Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Så får du hela skolan att lyssna!

ålsten 3 ålsten 2

- Ålstenskolan är nu inne på fjärde terminen av ”Hela skolan lyssnar” och då rullar det på ganska bra av rutin, under förutsättning att man särskilt informerar nyanställda pedagoger, berättar Terese Cannehag Berglund.

Terese är förstelärare i läsning och jobbar för att lyfta läsning och läslust hos skolans alla elever, pedagoger och föräldrar. Vid mitt besök på Ålstensskolan har egentligen ”Hela skolan lyssnar”-veckan avslutats, men Terese berättar att den brukar tendera att dra vidare in i kommande veckor för ganska många klasser.

Konceptet med Hela skolan läser drog Terese igång tillsammans med skolans speciallärar-team, efter att hon hade gått talbokskursen på Medioteket för ett par år sedan. Under en vecka per termin så lyssnar alla klasser på hela skolan på böcker. Inför varje lyssnarvecka sammanställer hon en lista med förslag på inläsningar som finns tillgängliga via UR och SR. Där kan pedagogerna själv välja. Det är också helt ok att exempelvis låna en ljudbok från biblioteket. Om man som pedagog jobbar med blogg som verktyg finns också möjligheten att lägga genvägar till olika inläsningar hos UR och SR via bloggen för att både elever och föräldrar snabbt ska kunna hitta det klassen just nu lyssnar på.
Genom att med jämna mellanrum lyfta ”lyssnaläsandet” så vill och hoppas Terese att det ska normalisera användandet av talböcker för de som har någon form av läsnedsättning.

Det har visat sig att både elever och pedagoger tycker det är vilsamt att få lyssna på inläst litteratur, som variation till den ordinarie högläsningen. Jag brukar trycka på att pedagogerna ska ta tillfället i akt att låta eleverna lyssna till en annan typ av röst och att det finns många fördelar med det.  Det är också väldigt bra för läraren att ha möjlighet att flera dagar i följd få en chans att observera sin egen klass under lyssnandet. Det händer en hel del i klassrummet som man inte har möjlighet att observera när man själv är den som läser. Det är omöjligt att vara en aktiv läsare och samtidigt fokusera på annat. Dessutom blir det en intressant dimension att också bli del av gruppen, att man som vuxen blir mottagare av text samtidigt som eleverna. Att man så att säga ”upplever” litteraturen tillsammans med sina elever.

Jag frågade några elever i en årskurs 1 om vad de tyckte om ”Hela skolan läser” och de verkade tycka om det, även om flertalet föredrog när deras klasslärare läste för dem. Det behövs träning även för att lyssna på litteratur och likadant behöver man vänja sig vid olika röster som läser; det är helt enkelt en träningsfråga för både små och stora öron att ta till sig en text genom att lyssna. De uttryckte också att man genom att lyssna på en bok får en egen bild i huvudet, för vid exempelvis till skillnad mot att titta på en film där man ju har stöd av bilder och att detta var bra, men svårt ibland.

I årskurs 5 berättade en klasslärare att de lyssnar väldigt mycket på inlästa böcker; stunder för det har lagts in när det varit lämpligt i schemat och det har blivit en mysstund som ingen av dem vill vara utan. I samtal med några elever i årskurs 2 frågade jag hur de upplevde Hela skolan läser och fick blandade svar, allt från ”Det är jättebra” till ”tråkigt… men det är för att jag redan har hört boken så många gånger.”  Några av eleverna beklagade sig också över att de inte fått lyssna klart på boken som de lyssnade till, eftersom flera i klassen tyckt att den var för läskig. Vilken tur då att man kan lyssna klart hemma på den!

Jag hade turen att komma på besök den dag då Terese tillsammans med en grupp elever i årskurs 1 har bokcirkel som en del av fritidshemmets aktiviteter. Eleverna deltar frivilligt och det har hittills varit 15-20 elever ur två klasser.
Syftet är förstås att stärka läsningens status som frivillig aktivitet samt att läsning blir något vi gör av lust och inte för att vi ”måste” som del av en undervisningssituation, berättar Terese. Min första bokcirkel avslutades veckan innan lovet och direkt efter lovet började nästa grupp att bokcirkla. Under januari och februari har jag även haft en särskild bokcirkel på lektionstid som samlat elever som har Legimus. Innan den satte igång hade jag också en obligatorisk introduktion för deras föräldrar där jag gick igenom hur det fungerar med Legimus. Jag ser det som en naturlig, och nödvändig del att följa upp dessa elever vid ett flertal tillfällen och kolla om de har kommit igång. Att få ha lyssnandet som stöd kan vara ovärderligt för en elev som har svårt att komma igång med läsningen av tryckt text. Och dessutom har ju skolan faktiskt skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till de som behöver stöd i sitt lärande,och talböcker är en av dessa.

Terese konstaterade att det återstår att längre fram utvärdera om satsningen kring Legimus verkligen gör att eleverna kommer igång med att använda hjälpmedlet. Hon betonade också att det är viktigt att utvärdera hur föräldrar uppfattar information och stöd när man jobbar med så pass unga elever; Risken finns att både elever och föräldrar misstolkar när man säger att det är likvärdigt att läsa med öronen.

–  Vad jag menar med det är att läsupplevelsen och läsförståelsen är den samma. Det är däremot fortsatt viktigt att träna avkodning av text. Det måste gå ”hand i hand” och de tränar olika saker. Med förbättrad teknik och ökad förståelse för vilka hjälpmedel som finns och hur de kan användas är förhoppningen att ”lyssnarveckor” inte kommer att behövas i framtiden. Att läsa via örat är redan på gång att vara helt självklart för många, såväl för barn som för vuxna.

/Anja Sahlstedt

Bli bildad vid ditt skrivbord

reading-1176161_640Under våren kommer MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) att ha fortbildning om talböcker, lättläst, Legimus och mycket annat. Allt är kostnadsfritt, men man måste anmäla sig. Bland annat kommer man att ha så kallat webbinarium, som är ett webbsänt seminarium där du som deltagare får ta del av en genomgång och också har möjlighet att ställa frågor genom chatt. Man lämnar inte sin arbetsplats och den enda utrusning du behöver är en dator, en internetuppkoppling och ett par hörlurar.

Webbinariet Talböcker och lättläst i skolan – för dig som möter elever (den 23/3) har som målgrupp lärare och annan personal i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, och MTM kommer då att berätta om sin verksamhet och om de medier och tjänster som är intressanta i skolan. Du kommer även få grundläggande information om vad en talbok är, vem som får läsa den och hur man får tag i den.  Dessutom berättar de om hur man i skolan kan arbeta med lättlästa böcker och nyheter och hur man kan använda MTM:s skolwebb som en resurs i undervisningen.

Senare under terminen anordnas webbinarium om Att registrera användare till Legimus – en introduktion för nybörjare (16/2 eller 18/5), Talböcker och Legimus – för dig som arbetar i skolbibliotek (9/3 eller 4/5) som båda vänder sig till den som nyligen har börjat arbeta med att registrera användare till Legimus eller som helt enkelt vill friska upp sina kunskaper. Bra fortbildningstillfällen som är kostnadsfria och inte heller kräver längre resväg än till skrivbordet!

Dessutom anordnar MTM två seminarium; Tillgängliga medier på bibliotek – en fördjupningsdag (den 20/3) och Jobba med talböcker – en introduktion (den 27/3).

Gå in och läs mer och anmäl dig här; http://www.mtm.se/om-oss/studiedagar-och-konferenser/webbinarier-2017/

/Anja Sahlstedt

Talböcker i skolan – stöd eller stigma?

talbokslyssnande2Hur kan vi vuxna i skolan hjälpa barnen att använda det stöd som talböcker ger både som lästräning, läslust och som språkutveckling och- kunskapsinhämtning?

I arbetet med talböcker i skolbiblioteket märkte Anja Sahlstedt, numera skolbibliotekskonsulent på Medioteket, att eleverna som hade tillgång till talböcker verkade läsa dem hemma, men mer sällan i skolan.

Jag ville väcka frågan, säger hon, om varför läsningen av talböcker inte fungerar så bra under skoltid. Då började jag också fundera på vad jag som skolbibliotekarie kunde göra mer förutom att hjälpa eleverna att få tillgång till talböckerna. Det är fortfarande rätt cementerat i skolan att det är läsning, avkodning av den trycka texten som gäller och att det är läsning med ögonen som anses vara det rätta sättet att läsa på.

En del av eleverna gav just uttryck för att det är att fuska och inte läsa på det rätta sättet när de läser med öronen, medan andra tycker att kamraternas frågor och reaktioner är besvärliga. Några elever tycker att de inte hinner med att ta fram telefonen eller surfplattan för att lyssna och en del glömmer helt enkelt bort att den möjligheten finns.

Den tekniska delen av talboksläsningen verkar sällan vara ett hinder för användande i skolan, utan det är andra faktorer som påverkar. Flera av eleverna som hon intervjuade menade att de skulle varit hjälpta av att bli påminda på lektionen om att de kan läsa en talbok. Det är ju också viktigt att börja tidigt med att träna sig på att läsa med öronen för att minska motståndet och öva upp ett flyt i läsningen. Det är då det blir roligt att läsa. Ett bra sätt att inkludera är att låta hela klassen läsa med öronen och testa talboksläsning och upptäcka att det varken är särskilt enkelt eller fuskigt. Många skolbibliotek har idag nedladdningstillstånd och elever har även egna nedladdningstillstånd men uppföljning med påminnelser, kunskap och bra relationer är viktigt för att talboksläsandet ska bli ett hjälpmedel även under skoldagen.

Alla på skolan behöver hjälpas åt!

Den 15 november ordnar Medioteket ett seminarium med utgångspunkt i Anjas uppsats och som bland annat kommer att handla om hur attityder och felaktiga föreställningar om talböcker påverkar hur och var elever använder talböcker. För mer information om seminariet se här:  http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Kurser–Seminarier/For-grundskolan/Lasa-och-skriva/#listrad_Talbocker_i_skolan

Här kan du läsa uppsatsen ”Talböcker i skolan – stöd eller stigma” i sin helhet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:921336/FULLTEXT01.pdf

/Maria Ronnås

Talboksteam är modellen!

talboksblogg

En eftermiddag i november samlades ett 30-tal specialpedagoger och personal från stadens skolbibliotek för ett seminarium om vad det innebär att arbeta med talboksteam. Under seminariet som anordnades av Medioteket och Skoldatateket fick de höra om utmaningar som man kan ställas inför när en verksamhet med talböcker ska komma igång på en skola.

Visst förstår vi att alla barn vill läsa och lära!
Att när skolbiblioteket lockar till läsning, då finns talböckerna där.

Tyvärr är så inte alltid fallet. Långtifrån alla elever som har rätt till talböcker erbjuds dem. Skolbiblioteken har tillstånd att ladda ner och låna ut talböcker, men det ska mera till för att talböcker ska ses som en naturlig möjlighet. På seminariet belyste vi hur situationen kan förbättras.

Utmaningen är ökad kunskap och mer samarbete:

  • Kunskap om läsnedsättning, upphovsrätt, teknik, logistik och praktik
  • Samarbete mellan olika personalkategorier
Satsa på talböcker!

Under 2014 arbetade fyra skolor med att utveckla sitt arbete med hjälp av Medioteket. På skolorna samlades man i talboksteam för att stödja varandra, inventera behov, diskutera vad som skulle göras och vem som skulle göra vad.

Vilka ingick i talboksteamen?
  • Skolbibliotekspersonal med kännedom om böcker och litteratursökning, talböcker och nedladdning från digitala kataloger
  • specialpedagog med kunskap om elevernas läsförmåga och läsverktyg
  • klasslärare med föräldrakontakter och ett inkluderande arbetssätt
  • IT-personal med kunskap om datorer, spelare, mobiler och plattor
  • skolledare som understödjer hela personalen med ett gemensamt förhållningssätt – alla elever ska med på läståget!

Tillsammans i ett talboksteam klarnar bilden av ett komplext arbetsområde och med alla pusselbitarna på plats kan man skapa långsiktigt hållbara arbetssätt för talböcker.

Konkreta erfarenheter från skolor

Ett populärt inslag på seminariet var när Monica Fagerstam från skolbiblioteket och IT-kunnige Lars-Erik Ekström berättade och svarade på frågor om hur de arbetat på Oxhagsskolan. Deras och övriga skolors arbetstips är samlade i en rapport.

Satsa på talböcker – Rapport från ett utvecklingsarbete på fyra skolor 2015
öppnar pdf i nytt fönster

Titta också gärna på tiominutersfilmen Talböcker i skolan som beskriver hur  Snösätraskolan arbetar i sitt talboksteam.

Har ni på er skola funderingar kring hur ni kan utveckla ert arbete med talböcker, kontakta Mediotekets skolbiblioteksgruppskolbiblioteksstod@stockholm.se så hjälper vi er gärna.

/Margareta

Premiär för film om talböcker i skolan

Nu finns filmen Talböcker i skolan.
Den visar hur ett bra samarbete kring talböcker på skolan gagnar elever med läsnedsättning. Filmen är en samproduktion mellan Medioteket och MTM.


Filmen är 10 minuter och visar en modell för hur man kan arbeta med talböcker på en skola. Den är framför allt tänkt för pedagogisk personal och skolledningar.

På Snösätraskolan finns nu ett talboksteam med skolbibliotekspersonal, klasslärare, specialpedagog, IT-pedagog och rektor, där man arbetar tillsammans för att alla elever ska få goda möjligheter att utveckla sin läsning.

Premiärvisningen hölls i klass 4RJ på Snösätraskolan där inspelningen gjordes. Eleverna fick beröm för sina skådespelarinsatser och tackades med popcorn och pommac, som på riktig bio, extra uppskattat i ett klassrum.

Bild från Filmvisning på Snösätra

/Emma

Filmproduktion pågår

I förra veckan åkte Margareta och Magnus, våra experter på talböcker, tillsammans med Mediotekets filmteam och vår filmpedagog Elisabet till Snösätraskolan för att spela in en film om hur ett lyckat talbokssamarbete på en skola kan organiseras. Filmen görs i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Håll utkik efter nyår. Stort tack till alla elever, pedagoger och rektor som var med!

Talboksfilm3Talboksfilm6

 

Får era elever ladda ner talböcker själva?

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

BETT 2014

21 januari åkte vi tillsammans med några andra medarbetare på Medioteket till BETT2014 i London. Det var en fantastiskt intensiv och inspirerande resa. Nu är det nästan två veckor sedan men vi är fortfarande i någon form av bearbetningstillstånd mentalt. Det här är det första inlägget i en serie på tre-fyra inlägg vi där vi kommer dela med oss av våra tankar och upplevelser under dessa dagar.

Från och med i höst så har man en ny läroplan i England med ”computing” inskrivet varför det också var väldigt mycket som kretsade kring just detta. Ämnestilläget har gjorts på grund av att man ser att kunskapen om vad en dator är och datorns språk som en baskunskap som alla måste ha. Man vill att fler ska kunna kombinera teknisk grundkunskap med kreativitet och grafisk formgivning. Ett tänkande som leder till nya lösningar. I den nya läroplanen har programmering ett starkt fokus. Vi ser trenden här i Sverige också. Tekniska museet har barnhack-dagar och .se har nyligen skrivit en utmärkt guide om barnhack som finns att ladda ner gratis från deras hemsida:  https://www.iis.se/blogg/programmering-for-alla-nu-lanserar-vi-guiden-barnhack/

3D skrivare. Foto: Linda Spolén

En annan sak det talades mycket om var vikten av att inte samla appar, utan att noga väga appar utifrån kvalitet och att det är eleven och dess behov som ska stå i centrum vid val av app.

Mässgolvet var annars väldigt inriktat på teknik och sälj. En uppsjö av skolanpassade lösningar för allsköns områden, från pedagogiska förskoleprogram till elevhanteringssystem. Förutom det som mest är gammal skåpmat såsom interaktiva skärmar, olika typer av pekdatorer o.s.v. var det några nya saker som tydligt trendade just nu:

3D skrivare faller i pris och fanns i många olika variationer på mässan. Även plasten man använder för att skriva ut 3D-objekt blir allt billigare.

Bild från Aldebarans hemsida

Alla föll vi nog för Aldebarans Nao programmable humanoid robot http://www.aldebaran-robotics.com/en/.
En robot som kan lära sig, följa och känna igen bilder och ansikten. Den kan interagera och  känna igen vem som talar med den och hitta olika saker, som till exempel en boll.

Vi blev också väldigt förtjusta i serieskapar- programmet Comic life, där lärare och elever enkelt kan skapa sina egna serier antingen i syfte för att lära ut eller presentera sitt arbete.  På hemsidan finns det möjlighet att prova programmet kostnadsfritt i 30 dagar: http://plasq.com/products/comiclife3/win.

För att inte tala om Encyclopedia Britannicas skolanpassade tjänst. Britannica är en onlineresurs specialanpassad för skola och bibliotek. Britannica Online ger information i tre olika nivåer: Britannica Junior, Britannica Student och Encyclopaedia Britannica. Den lägsta nivån är anpassade för 6-10 åringar. Med hjälp av google translator kan man översätta sidorna, översättning blir dock inte helt korrekt.  Inbakat finns också interaktiva lektioner, spel, arbetsblad, studiehandledningar och sökverktyg. Britannica har också tusentals artiklar ur EBSCOs tidskriftsdatabas samt en bild-bank som är fri att använda för skol-bruk.
Artiklarna är skrivna av experter och uppdateras och revideras fortlöpande. Ordlistor och tal-stöd finns inbyggt i tjänsten.

Vi har fått erbjudande om en provmånad för dig som arbetar i Stockholm stads skolbibliotek, gå in och registrera dig på denna länk:  http://www.britannica.co.uk/Register_BETT2014.asp

Vissa av seminarierna som hölls på BETT filmades och kan hittas på hemsidan: http://www.bettshow.com/Content/Discover-new-approaches-to-learning-in-the-Bett-Arena

/Linda och Sebastian

Neddyk i skolbibliotek och lättläst

Det finns många bra argument för att satsa på lättläst i skolbiblioteket. Idag har vi inom kursen ”Baskurs för praktiskt biblioteksarbete” varit på  studiebesök hos Centrum för Lättläst där informatören Malin Elgborn tog emot. Hon lyfte fram vilka olika målgrupper som kan dra fördel av att ta del av lättlästa texter och gav exempel på vad som egentligen gör en text lättläst när det gäller form och innehåll. Vi fick lära oss mer om  nyhetstidningen 8 sidor och LL-förlagets verksamhet och fick ta del av en kavalkad av fina och intressanta böcker.

Vi talade också om hur man kan arbeta med dessa böcker i undervisningen, hur man bäst exponerar lättlästa böcker i biblioteket och så vidare. Malin tipsade om sidan Lärarrummet för lättläst där det finns allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner och jättemycket inspiration för dig som arbetar i skolbiblioteket. Kolla in det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra förlag med lättlästa litteratur som platsar i skolbiblioteket är till exempel:
Argasso
Bokförlaget Opal
Hegas
Nypon förlag

Studiebesöket skedde inom ramen för Mediotekets grundläggande kurs för skolpersonal som är nya i skolbiblioteket. Under sammanlagt 12 timmar går vi igenom allt från varför vi ska ha ett skolbibliotek, vilka arbetsuppgifter som ingår, hur man köper in böcker, vilka olika målgrupper som finns på skolan, hur man arbetar lässtimulerande och med elevernas medie- och informationskunnighet etc. Kursen ges en gång per termin och just nu är vi inne i vårens kursomgång.

I dagens kurstillfälle ingick också ett studiebesök hos Lotta Metcalfe på Mariaskolan, en F-9-skola på Södermalm med ca 840 elever. Lotta har ett stort och rymligt bibliotek och full rulle hela skoldagen. På förmiddagarna tar hon emot inbokade klasser  i framför allt de lägre åldrarna och på eftermiddagarna är det öppet för självstudier och lektionsbesök för alla elever. Ni kan följa Lottas arbete via bloggen Vad gör de i biblioteket? där hon bloggar tillsammans med Cilla Dalén på Hjulsta grundskolor.

Det finns mycket att berätta om skolbiblioteksverksamheten på Mariaskolan och jag lovar att återkomma om detta i ett senare blogginlägg!

/Elin

Den är här nu!

Efterlängtad som våren är den här, appen Legimus i sin slutversion.
Nu kan den som har ett konto för att låna talböcker via Legimus direkt ladda
ner och läsa boken. Den är gratis och finns för Android och IOS.

Här kan du läsa mer om hur den fungerar på iPhone och iPad.

/Helena