Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Skolbibliotek viktigare än någonsin!

sou-2021-3-framsidaUtredningen ”Stärkta skolbibliotek och läromedel” har under ledning av Gustav Fridolin haft regeringens uppdrag att ta fram förslag till en ny lagstiftning som ger alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. Tisdag 19 februari lämnades förslaget på förändringar i skollagen och läroplanerna över till utbildningsministern Anna Ekström. Utredningen har fått det talande namnet ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” och du hittar den i sin helhet här:

Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3)

I utredningen föreslås att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara en gemensam och samlad resurs som innehåller tryckta böcker och digitala medier av hög kvalitet. Där ska finnas litteratur och sakprosa för olika åldrar och på olika språk.

Det ska också framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personer med en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det ställer krav på utbyggnad av dessa högskoleutbildningar. Lärare som arbetar i skolbibliotek bör få tillgång till vidareutbildningar.

Utredningen vill vidare att det ska framgå i läroplanerna att det är rektors ansvar att se till att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.

Skolbiblioteket finns till för alla elever och är viktigt för att främja läsning samt att stärka arbetet med källkritik och informationssökning. Här kan en skolbibliotekarie och tillgången till ett skolbibliotek göra stor skillnad och fungera som ett verktyg för att skolan ska nå sina mål.

Skolbibliotek är en del av skolans bildningsuppdrag och bidrar till den demokratiska värdegrunden. Fridolin lyfter också vikten av att det finns skolbiblioteksplaner hos alla huvudmän. I Stockholms stads skolbiblioteksplan står det följande: ”Att kunna läsa, skriva, göra sin röst hörd och ha tillgång till information är demokratiska rättigheter. Eleverna behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i ett demokratiskt samhälle”. Detta, liksom resten av planen, rimmar väl med utredningens innehåll.

Utredningen är nu överlämnad och innehåller många goda förslag. Nu behövs det politisk vilja och handlingskraft för att förslagen ska bli verklighet och leda till verklig förändring.

Hållbar skolbiblioteksutveckling

Hållbar skolbiblioteksutveckling

Vi behöver synliggöra den kraft som skolbibliotekets verksamhet kan ha om den ges rätt förutsättningar. Vad menas med en hållbar skolbiblioteksutveckling? Jo en verksamhet som är en självklar del av skolans verksamhet och systematiska kvalitetsarbete. En verksamhet som inte kan väljas bort utan står fast och stadigt utan påverkan av yttre faktorer.

Orden är Maria Schedvins som är författare till den nya boken ”Hållbar skolbiblioteksutveckling”. Hon arbetar som skolbiblioteksutvecklare i Malmö stad. I boken får läsaren verktyg att tänka kring skolbibliotekets organisation, funktion, verksamhet och roll i dagens skola. Innehållet väcker nya tankar och idéer.

I ”Hållbar skolbiblioteksutveckling” diskuteras bland annat skolbibliotekariens kompetens, aktuell forskning om skolbibliotek, utvecklingsarbete, digitalisering i skolan samt hur skolbibliotek bidrar till att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompetens.

Eftersom skolbibliotekets verksamhet är en del i undervisningen måste den också vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. När det sker blir skolbiblioteken och verksamheten där också hållbara i längden. Författaren framhåller också betydelsen av en tydlig arbetsbetsbeskrivning som synliggör vilken funktion den som arbetar i skolbiblioteket förväntas ha för elever, lärare och andra medarbetare. I slutet av varje kapitel finns frågor att diskutera med skolledare och andra kollegor på skolan.

Läs den!

Googlekalender – Lucka 6, Spetsa sökningen med operatorer

När du vill spetsa till dina sökningar är operatorer ett bra verktyg att använda. Du gör sökningarna direkt i Googles enkla sökning och vi kommer de närmsta dagarna att gå igenom några av de mest användbara operatorerna.

Vi börjar med site: som låter dig söka på en specifik webbplats eller domän, en mycket användbar funktion i många lägen. Du kan välja att styra sökningen både till toppdomäner som exempelvis .se och till domäner som exempelvis stockholm.se

Ofta söker du snabbare med hjälp av Google än du kan göra om du går till webbplatsen du vill söka på. Observera att det inte får vara något mellanslag mellan operatorn och sökordet.

Vill du till exempel ha tag i PUL-lagen så kan du istället för att gå till regeringens sidor och söka där skriva direkt i enkel sökning: site:regeringen.se pul. Titta på adresserna i sökresultaten så ser du att alla pekar till sidor med www.regeringen.se i namnet.

PUL

Lycka till och så ses vi imorgon igen!

/Magdalena

Googlekalender – Lucka 3, Grunden

Innan vi går djupare in i specialfunktionerna är det dags att gå igenom grunden i hur Googles vanliga enkla sökning fungerar:

google sökfönster

I enkel sökning skriver du ett eller flera ord du vill söka på. Google söker då på sidor som innehåller alla dina sökord. Du behöver inte skriva och eller + mellan orden, det lägger Google till automatiskt till framför varje sökord.

Tips vid enkel sökning:

  • Varje ord spelar roll.
  • Var nog när du väljer sökord och välj sådana du tror kan finnas på sidan. Skriv till exempel huvudvärk istället för ont i huvudet om det är medicinsk information du söker.
  • Ordningen du skriver orden i spelar roll.
  • Google använder automatiskt den vanligaste stavningen av ett visst ord, oavsett om du har stavat rätt eller inte.
  • Versaler eller gemener har ingen betydelse, inte heller apostrofer och liknande.

Stoppord, ord som ignoreras i sökningen

Det finns faktiskt ord och tecken Google automatiskt ignorerar, dessa kallas stoppord. Artiklar, prepositioner, konjunktioner och pronomen är typiska stoppord. Även ord med särskild innebörd för på webben, exempelvis http eller .com, är stoppord. Vill du att Google ska söka på ett stoppord kan du sätta ett plustecken (+) framför ordet så räknas det med i just den sökningen.

/Sebastian

Googlekalender – Lucka 2, Konvertera direkt

Sitter du och drömmer dig bort till någon avlägsen semester som kanske kommer senare? Funderar du på hur dyrt semesterhotellet egentligen blir? Hur ska du förklara hur lång du är för din amerikanska facebookkompis som inte kan metersystemet ? Hur mycket mjöl ska det vara i det amerikanska kakreceptet? Eller har du hamnat i en vild karantändiskussion med familjen om hur mycket en brittisk gallon egentligen är?

Ta det lugnt, allt detta och mer kan du lösa med googles konverterare. Du gör det direkt i sökfältet.

För att se vad den imaginära kaffekoppen i NY kostar skriv bara in:

usd

Hur lång en sträcka (eller du) är:

fot

Översätta ett kakrecept:

cup

Självklart fungerar detta på andra måttenheter och valutor.

Vi se imorgon!

/Magdalena

Googlekalender – Lucka 1

Välkommen hit!

En del av er kanske känner igen årets julkalender? Vår googlekalender är nämligen en uppdaterad favorit i repris. Varje dag fram till jul lägger vi ut ett tips som gör dig bättre på att hitta det du verkligen söker.

Vi börjar med en grundinställning, nämligen att välja språk.

Det finns massa smarta funktioner som kan underlätta din googlesökning men vissa kommer du endast åt i den engelskspråkiga versionen. Så för att vara hel säker på att du kommer åt alla sätt att förfina din sökning så kan det vara läge att ändra språk.

Så här gör du för att ändra språkinställningarna så att du kan bli en riktig sökexpert:

Öppna Google.  Titta längst ner i högra hörnet och tryck på Sökinställningar

Bild1

Välj Sökinställningar och sedan Språk

Bild5

Bild3

Under Vilket språk ska användas i Googles produkter välj Engelska. Under Sökresultat visas för närvarande på välj de språk du vill få sökresultat på, du kan välja flera. Du kan när som helst göra om det hela igen och välja svenska Google.

Bild4

Du kan också ändra dina inställningar i ditt personliga Google-konto när du är inloggad. Om du inte redan har ett konto och är osäker på hur, finns flera filmer som förklarar.

Nu är vi redo för nästa steg men det tar vi imorgon.

Vi ses imorgon!

Internetdagarna – fortsättning

Här kommer en fortsättning på Internetdagarna i form av lite neddykningar i måndagens program.

Hela programmet hittar du här.

Helena Dahlström, fil dr på Mittuniversitetet pratade om sin avhandling ”Förutsättningar för elevers textskapande”

Dahlström har följt fem barn i årskurs fem hur de genom en app, Bookcreator, skriver multimodlatexter.

Hon säger att numer innefattar text ofta flera andra former, så som bilder, filmer och ofta blir man medskapare till digitala texter. Då krävs det en särskild typ av kunskap som, trots mot vad man ofta tror, inte alla barn och unga besitter.

En intressant diskussion som kom ur föreläsningen är att text värderas högt, särskilt ju högre upp i utbildningen man kommer. Vad innebär det egentligen?

Här hittar du avhandlingen (pdf, 1028 kB, öppnas i nytt fönster)

En artikel om avhandlingen finns på Skolporten.


Näst på tur var Sissela Nutley som är medicine doktor i kognitiv neurovetenskap och har skrivit rapporten ”Mår unga sämre i en digitaliserad värld”

Enkelt sammanfattat visar rapporten att måttligt användande av digitala medier är bäst. Man kan se en negativ koppling när barnen använder digitala medier två eller fler timmar/dag. Däremot är det svårt att säga vad som kom först, hönan eller ägget. Den psykiska ohälsan eller användandet av digitala medier.

Från 9 års ålder anser hälften av de i undersökningen att deras användning av digitala medier går ut över andra saker de behöver göra så som sova, läxor med mera.  Man kan även se att den fysiska rörelsen minskar och det som råkar mest illa ut är sömnen

Den stora utmaningen och det viktigaste som man kan se i studien är att skapa en balans i sitt användande av digitala medier, gäller självklart barn, unga och även oss vuxna.

Sissela Nutley har skrivit boken ”Distraherad” https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/distraherad/

Rapporten ”Mår unga sämre i en digitaliserad värld?”  hittar du här. (pdf, 1910 kB, öppnas i nytt fönster)

Mer om psykisk ohälsa bland unga och hur man kan förebygga finns på https://detsynsinte.se/

Ett extra tips från Sissela: Netflix-serien ”The social dilemma ”

9789127824416(1)


Dagens andra keynote var Tom Chatfield som är en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, ny media, dataspel och framtidens kompetensområden. Under ca 30 minuter pratade Chatfield om kritiskt tänkande.  Han menar att tänka kritiskt innebär att vi behöver fundera på de svårare frågorna, inte falla för att endast besvara de enkla så som hur många likes fick mitt senaste inlägg på facebook.

Chatfield tar upp fem vanor som kan hjälpa oss att tänka mer kritiskt:

  • Kritiskt tänkande innebär att pausa “pausing”, stanna upp och tänka kring den informationen du har framför dig.
  • Att söka vederläggande framför bekräftelse, det är väldigt lätt att hitta likasinnade på nätet, att få sina egna åsikter bekräftade. Istället ska vi ifrågasätta och leta utanför vår bubbla.
  • Samla in en mångfald av synsätt kring gemensamma värderingar.
  • Om man vill få människor att ändra åsikter, använda öppna frågor inte stängda.
  • Adressera underliggande drivkrafter, vad är digitala verktyg programmerade för. Det finns alltid någon bakom det vi ser och upplever.

Ett tips som jag tar med mig är ett citat av Robert Poynton ”Dont let life – or your inbox – turn in to a to-do list written for you by other people” samt något som Chatfields sa, att teknologi inte är en lösning, för samhället är inte ett problem att lösa.

Liksom Kate Darling har Chatfield gjort ett TED-talk. Det handlar bland annat om spelkultur för online spel.

/Magdalena Bjarnehall

Internetdagarna 23-24 november

Internetdagarna är två fullspäckade dagar där man som deltagare kan förkovra sig i allt som har med digitalisering och internet att göra. I år var givetvis allt digitalt men jag tyckte det fungerade över förväntan. Under ett par inlägg här på bloggen kommer små neddykningar i ett omfattande program. Här kan du se hela programmet.

20201123_104646 (2)

Måndagens första keynote var robotforskaren Kate Darling som pratade om vår mänskliga relation till robotar. Vad väcker egentligen robotar för reaktioner hos oss? Vi reagerar på föremål som har ”ansikten” och saker som rör sig till exempel brukar våra robotdammsugare få namn och vi tycker gärna lite synd om dem om de råkar fastna under soffan. Darling menar dock att vårt sätt att humanisera robotarna begränsar oss.

Darling ställer sig också frågan om varför vi vill sträva efter att skapa robotar som en exakt avbild av oss människor när vi kan göra något helt annat?

Ett citat ifrån Darling till er som ibland tänker för mycket på Terminator när man pratar om robotar ”Just throw bucket of water onto them and you’ll be fine:)

Det var en väldigt spännande och intressant föreläsning, blir du nyfiken kan du läsa mer om Kate Darling på http://www.katedarling.org/  och får du chansen att lyssna på henne vid tillfälle så tycker jag du ska ta den.  Hon har även gjort ett Ted-talk som kan vara värt att ägna några minuter åt.

Måndagens andra pass som jag lyssnade på var Kristina Alexanderson, ansvarige för Internetstiftelsens skolsatsningar, som pratade allmänt om digitalisering i skolan.

Alexanderson ställde sig frågan, vilka kunskaper förmedlar vi kring digital kompetens?
Det handlar inte bara om det tekniska, det handlar också om att vi måste förstå, reflektera och filosoferar om hur det påverkar både pedagoger och elever att arbeta mycket genom en skärm.

De unga kan ofta redan använda sig av den digitala tekniken, därför behöver vi diskutera det andra. Ofta missas det som finns bakom tekniken, hur är det uppbyggt, hur påverkar det hur vi använder verktygen med mera.  Alexanderson menar att vi även behöver prata om digitaliseringen utan att tekniken finns i rummet.

⇒Tips: På digitalalektioner.se fokuserar internetstiftelsen på det som, ligger bakom, till exempel programmering, källkritik, ansvarstagande utifrån läroplanen.
 Här hittar du digitala lektioner.

Här kom också Maria Lönn, vice ordförande för Lärarförbundet, in i samtalet. Hon menar att det är viktigt att se att skolan inte är separerat ifrån utan en del av samhället. De som arbetar i skolan, både lärare och elever, behöver tid att sätta sig in i vad som händer. Lärare integreras väldigt lite i arbetet med vilka digitala verktyg som ska användas och hur de ska användas.  Ofta ges också väldigt lite tid för lärare att prata, det kollegiala samtalet saknas ofta på grund av tidsbrist.  Under vårens ”digitala kalldusch” låg fokus på att få igång undervisningen, att verktygen fungerade, återigen uteblev samtalet.

⇒Tips om film, ”Är webben och internet samma sak” 6 min. Filmen finns på sidan Internetkunskap.

/Magdalena Bjarnehall

Barnkonventionens dag 20 november

Idag är det Barnkonventionens dag. Den 20 november 1989 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, och i många länder världen över firas därför 20 november som den stora barndagen. I år uppmärksammas dagen bland annat genom att välkända landmärken, som till exempel Katarinahissen, lyser blått. UNICEFs globala initiativ “Turning the World Blue” syftar till att belysa de ut­maningar som världen står inför när det handlar om barn och deras framtid.

I Sverige har Barnkonventionen varit lag i nästan ett år och vi har skrivit tidigare om detta och exempel på hur du kan uppmärksamma den i skolbiblioteket här på skolbiblioteksbloggen:

Barnkonventionen har blivit lag – uppmärksamma den i skolbiblioteket

Ytterligare ett tips är att UR har flera program kopplade till barnkonventionen, bland annat serien ”Med all rätt” med tio korta berättelser (11 min långa) där olika artiklar från barnkonventionen sätts in i sammanhang där barn kan känna igen sig själva eller sina klasskamrater. Passar för F-6 och grundsärskolan.

/Jenny Karlsson

BLIVA- ett projekt med kollegialt lärande i fokus

På ett 30-tal skolor i Stockholm bedrivs projektet BLIVA (behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt) med syftet att lärarna tillsammans ska få fördjupa sig i undervisningsutveckling. Tanken är man ska titta på de tillfällen där undervisningen har brister, där man inte riktigt når fram till alla elever, och undersöka om det finns digitala verktyg som kan underlätta och fördjupa.

BLIVA

Under projektets gång erbjuds även personalen på skolorna fortbildning och stöd i form av olika moduler som är framtagna utifrån skolornas behov. Modulerna kommer att finns tillgängliga via utbildningsplattformen för alla på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad så snart de är klara. Exempel på moduler är:

  • Vårt digitala klassrum: Hur fungerar det digitala klassrummet och vad behöver vi komma överens om för att det ska bli begripligt och till nytta?
  • Samförstånd kring skolans digitalisering: Vad betyder egentligen en digital skola och vilka aktiviteter i undervisningen kan dra nytta av digitala verktyg och arbetssätt?
  • Rätt att använda och dela: Vad behöver lärare veta om upphovsrätt och integritet för att känna sig trygga med att använda digitala verktyg, samarbeta kring skolarbeten och stärka lärprocesser?
  • Multimodal språkutveckling: Hur organiserar vi undervisning som överensstämmer med samtidens multimodala digitala språkformer?

Som ni ser kan BLIVA vara ett projekt där skolbiblioteket kan spela en roll och förhoppningsvis gör så på vissa av de deltagande skolorna. Om så är fallet vore det intressant att få ta del av er medverkan, kontakta gärna oss i Mediotekets skolbiblioteksgrupp eller kommentera här direkt i bloggen.

BLIVA kommer att genomföras 2019–2022 och sedan är tanken att erfarenheter och arbetssätt ska komma övriga skolor till gagn. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden.

/Magdalena Bjarnehall