Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolbibliotek

Hur kan skolbiblioteket lyfta elevinflytande i verksamheten?

LU-20412989Både Skolverket och Skolinspektionen har flera gånger betonat betydelsen av elevernas delaktighet och inflytande över sin skolgång. Men hur kan skolbiblioteket arbeta med frågan? Här har vi samlat olika tips och förslag från Stockholms stads skolbibliotekarier.

  • På Enbacksskolan har man Mediateksråd, ett råd för varje stadium. Denna termin prövar de ett sätt att låta eleverna få inflytande i beståndsutvecklingen, trots att det finns begränsat med medel. Råden träffas och samtalar om vilka genrer de tror att klasskamraterna gillar. Av dessa genrer görs en digital enkät i Forms som Mediateksrådsrepresentanterna låter klasskamraterna göra. Där väljer de vilka genrer som de tycker behövs mer böcker av. Därefter får Mediateksråden välja ut de konkreta titlarna inom de framröstade genrerna. Skolbibliotekarie Cilla Dalén håller i mötena och köper in de utvalda böckerna.
  • På Hässelbygårdsskolan samlar skolbibliotekarien Jessica Huss in inköpsförslag av eleverna själva till nya böcker och detta är mycket uppskattat. Hon  låter eleverna vara delaktiga i skyltningen i skolbiblioteket ibland t. ex vid jul, då fick dem ställa fram julböcker som de ville skylta. Detta har medfört att dem själva ändrar min skyltning spontant och hon låter deras ändring stå kvar tills nästa runda så att eleverna märker att hon lät deras egna skyltförslag stå kvar ett tag, utan att ändra på den direkt. Det händer att Jessica låter någon lite uttråkad elev hjälpa med boksorteringen i bilderbokslådan efter enkla kategorier: de minsta böckerna längst ned, mellanstora böcker på mitten och stora bilderböcker högst upp och på så vis märks elevinflytande på ordningen. Jessicas senaste projekt med elevinflytande och synliggörandet av biblioteksverksamheten är att låta 3:orna skriva bokrecensioner av en favoritbok som hon sedan sätter i biblioteket. Detta för att eleverna ska få vara varandras läsande förebilder. På så vis skapas mer elevinflytande då eleverna få vara med att inreda biblioteket och även någonstans att få vara en skribent/författare. Dessutom sätter hon upp deras fina kärleksteckningar (porträtt av Jessica, blommor och andra fina motiv) som en del av inredningen för att ytterligare visa att det är elevernas plats.
  •  På Backluraskolan har Jenny Berggren en tipslåda för inköpsförslag. Hon har även prao för alla elever i åk 2 och har nyligen startat upp ett biblioteksråd med två representanter per klass i åk 2-5.
  • Eleanor Ekman på Sjöstadsskolan har även hon en tipslåda. Hon låter de yngre eleverna får hjälpa till att lämna tillbaka böcker och lära sig (under överinseende) vad böckerna har för signum och var de ska stå. Eleverna har inflytande kring vilka böcker de vill att hon  ska köpa in eller beställa från Mångspråksbiblioteket.
  • Lena Petersen-Larsson på Skarpnäcks skola har biblioteksansvariga elever i olika årskurser som utgör en sorts biblioteksråd.  Innan covid-19 hade de ett par gånger per termin möten då man jobbade tillsammans och avrundade med en fika. Nu har de istället haft kontakt via Teams. Gruppen har lärt sig att ställa upp böcker på rätt plats i biblioteket, packa upp bokleveranser och pricka av på följesedlar, stämpla böcker, dela ut nyboks-kataloger till alla årskurser, tömma boklådan för återlämning (som står utanför biblioteket) och avregistrera lånen. De pyntar och håller ordning i biblioteket, allt utifrån intresse och tid. Lena låter även elever som inte ingår i gruppen att hjälpa till närhelst de har lust och tid och det passar verksamheten. En gång per termin skickar Lena ut en Bokönskelista till alla klasser. De listorna blir underlag för vilka böcker hon kommer att beställa. Önskemål lämnas även direkt till henne, löpande under året.

Biblioteksråd nämns av Skolverket som ett sätt att göra eleverna delaktiga i skolbibliotekets verksamhet.

Läs mer om delaktighet i skolan på Skolverkets hemsida. 2019 disputerade universitetslektor Linda Eriksson i ämnet elevdelaktighet, klicka dig  vidare för att läsa en sammanfattning.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

”Skolbibliotekarien är en superhjälte” – Författaren Bengt-Erik Engholm om skolbibliotekariers kompetens, källkritik och mänsklighetens historia

Foto: Ida Halling Foto: Ida Halling

Bengt-Erik Engholm är en flitigt anlitad författare för skolbesök och skriver ständigt på nya faktaböcker för barn. I höst är han aktuell med en ny bok tillsammans med Jonna Björnstjerna, Från apa till Sapiens. Han har också ett start intresse för skolbibliotek så givetvis ville Skolbiblioteksbloggen ställa några frågor.

Bengt-Erik, du har skrivit en mängd olika faktaböcker för barn. Hur kom du in på det spåret?

Jag kom in på det av en ren tillfällighet. Jag skrev berättelser och kunde inte tänka mig att skriva fakta. Om man ska skriva fakta måste man ju kunna en massa saker och jag kunde ingenting. Så tänker jag fortfarande: det finns två sorters faktaboksförfattare, och det är de som kan något väldigt bra och väljer att skriva om det ämnet för barn. Sedan är det vi andra som inte kan någonting men blir nyfikna på ett ämne och tar reda på en massa om det. Så jag börjar från noll varje gång, det och att jag mognat (dvs blivit gammal) och törs ställa dumma och naiva frågor tror jag bidrar till att jag kommer i ögonhöjd med mina läsare.

Så här gick det till: Jag skrev på en äventyrsroman, Kameleontpojken, och råkade bli vän med en fakir – den fruktansvärde, den fasansfulle, den fantastiske fakiren Orthae! När han inte sticker vassa saker i kroppen, käkar glödlampor eller kör ner långa svärd i halsen heter han också Martin Lundström. Han hjälpte mig hitta stämningen jag behövde i boken, stämningen som finns runt en cirkus eller snarare bland gycklare.

När boken kommit ut och jag var på Författarförbundets julmiddag fick jag Malin Liljas fina bok Mumier som julklapp. När jag läst den tänkte jag: ”Så här skulle man faktiskt kunna skriva en faktabok om fakirer också”, och jag mejlade Malin, som också är redaktör på Natur och Kultur. Hennes korta svar var ”Kör!”. Och då gjorde jag det. Ganska snart hittade jag ett arbetssätt, ett slags metod, och så blev jag faktaboksförfattare.

Mumier är illustrerad av duktiga Jojo Falk och det kändes självklart att hon även skulle illustrera min fakirbok. Och sedan har hon gjort bilderna till de övriga sju böckerna i ”serien”. Jag har verkligen haft tur att få samarbeta med fantastiska bildkonstnärer som hittat den ton, värme och humor som givit mina texter luft under vingarna.

Boken Skelett återutges förresten av En bok för alla senare i år.

Min egen favorit bland din gedigna utgivning är nog Riktiga Vikingar!, jag tycker att dina texter samspelar så bra ihop med Jonna Björnstjernas illustrationer. Vilken är din egen favorit bland titlarna?

Riktiga vikingar! är också min favorit, även om det oftast är så att det jag håller på med för stunden eller den senast utgivna boken är favoriten. Det speciella med vikingaboken är bredden, tycker jag. Att jag lyckats få med så mycket, som till exempel samernas liv för tusen år sedan. Det kändes helt naturligt att få med alla folk som levde i Norden på den tiden, men samerna skymtar bara fram ibland i den historiska litteratur jag hittade under min research; jag tror dock att det håller på att förändras.

Men du skulle bara veta hur mycket jag fick stryka ner trots att min förläggare Johanna Ringertz gav mig ett tiotal extra sidor…

Jonna Björnstjerna är en riktig stjärna! Vi har gjort två böcker ihop och det blir minst en till och den kommer i sommar. Hon håller faktiskt just nu på med att renrita de fantastiska bilderna. Jonna är prestigelös och lätt att samarbeta med, och hon har en så skön humor och fantasi förutom att hon är en otroligt duktig konstnär.

Målet för mig när jag skriver mina faktaböcker, främst de för nyläsare, alltså 6–9-åringar, är inte först och främst att läsaren ska lära sig något. Då skulle jag skriva läroböcker. Det första målet är att de ska lockas av boken och att den ska locka till läsning och att läsningen är kul. Det andra målet är att de ska tycka att det är okej med faktaböcker och att de ska bli intresserad av ett ämne och bli inspirerade att söka efter andra böcker. I tredje hand kommer tanken på att de ska lära sig något också.

Hur går du till väga när du samlar in information till dina böcker?

Det viktigaste i början är att jag googlar igenom min egen hjärna. Alltså att jag dammsuger skallen på ämnet: vad vet jag om det här? Vad tror jag att jag vet? Vad är det för särskilt med ämnet? Vad vill jag ha reda på?

Redan här får jag koppla på källkritiken: mycket av det jag tror att jag vet är förstås bara myter och fantasier, men spännande att utgå ifrån.

Krävs det fantasi för att skriva faktaböcker? Självklart! Att hitta ingånger, vinklar och ställa sig oväntade frågor, allt det kräver fantasi. Det blir långa listor med tankar och frågor.

Den viktigaste drivkraften är nyfikenhet. Jag har förmånen att själv (för det mesta) få välja ämnen att skriva om, och då väljer jag förstås ämnen jag vill veta något om.

Med de här listorna framför mig måste jag erkänna att jag ger mig ut på nätet. Men först blir det för att hitta litteratur i ämnet. Jag lånar, och köper, en hel del böcker, men jag samlar även på mig tjogtals med länkar som jag betar av efterhand. Internet är kanske främst en inspirationskälla mer än en faktabank.

När jag grips av ett ämne vill jag ge mig på det från alla håll. Frågor jag ställer mig kan illustrera detta: ”Är loppor och löss samma art?”, ”Hur mycket snor kan det komma i näsan på en dag?”, ”Vad var de där havsvidundren folk trodde på förr i tiden?”, ”När levde de första tandläkarna?”, ”Varför tycker många att fladdermöss är läskiga?”. Jag vill ha med biologi, historia, geografi, fysik, folktro, myter och så vidare i böckerna. Vilket ibland kanske kan göra det svårt att ämnesbestämma dem. Men det bjuder jag på.

Med boken som kommer i sommar, Från apa till sapiens – mänsklighetens historia, har det dock varit på ett lite annat sätt. Tanken från början var att skriva en Sapiens för barn och då var det självklart att utgå från Hararis bok, och det var ju en prövning. Jag använde hans upplägg, men under arbetet letade jag fakta på annat håll också i delämnen som fångade mitt intresse, och som jag tror mina läsare kan tycka är spännande. Jag läste annan litteratur, vetenskapliga artiklar, lyssnade på relevanta radioprogram och såg en del på teve, och så tog jag kontakt med en del experter inom olika delområden.

Hur tänker du kring källkritik när du skriver?

Jag försöker vara källkritisk från början till slut. När jag hittar något på internet som verkar för kul för att vara sant, kollar jag upp det i första hand mot NE.se, och om inte det går kollar jag fler källor, forskare och arkeologer, som till exempel jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Sedan ser jag alltid till att få text och bilder faktagranskade innan boken är klar. Det är väldigt givande. Med vikingaboken var det så att jag använde tre faktagranskare, eftersom det krävdes väldigt speciell kunskap när det kom till samernas historia och det jag skriver om den spännande, runfyllda Forsaringen från Hälsingland. Från faktagranskarna fick jag även en del extra fakta som gjorde boken ännu bättre!

Jag vet att du brinner för skolbibliotekets roll i skolan, du företräder ju Författarförbundet i Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vilken roll anser du att skolbiblioteken har för elevernas källkritiska granskande av information?

Förutom att det behövs en kompetens som kan lotsa eleverna in i böckernas värld måste det finnas någon som kan utveckla de unga till duktiga informationsökare och -hittare. Och där kommer källkritiken in. Varje skola måste ha personal som ansvarar för upprätthållandet av mediekunskap, informationssökande och källkritik. Någon som håller sig ajour om nya rön och rekommendationer och som kan utveckla det arbetet och föra kunskapen vidare till både pedagoger och elever. Och det är ju en himla tur att det finns ett yrke som kan fixa det: skolbibliotekarien – en superhjälte.

På vilket sätt är läsandet av facklitteratur gynnsamt för ett ”källkritiskt tänk”? Eller spelar det kanske ingen roll?

Jag tror att det är viktigt att redan tidigt lära sig skilja på skönlitteratur och facklitteratur. Men jag antar att det pratas om det redan i lågstadiet. Eller förresten: jag brukar ställa frågan om de vet skillnaden när jag är ute i skolorna, och upp till trean är det nog lite si och så med den medvetenheten.

Sedan tror jag att det är viktigt med en uppmuntran att använda facklitteratur mer när de själva ska skriva en text om ett visst ämne, än att skicka ut dem på nätet direkt. En bok kan du för det mesta, nästan alltid, lita på och det kan vara en erfarenhet som är viktig.

När jag möter klasser som ska skriva fakta brukar jag berätta hur jag gör, och då ställer jag alltid frågor till klassen exempelvis om hur de ska ta reda på fakta. De svarar alltid ”google” eller ”internet” allra först. Alltid. Sedan brukar jag kunna locka ur dem att de kan titta själv också, till exempel att gå till ett museum. Sedan, efter att jag nästan lagt ordet i deras munnar, kommer någon på att man kan fråga någon som vet, en expert. Efter det försöker jag på olika sätt få dem att säga ”läsa i en bok”, men jag får för det mesta gestalta det med att läsa ur någon av mina böcker. Här finns det saker att göra: eleverna måste bli mer medvetna om att de kan hitta fakta i en bok. Det låter ju självklart, men det är inte det.

Facklitteraturen kan bli en måttstock eller ett stödhjul när det kommer till att förstå vad källa och källkritik är.

Hur tycker du att en skolbibliotekarie kan puffa för facklitteraturen på sin skola? Har du något bra tips?

Som författare får man ibland skräckhistorier berättade för sig. Den mest skrämmande är nog den där en klass just kommit in för att låna en ”bänkbok”. En kille hittade en fantastisk faktabok han ville låna, men läraren var emot det och de började argumentera. Till slut gick läraren med på att killen fick låna den bok han ville läsa, men bara på villkoret att han lånade en ”riktig” bok också.

Som faktaboksförfattare vill man ju inte höra sånt. Naturligtvis ska eleverna läsa olika slags litteratur, men jag känner ibland att det finns ett förakt mot faktaböcker, att det inte är riktig litteratur, som skräckhistorien bekräftar.

Det viktigaste för att hitta en läsare är precis samma sak som när jag skriver: nyfikenhet. Det funkar med skönlitteratur: läsaren letar gärna berättelser som utspelar sig i ett sammanhang där hen trivs. Spelar hen fotboll vill hen läsa en spännande bok i fotbollsmiljö. Där tror jag också man kan hitta en väg åt andra hållet. Om någon älskar thrillers kanske det går att locka med böcker om verkliga brott, gillar läsaren historiska berättelser är vägen röjd för historiska fakta.

Men det känns lite förmätet för mig att komma med något kanontips som är bättre än det duktiga skolbibliotekarier gör hela tiden.

Min erfarenhet är att många barn gärna vill läsa om saker som verkligen finns. Och de är det säkert inte så svåra att motivera. Sedan handlar det mer om att det finns böcker inom alla möjliga områden. Att det alltså finns ett rikt utbud av spännande och roliga faktaböcker och att dessa får synas och ta plats.

Jo: fler författarbesök förstås… och gärna längre samarbeten inom ramen för ”Skapande skola” (statligt bidrag via Kulturrådet, reds. anm.).

Apropå skolbibliotek… vilket är ditt första skolbiblioteksminne?

Jag är uppväxt i en liten by, Kölsillre, i västra Medelpad. Vi hade inget ”riktigt” skolbibliotek, men en gång i veckan fick vi gå in i den pyttelilla filialen dit böcker från folkbiblioteket i Ånge kom i fina trälådor. Bibliotekarien Maja såg till att det fanns böcker vi gärna lånade och för min del blev det ofta något om Agaton Sax, Dante och Tvärsan eller Ture Sventon.

På högstadiet i Ånge var det inte mycket bevänt med biblioteket, men när jag sedan började gymnasiet upptäckte jag verkligen vilken fantastisk plats ett skolbibliotek kan vara. Där satt jag och pluggade, hängde med kompisar och bläddrade i böcker. Det var en fristad, en oas full med ord.

Slutligen, vad läser du själv just nu?

Just nu är jag inne i slutet av researchen i ett annat passionerat projekt som gör att jag läser och antecknar massor. Jag läser sedan mer än ett år tillbaka det mesta jag kan komma åt om… korpar. Det är ämnet för nästa bok, om det nu blir någon bok, för ingen har sagt att de är intresserade av att ge ut en fet faktabok för barn om just korpar. Jag ska skriva den ändå, och den kommer att bli väldigt bra.

Men jag läser annat också. Bland annat Testamente av Nina Wähä och Mördarens apa av Jakob Wegelius, som jag äntligen tagit itu med. Läste nyligen första boken om Sally Jones och är grymt imponerad av både text och bilder. Jag läser också två böcker om de samiska folkens historia: Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba och Torvkåtornas torvkåta och renägarinnan från Skåne av Nils-Henrik Sikku och Katarina Pirak Sikku.

Man kan säga att det är en blandad kompott, men så ser det ofta ut när det gäller mig.

Och just nu ser jag fram emot att läsa Linnéa Kryléns Handbok för storsamlare som kommer inom kort.

Stort tack, Bengt-Erik! Jag ser fram emot att läsa Från apa till Sapiens!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

omslag bengt erik

I huvudet på en lektör – skolbibliotekarien Fia Idegård tycker till om kvalitet i litteratur för barn och unga

Stockholms stads skolbibliotekspersonal sitter på en stor kompetens, inte sällan med stark spetskompetens. Fia Idegård, skolbibliotekarie på Engelbrektskolan, är lektör på Bibliotekstjänst och ger omdömen för böcker för barn och unga. Skolbiblioteksbloggen var extra nyfiken på hur en lektör tycker och tänker kring kvalitet på barn-och ungdomslitteratur och ville såklart ha en intervju.

Foto: Fia Idegård Foto: Fia Idegård

Hur kom det sig att du började som lektör för BTJ?

Jag fick tips av min kollega när jag började jobba som biblioteksassistent att det var ett roligt extraknäck att ha. Efter att jag hade läst litteraturvetenskap på universitetet, med fördjupning på barn-och ungdomslitteratur, kunde jag ansöka om jobb som lektör. Det är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad om ny litteratur – det är en bonus för mitt heltidsjobb också.

Vad går ditt uppdrag som lektör ut på?

Jag ska på ett kortfattat sätt (170-200 ord) beskriva bokens handling, genre, målgrupp, miljöbeskrivningar, teman, och så vidare. Omdömet ska fungera som en inköpsguide för bibliotekarierna i landet. Det är tänkt att vara värderande men inte på ett personligt sett. Subjektivt på ett mer objektivt sätt, ungefär. Vi har en mall att hålla oss till.

Hur tänker du som lektör kring kvalitet inom barn-och ungdomslitteratur?

Jag tycker att litterär kvalitet skiner igenom, oavsett genre och målgrupp. Ett välbalanserat, varierat språk, skickligt genomtänkt vad gäller handlingen, inte för förutsägbart/arketypiskt, personporträtt som känns levande och mångfacetterade och inte fördomsfulla, och så vidare.

Sedan tänker jag också som bibliotekarie att mycket av läsningen för eleverna är repetitiv för att öva språk och igenkänning, så högkvalitativ är inte alltid det viktigaste. Jag skulle ju till exempel inte som lektör klassa Dagbok för alla mina fans som högkvalitativ litteratur.

Men som bibliotekarie köper jag in dem i alla fall då eleverna älskar dem och de fyller flera funktioner (där även elevens egna läslust ingår, så klart).

Vad skulle du säga är utmärkande för en högkvalitativ skönlitterär bok för barn och unga?

Lite det jag beskrev ovan: Ett välbalanserat, varierat språk, skickligt genomtänkt vad gäller handlingen, inte för förutsägbart/arketypiskt, personporträtt som känns levande och mångfacetterade och inte fördomsfulla, och så vidare.

Gärna en viss åldersanpassning vad gäller språk och teman. Det är ju ingen exakt vetenskap, men ibland tänker jag ”Vilken bra och spännande bok! Synd att språket är så väldigt svårt”, till exempel.

Jag brukar få en glad och pirrig känsla i magtrakten när jag läser en riktigt bra bok.

Barn och unga är en stor och diversifierad målgrupp, hur tänker du kring att de ibland ”klumpas ihop”? Finns det något problem med det eller spelar det ingen roll? Eller kan kanske till och med vara gynnsamt?

Fördelen i praktiken här på skolan tycker jag är att många läsare rör sig mellan kategorierna. Jag har elever i åk 6 som läser vuxna feel good-romaner och ibland får femmorna för sig att läsa Greta Gris igen.

Nackdelen är att litteraturen ju ser så himla olika ut. Exempelvis Augustpriset borde verkligen ha en kategori för en kategori för barn och en ungdom. Hur ska en kunna jämföra en intressant bilderbok med en spännande och gripande ungdomsroman, till exempel? Jättesvårt.

Slutligen, vilken bok läser du just nu?

Jag har just lånat hem Mats Jonssons Blod i gruset från jobbet, men har inte börjat läsa riktigt än.

Privat läser jag just nu alla Jenny Colgans böcker som finns översatta till svenska (apropå feel good-litteratur).

Tack Fia!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Cilla sätter fokus på skolbibliotekens roll

Foto: Håkan Elofsson Foto: Håkan Elofsson

Cilla Dalén är skolbibliotekarie på Enbacksskolan i Tensta och hon har tilldelats Ingvar Lundbergpriset 2020  för sitt arbete med läsintresse och informationskomptens. Priset delas ut av Natur & Kultur och du kan läsa juryns motivering här. Skolbiblioteksbloggen ville såklart gratulera Cilla och passa på att ställa några frågor kring hur det kan vara att arbeta i skolbibliotek med frågor som rör läsintresse och informationskompetens.

Du har tilldelats Ingvar Lundbergpriset för ditt engagerade arbete med att öka elevers läsintresse, läsutveckling och informationskompetens. Grattis! Du måste ha fullt upp, kan du berätta hur en vanlig dag ser ut?

En VANLIG dag, när det inte är Corona-tider, brukar innehålla ett par lektioner med grupper från f-3 då vi läser, samtalar, har bokprat eller arbetar med bibliotekskunskap eller så, och så får eleverna låna böcker. På Enbacksskolan är Mediateket, som bibliotekslokalen kallas, väldigt stort  så det går att jag har undervisning i ett litet rum i anslutning till lokalen och samtidigt ha öppet för högstadieelever som arbetar på sina lektioner eller hänger på rasterna. Sedan är det dessutom öppet ett antal timmar till, då jag samtidigt förbereder lektioner, jobbar med beståndet eller gör något annat praktiskt. Vissa eftermiddagar är det ”studiero” som vi kallar det när eleverna kan sitta och plugga, andra är det möten för mig eller öppet för elever från fritidshemmen. De här regelbundna grejerna bryts av lite då och då när jag har enstaka eller korta serier med lektioner för mellanstadiet eller högstadiet.

Hur ser du på läsintresse? Varför är det betydelsefullt?

För elevernas skolframgång behöver de läsa mycket mer än som hinns med på lektionerna. Mycket läsning ger snabbare avkodning, större och djupare ordförråd och en massa erfarenhet av olika texter. Om vi har ett större perspektiv så är det viktigt för livet att ha en bild av sig själv som en kompetent läsare, så man inte är rädd att ta sig an studier eller tillägna sig den information man vill ha för att delta i samhället på olika sätt. Och för att eleverna ska läsa på fritiden behövs förstås ett intresse.

Har du något tips för den som vill skapa ökat läsintresse på sin skola?

Det ÄR knepigt. Jag tror inte det finns EN lösning, utan vi behöver göra en massa saker. Grunden är förstås ett gott arbete av lärarna med läsförmåga inklusive läsförståelse. När skickliga lärare arbetar med gemensam läsning av böcker så ger det eleverna en massa – goda erfarenheter av läsning, hjälp att knyta an till texterna, strategier att använda för läsning av andra texter etc etc. Men förutom det tror jag att eleverna behöver få tid i skolan till att läsa böcker de valt själva, att välja och läsa böcker på egen hand är också en kompetens som behöver tränas. Och så behöver vi lyfta fram litteratur och texter av olika slag i en massa olika sammanhang. Läsande förebilder är viktigt, både vi vuxna och andra elever. Med mera med mera. Det finns så mycket bra att göra, det svåra är väl att prioritera det som ger bäst effekt. Och att envist hålla i över tid.

På vilket sätt är skolbibliotekarien viktig för elevernas informationskompetens?

Jag tror faktiskt att det är själva informationssökningen, inklusive sökkritiken, som vi framför allt måste hjälpa till med. Där upplever jag det som att de flesta lärare inte har samma bild av vad man behöver kunna, som vi bibliotekarier har. Jag tycker t ex att det är viktigt att förstå hur artiklar på Wikipedia blir till, hur Google sorterar sina träffar och vad det kan finnas i en låst databas som inte finns fritt på webben. Men visst, källkritik är det många bibliotekarier som är urskickliga på också.

Hur lägger du upp ditt arbete på skolan när det kommer till informationskompetens?

Ungefär så här brukar det bli, inte så märkvärdigt men en bra grund när man får till detta med alla klasser:

F-1: alla texter har upphovsmän, böckerna i biblioteket är sorterade på olika sätt, det finns faktaböcker och skönlitteratur

2-3: kunna hitta bland faktaböckerna, söka i bibliotekskatalogen, vad är Internet, hur funkar Google, olika sätt att använda faktaböcker

4-6: skolans databaser, Wikipedia och kanske Wikimini, mer om Google.

7-9: mer om allt

Vissa år har vi gjort fler bra grejer, men det har varierat lite.

Tack Cilla och återigen grattis!

Vill du höra mer av Cilla? Läs hennes blogg eller ratta in podden Kurage, där hon fördjupar sina tankar kring skolbibliotek ytterligare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Barnkonventionen har blivit lag – uppmärksamma den i skolbiblioteket

Happy classmates running and holding hands on campus

Totalt 196 länder har skrivit under och för­bundit sig att följa barnkonventionen (dock inte USA).  I Sverige har den varit lag i drygt fyra månader, men ratificeringen gjordes 1990. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

  1. Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad
  2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet
  3. Alla barn har rätt till liv och utveckling
  4. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras

Hela barnkonventionen kan du hitta till exempel här hos Unicef (det går att välja mellan en kort och en lång version).

Strax innan coronarestriktionerna hade jag möjlighet att lyssna på en föreläsning av Johanna Wester med namnet Barnets rättigheter – bibliotekets möjligheter.

Även om jag nog generellt tycker att jag har ganska bra koll på barnkonventionen så fick föreläsningen mig verkligen att reflektera över innehållet. Vad skulle kunna bli bättre? Hur står det till exempel egentligen till med barnens delaktighet i skolbiblioteket? Johanna tipsade om att Rädda barnen har en medinflytandestege som visar skillnader på faktiskt inflytande. Delaktigheten behöver vara på riktigt för att räknas, men däremot behöver inte barnen bestämma allting själva för att de ska vara delaktiga. Av rättighetsskäl publicerar vi inte stegen här på bloggen men sök på ”medinflytandestegen” och ”Rädda barnen” så hittar du den. Denna stege kan användas för att fundera över och analysera den egna verksamheten men är också användbar när man behöver göra en barnkonsekvensanalys.

Om vi tittar ut över världen så ser det tyvärr inte alltid ut som om barns rättigheter beaktas i den utsträckning de borde enligt konventionen. Vad händer egentligen om ett land bryter mot konventionen trots att man ratificerat den? Svaret är ingenting (!) och det kan ju kännas tröstlöst, som att det inte spelar någon roll. Men Johanna vände på steken och berättade att man kan se på det på ett annat sätt – allt vi gör är i grunden produkter av vår fantasi. På samma sätt som vi har valutasystem, röd/grön gubbe, att vi skålar med glas, står till höger i rulltrappan etc. Vi bestämmer och upprätthåller! Genom tjat och att verkligen avvända dokumenten så blir de levandegjorda. Mänskligt beteende kan förändras och det vi gör i det lilla kan påverka det stora! Astrid Lindgren sa såhär i sitt berömda tacktal Aldrig våld! då hon mottog den tyska bokhandelns fredspris 1978:

” Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror vi måste börja från grunden. Med barnen.”

Foto: Jenny Karlsson Foto: Jenny Karlsson

Här kommer några tips på sidor där det finns material om barnkonventionen att arbeta med tillsammans med eleverna i skolbiblioteket:

  • Barnombudsmannen har skapat sidan Mina rättigheter med material riktat direkt till barn 2-18 år och här finns även en sida för pedagoger.
  • Barnfonden har vad de kallar en verktygslåda om de fyra grundprinciperna (artikel 2, 3, 6 och 12) och övningar relaterade till dessa. För åk F-6. Materialet är framtaget i samarbete med Btj.
  • Sist men inte minst ett boktips: Vad är ett barn? av Beatrice Alemagna. En bilderbok där texten består av påståenden som man kan fundera över som t ex ”Barn har små händer, små fötter och små öron men det betyder inte att deras tankar är små” och ”Alla barn är små människor som en dag kommer att förändras”. (Finns på Cirkulationsbiblioteket och har en handledning).vad-är-ett-barn (002)
Svensk biblioteksförening delar ut utmärkelsen Elefanten till bibliotek eller bibliotekspersonal som satsar extra på den viktiga frågan kring elevinflytande och-delaktighet. Priset ska belöna en verksamhet eller en person som i en bibliotekskontext föredömligt har
arbetat med att stärka barns rättigheter, i enlighet med FN:s konventionen. Eleverna är de som nominerar och du hittar nomineringslänken via bland annat Barnens bibliotek.

/Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulent

Vad händer i ditt skolbibliotek under Världsbokdagen?

Pupils reading books at elementary schoolSnart är det dags! Världsbokdagen instiftades av Unesco 1995 och är en temadag som syftar till att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Världsbokdagen infaller alltid den 23 april och är ett utmärkt tillfälle att fokusera på läsning och litteratur i skolbiblioteket. Har du redan bestämt dig för vad du ska hitta på i skolbiblioteket eller funderar du fortfarande? Skolbiblioteksbloggen har sammanställt några förslag och idéer som förhoppningsvis kan inspirera dig i ditt arbete.

Jag önskar dig en härlig och inspirerande Världsbokdag!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Fritidshem och skolbibliotek – idéer för att stärka samarbetet

kollage med bilderböcker Foto: Jenny Karlsson

Nu är satsningen på att stärka samarbetet mellan skolbibliotekspersonal och personal i fritidshemmen, som vi skrev i juni förra året, avslutad. Några skolor fortsätter dock med arbetet vårterminen ut. Bland dem som har deltagit har entusiasmen varit stor och många aktiviteter har varit igång på fritids och i skolbiblioteken. Arbetet på de olika skolorna har utgått från samma böcker men den stora bredden vad gäller val av metoder har varit inspirerande att få ta del av. De stora variationerna visar att böcker är en bra utgångspunkt för att arbeta med estetiska lärprocesser samt textsamtal och berättande som stärker språkutvecklingen. Allt passar kanske inte alla men alla kan hitta något som passar dem!

Huvudsyftet att stärka samarbetet har lyckats på majoriteten av skolorna. Det har också framgått tydligt att skolledningens stöd har stor betydelse för ett ökat samarbete. De stora utmaningarna har varit att få tid till gemensam planering samt strul med eller brist på teknik på skolorna.

Några råd från de deltagande skolorna till andra skolor som vill utveckla samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem och använda böcker som utgångspunkt är:

  • Avsätt tid till gemensam återkommande planering och reflektion
  • Anpassa gruppstorleken till aktiviteten
  • Visa upp vad som görs och låt det ta tid. Om barnen ser vad andra gör så blir de ofta sugna själva
  • Introduktionen är viktigt för att få med eleverna
  • Utgå ifrån vad eleverna vill
  • Viktigt att ha skolledningens stöd
  • Man kan inte göra allt som vanligt, var flexibel och anpassa arbetet till fritids rutiner
  • Gläds åt det som blir gjort istället för att sörja det som inte blev av

Vi har sammanfattat satsningen på två sätt för den som är intresserad av att läsa mer – dels genom en rapport, dels genom att samla in praktiska idéer från de deltagande skolorna i en idé- och metodbok. Vi hoppas andra skolor kan hitta inspiration i detta material.

Stort tack till de skolor som deltagit med liv och lust i satsningen: Ekholmsskolan/Lillholmsskolan, Elinsborgsskolan, Kristinebergsskolan, Kungsholmens skola, Oxhagsskolan, Sköndalsskolan, Sundbyskolan.

Foto: Katarina Mörk Foto: Katarina Mörk

/Maria Ronnås och Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulenter

Skolbibliotek på distans – tips och råd för din verksamhet

LU-47310438Just nu befinner sig skolsverige i en vardag som är i snabb förändring på grund av omständigheter bortom vår kontroll. Våra elevers rätt till studier är dock oförändrad. Det gäller alltså för oss att tänka till och fundera kring hur vi kan stötta våra elever och lärarkollegor. Skolbiblioteksbloggen har således samlat tips och förslag på vad du kan göra om du själv, dina  lärarkollegor eller elever arbetar från distans. Kanske kan även du som är kvar på skolan hitta något matnyttigt i dagens inlägg.

Håll dig uppdaterad:

Hur kan du stötta dina elever och lärarkollegor?

  •  Ta hjälp av digitala verktyg och spela in dig själv när du har sagostund eller läser högt. Eller kanske har du dagens boktips eller dagens dikt? Då håller du kvar din relation till eleverna och hjälper dem att stärka och bibehålla läsglädjen
  • Du behöver inte göra en film, du kan kanske utnyttja sociala medier som exempelvis Instagram för att sprida läsglädje?
  • Annonsera gärna för eleverna att du är tillgänglig för Fråga bibliotekarien-chatt på Teams, exempelvis på Skolplattformen. Där kan elever och lärare ställa frågor om exempelvis informationssökning och boktips. Du behöver kanske inte vara tillgänglig hela tiden utan kan avgränsa tillgängligheten till vissa tider under skoldagen
  • Förläng lånetiden för att undvika att dina elever får påminnelser eller spärras om de inte har möjlighet att återlämna sina böcker inom den ordinarie lånetiden
  • Tipsa om Bibblix. Det är en e-boksapp som drivs av Stockholms stadsbibliotek och du behöver lånekort och PIN-kod. Den primära målgruppen är yngre elever men det finns även litteratur för äldre elever. Denna app är till för fritidsläsning, inte skolläsning
  •  Alla stadens elever har tillgång till Inläsningstjänst hemifrån. De har mycket lättläst inläst material men även en hel del annat. De har nyligen öppnat upp Polyglutt, vilket gör att eleverna även får tillgång till inlästa böcker på andra språk än svenska
  • Ugglo har just öppnat upp för att eleverna i staden ska kunna logga in hemifrån under den situation som nu råder, detta gäller i dagsläge endast de 40 skolor i staden som har testperiod på Ugglo. Ugglo har inläst material för olika åldrar
  •  Påminn om att Världens bibliotek har inlästa böcker och e-böcker och kräver registrering. De språk som finns tillgängliga är:
    • arabiska
    • bosniska, kroatiska och serbiska
    • persiska
    • somaliska
    • tigrinska
    • turkiska
  •  Ska dina elever arbeta med klassisk litteratur är Litteraturbanken en digital resurs som eleverna når hemifrån. Här finns bland annat fulltextmaterial och visst inläst material. Det finns dikter, noveller och prosa samt lärarhandledningar
  •  Stockholmskällan samlar undervisningsmaterial för gymnasieskolan som funkar bra att arbeta med på distans och de uppdaterar sidan löpande
  •  På SLI.se/medioteket  hittar du bland annat filmer som berör kroppens immunförsvar men även mycket annat som kan passa de områden som eleverna arbetar med just nu. Du kan även skapa egna filmklipp under fliken Dela/Skapa klipp, som du hittar under mediespelaren. Sedan kan du skicka filmklippet till dina elever. Då kan de logga in på sitt elevkonto för att kunna titta på klippet
  • Förvaltningen har skapat en sida där du hittar tips för hur du stödjer eleverna i sina studier hemifrån. På sidan finns också information om ett Team, där du kan dela erfarenheter med dina kollegor inom alla skolformer i Stockholms stad. Sidan kommer att byggas på med verktyg och tips fortlöpande. Sida om att studera hemifrån med digitala verktyg
  • Kom ihåg att alla centrala lärresurser såsom exempelvis databaser nås via Skolplattformen. Detta kan särskilt vara en resurs för de gymnasieelever som arbetar med sitt gymnasiearbete just nu

Hur kan du arbeta med att utveckla din verksamhet på distans?

  •  Om du arbetar på distans kan du passa på att läsa in dig på ditt bestånd
  •  Du har kanske möjlighet att se över både ditt bestånd och dina elev-och lärarkonton i biblioteksdatasystemet? Tänk på att du behöver VPN för att nå Book-IT på distans. Vet du inte riktigt hur du ska göra? Kontakta skolans ITK eller IT-tekniker
  •  Du skulle även kunna arbeta med din lokala handlingsplan för skolbiblioteket. Du hittar stöd och hjälp på Skolverkets hemsida och från IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek
  •  Du kan även utnyttja tiden till att planera framtida lektioner eller projekt. Ska du samarbeta med en lärarkollega? Utnyttja Planner i Teams, det finns en e-kurs i Utbildningsplattformen för dig som är nybörjare OBS! Du behöver inte koppla upp dig till VPN för att nå Utbildningsplattformen och du behöver inte anmäla dig för att gå en e-kurs

Hur kan du själv förkovra dig inom uppdraget?

Har du fler förslag? Skriv gärna i kommentarsfältet!

Ta hand om dig själv och andra!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Skolbiblioteket i det systematiska kvalitetsarbetet – hur kan du gå till väga?

Happy kids reading a book together on the floorHur kan skolbiblioteket integreras i undervisningen och på vilket sätt kan verksamheten där bidra till elevernas måluppfyllelse?

Om detta berättar Angela Svensson, rektor på Sjöängsskolan i Älvsjö i filmen Värdet av skolbibliotek. Hon visar på hur en skolbiblioteksplan kan påverka utvecklingen på skolan och på vilket sätt skolbibliotekarien Helene Andersson Thörnfeldt bidrar till elevernas lärande.

Med ett aktivt och integrerat skolbibliotek stärks elevernas språkförmåga, kritiska tänkande och digitala kompetens. Avgörande är att biblioteket är bemannat och att den som arbetar där har relevant kompetens för att driva och utveckla verksamheten där.

Stockholms stad har en skolbiblioteksplan som ger riktlinjer och stöd för hur ett utvecklingsarbete kring skolbibliotek kan gå till. Planen reviderar vi nu och samlar in synpunkter från olika skolformer. Ett antal skolbibliotekarier, elever, skolledare och pedagoger deltar i det referensarbetet.

En väl förankrad skolbiblioteksplan bidrar till att lägga en bra grund för ett starkare samarbete på skolan kring elevernas lärande och underlättar integreringen av skolbibliotekets verksamhet på skolan.

Sjöängsskolans bibliotek i Älvsjö fick utmärkelsen Ett skolbibliotek i världsklass förra året. Du kanske också arbetar på ett skolbibliotek som lever upp till kriterierna får att få priset. Då är det bara att sätta igång och skicka in ansökan.  Du hittar mer information på DIK:s hemsida.  

/Maria Ronnås & Lotta Metcalfe

Skolbibliotekskonsulenter

Uppmärksamma Internationella kvinnodagen i ditt skolbibliotek

CM-SP10100

Nu på söndag 8 mars infaller Internationella kvinnodagen och har uppmärksammats sedan 1977, på initiativ av FN. Läs mer om Internationella kvinnodagen på Nordiska museets sajt. Skolbiblioteksbloggen bloggade om dagen redan ifjol men det finns mycket nytt att tipsa om som du kan använda i din verksamhet.

Foto: SLI Foto: SLI Foto: Heléne Andersson Törnfeldt Foto: Heléne Andersson Törnfeldt

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent