Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Härligt, hett och högtidligt

”Yeah!!!” vi vann!!

Kepsen flög i luften och ögonen strålade.

En lycklig och stolt elev har just fått belöningen för klassens gedigna och kreativa litteraturarbete under flera månaders tid.

Solen stekte över Stockholm och Sollidenscenen på Skansen tisdagen 22 maj. Det var högtidligt, härligt och hett – allt på samma gång.

Bänkarna var fullsatta med elever och lärare från hela staden. Det var årets Barn och Böcker-dagar på Skansen och den högtidliga prisutdelningen för vinnarna i tävlingen ”En bok i världen” som ägde rum för nionde året i rad.

Ännu en gång har hundratals elever och en massa pedagoger läst, samtalat, fördjupat sig i berättelser från olika delar av världen och sedan skapat ett konstverk/tävlingsbidrag.

Årets tema för tävlingen var ”Hemma” och drygt 160 klasser deltog i år i tävlingen. 16 lyckliga klasser vann och deras vinnande konstverk ställs just nu ut på huvudbiblioteket vid Odenplan. De ger alla uttryck för kreativitet och eftertanke, djupläsning och samarbete. Gå gärna dit och se!  Alla klassernas bidrag var inspirerande och man förstod att det har pågått en mängd olika boksamtal runtom på skolorna under senhöst och vår. Alla bidrag har fotograferats och går att se i ett digitalt bildspel.

En bok i världen 2017 tema LÄNGTAN

Att  En bok i världen  är en tävling har visat sig skapa ett extra engagemang i klasserna, liksom arbetssättet att läsa en berättelse med speciella ”temaglasögon” och sedan utifrån egna reflektioner försöka skapa något visuellt. Ett arbete som får ta tid är ett arbete som sätter spår – en bok du jobbat med som klass på detta sätt – den glömmer du inte. Och de samtal som utspinner sig kring temat – de samtalen påverkar dina tankar. Har boken sen rötter på en plats som är annorlunda än din egen vardag – då växer din bild av hur livet kan levas och världen blir större. Och kanske väcker det lusten att upptäcka mer…

Det är därför det är så roligt att vara med!

Vill du se delar av prisutdelningen? Kolla in Barn och böcker på Pedagog Stockholm

Barn och Böcker är en del av stadens lässatsning och ska på olika sätt inspirera till läsning och fördjupad läsförståelse för elever från förskoleklass till åk 6. Det är ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Stiftelsen Skansen och ALMA- Astrid Lindgren memorial Award, som alla bidrar på olika sätt.

/Kia Knutsson Norberg

Fler ingångar till historien med nytt kvinnobiografiskt lexikon

Idag lanserar Göteborgs universitet Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (skbl.se).
Ett värdefullt tillskott till skolbibliotekets resurser.

SKBL

Lexikonet vill bidra till att lyfta fram betydelsefulla kvinnor historieskrivningen tidigare förbisett. Till en början innehåller det  biografier över 1000 kvinnor och deras insatser för det svenska samhällets utveckling. Förhoppningsvis får vi se det växa med tiden.

”Sedan 1917 har det uppslagsverket som kallas svenskt biografiskt lexikon varit under uppbyggnad. Lisbeth Larsson säger att knappt 10 procent av de 9 000 artiklar som skrivits handlar om kvinnor.
– Många av dem är prinsessor, sångerskor, eller döttrar och fruar till kända män. I vårt lexikon finns advokater, politiker och kvinnor med många andra roller, säger Lisbeth Larsson.” (källa SVT)

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är fritt sökbart på webben och allt material är fritt att använda. Sök på namn, organisation, verksamhet (yrke) eller andra nyckelord. Bland namnen hittar man bland annat hittills 16 bibliotekarier. Bland annat Alvida Jakobina Sandberg, pionjär inom Göteborgs skolbiblioteksverksamhet redan kring sekelskiftet 1800-1900, inte illa.

/Emma Rolander

Så används internet i vårt avlånga land

svenskarnaochinternetFörra veckan släpptes rapporten Svenskarna och Internet 2017 som ger en bra bild av hur vi svenskar använder internet. Den produceras årligen av Internetstiftelsen i Sverige, IIS.
Jag har än så länge bara hunnit igenom inledningen och en snabb bläddring, men ser fram emot att studera den noggrannare. Än så länge har jag fångat upp att 100 % av 16-15-åringar idag använder en smart mobiltelefon och att det vanligaste sättet att nå internet redan i 10-11-årsålder faktiskt är via telefoner. Undersökningen visar också att redan yngre barn använder internet både för informationssökning och i skolarbetet.
Kapitel 6 lyfter en högaktuell fråga och visar att yngre faktiskt värderar information på internet mer skeptiskt än äldre personer. En majoritet av barnen redan i mellanstadiet säger att de fått lära sig om källkritik – ser vi en effekt av att vi satt strålkastarna på källkritik de senaste åren?

Rapporten hittar du som webbversion här www.svenskarnaochinternet.se och som pdf på denna länk.

/Emma Rolander

Läs skönlitteratur med nyanlända elever!

Lättläst-lista (2)Cirkulationsbiblioteket har som bekant en stor mängd bra böcker som passar att läsa och samtala om i grupp eller i helklass, för alla olika åldrar. Nu har vi gjort ett urval av titlar som vi hoppas ska passa för grupper med nyanlända tonårselever.

Listan börjar med bilderböcker för alla åldrar, för vi är övertygade om att bilderböcker är både viktiga och mycket användbara. Bra bilderböcker har ofta bilder som både ungdomar och vuxna kan tänka mycket kring och korta texter med komplext innehåll. Listan fortsätter med Börja läsa-böcker som faktiskt tonåringar kan ha glädje av: ofta roliga små berättelser med enkel text och illustrationer som säger något extra. Sedan följer ett urval av lättlästa böcker för ungdomar, med mindre och med mer text, och så några bearbetade klassiker.

Listan hittar du här: Lättlästa böcker

Välkomna med era bokbeställningar:  Bokbeställning

Hälsar vi på Cirkulationsbiblioteket

Bokprovning – en påse med gott och blandat

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!

Märkligt att inte fler rektorer satsar på skolbibliotek

happy

-Det är inte klokt vilken skillnad det har blivit här på skolan sedan vi satsade på skolbiblioteket säger Happy Hilmarsdottir, rektor på Eriksdalsskolan, i Stockholm. Nu är biblioteket en levande mötesplats med bred verksamhet som kopplas till de olika målen i läroplanen.

-Skolbibliotek med utbildad och kompetent personal är en fantastisk tillgång på skolan fortsätter hon. All inlärning och undervisning baseras ju på läsförmåga och att kunna läsa bra är ett grundläggande fundament i lärandet. Vi har fördubblat vår utlåning. Under hösten lånade vi ut dubbelt så mycket som tidigare och det fortsätter att öka.

Eriksdalsskolan har sedan i höstas skolbibliotek bemannat med en fackutbildad bibliotekarie och en erfaren bibliotekspedagog. Skolan har 1100 elever och biblioteket håller öppet hela skoldagen.

-Hela skolan satsar på ett kvalitetsarbete och i det arbetet ingår skolbiblioteket berättar Happy Hilmarsdottir vidare. Eftersom de nu är två anställda kan biblioteket hållas öppet och ha verksamhet på fler ställen i skolan samtidigt. Skolbibliotekarien samarbetar med IT-pedagogen och lärarna på skolan i arbetet med informationssökning och hon har lektioner i källkritik i vissa årskurser.

– Jag känner mig tryggare nu när Annika, som vår skolbibliotekarie heter, ser till att alla i en årskurs får undervisning i källkritik och informationsökning. Det bidrar till en likvärdig skola. Jag som rektor markerar att samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien är viktigt.

Skolan satsar nu vidare med att bygga ut skolbiblioteket med mer lokalyta genom att bygga ihop det med ett uppehållsrum där bokprat och annan pedagogisk verksamhet kan äga rum. Ny inredning är på gång och satsningen har också bidragit till en ökad budget för inköp av ny litteratur, tidningar och tidskrifter. Eleverna är delaktiga genom ett biblioteksråd.

– Jag tycker att skolbibliotek bidrar till en likvärdig skola och jag vill ge alla elever möjlighet att bli läsande människor. Till andra rektorer vill jag säga att skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier stödjer undervisningen och lärandemålen och det är en fantastisk mötesplats och en fristad som sjuder av liv och energi.

– Tillgång till bibliotek gjorde min egen karriär möjlig. Jag älskar bibliotek, avslutar Happy Hilmarsdottir intervjun.

/Maria Ronnås, skolbibliotekskonsulent Medioteket

Nästa vecka får ni möta Annika Lundström skolbibliotekarie samt Barbara Bukowski, bibliotekspedagog, de som utvecklat biblioteket på Eriksdalsskolan.

Vikten av att viralgranska

Jack Werner – en viralgranskande viralgranskare

Jack Werner är en av grundarna till ”Viralgranskaren” i tidningen Metro och har under flera års tid guidat oss i den djungel av halvsanningar och osanningar som sprids på nätet. Förutom att han i allmänhet är journalist, bloggare och debattör, så är han i synnerhet författare till ”Creepypasta: spökhistorier på nätet”. Efter att ha föreläst för ett gäng gymnasieungdomar kom han direkt till oss på Medioteket, och kunde konstatera att vi var oändligt mycket mer lättskrattade än gymnasisterna, som knappt drog på munnen under hela föreläsningen. Utgångspunkten för hans föredrag är dock inte så mycket att skratta åt, för den handlar helt enkelt om att man dagligen och ideligen utsätts för en mängd tveksamma inlägg på de sociala medierna, och att man ofta inte varken reflekterar eller reagerar på innehållet. Hans föredrag var en nyttig påminnelse om vikten av att VIRALGRANSKA ofta och mycket.

Och vad innebär då detta viralgranskande för oss som vilset trevar oss fram i internets till synes oändliga hav? Ja NE beskriver ordet viral som ”viral (jämför virus), term som avser snabb (”virusliknande”) spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, och ordet granska som att ”noggrant undersöka vanl. med hjälp av synen, men äv. med känsel o.d.; ofta för att kontrollera och ev. korrigera färdig produkt, uträkning m.m”.

Jack Werner gav oss sin egen något mer målande beskrivning av innebörden av att VIRALGRANSKA:

V – Vakna – Vidden av vad det innebär att man/du/jag publicerar oss.

I – Inse din makt – Vi är osannolikt, obeskrivligt många som använder sociala medier.

R – Riskanalysera – Vad är de största riskerna med att dela?

A – Avväg – Tänk etiskt publicistiskt inför varje publicering.

L – Leta beståndsdelar – Är det för bra för att vara sant? Kolla bilder, namn, plats, tidpunkt och källa.

G – Genomskåda satir – Är det verkligen på riktigt eller finns det en liten satirisk bakgrund?

R – Research – Kolla upp varifrån bilderna, texterna etc kommer? Var togs den här bilden – egentligen?

A – Anmärk – Ligg på med jobbiga frågor, visa att du har koll.

N – Nyansera – Har båda sidorna kommit till tals? Här är en källa – litar vi på den?

S – Se sägnerna – Skaffa dig kunskap för att kunna urskilja det som sprids på nätet. Har du kanske hört det förut? Känner du igen det?

K – Kvalitetsmarkera – Samla på dig trovärdiga källor.

A – Agera – Anmäl. Anmäl igen. Och igen.

Och sist, men på långa vägar inte minst:

T – Tro aldrig att något är för dumt att spridas!

För sprids, det gör det. Och även om det kommer aldrig så många viralgranskare och säger att en publicerat inlägg är lögn och osanning så är skadan i många fall redan skedd. För någonstans i bakhuvudet ligger det ändå kvar; Var det inte lite sant ändå? Ingen rök utan eld?

Jag känner att jag absolut måste lära mig mer. Mycket mer. För det är så lätt att bara köpa allt som man hör och det är så enkelt att bara tro på det man ser. Men jag har i alla fall vaknat och insett min makt och från och med nu ska jag alltid fråga mig om det är för bra för att vara sant. Ju fler vi är som noggrant undersöker denna ”virusliknande spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, desto större är chansen att kontrollera, och om möjligt korrigera, halvsanningar och osanningar. Men det är inte lätt att veta vem man ska lita på så att man blir vägledd på rätt sätt? Ja, vem kan man egentligen lita på? Skolbibliotekarien så klart!

/Anja Sahlstedt

Vems röst får höras i biblioteket?

Reflektioner från Botkyrka Internationella Bokmässa

Internationella bokveckan i Botkyrka gick av stapeln i slutet av förra veckan. Massor av folk, föreläsare och bokbord fyllde Hallunda bibliotek o Folkets hus, så även vi.

Programmet på mässan är ett intressant koncentrat av frågor, författare och berättelser  som inte alltid hörs i den mer kommersiella bokvärlden. Samtalen och seminarierna är väldigt olika, men man blir alltid lite överraskad… man tror att man ska gå och höra en föreläsning om hur man kan använda poesi för att lära sig ett nytt språk – och drabbas av en underbar, stark och omedelbart fängslande poet som läser sina egna texter där hon uttrycker sin kärlek både till modersmålet och det nya svenska språket.

Viktiga tankar fick vi också med oss från årets mässa , på tal om vems röst som får höras och vems berättelser som får finnas både i litteraturen och på biblioteken: ” representation är viktigare än kvalitet” sade den unga litteraturvetaren och biblioteksstudenten Sebastian Lönnlöv som skrivit boken HBTQ berättelser bortom normen, en genomgång av HBTQ-litteraturens historia och boktips från olika genrer.

Även om en bok inte håller hög litterär kvalitet kanske den måste köpas in för att den berättar någons berättelse som annars inte hörs, menar han.  En tanke som även går igen hos bibliotekarien Lena Grönlund som står bakom  http://resurssida.se/ ,då med fokus på representation av rasifierade karaktärer och författare.

Detta är en viktig fråga även för skolbiblioteken och något att bära med sig till nästa inköpstillfälle!

/Kia & Sebastian på Cirkulationsbiblioteket

Googlekalender – Lucka 24 – När kommer tomten?

Så är vi framme vid sista luckan och vi hoppas att alla ni som följt oss känner er laddade med bra strategier som gör er till vassare och googlare. Skulle ni bli osäkra finns självklart hela kalendern kvar här även i vår.

För den som nu otåligt väntar på tomten och undrar när vi får besök hittar vi svaret hos Google.

Vi önskar er alla en God Jul & ett Gott Nytt År! /Linda & Emma

julafton

 

Googlekalender – Lucka 21 – Röstsökning

Om du vill kan du tala in din sökning istället för att skriva in den, förutsatt att din dator eller den enhet du surfar på har en mikrofon. Det fungerar i Googles appar för iOS, Android och i webbläsaren Chrome.

I sökrutan finns en mikrofon, tryck på den och tala in din sökning. Det är viktigt att ha språket du talar på inställt som sökspråk, har du inte det fungerar det inte bra alls. Prova röstsökning för ord du har svårt att stava.

Röstsökning_1

Röstsökning_2

/Linda & Emma