Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Ny sajt samlar faktagranskningar

Idag lanseras faktiskt.se som är ett samarbete mellan DN, SvD, SVT, KIT och SR för att samla faktakollar de deltagande mediehusen gör på sina egna plattformar. Det finns också möjlighet att filtrera faktagranskningar på olika valfrågor som bland annat arbetslöshet, skola och utbildning, välfärd.

Varje granskning kommer att märkas enligt principen:

faktiskt

Vad varje kategori innebär beskrivs på https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Faktiskt.se följer ”Fact checkers code of principles”. Dessa är utarbetade av The International Fact-Checking Network och kräver att faktagransningar är neutrala, politiskt oavhängiga, redovisar metoder, källor, finansiering och organisation.

Det kommer att bli intressant att följa projektet framåt, inte minst med tanke på att det är valår i år.

OBS! Se upp med toppdomänen! Det ska vara faktiskt.se – ingenting annat. Kopia på annan domän finns redan ute på nätet nämligen, vilket också kan vara intressant att diskutera med elever

/Emma Rolander

När skolbibliotek gör skillnad – Källkritik med ettor

Från och med idag möter du här i Skolbiblioteksbloggen också några av de som arbetar i stadens skolbibliotek. Först ut är Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola.

I sommar kommer läroplanen att revideras och lägga stor tonvikt på digitalisering och digital kompetens. Enskede skola vill ligga steget före och har MIK (medie-och informationskunnighet) som ett fokusområde under läsåret 17/18. Vi vill börja tidigt använda den kompetens som finns på skolan. Därför har vi, klasslärare och skolbibliotekarie, samarbetat kring en klass i åk 1 med källkritik.

Eleverna har sett på filmer om källkritik i samband med Källkritikens dag 13 mars. De har även övat på att göra egna ”fake news” som de har samlat i en tidning. För vilket sätt att öva på att inte bli lurad är bättre än att försöka lura andra? Skämt åsido. Elevernas artiklar täcker ämnen från drakar på skoltaket till ruttna pizzor. Jonna Sjöberg, lärare i klass 1b, har också låtit eleverna illustrera artiklarna för att visa att det är enkelt att luras via bilder.

Klassen arbetar även med tema kroppen. För att knyta ihop säcken kom skolbibliotekarien till klassen för att prata källkritik. Under lektionen diskuterades olika sorters källor, hur lätt det är att ändra bilder och annan information, skillnaden mellan fakta och åsikt och klassen tog en närmare titt på två faktaböcker om kroppen.

Enligt Statens Medieråds undersökning Småungar & medier 2017 använde drygt en tredjedel av alla 7-åringar internet varje dag (2016), jämfört med 2010 när siffran låg på 8%. Därför är det viktigt att vi stärker våra barns digitala kompetens och ger dem redskapen att hantera informationsflödet som de ständigt omges av. Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete och tycker att det är roligt att diskutera så här viktiga frågeställningar med ettorna.

/Malena Martinger Storme, Skolbibliotekarie, Enskede skola

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Läs alla kommande inlägg direkt från skolbiblioteken under nyckelordet ”när skolbibliotek gör skillnad”

Internetkunskap för vuxna

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)

Skolbibliotek 2017

digitaltGenom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

 

Upphovsrätt på rätt sätt (eller: Så lugnar man en regering)

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

11000 par kritiska ögon

abstract-19141_1920

Alla kan luras av falska nyheter – oavsett om man är grundskoleelev eller professor.
(Från https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/)

I Forskarfredags massexperiment 2017, Nyhetsvärderaren, deltar 11 000 högstadie- och gymnasieelever för att få svar på frågan: Hur trovärdiga är ungas nyhetsflöden? I experimentet kommer forskare, lärare och elever att tillsammans undersöka vilka nyheter som rör sig i högstadie- och gymnasieelevers digitala flöden, samt utveckla och testa ett verktyg för att lära elever källkritik i digitala medier. Forskning säger att det bästa sättet att avgöra hur pass trovärdiga nyheter är, är att följa vissa vetenskapliga principer. Därför har det digitala verktyget, Nyhetsvärderaren, har tagits fram för att hjälpa eleverna att samla in, kategorisera och granska nyheter på ett vetenskapligt sätt. Resultatet kommer att redovisas i början av 2018. 

Läs mer på https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/

Forskarfredag tipsar också om artikeln Gör eleverna till nyhetsgranskare i Lärarnas tidning, som handlar om forskaren Thomas Nygren som är en av de som utvecklat Nyhetsvärderaren. Han berättar bland annat om sin oro för att eleverna inte får de grundläggande kunskaperna i historie- och samhällskunskapsämnena som är nödvändiga för att kunna lära sig att urskilja de stora strukturerna. Man måste alltså ha en allmänorientering och känna till hur saker och ting hänger ihop för att kunna värdera det man läser och hör.

/Anja Sahlstedt

Källkritikens dag – En dag att fira!

Kallkritikens-dag-e1489392398513

Med tanke på alla fallgropar som vi utsätts för på nätet så startade tidningen Metro för tre år sedan Källkritikens dag. Denna dag infaller idag, den 13 mars. Källkritikens dag är både ett Facebook-event som vem som helst kan delta i och en dag på Kulturhuset i Stockholm, med programpunkter och talare som på olika sätt har med källkritik att göra. För kvällens program, läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/ ForumDebatt/Evenemang/2017/Kallkritikens-dag/

Dagen till ära har Mediotekets Linda Spolén sammanställt en resurssamling med material om källkritik.

Blogginlägg om informationssökning och källkritik: http://pedagogblogg.stockholm.se/pedagogisktcafe/2017/02/27/sa-har-lar-du-dina-elever-att-soka-information-och-vara-kallkritiska/

Skolverkets moduler kring digitalisering: Kritisk användning av nätet https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet

Statens medieråds material: Barn, unga och medier: https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html

Propaganda och bilders makt: https://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt.1845.html

Viralgranskaren: http://www.metro.se/viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen lilla viralgranskaren: http://www.metro.se/artikel/ladda-ner-lilla-viralgranskaren-l%C3%A4rarhandledning-i-k%C3%A4llkritik

Årstaskolans prisbelönta sida Riktigtsant: www.riktigtsant.se

Internetstiftelsens guide Källkritik på internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/

Ha en trevlig – och källkritisk! – dag.

/Anja Sahlstedt

Vår plats i Enskede

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

- Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Vad vill vi med våra skolbibliotek? Nu gör Stockholms stad en plan.

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås

Skolbibliotekarie – världens roligaste jobb

Enskede skola 0053- Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås