Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Det börjar dra ihop sig…

Copyright Fredrik PerssonDet börjar dra ihop sig till barnboksveckan, som infaller traditionsenligt v. 46. Dessutom är det den nationella läsdagen på torsdagen samma vecka, den 15 november. Här får du lite tips och idéer kring vad du kan göra för att uppmärksamma detta. Har du fler bra förslag? Kommentera!

  • Kulturrådet släpper barn-och ungdomskatalogen v. 44, här kan du beställa katalogerna till ditt skolbibliotek.
  • Anordna en bokbytardag. Tips! Eleverna kan lämna in böcker till skolbiblioteket i förväg och byta en bok mot en kupong som på dagen används för att få en ny bok.
  • Speeddejting i skolbiblioteket! Tips! Låt eleverna sitta mitt emot varandra vid ett långt bord. Alla har läst och valt en bok att presentera och när klockan plingar får de en minut på sig att presentera den för personen mitt emot. När klockan slår på nytt är det dags att byta plats.
  • Låt äldre elever högläsa eller bokprata för yngre.
  • Ordna en tipspromenad eller quiz.
  • Bokattackera. Tips! Kom överens med din lärarkollega om när du kan presentera en bok helt kort för en klass och sedan ”överraskar” du klassen. Märk gärna upp boken så att lässugna elever hittar den efteråt.
  • Låt eleverna boktipsa varandra anonymt med hjälp av analoga eller digitala anslagstavlor. Elever litar på dig men de litar kanske ännu mer på varandra…
  • Anordna black out poetry workshop. Tips! Har du böcker du har gallrat? Låt dem få ett nytt liv som poesi. Eleverna drar streck över de ord de inte vill ha i sin dikt och lämnar relevanta ord fria. Alternativt så tecknar/målar eleverna mönster över irrelevant text.
  • Gör boktrailers med eleverna. Tips! Använd appen iMovie och låt eleverna presentera en bok för varandra med hjälp av trailer-funktionen.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Hur ska jag få mina elever att gilla läsning?

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Konkreta råd och självskattning

MG 4261

Skolverket har publicerat några praktiska exempel på hur skolbiblioteket kan bidra till elevernas språkliga och digitala kompetens och hur rektor kan stötta i det arbetet. Här hittar du hela nyhetsbrevet som bland annat innehåller konkreta råd kring hur skolbibliotekets verksamhet kan utvärderas på ett systematiskt sätt och hur skolbiblioteket kan vara delaktigt i skolans värdegrundsarbete.  Tips! Vill du kolla hur just ditt skolbibliotek ligger till? På Skolinspektionens hemsida har du som skolans ledning, lärarlag, enskild lärare eller skolbibliotekarie möjlighet att självskatta verksamheten på ditt skolbibliotek. Här hittar du testet  som kan användas som stöd för reflektion och framtida utveckling.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Valdags

val18ny

Foto: Fia Idegård

Snart går svenska folket till val av riksdag, landsting och kommun. Det är ett lysande tillfälle att arbeta med demokrati-och informationsfrågor i skolbiblioteket. Nedan har jag samlat en del länkar som förhoppningsvis kan hjälpa dig i ditt arbete.

Allmän och lika rösträtt har några år på nacken. Vill du veta mer hur det kunde gå till i Stockholm under förra seklet? Kolla in Stockholmskällans valtema här.

Vill du ha koll på det aktuella valet 2018? Här hittar du Engelbrektskolans bibliotekets blogg, med mängder av länktips för att underlätta när du söker information.

Att bilda sig en uppfattning kring politiska frågor och partier kräver källkritisk kompetens. Statens medieråd har därför underlättat för dig som arbetar i skolan genom att sammanställa lektionsupplägg, poddar, med mera. Kolla i det här. Fler lektioner hittar du på Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM) hemsida. Här är ett exempel.

Lycka till!

Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Ny sajt samlar faktagranskningar

Idag lanseras faktiskt.se som är ett samarbete mellan DN, SvD, SVT, KIT och SR för att samla faktakollar de deltagande mediehusen gör på sina egna plattformar. Det finns också möjlighet att filtrera faktagranskningar på olika valfrågor som bland annat arbetslöshet, skola och utbildning, välfärd.

Varje granskning kommer att märkas enligt principen:

faktiskt

Vad varje kategori innebär beskrivs på https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Faktiskt.se följer ”Fact checkers code of principles”. Dessa är utarbetade av The International Fact-Checking Network och kräver att faktagransningar är neutrala, politiskt oavhängiga, redovisar metoder, källor, finansiering och organisation.

Det kommer att bli intressant att följa projektet framåt, inte minst med tanke på att det är valår i år.

OBS! Se upp med toppdomänen! Det ska vara faktiskt.se – ingenting annat. Kopia på annan domän finns redan ute på nätet nämligen, vilket också kan vara intressant att diskutera med elever

/Emma Rolander

När skolbibliotek gör skillnad – Källkritik med ettor

Från och med idag möter du här i Skolbiblioteksbloggen också några av de som arbetar i stadens skolbibliotek. Först ut är Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola.

I sommar kommer läroplanen att revideras och lägga stor tonvikt på digitalisering och digital kompetens. Enskede skola vill ligga steget före och har MIK (medie-och informationskunnighet) som ett fokusområde under läsåret 17/18. Vi vill börja tidigt använda den kompetens som finns på skolan. Därför har vi, klasslärare och skolbibliotekarie, samarbetat kring en klass i åk 1 med källkritik.

Eleverna har sett på filmer om källkritik i samband med Källkritikens dag 13 mars. De har även övat på att göra egna ”fake news” som de har samlat i en tidning. För vilket sätt att öva på att inte bli lurad är bättre än att försöka lura andra? Skämt åsido. Elevernas artiklar täcker ämnen från drakar på skoltaket till ruttna pizzor. Jonna Sjöberg, lärare i klass 1b, har också låtit eleverna illustrera artiklarna för att visa att det är enkelt att luras via bilder.

Klassen arbetar även med tema kroppen. För att knyta ihop säcken kom skolbibliotekarien till klassen för att prata källkritik. Under lektionen diskuterades olika sorters källor, hur lätt det är att ändra bilder och annan information, skillnaden mellan fakta och åsikt och klassen tog en närmare titt på två faktaböcker om kroppen.

Enligt Statens Medieråds undersökning Småungar & medier 2017 använde drygt en tredjedel av alla 7-åringar internet varje dag (2016), jämfört med 2010 när siffran låg på 8%. Därför är det viktigt att vi stärker våra barns digitala kompetens och ger dem redskapen att hantera informationsflödet som de ständigt omges av. Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete och tycker att det är roligt att diskutera så här viktiga frågeställningar med ettorna.

/Malena Martinger Storme, Skolbibliotekarie, Enskede skola

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Läs alla kommande inlägg direkt från skolbiblioteken under nyckelordet ”när skolbibliotek gör skillnad”

Internetkunskap för vuxna

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)

Skolbibliotek 2017

digitaltGenom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

 

Upphovsrätt på rätt sätt (eller: Så lugnar man en regering)

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

11000 par kritiska ögon

abstract-19141_1920

Alla kan luras av falska nyheter – oavsett om man är grundskoleelev eller professor.
(Från https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/)

I Forskarfredags massexperiment 2017, Nyhetsvärderaren, deltar 11 000 högstadie- och gymnasieelever för att få svar på frågan: Hur trovärdiga är ungas nyhetsflöden? I experimentet kommer forskare, lärare och elever att tillsammans undersöka vilka nyheter som rör sig i högstadie- och gymnasieelevers digitala flöden, samt utveckla och testa ett verktyg för att lära elever källkritik i digitala medier. Forskning säger att det bästa sättet att avgöra hur pass trovärdiga nyheter är, är att följa vissa vetenskapliga principer. Därför har det digitala verktyget, Nyhetsvärderaren, har tagits fram för att hjälpa eleverna att samla in, kategorisera och granska nyheter på ett vetenskapligt sätt. Resultatet kommer att redovisas i början av 2018. 

Läs mer på https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/

Forskarfredag tipsar också om artikeln Gör eleverna till nyhetsgranskare i Lärarnas tidning, som handlar om forskaren Thomas Nygren som är en av de som utvecklat Nyhetsvärderaren. Han berättar bland annat om sin oro för att eleverna inte får de grundläggande kunskaperna i historie- och samhällskunskapsämnena som är nödvändiga för att kunna lära sig att urskilja de stora strukturerna. Man måste alltså ha en allmänorientering och känna till hur saker och ting hänger ihop för att kunna värdera det man läser och hör.

/Anja Sahlstedt