Träff med expertnätverket skolbibliotek: Stärkta skolbibliotek

SKOLBIB-INSTAGRAM-FLODE-1080X1080                                                              Bild från Svensk biblioteksförening

Igår, 15/3, deltog jag i en väldigt intressant nätverksträff med expertnätverket skolbibliotek, som anordnades av Svensk biblioteksförening. Det var många kloka tankar och förslag kom fram under en förmiddag så detta blev ett lite längre inlägg.

Tre olika expertiser började med att reflektera kring utredningen ”Stärkta skolbibliotek” påverkan på den egna verksamheten och skol(biblioteks) sverige.

Representanten från Svensk biblioteksförening menar att detta är en historisk utredning som på många sätt tydliggör skolbiblioteken på ett sätt som det inte har gjorts förut.  Det viktiga med utredningen att det sätter fokus på att det ska finnas en likvärdighet för alla elever. Likaså erkänner den även vår profession. Men vi får inte ha en övertro på att allt kommer att förändras på en gång. Dock är det är ett stort steg OM vi får till de politiska besluten som föreslås. Viktigt är också att utredningen pekar på skolledarens viktiga roll för skolbibliotekets verksamhet.

En representant från utredningens expertgrupp berättade vad en expertgrupp gör. De skriver ingenting själva, bara ytterst lite. De läser däremot alla texter och lämnar synpunkter. De kan också lämna egna tips och förslag. I sin roll måste de även förhålla sig till vad har myndigheten (i detta fall är det då Skolverket där hen arbetar) sagt tidigare i remissvar, i konferenser, skrivit på hemsidan och så vidare. Representanten säger att hen är imponerade av hur lyhörda utredarna har varit och hur väl genomfört betänkandet är.

Skolverket berörs genom många av förslagen. Några av de viktigaste, som de anser, är författningsändringarna i skollagen samt läroplanerna och det förslag som säger att Skolverket ska sammanställa allmänna råd om skolbibliotek. Förslaget om ett samarbete mellan KB och Skolverket för att utveckla skolbiblioteksstatistiken är också viktigt. Det innebär att det skulle förbättra kunskapen om skolbibliotek på Skolverket.

Gällande statistiken vill intresseföreningar som till exempel DIK att man kategoriserar skolbibliotekarie som pedagogisk personal. Idag ligger professionen under ”lärverktyg”, vilket gör det svårt att se hur mycket resurser som faktiskt läggs på skolbibliotekaielöner.

På frågan vad representanten ser för utmaningar är det främst gällande bemanningsfrågan. Hen har sett att flera kommuner har under utredningens gång dragit ner på sin skolbiblioteksverksamhet, trots det som idag står i styrdokumenten. Det är ett stort steg om bemanningen förtydligas, skrivs in och antas.

Två representanter från Borås Högskola har tittat på utredningen utifrån deras perspektiv. De ser det som att det handlar om att kompetenshöja alla de som jobbar med skolbiblioteksverksamhet på skolorna, bibliotekarie, lärarbibliotekarie samt övriga i skolbiblioteket men även skolledare och rektorer. Ett mycket intressant spår för lärosätena är samarbetet på lärarutbildningen. Det finns redan idag påbörjade sådana samarbeten som kan utvecklas. På Södertörns högskola finns ett samarbete med de som studerar till fritidspedgoger. På Borås högskola finns ett samarbete med lärarutbildningen. Representanterna föreslår att skolbibliotek mer kan utnyttja de VFU studenter som kommer ut på skolorna, att kunna visa på den kompetens och verksamhet som finns i skolbiblioteket.

Efter en kortare paus var det dags för en presentation av  ”Utredningen för stärkta skolbibliotek”. Här kan du läsa hela betänkandet.  Du kan även lyssna på när Svensk biblioteksförening intervjuade den särskilda utredaren här.

Vad händer nu?

När det gäller införande och ekonomiska konsekvenser kan ett beslut om ny lagstiftning fattas före valet 2022. Även de som ingår i januariavtalet vill se sådana här förändringar, vilket gör att det skulle kunna tas ett beslut innan valet. Lagändringarna föreslås träda i kraft till läsåret 2023/24.

Det är viktigt att detta förslag finansieras, förslaget ligger på en permanent investering om 470 miljoner/år. Dessa pengar kommer då att delas ut till alla kommuner, det kommer inte vara sökbara medel. Detta är pengar för att lagstiftningen är ny, med andra ord kommer man inte be om redovisning på detaljnivå. Uppföljningen kommer istället ske på verksamhetsnivå.

Utredningen vill även skapa en bättre förväntansbild ute på skolorna. Exemplet med elevhälsan lyfts i då den har gått från goda exempel på enstaka skolor till att man nu kan förvänta sig att det ska finnas en välfungerande elevhälsovård på alla skolor.

Paneldebatt

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från DIK, Södertörns högskola, rektor från Hvitfeldtska  gymnasiet (Årets skolbibliotek 2020) och en politiker från Linköpings kommun. Jag har nedan gjort några nedslag i vad som diskuterades.

Sammantaget tycker de i panelen, liksom många av oss, att det är en väldigt bra och gedigen utredning. DIK trycker särskilt på frågan gällande bemanning samt att skolbiblioteksverksamheten bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Deltagarna anser att bemanning och att skolbiblioteksverksamheten ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete är de två viktigaste frågorna som kommer upp i utredningen. På frågan hur DIK ser på bemanning i förhållande till förslaget om VALS (Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamheten) säger representanten att bemanningsfrågan är så stor så det så de har inte riktigt kommit dit än. Det är så många delar som saknas idag. De är ett fackförbund för bibliotekarie och kommer att värna om den kompetensen även i deras remissvar.

Det kom även upp att det också är viktigt att prata om skolbiblioteket som en verksamhet, inte bara som resurs, som en av de viktigaste frågorna. Verksamheten behöver organiseras men det saknas kunskap idag. Södertörn lyfter här vikten av samarbete och då särskilt med fritidsverksamheten.

Rektorn från Hvitfeldtsaka berättade om hur de började bygga upp sin skolbiblioteksverksamhet. Ett arbete som påbörjades för cirka 10 år sedan. Vi har tidigare skrivit inlägg på bloggen om Hvitfeldtska gymnasiet, det kan du läsa här. 

Panelen kom även in på synen på skolbibliotekarier och att okunskapen är ganska hög gällande exempelvis skillnaden mellan skol- och folkbibliotek samt om bibliotekaries kompetens. Det är viktigt att skolbibliotekarier får kompetens synliggjord för att kunna få ”respekten” från lärarkollegor. Vi fick också med oss några kloka ord från rektorsperspektiv, att som rektor är det omöjligt att sitta på alla kompetenser själv utan en viktig roll man har är att lyssna på den kompetens man har på sin skola, både vad gäller lärare och bibliotekarier.

För kännedom är nu remissen nu är ute till cirka mitten av juni, du kan hitta vilka som är remissinstanser här.  Du kan alltid skriva ett yttrande, även om din kommun inte är en av remissinstanserna.

/Magdalena

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.