Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Att gå från folkbibliotek till skolbibliotek – en intervju

Foto: Violetta Kasza Foto: Violetta Kasza

Vi på Skolbiblioteksbloggen vill börja med att önska god fortsättning på det nya året. Under förra året började Lena Havel som skolbibliotekarie på Alviksskolan efter att ha tidigare arbetat på folkbibliotek. Vi ville såklart fråga henne om hennes intryck och tankar.

Intervju med Lena Havel

Välkommen till skolbiblioteksvärlden, Lena! Vad är ditt första intryck?

Mitt första intryck är att det är jätteroligt att arbeta i skolbibliotek. Skolvärlden är livlig och det händer hela tiden saker.

Du har tidigare arbetat på folkbibliotek. Vilken skulle du säga är den största skillnaden mellan folkbibliotek och skolbibliotek?

Även om jag tidigare arbetade som barnbibliotekarie på folkbibliotek så var min målgrupp 0-100 år. Jag tycker att den snävare målgrupp jag har nu, skolelever i förskoleklass till klass nio, gör det lättare för mig att fokusera på litteratur och verksamhet för barn- och unga. För mig är det en fördel.

Finns det några likheter? Vilka?

Det är lika kul när människor hittar böcker som de fångas av, vare sig biblioteket är ett skol- eller folkbibliotek. Hittar du den rätta boken så vill du bara läsa. Det gäller både unga och gamla!

Både folk- och skolbibliotek är speciella platser som inte är utbytbara med något annat i samhället eller i skolvärlden. Inom skolvärlden tänker jag mig att det blir en plats där du inte behöver prestera som i klassrummet. När det är tyst på lunchen och många elever sitter och läser tror jag att det ger dem ro. Men att skapa en lugn miljö är ett pågående arbete, vilket gäller både på folk- och skolbibliotek.

Finns det något med skolbibliotek som förvånar dig, som du inte visste om sedan tidigare?

Jag är förvånad över det jättestora engagemanget från eleverna. De tycker verkligen att det är kul att Alviksskolan har fått ett bibliotek. För en del är biblioteket som rum viktigare och för en del är det böckerna som kommer först. Men jag märker att även de som inte var så lockade av läsning och litteratur från början ofta blir mer och mer intresserade av den biten när de är i skolbiblioteket.

Att vara skolbibliotekarie innebär ofta att en är ensam i sin profession ute på skolan. Hur har du upplevt det?

Jag har den stora turen att skolbiblioteket ligger mittemot personalrummet, så jag hänger med pedagogerna på fikarasten. Det är jättekul och det är också bra för mig att höra vad som händer i klasserna och på fritidsklubben ur ett pedagogperspektiv.

Jag är med i ett nätverk med bibliotekspedagoger och bibliotekarier i Bromma samt Mediotekets nätverk för bibliotekarier. På möten kan jag ta upp frågor som är specifika för skolbibliotek. Nätverken har blivit det team som mina tidigare arbetskamrater på folkbibliotek var. Jag får både stöd och inspiration på nätverksträffarna.

Om du blickar in i spåkulan… hur tror du att 2019 kommer att bli på Alviksskolans bibliotek?

Jag fortsätter att bygga upp skolbiblioteket med ännu mer medier. Alla Alviksskolans ungefär tusen elever har kommit i gång och använder skolbiblioteket. Bokklubben för mellanstadieelever som jag startade i höstas kommer självklart att fortsätta. Jag hoppas också att jag kommit i gång med en skrivklubb för högstadieelever.

Skolan står inför en digital satsning under året och biblioteket kommer att involveras. Jag känner mig mycket positiv inför skolbibliotekets utveckling under det kommande året!

Tack för din tid, Lena och lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Från oss alla till er alla…

Bild: Mattias Prodromou Dahlqvist Bild: Mattias Prodromou Dahlqvist

…En riktigt god jul! Vi på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen tackar för det här året och önskar dig en god jul och ett gott nytt år. Nästa år väntar nya utmaningar och förväntningar oss. Genom bland annat Skolbiblioteksbloggen kommer vi att göra vårt bästa för att inspirera och stimulera dig i ditt arbete.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Där barnboksveckan blev bokslukarveckan

bild: Anna Nottberg bild: Anna Nottberg

Som på många andra skolor uppmärksammade vi på Vinsta grundskola barnboksveckan. Lärarna la in extra mycket tid för både tyst läsning och högläsning, årskurs fem högläste för årskurs ett, det anordnades bokbytardag, lärare attackläste i varandras klassrum (även Anna Wadenhed från skolledningen deltog och hoppade in i en sjundeklass med en spökhistoria), lågstadiet och mellanstadiet gick litteraturtipsrundor och på långrasten fick alla som ville komma till biblioteket för högläsning.

Jag heter Anna Nottberg och arbetar i skolbiblioteken på Vinsta grundskola östra och västra. Bibliotekets ambition är förstås att biblioteket, böcker och läsning ska synas så ofta som möjligt för så många som möjligt. Därför gick jag till kökschef Andreas Laggar och tillsammans komponerade vi en litterär meny som vi kallade ”Bokslukarveckan”.

Maten på Vinsta grundskola lagas i mesta möjliga mån från grunden med minst två varmrättsalternativ per dag och en stor, matig salladsbuffé. Vi startade veckan med den Bachtinska symbolen för förnyelse: elden. Vi åt eldig korv och sotad blomkål, flammig rödkålssallad och brandkårssås. Ovanpå matdiskarna skyltade vi med böcker som Sara Lövestams ”Eld”, Sofia Nordins ”Allt ska brinna” och Mankells ”Eldens Hemlighet”. Bredvid böckerna stod informationsskyltar. Via projektor på väggen i matsalen spelades en film med en brinnande brasa.

Så fortsatte veckan med nya teman och nya bokskyltningar. Under kärleks-dagen fick eleverna välja mellan vegetarisk samtyckesgryta och fisk med romantiskt täcke, serverade med rosa kärleksmos. Under fantasy-dagen åt vi upp Dumbledores Fågel Fenix tillsammans med gyllene kvicken-potatis. Vid sidan av serverades Polyjuice-elexir för den som behövde bli någon annan för en stund (en ingefära- apelsin- och chilibrygd serverad i shotsglas). På skräckdagen fick vi häxgryta på kräldjur och kretiner serverade med myrägg och vegetarisk blodsoppa. Veckan avslutades med Pettssons & Findus pannkaksfest.

Matbuset föll väl i smaken hos både elever och personal. De skyltade böckerna efterfrågas och lånas, tipsrundevinnarna skryter stolt för de andra klasserna och i expeditionen kan man numera ibland se Sofia Palmén försjunken i första delen av Harry Potter.

Följ vårt skolkök Dela Vinsta och låt dig inspireras av ”bakom scenen”-bilder, våra varmrätter och godis från ”apoteket” – ett bord med kul inläggningar, såser och spännande nya smaker via Instagram @delavinsta

/Anna Nottberg

Vinsta grundskola

Nu är det jul igen

Bild: Mats Bäcker Bild: Mats Bäcker

Nåja, snart i alla fall. Här har jag samlat några tips om vad som kan hända före och under lovet.

Under jullovet är det ofta uppskattat att ha tävlingar eller andra aktiviteter för att hålla läsningen uppe.  Kanske kan bokpriser locka lite extra? Du kan kanske låta eleverna läsa ett antal böcker och skriva om dem eller varför inte ha en poesitävling? Eller kanske ha en fanfictiontävling?

Det behöver inte alltid vara en tävling som väcker intresse. Eleverna kan få möjlighet att läsa under lovet och när de är tillbaka kan de som vill samlas för en fikastund i skolbiblioteket för att boktipsa varandra.

Många yngre elever tycker om läsbingo under lovet och du hittar ett exempel här. Vill du ha tips på läsning under lovet? Kolla Cirkulationsbiblioteks lista Tips på jullovsläsning 2018

Många vill läsa litet varje dag och det har blivit mer och mer populärt med böcker som har 24 kapitel. De kallas ofta kalenderbok.  Ett par tips på titlar är till exempel Jul i stora skogen av Ulf Stark och Eva Eriksson, Skorstensjul av Mårten Sandén och Lina Bodin samt En förtrollad jul av Siri Spont.

I december äger även den judiska högtiden hanukkah, som också kallas ljusfesten, rum. Hanukkah firas för att minnas återinvigningen av den andra templet i Jerusalem.  Under december eller januari firas den hindusiska högtiden thiruvathira till minne av skapandet av universum. Du kan kanske ha en tipspromenad om olika högtider i skolbiblioteket innan lovet?

Innan lovet kan det kanske passa med en kalender av något slag. Du skulle kunna tipsa om olika böcker, dikter eller författare, kanske på temat vinter? Här kan du läsa fler tips kring kalendrar av olika slag. Barnens bibliotek har en julkalender som du hittar här.

Lånar dina elever ofta samma sorts böcker och du vill utmana dem? Slå in böckerna i omslagspapper och låt dem låna en ”secret book” (tänk på att klippa en liten ruta för etiketten så att eleverna kan scanna boken).

Har du fler förslag? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

 

Samarbete föds i samtalen – hur en skolbibliotekarie och IT-pedagog kan arbeta tillsammans kring MIK

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

När Franco Villarreal började som IT-pedagog på Engelbrektskolan blev det bestämt att han skulle ha sin arbetsplats i skolbiblioteket. Väl där upptäckte han och skolbibliotekarien Fia Idegård att deras respektive arbeten med elevernas kunskapsinhämtning hade många gemensamma beröringspunkter. Där började samtalen. Båda har ett starkt intresse för källkritik och digitalt ”know how”, både praktiskt och teoretiskt. Fia och Franco tycker att det är viktigt att det finns en progressionstanke kring vad eleverna ska kunna när det gäller digital kompetens och MIK för att se till att grunderna finns där innan det är dags att gå vidare. Allt för att eleverna ska förstå alla sidor, allt ifrån hur mappstrukturerna i Windows fungerar till effektiv informationssökning, med och utan Google.

Franco och Fia har samarbetat mycket kring höstens politiska val. Franco bidrog med sin kunskap kring hur det går att vara källkritisk med hjälp av URL-adresser. ”Det låter litet men det är en viktig baskunskap. Kunskap kring verktygen i vardagen gör att du kan vara källkritisk”, menar han. Fia hade förberett fejkade valaffischer (se bilder) och lät eleverna granska dem med källkritiska glasögon. ”Våra kompetenser kompletterar varandra, tillsammans blir det dubbelt så bra för eleverna”, säger hon.

Frågan om internetsäkerhet dyker upp och båda menar att det är en viktig fråga att lyfta med eleverna. ”Vi analyserar samma saker men ur olika perspektiv”, säger Franco.

Till de skolbibliotekarier och pedagoger som vill samarbeta ger Fia och Franco rådet att försöka att etablera kontakt med lärare tidigt under läsåret och gemensamt ha en kontinuerlig dialog. De tipsar om att ha färdiga paketlösningar att erbjuda lärarna för att marknadsföra kompetensen. ”Det kommer att sprida sig som ringar på vattnet!”, avslutar Fia.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

Böcker och dans- hur går det ihop?

Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka

Går det att dansa en bok och kan det vara något för skolbibliotek? Absolut! Det är både roligt och på många sätt berikande att kombinera läsning av böcker med olika skapande uttryck, där dansen är ett. Att få gestalta en berättelse med kroppen kan även locka till läsning. I Lgr 11 står det på s.10: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

Det finns flera olika projekt/verksamheter som har utvecklat idén om att det går att dansa en bok och jag vill här tipsa om två av dem. Båda har flera konkreta råd och är gjorda för att direkt kunna användas av dansoerfarna vuxna tillsammans med barn i olika åldrar. Extra bra är också att det finns länkar till specialkomponerad, instrumental, musik. Att hitta och välja musik kan annars vara ett tidskrävande moment.

  • Dansa En Bok har utarbetats av danspedagogen och koreografen Sofia Färlin-Månsson. Materialet bestående av en handledning samt musik och går att applicera på vilken bok som helst och metoden har används från förskolan och upp genom hela grundskolan. Dock tror jag att för de äldre eleverna behöver det hela modifieras en del, men materialet kan ändå användas som utgångspunkt. Handledningen finns även på finska, engelska, franska. Materialet är fritt att använda och hittas här (sidan kategoriseras mycket mystiskt som ”Gambling” av Stockholms stad (!!??), men klicka bara att ni vill fortsätta) eller här. Den som vill fördjupa sig mer kring estetiska lärprocesser i stort kan också få en del tips på vidare läsning.
  • Bokdansa! är ett projekt initierat Stockholms stadsbibliotek och Dans i Stockholms stad och län där två koreografer tillsammans med två tonsättare har jobbat fram material utifrån två olika bilderböcker; ”Stopp! Ingen får passera”! av Isabel Minhós Martins och ”Mamy Wata och monstret” av Veronique Tadjo (finns även att låna på Cirkulationsbiblioteket). Handledningar, både skrivna och filmade, samt länkar till musiken finns på Stockholms stadsbiblioteks hemsida. Allt är fritt att använda. Båda bilderböckerna fungerar toppen att använda ganska långt upp i åldrarna även om de tänkta målgrupperna är för Mamy Wata från 4 år och för Stopp! Ingen får passera! 9-12-åringar.

Behöver en vara dansare för att kunna dansa böcker? Nej, det tror jag inte alls. Det räcker med intresse och vilja. Det finns inget rätt eller fel sätt att dansa på. Så prova! Men kanske skulle det kännas skönt att ha testat lite med andra vuxna för att våga göra det på egen hand med barn? Det vore kul att ordna någon form av workshop för de som, liksom jag, tycker att detta låter intressant. Kommentera gärna här om du känner dig lockad av en sådan workshop.

/Jenny Karlsson

(Ny på Medioteket från september, tjänstledig från SSB. Fd lärare och skolbibliotekarie. Samt en av de svartklädda statisterna i filmhandledningen till Stopp! Ingen får passera! :-)

Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt

De nominerade till Augustpriset är…

a-august_grupp_03webb Från vänster, bakre raden: Anders Holmer, Clara Dackenberg, Jessica Bab Bonde, Peter Bergting. Främre raden: Uje Brandelius, Jenny Jägerfeld, Emma AdBåge. Foto: Sören Andersson. Bildkälla: Augustpriset.se

Nu har nomineringarna till Augustpriset släppts och de nominerade i kategorin barn-och ungdom är:

  • Gropen, Emma AdBåge (bilderbok)
  • Vi kommer snart hem igen, Jessica Bab Bonde & Peter Bergting (serieroman)
  • Hemma hos Harald Henriksson, Uje Brandelius & Clara Dackenberg (bilderbok)
  • Rymlingarna, Kitty Crowther & Ulf Stark (Hcf)
  • Regn, Anders Holmer (bilderbok)
  • Comedy Queen, Jenny Jägerfeld (Hcg)

Här kan du läsa nomineringarna i sin helhet.

Det är en hel del bilderböcker bland de nominerade i år, hälften av de nominerade är bilderböcker. Det är en titel mer än ifjol, och bilden tycks uppmärksammas mer och mer. Jag tycker att det är spännande att en serieroman är nominerad, här drar jag paralleller till förra årets vinnare i kategorin, Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg. Det är en sorglig, finstämd och vacker roman där bilden är en viktig del av berättelsen. Jag tycker att det ska bli intressant att se vem juryn korar till vinnare. Här kan du läsa mer om Augustpriset.

Brukar du arbeta med att uppmärksamma Augustpriset i ditt skolbibliotek? Kommentera gärna och berätta hur!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Barn-och ungdomskatalogen 18/19 – Nu är den här!

barn och ungdomskatalog 18 19 bildkälla: Kulturrådet

Varje år släpper Kulturrådet en barn-och ungdomskatalog med utvalda böcker ur årets utgivning. Den omfattar allt ifrån bilderböcker för små barn, grafiska romaner, ungdomsromaner, facklitteratur, böcker på mångspråk med mera. Urvalet är gjort av bibliotekarier, bibliotekspedagoger och litteraturvetare. Nedan följer några av mina skönlitterära guldkorn ur årets katalog:

  • Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok)
  • Regn av Anders Holmer (bilderbok)
  • Emres handbok i konsten att bli ihop -och slippa av Siri Spont och Jonna Björnstjerna (Hcf)
  • Frallan är bäst av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (Hcf)
  • Ninas sommarlov av Emi Gunér och Loka Kanarp (Hcf)
  • Isdrottningen av Mårten Melin (Hcg)
  • Comedy Queen av Jenny Jägerfeldt (Hcg)
  • Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström (uHc)
  • Moxie av Jennifer Mathieu (uHce)
  • Till alla killar jag gillat av Jenny Han (uHce)
  • Kärlek, hat och andra filer av Samira Ahmed (uHce)
  • Vi ser, vi känner, vi kämpar av Maja Wetterqvist med flera (uHc(s))
  • Sömnernas sömn av Elin Säfström (uHc)

Barn-och ungdomskatalogen kan användas på en mängd olika vis. Det är bra att lämna en katalog till en elev som just fått tillgång till Legimus, det kan vara ett sätt att involvera eleverna i inköpen till skolbiblioteket och den kan användas som stöd om eleverna ska utnämna sin skolas egen topplista. Endast fantasin sätter gränserna!

Här kan du beställa kataloger till ditt skolbibliotek.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Vad kan du hitta på under Läslovet?

profilbild-300x300Läslovet under v. 44 närmar sig med stormsteg, och nu är frågan: vad ska hända i skolbiblioteket? Läslovet infaller just under lovet, då många elever är lediga, men det finns mycket roligt och utvecklande att hitta på ändå. En hel del barn går på fritids så kanske kan något ordnas för dem? Här kommer några tips på aktiviteter:

  • Högläsning av läskiga böcker. Varför inte låta eleverna berätta spökhistorier för varandra?
  • Workshop i att skriva läskiga berättelser, det kan du göra på papper eller med hjälp av exempelvis iPad
  • Utklädningsdag. Låt eleverna klä ut sig till en (läskig?) figur i en bok eller varför inte ett spel?
  • Höstpyssel. Eleverna kan till exempel välja ett favoritcitat och rama in det med vackra höstlöv. Det kan sedan sättas upp på väggen för att inspirera andra

Låt gärna aktiviteterna från Läslovet sprida sig före och efter lovet, så att fler elever blir involverade. Här kommer ytterligare några förslag:

  • Ha gärna en tipspromenad eller ett quiz före lovet. Du kan kanske ha bokrelaterade pris?
  • Läsbingo över lovet med ett fint diplom som morot.
  • Lärarna och annan personal på skolan har kanske bra boktips som kan sättas upp någonstans för alla att se, det är roligt när alla får chansen att vara läsande förebilder.

Om något som hänt under Läslovet kan dokumenteras och visas upp för alla andra är det ett sätt att synliggöra aktiviteten och förhoppningsvis sporra andra.

Jag avslutar med några mer eller mindre läskiga boktips:

  • Sagan om den underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna (bilderbok)
  • Trollspanarna av Annika Widholm (Hcf)
  • Huset där humlorna bor av Stefan Casta (Hcf)
  • Hjärtlös av Petrus Dahlin (Hcg)
  • Halvsfolksserien av Camilla och Viveca Sten (Hcg)
  • Lägret av Lena Ollmark (uHc)

Här kan du läsa mer om Läslovet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Det kommer mera

Det händer mycket under Barnboksveckan v. 46. Det är inte bara ett gott tillfälle för att belysa läsning och litteratur i allmänhet utan också ett tillfälle för att visa på vikten av att läsa på modersmålet. Det ger kanske också en extra möjlighet att uppmärksamma vilka författarskap som finns runt om i världen. Internationella biblioteket har en barnboksvecka som nu är inne på sitt fjortonde år, som delvis handlar om just detta.

IBs-barnboksvecka---svart-text

Sedan starten 2004 har författare och illustratörer från 42 olika länder deltagit i den Internationella barnboksveckan. Veckan arrangeras av Internationella biblioteket/Stockholms stadsbibliotek. I år gästas barnboksveckan av fyra spännande författare: Flora Majdalawi Saadi från Jordanien, Mohammad Husain Mohammadi från Afghanistan, Girmay Aregawi från Etiopien och Nino Sadgobelashvili från Georgien. Språken är arabiska, dari, tigrinska och georgiska.

Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:

• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande på modersmålet, och i förlängningen även på svenska.

• att öka kunskapen bland bibliotekarier, pedagoger och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna/språkområdena.

• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.

Under veckan besöker författarna skolor och bibliotek för att träffa barn och ungdomar med samma modersmål. Förutom barnen möter författarna också föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier, modersmålslärare och andra pedagoger.

(text om Internationella bibliotekets barnboksvecka är lånad från Internationella biblioteket, som du kan läsa mer om här)

Mer information om författarbesök, anmälan, och så vidare hittar du i länken Barnboksveckan 2018 folder_TRYCK

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent