Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Inlästa läromedel för alla!

bildiltNu har Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tecknat ett centralt licensavtal om Inläsningstjänsts två tjänster Inlästa läromedel och Studiestöd på modersmål. Det innebär alltså att alla kommunala skolor i Stockholm stad kan använda dessa tjänster utan extra kostnad! Detta är ett välkommet steg mot målet att ge alla elever en likvärdig utbildning och gör det möjligt att följa läroplanens värdegrund som säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (s. 8 i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Elever som har svårt med att ta till sig skriven text kan vara hjälpta av Inlästa läromedel som ger tillgång till en ljudboksversion av i stort sett alla svenska läromedel.  Nyanlända elever kan ta del av Studiestöd på modersmål som ger en inspelad studiehandledning på deras modersmål inom svenska, NO, SO, matte och hemkunskap. Så se till att alla pedagoger och elever får reda på möjligheten att använda dessa tjänster – ett fint verktyg i elevers kunskapsinhämtning!

Mer information finns på Programbankens webbplats: http://programbanken.stockholm.se/index.php/343    

/Anja Sahlstedt

11000 par kritiska ögon

abstract-19141_1920

Alla kan luras av falska nyheter – oavsett om man är grundskoleelev eller professor.
(Från https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/)

I Forskarfredags massexperiment 2017, Nyhetsvärderaren, deltar 11 000 högstadie- och gymnasieelever för att få svar på frågan: Hur trovärdiga är ungas nyhetsflöden? I experimentet kommer forskare, lärare och elever att tillsammans undersöka vilka nyheter som rör sig i högstadie- och gymnasieelevers digitala flöden, samt utveckla och testa ett verktyg för att lära elever källkritik i digitala medier. Forskning säger att det bästa sättet att avgöra hur pass trovärdiga nyheter är, är att följa vissa vetenskapliga principer. Därför har det digitala verktyget, Nyhetsvärderaren, har tagits fram för att hjälpa eleverna att samla in, kategorisera och granska nyheter på ett vetenskapligt sätt. Resultatet kommer att redovisas i början av 2018. 

Läs mer på https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/

Forskarfredag tipsar också om artikeln Gör eleverna till nyhetsgranskare i Lärarnas tidning, som handlar om forskaren Thomas Nygren som är en av de som utvecklat Nyhetsvärderaren. Han berättar bland annat om sin oro för att eleverna inte får de grundläggande kunskaperna i historie- och samhällskunskapsämnena som är nödvändiga för att kunna lära sig att urskilja de stora strukturerna. Man måste alltså ha en allmänorientering och känna till hur saker och ting hänger ihop för att kunna värdera det man läser och hör.

/Anja Sahlstedt

Mångspråkande litteratur ger flerspråkande elever

mångspråkstorI bibliotekslagen står det att material på andra språk än svenska bör finnas i ett skolbibliotek. Men det kan vara svårt att som ofta enda anställda i ett skolbibliotek både ha tid och kunskap om hur och var och vilka böcker man ska köpa in. Det är då man som skolbiblioteksanställd i Stockholms stad kan vända sig till Mångspråksbiblioteket på Medioteket.
- Målet med Mångspråksbiblioteket är att vi ska kunna vara med i arbetet med att höja statusen för flerspråkighet, eftersom det har bevisad påverkan på elevers identitet och självkänsla, berättar Ingalill Åkesson-Hedqvist som är huvudansvarig för Mångspråksbiblioteket.

Mångspråksbiblioteket har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes av Medioteket 2013. Syftet då var att att få ut mångspråksböcker till ett antal skolor i Stockholms stad. Intresseanmälningar skickades ut och ett  10-tal skolor valde att delta.  De fick sig sedan tilldelade ett 50-tal böcker som lånades ut genom skolbiblioteken och det hela resulterade i rapporten Mångspråk i skolbiblioteket (se länk längre ner på sidan).

Ingalill hade huvudsakligen rollen som inköpare av böcker på andra språk under projektet, något som hon sedan har fortsatt med. Det som hade startat som ett mindre projekt fick nämligen en fortsättning. Eftersom det under projektet var svårt med leveranserna av de beställda böckerna så fortsatte de att droppa in även efter att projektet var avslutat; Kvar blev ett litet minibestånd. Ur det beståndet föddes idén till att skapa ett större depåbibliotek med mångspråksböcker.

Sedan 2015 har mångspråksbiblioteket fortsatt att växa och är nu uppe i ca 8000 exemplar. Det finns böcker på ca 54 språk, även om det är väldigt olika hur mycket det gått att få tag i på respektive språk.
Eftersom vi måste köpa från de svenska leverantörer som är upphandlade i staden så kan det vara svårt att få tag på böcker på mindre språk. Jag brukar söka böcker i andra kanaler och sedan ber jag våra leverantörer att köpa in dem, berättar Ingalill.

En riktigt detektivarbete med andra ord! Hittills har mångspråksböckerna nått ca hälften av skolorna i staden och en tredjedel av skolorna lånar regelbundet. Det är skolbibliotekarien som lånar in böckerna till skolbiblioteket för att sedan låna ut böckerna till skolans elever. Det är tydligt att där det finns ett välfungerande skolbibliotek där får också eleverna tillgång till det fina utbudet hos Mångspråksbiblioteket.

- Jag fortsätter att jobba med info om böckerna och att hitta rätt material för läslust och utveckling. I framtiden vill jag så klart nå alla skolor och höja medvetenheten om vad som finns att låna. Inom verksamheten vill jag också jobba för att underlätta för skolbibliotek att använda mångspråksböckerna och att finna former för samarbete med modersmålslärare och andra pedagoger på skolan, säger Ingalill. I slutändan handlar det om att alla elever ska få lika goda möjligheter till språkutveckling!

/Anja Sahlstedt

Länk till rapporten Mångspråk i skolbiblioteket:
http://skolbiblioteksverktyg.wikispaces.com/file/view/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf/520619864/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf

Bibblan som bubblare

IMG_0001Närvaro i klassrummet, samarbete med arbetslagen, stöd från skolledningen. Med rätt förutsättningar kan skolbibliotekarien ha en nyckelroll i lärandet. Men fortfarande saknar många skolor bemannade bibliotek. Nu ska nya statsbidrag vända utvecklingen.

I Lärarförbundets tidning Alfa har man i senaste numret fokuserat på skolbibliotek under rubriken ”Bibblan – en bubblare”. För dig som är sugen på att dyka ner i lite sommarläsning så finns här en mängd artiklar om exempelvis elever som levlar sina kunskaper, om statsbidraget för ökad bemanning, hur man som skolbibliotekarie får fart på elevernas läsning samt om skolbibliotekariens nyckelroll i skolans digitalisering. Bara att plocka för sig av godsakerna!

/Anja Sahlstedt

http://tidningenalfa.se/tema/bibblan-en-bubblare/

Nu är Skolbiblioteksplanen i hamn!

IMG_0002

Nu har vi en skolbiblioteksplan antagen även av kommunfullmäktige. Roligt och inspirerande! Grattis till oss alla och stort tack till er som på ett eller annat sätt bidragit i arbetet med planen.
Nu börjar det spännande arbetet med att få innehållet i vår skolbiblioteksplan att bli verklighet. Vi behöver hjälpas åt med att informera och förankra planen på våra skolor. Hoppas planen väcker diskussioner om hur vi kan anpassa och förbättra det vi redan arbetar med och det vi kan behöva utveckla.

Skolbiblioteken i Stockholm har ett pedagogiskt uppdrag och arbetar för alla elevers språk- och kunskapsutveckling. De som arbetar i skolbiblioteken ska stimulera till läsförståelse och läslust, vägleda elever i att söka, värdera och använda information samt bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Med utgångspunkt i planen fortsätter vi arbeta för ökad likvärdighet, bemanning på skolbiblioteken, kompetensutveckling och fortsatt skolbiblioteksutveckling.

/Maria Ronnås

Sommarens hetaste lista

sommarbokDen boklästid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva bokhög,
då läslusten den gror.
Med blid och livlig värma
till lässug som blev kväst,
sig BOKTIPSLISTAN närma,
och allt blir åter läst.

Mediotekets bibliotekarier Clarisa och Ingalill har satt ihop sommarens hetaste lista. Sprid den bland stora och små. Ljuvlig läsning önskas er alla!
Sommarboktips 2017

/Anja Sahlstedt

En blandning av rap, fanfiction och Det blåser på månen

enskede4enskede3Det är Litteraturdag på Enskede skola och aktiviteter är i full gång överallt i skolan när jag hälsar på en måndag i april. Raptexter framförs till musik, tittskåp tillverkas och omslag görs till sjuornas noveller. Niorna har lyssnat till tips och råd om skrivande som Sandra Beijer, bloggare och författare, förmedlat – de är lyriska och nöjda och tycker att det har varit en givande dag:
Skönt att få bryta det vanliga mönstret i skolan, säger en av eleverna i årskurs nio.
Bra att få tips om böcker och författare man annars inte skulle läsa, fortsätter nästa elev.
–  Vi borde få diskutera lästa texter och filmer mer, menar en annan elev.

Syftet med Litteraturdagen har varit att växa som människa genom litteratur. Eleverna får möta berättelser genom olika estetiska uttryck och i flera av dagens aktiviteter har den röda tråden handlat om att gestalta berättelser i musik, bild, film och fantasin har fått ta plats. Skolledningen tog initiativet till Litteraturdagen och den gav också tillfälle att uppmärksamma och fira ”Världsbokdagen” den 23 april. Det mesta planeringsarbetet har skolbibliotekarien Malena Martinger Storme ansvarat för tillsammans med två förstelärare i svenska på skolan: Helena Bill och Linda Wikström Lann. Alla elever utom åttorna som är på prao har varit engagerade i olika aktiviteter.
enskede5

De yngre barnen har arbetat med, skrattat och njutit av Lennart Hellsings texter. I årskurs fem har det höglästs från Linklaters ”Det blåser på månen” med fortsättning i ett teaterbesök. Eleverna har också tillverkat tittskåp med olika scener från boken. Fyrorna har varit i Mio min Mios värld och sexorna har läst och funderat över identitet med inspiration av Billy Elliot och Anne Frank och med hjälp av böcker från Cirkulationsbiblioteket.
Några elever jag träffar har arbetat med fanfiction. De förklarar att i fanfiction utgår man från befintliga karaktärer i berättelser eller i film och hittar på fortsättningar och låter karaktärerna vara med i nya berättelser.
Roligt att få jobba med fanfiction i skolan, säger en av eleverna som ägnat dagen åt detta. Det gör vi annars på fritiden.
Det är första gången det händer fyller kompisen i. Det var lite trögt att komma igång men nu går det bättre, fortsätter hon.

Mycket av det eleverna skapat under dagen kommer att kunna gå att ta del av, spelas upp eller ställas ut på skolan, bland annat i skolbiblioteket. Både elever och lärare verkar otroligt nöjda med dagen och jag tänker hur viktigt det är för sammanhållningen på en skola med gemensamma, schemabrytande dagar. Hoppas att det blir en dag om litteratur och berättelser även nästa år på Enskede skola.

/Maria Ronnås

Skolbibliotek – spela roll?

Bild på boksamling i rund ring

Spelar egentligen skolbibliotek någon roll för elevers lärande och prestationer?
Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har fått i uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. Som ett led i att få mer tyngd i argumenten för eller emot skolbibliotekens betydelse, så har de i sin tur gett uppdraget till Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) att göra en stor genomgång av forskning kring skolbibliotek. Detta har sammanfattats i rapporten Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Och svaret på frågan är kort och gott JA. Skolbibliotek har betydelse för elevers lärande.

Vid genomgången av forskning kring skolbibliotek har Gärdén mestadels hittat och tittat på resultat från andra länder än Sverige, men studierna talar ändå sitt tydliga språk: ”En kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier gagnar elevernas lärande”: (s. 16 i rapporten). Ytterligare en avgörande faktor för ett välfungerande skolbibliotek är hur det förstås och används av elever, lärare och skolbibliotekarier (s. 92).  Gärdén skriver emellertid även om det komplexa i att försöka sammanställa studier kring skolbiblioteks betydelse. För hur avgörs det vilken roll det har? Och vem avgör det?
Rapporten tar även upp flera komponenter som rör skolbibliotek, exempelvis lägesbeskrivning och status för skolbiblioteken, hur samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier ser ut och hur skolbibliotekarier stöttar elever med läs- och skrivsvårigheter. Förhoppningsvis når rapporten fram till de som varit skeptiska inför skolbibliotekens positiva roll för eleverna lärande. Nu finns det ju faktiskt fakta som man inte kan blunda för.

”Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek”. (Erik Fichtelius i DN 2017-04-05 angående rapporten)

Rapporten är väl värd att läsas och kan laddas ner här: http://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20roll_slutversion.pdf

/Anja Sahlstedt

Internationella riktlinjer för skolbibliotek

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås