Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Ladda upp för Modersmålsdagen!

BM-MON035018

Modersmålsdagen inträffar den 21 februari. Vill du läsa om arbetet med modersmål i Snösätraskolans bibliotek, klicka dig vidare här. Enbacksskolan har förslag på hur du kan skylta med böcker på olika språk.

Internationella bibliotekets material för skyltning som är fritt att skriva ut.

Vill du  fördjupa dig i en litterär tidskrift med texter på olika språk? Läs Mångspråksbibliotekets tankar om Asymptot. Här hittar du mer information om poesi på olika språk och på Storyweaver hittar du texter på olika språk. Världens bibliotek har ljudböcker på olika språk.

Här är tre tips från Skolverket kring hur skolbiblioteket kan uppmärksamma det mångspråkiga beståndet:

  • Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
  • Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
  • Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch

Du kan kanske även låta eleverna sätta prickar eller nålar på en världskarta som de har språkligt koppling till och sedan låna in böcker från Mångspråksbiblioteket från varje land för att visa på språkrikedomen på just din skola?

Mångspråksbiblioteket har litteraturlistor för dig som vill ha mer inspiration.

Vill du ta med dina elever på skolbio?

Du kan bland annat boka:

Pichus dröm på hindi

Taiki på holländska, svenska och engelska

Häxjägarna på serbiska

Chuskit på ladakhi

Osynliga Sue på tyska

Två Irene på portugisiska

Unge Ahmed på franska och arabiska, där huvudpersonerna växlar mellan språken och språkets betydelse diskuteras i filmen.

Beats på engelska

Flykten från DDR på tyska

438 dagar med svenskt, engelskt, somaliskt tal m fl

Alla filmer är på originalspråket med svensk text.

Läs mer om skolbio!

Några äldre filmer som kan visas som extra föreställningar är:

Elina – som om jag inte fanns och Sameblod. Där tornedalsfinskan respektive samiskan ska bekämpas och barnen endast får tala svenska i skolan. Utspelar sig på 1950-talet båda två, om jag inte minns fel.

I Till drömmarnas land talas engelska, rumänska och svenska. Handlingen kretsar kring romska Sabina och hennes bröder, som jobbar eller söker arbete i Sverige.

A Colony tar i viss mån upp urinnevånarnas situation i den fransktalande delen av Kanada.

Vill du fördjupa dig om flerspråkighet? Skolverket har samlat mer information och forskning om flerspråkighet och transspråkighet.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Lär dig mer om Sápmi!

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är ett av målen att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, avsnitt 2.2). Här ingår urfolket samerna.

Den 6 februari infaller Samernas nationaldag och är ett bra tillfälle att uppmärksamma frågor relaterade till samerna. Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Här hittar du mer information om dagen och här kan du lära dig mer om Sápmi. Du hittar en lättläst text här.

Så hur kan du uppmärksamma dagen i skolbiblioteket? Nedan hittar du förslag på material, boktips, lektionsförslag och filmer. 

Lektionsförslag:

Kulan har flera erbjudanden, bland annat skolbio av den prisvinnande filmen Sameblod, som rekommenderas för åk 7-9.

I Cirkulationsbiblioteket hittar du SMS från Soppero,  Augustpristagaren Ann-Helén Laestadius debut som de också har bloggat om.  Samma författare har även skrivit Bara dra, eller Ber vuolgget, som boken heter på samiska  och passar elever i högstadiet och på gymnasiet. Den hittar du i Mångspråksbiblioteket och samtliga böcker i det beståndet på samiska hittar du här.

Stockholmskällan har källmaterial som du kan använda och SLI har flera filmer på temat.

Vill du söka böcker i bibliotekssystemet för att göra en utställning i skolbiblioteket? Du hittar relevanta böcker med hjälp av sökorden: Samer, Renskötsel, Samisk mytologi. Om du vill hitta böcker på samiska, då finns det följande språk inlagt i posterna: Nordsamiska, Lulesamiska, Sydsamiska. I vår katalog finns dessa språk även som ämnesord, plus ämnesord Samiska och Minoritetsspråk.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

11 tips från stadens skolbibliotekarier

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

  • Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
  • Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört?  Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
  •  Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
  •  Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
  • Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
  • Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.

    Foto: Elisabeth Ljungdal Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo

  • Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!
Foto: Malena Martinger Storme Foto: Malena Martinger Storme
  •  När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
  •  Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
  •  MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
  • Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem. Foto: Jenny Berggren Foto: Jenny Berggren

    Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

    Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Undervisa om integritet och säkerhet på nätet

anders thoreson

I slutet av förra året hade vi på Medioteket Anders Thoreson på besök. Anders Thoreson är föreläsare, författare, frilansreporter och en av grundarna till podden Digitalsamtal. Han höll en välbesökt föreläsning som du hittar här, del 1 och del 2. (Observera att filmerna endast är tillgängliga till den 5 februari) Under föreläsningen tog han upp frågor som rör integritet och nätsäkerhet. Skolans roll var en röd tråd och Anders Thoreson började med att tydliggöra rektorns och skolbibliotekets roll utifrån läroplanens formuleringar. Han tog även upp vad digitalisering innebär i skolan och har delat in begreppets innebörd i tre nivåer.

  • Nivå 1 är en förändring i administrationen, exempelvis är frånvarorapporteringen digitaliserad
  • Nivå 2 innebär att digitala verktyg är en del av undervisningen
  • Nivå 3 går ur på att undervisningen tar upp digitaliseringen, såsom exemelvis dess påverkan i samhället

Något som Anders Thoreson betonade var att undervisningen bör belysa hur vårt dagliga användande av olika digitala enheter kan påverka oss, både på makro- och mikronivå. Ett exempel på detta är platser vi besökt ofta loggas i våra telefoner och att det kan få konsekvenser, till exempel om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Han tog även upp att skolans undervisning bör ta upp för-och nackdelar med molntjänster. Att det kan finnas positiva aspekter med att vara fysiskt avskild från sin data, men att det också kan spridas på ett sätt vi inte avsett. Han menar att vi , för att kunna vara säkrare på internet, behöver ha god kännedom m hur olika tjänster fungerar. Inte bara på ytan, utan på djupet.

Vill du läsa mer? Anders Thoreson har skrivit boken Skolan i en digital omvärld.

Mycket av det som togs upp under föreläsningen handlar som sagt om säkerhet på webben. Den 11/2 infaller Safer internet day och här kan du läsa mer om den dagen som startade som en del av ett EU-projekt 2004. Här finns samlat material om olika aspekter av ett säkrare och tryggare internet, exempelvis om kränkningar och trakasserier på internet och spridning av falsifierad information.

Reflektera kring dina elever i högstadiet och gymnasiet kring anonymitet på webben. Du hittar lektionen här och här finns samtliga lektioner från Internetstiftelsen, som är en oberoende organisation. Du hittar material om digital vardag för elever i åk 4-6 här och allt material från den ideella organisationen Surfa lugnt här.

Get bad news är ett spel för äldre elever och kan användas in undervisningen för att visa hur lätt falsk eller vinklad information kan spridas. Spelet är utvecklat av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive tillsammans med DROG och forskare på Cambridge University. Du hittar spelet här.

Här hittar du Skolverkets material om säkerhet på nätet, alltifrån källkritik i sociala medier, att förhindra kränkningar online och vikten av att ha säkra lösenord.

Här hittar du material från BRIS om barn och ungas vardag på internet. Du hittar ännu mer material här, från Statens medieråd. 

Statens medieråd har en kampanj som heter No hate om kränkande behandling och diskriminering på internet. Du hittar materialet och mer information här. Vill du ha ännu fler lektionsförslag har Statens medieråd material om näthat som du hittar här. Här kan du se animerade kortfilmer där ungdomar återger upplevelser av kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Filmerna är gjorda av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. Du hittar material från UR för äldre elever här. 

Här är en film från Rädda barnen för dig som vuxen som vill prata med barn och unga om sexuella kränkningar på nätet och här hittar du en artikel från Friends om kränkningar på internet.

Vill du läsa mer om barn och unga på nätet? Läs Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet?. Vill du verkligen fördjupa dig i svenskarnas vanor på nätet, läs rapporten Svenskarna och internet som du hittar här.

Har du fler tips och idéer om hur skolbiblioteket kan arbeta med frågor kopplade till säkerhet på nätet? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

8 sätt att uppmärksamma Förintelsens minnesdag

bild2

Förintelsens minnesdag infaller den 27 januari. I år  är det 75 år sedan befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau.  Detta kan skolbiblioteket uppmärksamma på flera sätt, inte minst genom att skylta med böcker som utspelar sig under andra världskriget och tiden däromkring. Här hittar du tipslistor från Cirkulationsbiblioteket.

Det finns mycket material på Forum för levande historia, du hittar det här. I år har de miniutställningen Jag kom ensam, som du kan sätta upp i ditt skolbibliotek. Du hittar utställningen här. Jag kom ensam uppmärksammar de ensamkommande barn som kom till Sverige under andra världskriget och varför inte kombinera det med att tipsa om Annika Thors serie om Steffi och Nellie, där den första boken heter En ö i havet?

Vill du läsa med en klass? Här hittar du böcker från Cirkulationsbiblioteket som kan vara relevanta för dig.

SLI

På startsidan sli.se/medioteket hittar du nya urval med förslag på filmer om förintelsens offer samt om romerna och deras historia.

Vill du hellre lyssna på något med dina elever? Här hittar du Sveriges radios material i ämnet.

Judiska museet har ett skolprogram som du hittar här.

Stiftelsen Raoul Wallenberg Academy samarbetar med bokförlaget Bookmark och skickar runt tre klassuppsättningar till olika gymnasieskolor under 2020. Boken heter Natten och är skriven av Elie Wiesel och skickas ut tillsammans med lärarhandledning. Skicka e-post till natten@rwa.se för mer information.

Har du någon annan idé hur skolbiblioteket kan uppmärksamma Förintelsens minnesdag? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Jullovsböcker

Wikipedia commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0) Wikipedia commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0)

Idag hade vi i Skolbiblioteksgruppen på Medioteket vår traditionsenliga julfrukost för stadens skolbibliotekspersonal. Förutom julmys bjöds det även på inspirerande och intressanta bokpresentationer från bokförlag samt författarsamtal med Sara Ohlsson som är aktuell med Frallan har en hemlighet. Lagom till jul har Cirkulationsbiblioteket sammanställt en lista med boktips, perfekta att läsa under jullovet för både barn och vuxna. Här hittar du våra Jullovsböcker 2019

Eller som Anja Sahlstedt på Cirkulationsbiblioteket uttrycker saken,

När novembermörker övergår i decemberljus,
och affären är full av kulor och glitter,
Då sänker sig julstressen över varje hus,
och med pannan i djupa veck man sitter.

Vad ska man köpa till sin son,
och vad önskar sig en dotter?
Ska syskonbarnen få ny telefon,
eller vill de kanske hellre ha lotter?

Ska man köpa antenner eller sladdar,
eller ska man köpa båda?
Ska man köpa något som laddar,
eller ska man köpa en mobillåda?

När julkappsstress övergår i panik,
och du önskar att allt bara var över.
Då kommer den, helt änglalik:
Listan som är det enda du behöver!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Det lackar mot jul i skolbiblioteket

bild: Lennart Johansson bild: Lennart Johansson

Det drar sig mot advent och juletider. Läs gärna förra årets blogginlägg på temat här.

Barnens bibliotek har samlat advents-/kalenderböcker och du hittar dem här. Årets kanske mest uppmärksammade kalenderbok i 24 kapitel är Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem. Boken bygger på en av figurerna i Monstret Frank-världen, Ken Taur. Det är både är en berättelse om vänskap men också om källkritik. Vem var egentligen skurken i våra mest älskade folksagor? Boken passar bäst för åk F-3 och ingår även i språkpaketet som du hittar information kring här. En bok för de äldre som utspelar sig i juletid är Let it snow av John Green, Maureen Johnson och Lauren Myracle som också finns filmatiserad. 

Det är inte bara julen som står för dörren, utan även andra högtider runt om i världen såsom den judiska högtiden Chanukka och den hindusiska högtiden thiruvathira. 

Inför adventstider kan det vara roligt för eleverna att få en adventskalender med inspirerande lästips eller olika dikter. Eller varför inte låta eleverna själva göra kalendrar? Även julmandalas uppskattas ofta av eleverna, det är ofta avkopplande att sitta och fylla i dem. Kolla in  mala1 (via Öppet klassrum) för ett exempel. Särskilt de yngre eleverna deltar gärna i  läsbingo under jullovet. Här hittar du  Natur & kulturs abc_julkorsord och abc_julrebusar.

Glad första advent!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Anpassad läsning

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Torsdag 14 november hade fick vi möjlighet att besöka en riktig guldgruva när det gäller anpassad läsning och information om olika funktionsnedsättningar, nämligen Habiliteringen resurscenter som finns på Sabbatsberg sjukhus. Särskilt intressant för alla som jobbar på skolor med särskoleelever men här finns även mycket att ta del av för alla som möter barn med någon funktionsvariation.

Här finns ett bibliotek specialiserat på funktionsnedsättningar, med ett stort utbud av böcker för och om barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar/funktionsvariationer. Genom böcker med olika anpassningar vill man visa hur det går att locka till samspel kring böcker. Till exempel genom böcker med ljud, böcker med tecken, böcker med pekkarta (exempel finns här) och att ge boken liv med hjälp av konkreta föremål. Har du tid att göra ett besök så kolla gärna in bibliotekets öppettider.

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Det finns också en utställnings- och visningsmiljö. Utställningen om AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) där TAKK ingår (Tecken som Alternativ och kompletterande kommunikation) är ett exempel som känns användbart för skolbibliotek. TAKK bygger på det svenska teckenspråkets tecken men används tillsammans med tal och man tecknar endast vissa betydelsebärande ord. Använd exempelvis TAKK-tecken samtidigt som ni högläser tillsammans med elever. Några av fördelarna med att använda TAKK är att taltempot sänks då det tar längre tid att teckna än att tala och detta gör det lättare för eleven att följa med. Det är också motoriska lättare att göra ett tecken med händerna än att säga ett ord med munnen, vilket underlättar kommunikationen för det de som behöver det.

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Vill du veta mer om hur det är att vara ung och ha IF, intellektuell funktionsnedsättning? Titta på de här korta filmerna där unga själv berättar. För dig som är berörd eller vill bli det!

Avslutningsvis ett tips om att bildstöd kan underlätta på flera sätt och här finns länk till ett bildstödsprogram som är fritt att använda och som bland annat ligger till grund för de pekkartor vi nämnde ovan.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulenter

Hur Sofia jobbar med elever i grundsärskola

Foto: Anne-lie Breander Foto: Anne-lie Breander

Skolbiblioteksbloggen har träffat Sofia Lindblom, skolbibliotekarie på Askebyskolan och bett henne berätta mer om sitt arbete med elever i grundsärskolan.

Hur många elever som läser mot grundsärskolans läroplan har du på Askebyskolan?

Här på Askeby har vi 14 elever som läser mot ämnesområden och så har vi två små klasser som läser mot ämnen.

Det är 8 elever i lågstadiegruppen och 6 elever i mellanstadiegruppen som läser mot ämnen.

Vi har i ganska många år haft klasser som läser mot ämnen men klassen som läser mot ämnesområden har vi bara haft i några år.

Hur arbetar du med grupperna?

Jag träffar varje klass 1 gång/vecka. Klassen som läser mot ämnesområden kommer på sin fritidstid och ofta är det flera personal än elever då eleverna är resurskrävande. Det här har varit och är en utmaning för mig att arbeta med dem. Jag prövar mig fram och från att i början var det kanske 2 elever som kunde sitta stilla och lyssna så går det bättre och bättre då vi har börjat få in rutiner på hur vi gör. De första gångerna använde jag flanosagor och berättade efter bilderna. Jag har även använt mig av sagopåsar med figurer i såsom Rödluvan och vargen. Då har jag först en vecka använt mig av flano och nästa vecka av sagopåsen med karaktärerna och berättat sagan väldigt enkelt. Jag använder mig även av dokumentkamera och vanlig tryckt bok. Jag berättar samma saga många veckor. Den här terminen har vi haft apparna Polyglutt och även Ugglo på prov. De apparna är toppen då det finns böcker på TAKK. Jag brukar först läsa berättelsen samtidigt som bilderna visas på smartboarden och sen tittar vi på samma bok igen med TAKK. Det är bra att eleverna får se att det är andra än deras personal som kan teckna med TAKK. Jag kan själv inte alls tecken, men försöker lära mig lite. Ofta är det så att någon eller några i personalen tecknar då jag läser. Det funkar bra. Den här klassen är hos mig ungefär 20 minuter. De orkar inte mer. Ibland stannar någon eller några elever och personal kvar och läser en bok tillsammans.

Böcker som vi läst denna termin är: I Babblarnas hus av Tisell, Kom in om du vågar! av Davidsson Neppelberg, Lilla Lena är doktor av Karsin. Vi har även läst Astons presenter av Geffenbladh då de skulle tillverka egna drakar. Den är ju väldigt svår. Här pratade jag mest om bilderna, och gjorde en så kallad bildpromenad.

Lågstadieklassen kommer på en vanlig schemalagd lektion. Här läser jag också högt och visar bilderna och texten med hjälp av dokumentkameran.

För den här klassen läser jag lite svårare bilderböcker. Nu den här terminen har vi använt oss av Polyglutt och de böcker som finns inlästa på olika språk. De tycker det är kul att höra på sitt språk och vi har även här använt böcker med TAKK. Jag brukar först läsa boken på svenska. Flera av de här eleverna kan läsa lite grann och lånar böcker till klassrummet. Böcker vi läst den här terminen är: Stackars monster av De Coll, Bosse & Bella borstar tänder, Tass…tass…tass…smyg…smyg…smyg av Halling.

Jag brukar jobba på ungefär samma sätt med mellanstadieklassen. Vi läser bilderböcker och även en del lätta faktaböcker. Vi pratar om författare och illustratör och försöker förutspå med hjälp av läsfixaren Spågumman vad som kommer att hända i boken. Appen Polyglutt är mycket populär i den här klassen.

Då brukar vi först lyssna på elevernas modersmål och sedan läser eleverna på svenska. Vi tar en sida i taget. Det här är väldigt uppskattat. Eleverna har olika modersmål men tycker det är kul att lyssna på kompisarnas språk och framförallt att läsa på svenska.

Eleverna lånar böcker men inte varje vecka.

Hur tänker du kring bestånd?

Jag har den här terminen börjat göra en äppelhylla. Än så länge finns det väldigt få böcker på hyllan och alla Babblarna-böckerna som jag hade köpt in blev snabbt utlånade av andra elever så här måste jag nog tänka till och säga ifrån då elever som inte går i särskolan vill låna. Inköpen till äppelhyllan är främst för klassen som läser mot ämnesområden. Jag har kopierat äppelsymbolen och sätter dit äpplet på böckernas rygg och de står på en egen hylla.

Vad är det bästa med att arbeta med grupperna?

Det bästa med att arbeta med grupperna är nog att det är så roligt och utmanande. Jag måste tänka på ett annat sätt än när övriga klasser kommer till biblioteket. Det känns utvecklande för mig och jag lär mig varje gång klasserna kommer något nytt.

På skolan firar vi varje år barnboksvecka vecka 46 och då är även särskoleklasserna med. I år hade vi Astrid Lindgren som tema för åk 5 och åk 6, och Pippi Långstrump för övriga årskurser. Vi avslutade veckan med en vernissage med bilder från Boken om Pippi Långstrump och porträtt av Astrid Lindgren.

På vernissagen bjuds det på salta pinnar och Smakis. I år är även klassen som läser mot ämnesområden med för första gången och det känns jätteroligt att de är med och visar upp sina alster.

Foto: Sofia Lindblom Foto: Sofia Lindblom

Tack Sofia!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Låt dina gallrade böcker bli bokkonst

Wikipedia commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0) Wikipedia commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0)

Ibland är det svårt att veta vad en ska göra med de böcker som inte längre platsar i skolbibliotekets hyllor. Gallra dem, det står klart men sedan då? Varför inte göra bokkonst? Du kan göra det själv och/eller med eleverna.

Bokkonst kan också bra ett bra sätt att få till ett samarbete mellan skolbiblioteket och bildläraren. Eller varför inte fritids?

Bokkonst är inte ett nytt fenomen, utan har funnits på bland annat Instagram och Pinterest i flera år. Det innebär mängder av inspirerande material på webben. Det finns också flera tutorials (instruerande videos) på Yotube. Så kolla in följande!

Bokhjärta

Boktext

Geometriskt figur

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent