Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inkludering

Läs skönlitteratur med nyanlända elever!

Lättläst-lista (2)Cirkulationsbiblioteket har som bekant en stor mängd bra böcker som passar att läsa och samtala om i grupp eller i helklass, för alla olika åldrar. Nu har vi gjort ett urval av titlar som vi hoppas ska passa för grupper med nyanlända tonårselever.

Listan börjar med bilderböcker för alla åldrar, för vi är övertygade om att bilderböcker är både viktiga och mycket användbara. Bra bilderböcker har ofta bilder som både ungdomar och vuxna kan tänka mycket kring och korta texter med komplext innehåll. Listan fortsätter med Börja läsa-böcker som faktiskt tonåringar kan ha glädje av: ofta roliga små berättelser med enkel text och illustrationer som säger något extra. Sedan följer ett urval av lättlästa böcker för ungdomar, med mindre och med mer text, och så några bearbetade klassiker.

Listan hittar du här: Lättlästa böcker

Välkomna med era bokbeställningar:  Bokbeställning

Hälsar vi på Cirkulationsbiblioteket

Ett tillgängligt skolbibliotek som når alla

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

Talboksteam är modellen!

talboksblogg

En eftermiddag i november samlades ett 30-tal specialpedagoger och personal från stadens skolbibliotek för ett seminarium om vad det innebär att arbeta med talboksteam. Under seminariet som anordnades av Medioteket och Skoldatateket fick de höra om utmaningar som man kan ställas inför när en verksamhet med talböcker ska komma igång på en skola.

Visst förstår vi att alla barn vill läsa och lära!
Att när skolbiblioteket lockar till läsning, då finns talböckerna där.

Tyvärr är så inte alltid fallet. Långtifrån alla elever som har rätt till talböcker erbjuds dem. Skolbiblioteken har tillstånd att ladda ner och låna ut talböcker, men det ska mera till för att talböcker ska ses som en naturlig möjlighet. På seminariet belyste vi hur situationen kan förbättras.

Utmaningen är ökad kunskap och mer samarbete:

  • Kunskap om läsnedsättning, upphovsrätt, teknik, logistik och praktik
  • Samarbete mellan olika personalkategorier
Satsa på talböcker!

Under 2014 arbetade fyra skolor med att utveckla sitt arbete med hjälp av Medioteket. På skolorna samlades man i talboksteam för att stödja varandra, inventera behov, diskutera vad som skulle göras och vem som skulle göra vad.

Vilka ingick i talboksteamen?
  • Skolbibliotekspersonal med kännedom om böcker och litteratursökning, talböcker och nedladdning från digitala kataloger
  • specialpedagog med kunskap om elevernas läsförmåga och läsverktyg
  • klasslärare med föräldrakontakter och ett inkluderande arbetssätt
  • IT-personal med kunskap om datorer, spelare, mobiler och plattor
  • skolledare som understödjer hela personalen med ett gemensamt förhållningssätt – alla elever ska med på läståget!

Tillsammans i ett talboksteam klarnar bilden av ett komplext arbetsområde och med alla pusselbitarna på plats kan man skapa långsiktigt hållbara arbetssätt för talböcker.

Konkreta erfarenheter från skolor

Ett populärt inslag på seminariet var när Monica Fagerstam från skolbiblioteket och IT-kunnige Lars-Erik Ekström berättade och svarade på frågor om hur de arbetat på Oxhagsskolan. Deras och övriga skolors arbetstips är samlade i en rapport.

Satsa på talböcker – Rapport från ett utvecklingsarbete på fyra skolor 2015
öppnar pdf i nytt fönster

Titta också gärna på tiominutersfilmen Talböcker i skolan som beskriver hur  Snösätraskolan arbetar i sitt talboksteam.

Har ni på er skola funderingar kring hur ni kan utveckla ert arbete med talböcker, kontakta Mediotekets skolbiblioteksgruppskolbiblioteksstod@stockholm.se så hjälper vi er gärna.

/Margareta

Barn behöver läsa på alla sina språk

Reflektioner från Botkyrka internationella bokmässa del 2.

På Botkyrka internationella bokmässa förra veckan lyssnade vi på Tanja Bosic, chef för Modersmålsenheten i Mölndals kommun. Hon berättade om ett väl fungerande samarbete mellan modersmålsenheten och bibliotek.

Likvärdighet är ledordet: alla barn i alla förskolor och skolor ska få lika förutsättningar för utvecklandet av alla sina språk.  Förskoleåldern är viktig för att skapa en positiv inställning till hemspråksinlärning och för att lägga grunden till språkinlärning i stort. Därför finns det en språkutvecklare på varje förskola i Mölndal och alla förskollärare förväntas ha ett språkutvecklande arbetssätt oavsett vilka språk det gäller.

Tanja betonade hur viktigt det är att modersmålslärare i förskolan har sin undervisning i barngruppen och inte går iväg med ett barn till ett avskilt ställe för lektion. Det handlar om att synliggöra barnets alla språk, att stärka det positiva i att kunna flera språk och visa att det händer något spännande kring modersmålsinlärningen.

Modersmålslärare i Mölndal har i sitt uppdrag att samarbeta med biblioteket, de går med eleverna till biblioteket där bibliotekarien visar böcker mm på olika språk. Biblioteket har även många aktiviteter för både barn och föräldrar, som t.ex sagostunder på olika språk. Modersmålslärarna och biblioteket samarbetar dessutom kring olika läsprojekt. Ett exempel är då alla läste och arbetade med samma Astrid Lindgren-bok på alla möjliga olika språk och sedan ställde ut elevarbeten på biblioteket.

Det är vid sådana tillfällen barnet blir förstärkt i sin syn på det egna språket, att modersmålet kopplas till en rolig och positiv upplevelse, inte minst att det kopplas till biblioteket och böcker.  Läsa böcker är det absolut effektivaste sättet för flerspråkiga barn att tillägna sig ordförråd på det egna språket, på alla sina språk. Därför är det extra viktigt att dessa barn blir ”läsande barn” och att de har tillgång till böcker på alla sina språk.

I Mölndal är också skolbiblioteken involverade i samarbetet – i den mån det finns skolbibliotekspersonal, vilket tyvärr inte alltid är fallet.

Utifrån Tanja Bosics föreläsning känner vi att vi är på rätt spår med utvecklingen av Mediotekets nya Mångspråksbibliotek  som ger skolbiblioteken större möjligheter att ha böcker på barnens språk. Det viktigaste arbetet görs ju sedan ute i skolbiblioteken, att se till att böckerna når barnen som får möjlighet att läsa dem. Här behöver vi dela goda arbetssätt med varandra och framförallt se till att det finns kunnig personal i skolbiblioteket som har tid att jobba med det.

/Ingalill & Piret

Får era elever ladda ner talböcker själva?

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

BETT 2014

21 januari åkte vi tillsammans med några andra medarbetare på Medioteket till BETT2014 i London. Det var en fantastiskt intensiv och inspirerande resa. Nu är det nästan två veckor sedan men vi är fortfarande i någon form av bearbetningstillstånd mentalt. Det här är det första inlägget i en serie på tre-fyra inlägg vi där vi kommer dela med oss av våra tankar och upplevelser under dessa dagar.

Från och med i höst så har man en ny läroplan i England med ”computing” inskrivet varför det också var väldigt mycket som kretsade kring just detta. Ämnestilläget har gjorts på grund av att man ser att kunskapen om vad en dator är och datorns språk som en baskunskap som alla måste ha. Man vill att fler ska kunna kombinera teknisk grundkunskap med kreativitet och grafisk formgivning. Ett tänkande som leder till nya lösningar. I den nya läroplanen har programmering ett starkt fokus. Vi ser trenden här i Sverige också. Tekniska museet har barnhack-dagar och .se har nyligen skrivit en utmärkt guide om barnhack som finns att ladda ner gratis från deras hemsida:  https://www.iis.se/blogg/programmering-for-alla-nu-lanserar-vi-guiden-barnhack/

3D skrivare. Foto: Linda Spolén

En annan sak det talades mycket om var vikten av att inte samla appar, utan att noga väga appar utifrån kvalitet och att det är eleven och dess behov som ska stå i centrum vid val av app.

Mässgolvet var annars väldigt inriktat på teknik och sälj. En uppsjö av skolanpassade lösningar för allsköns områden, från pedagogiska förskoleprogram till elevhanteringssystem. Förutom det som mest är gammal skåpmat såsom interaktiva skärmar, olika typer av pekdatorer o.s.v. var det några nya saker som tydligt trendade just nu:

3D skrivare faller i pris och fanns i många olika variationer på mässan. Även plasten man använder för att skriva ut 3D-objekt blir allt billigare.

Bild från Aldebarans hemsida

Alla föll vi nog för Aldebarans Nao programmable humanoid robot http://www.aldebaran-robotics.com/en/.
En robot som kan lära sig, följa och känna igen bilder och ansikten. Den kan interagera och  känna igen vem som talar med den och hitta olika saker, som till exempel en boll.

Vi blev också väldigt förtjusta i serieskapar- programmet Comic life, där lärare och elever enkelt kan skapa sina egna serier antingen i syfte för att lära ut eller presentera sitt arbete.  På hemsidan finns det möjlighet att prova programmet kostnadsfritt i 30 dagar: http://plasq.com/products/comiclife3/win.

För att inte tala om Encyclopedia Britannicas skolanpassade tjänst. Britannica är en onlineresurs specialanpassad för skola och bibliotek. Britannica Online ger information i tre olika nivåer: Britannica Junior, Britannica Student och Encyclopaedia Britannica. Den lägsta nivån är anpassade för 6-10 åringar. Med hjälp av google translator kan man översätta sidorna, översättning blir dock inte helt korrekt.  Inbakat finns också interaktiva lektioner, spel, arbetsblad, studiehandledningar och sökverktyg. Britannica har också tusentals artiklar ur EBSCOs tidskriftsdatabas samt en bild-bank som är fri att använda för skol-bruk.
Artiklarna är skrivna av experter och uppdateras och revideras fortlöpande. Ordlistor och tal-stöd finns inbyggt i tjänsten.

Vi har fått erbjudande om en provmånad för dig som arbetar i Stockholm stads skolbibliotek, gå in och registrera dig på denna länk:  http://www.britannica.co.uk/Register_BETT2014.asp

Vissa av seminarierna som hölls på BETT filmades och kan hittas på hemsidan: http://www.bettshow.com/Content/Discover-new-approaches-to-learning-in-the-Bett-Arena

/Linda och Sebastian

Neddyk i skolbibliotek och lättläst

Det finns många bra argument för att satsa på lättläst i skolbiblioteket. Idag har vi inom kursen ”Baskurs för praktiskt biblioteksarbete” varit på  studiebesök hos Centrum för Lättläst där informatören Malin Elgborn tog emot. Hon lyfte fram vilka olika målgrupper som kan dra fördel av att ta del av lättlästa texter och gav exempel på vad som egentligen gör en text lättläst när det gäller form och innehåll. Vi fick lära oss mer om  nyhetstidningen 8 sidor och LL-förlagets verksamhet och fick ta del av en kavalkad av fina och intressanta böcker.

Vi talade också om hur man kan arbeta med dessa böcker i undervisningen, hur man bäst exponerar lättlästa böcker i biblioteket och så vidare. Malin tipsade om sidan Lärarrummet för lättläst där det finns allt från korta tips till uppslag för en hel serie av lektioner och jättemycket inspiration för dig som arbetar i skolbiblioteket. Kolla in det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra förlag med lättlästa litteratur som platsar i skolbiblioteket är till exempel:
Argasso
Bokförlaget Opal
Hegas
Nypon förlag

Studiebesöket skedde inom ramen för Mediotekets grundläggande kurs för skolpersonal som är nya i skolbiblioteket. Under sammanlagt 12 timmar går vi igenom allt från varför vi ska ha ett skolbibliotek, vilka arbetsuppgifter som ingår, hur man köper in böcker, vilka olika målgrupper som finns på skolan, hur man arbetar lässtimulerande och med elevernas medie- och informationskunnighet etc. Kursen ges en gång per termin och just nu är vi inne i vårens kursomgång.

I dagens kurstillfälle ingick också ett studiebesök hos Lotta Metcalfe på Mariaskolan, en F-9-skola på Södermalm med ca 840 elever. Lotta har ett stort och rymligt bibliotek och full rulle hela skoldagen. På förmiddagarna tar hon emot inbokade klasser  i framför allt de lägre åldrarna och på eftermiddagarna är det öppet för självstudier och lektionsbesök för alla elever. Ni kan följa Lottas arbete via bloggen Vad gör de i biblioteket? där hon bloggar tillsammans med Cilla Dalén på Hjulsta grundskolor.

Det finns mycket att berätta om skolbiblioteksverksamheten på Mariaskolan och jag lovar att återkomma om detta i ett senare blogginlägg!

/Elin

Den är här nu!

Efterlängtad som våren är den här, appen Legimus i sin slutversion.
Nu kan den som har ett konto för att låna talböcker via Legimus direkt ladda
ner och läsa boken. Den är gratis och finns för Android och IOS.

Här kan du läsa mer om hur den fungerar på iPhone och iPad.

/Helena

Lucka 23: Allt om talböcker

De senaste åren har det skett mycket ute i Stockholms grundskolor i fråga om stödet till elever med läsnedsättningar. Antalet talbokstillstånd, liksom talboksnedladdningarna, har ökat markant.  Det allmänna biblioteksväsendet (där skolbiblioteken ingår) ska enligt Bibliotekslagen också mycket riktigt ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. Och här finns onekligen mycket kvar att göra.

I servicen till elever med läsnedsättning har vi stor hjälp av Myndigheten för tillgängliga medier och framför allt deras nya mediawebb Legimus. På sidan för skolbibliotek läser du mer om talbokstillstånd, nedladdning av talböcker, egen nedladdning mm. Här kan du också hålla dig a jour kring de senaste nyheterna kring Legimus-appen. Version 3 ska komma i början av 2014!

Lucka 12: Fler språk än svenska?

Det ingår i skolbibliotekens uppgift att serva elever som vill låna och läsa böcker på andra språk än svenska. Det fastslås ju bland annat i Bibliotekslagen. I arbetet med att erbjuda litteratur på andra språk finns det en central följeslagare som du inte kan vara utan: Internationella Biblioteket.

En härlig nyhet är att de har en ny webbsida på gång! Så här ser demoversionen ut. Gå in och bekanta dig!