolan, i spetsen drogs läsprojektet ”Väck boken” igång. En film på ett sovande skolbibliotek visades och alla skolans elever fick i uppdrag att väcka böckerna i biblioteket. Sovsäckar som eleverna i biblioteksrådet sytt i slöjden fylldes med böcker för väckning och delades ut till samtliga klasser.

Utmärkelsen ”Årets bokväckare 2020” delas ut av Kulturrådet till Elinsborgsskolan med motiveringen: ”För deras imponerande påhittighet, engagemang och fina samarbete. Med kreativa idéer som bokgympa, bokfrukost och väcklinor har hela skolan engagerats i att väcka böcker.”

Idén till ”Väck boken” hittade Johanna och bokrådet i Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2019/20.

Bild2Elinsborg

Foton: Johanna Klahr

I väckningen ingick att läsa boken, skapa en bokväckarserie eller skriva läsdagbok och sätta upp sin bokväckning med klädnypa på en bokväckarlina. Rektor, pedagoger med flera medarbetare på skolan deltog med boktips på linan och sammanlagt lyckades skolan väcka över 600 böcker. Eleverna gillade möjligheten att få läsa mer och fler böcker. Skolan samarbetade med Tensta bibliotek som också ordnade med ”Väckboken” aktiviteter.

Lässatsningen avslutades med gemensam bokfrukost i pyjamas eller morgonrock för hela Elinsborgsskolan. Tävlingen och projektet fortsätter även detta läsår och du får många tips och material att använda och kan läsa mer om projektet och om Elinsborgsskolans aktiviteter i årets katalog.

Stort Grattis till Elinsborgsskolan för ett lyckat läsprojekt och vi hoppas fler skolbibliotek och skolor i Stockholm vill delta i ”Väck boken”.

/Maria Ronnås

Bild3Elinsborg