Visar alla blogginlägg med kategorin:
Sociala medier och bloggar

Hur ska jag få mina elever att gilla läsning?

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Och vinnaren är…

Fotograf: Annelie Drewsen Fotograf: Annelie Drewsen

Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola har i år tilldelats Greta Renborgs pris för god marknadsföring av bibliotek. Svensk biblioteksförening delar årligen ut priset och du kan läsa mer om priset här. Här kan du även läsa deras intervju med Cilla och här kan du följa hennes blogg. Hjulsta grundskola arbetar intensivt med ALMA och här kan du läsa mer om skolans arbete. Skolbiblioteksbloggen kunde inte låta bli att själv ställa några frågor…

1. Grattis Cilla! Vi börjar i ”sportanda”, hur känns det?

Tack – det känns bra förstås.

2. Hur tänker du kring marknadsföring kring bibliotek?

Jag har nog inte tänkt så mycket, mera gjort. Jag vet att det utförs en massa bra arbete på skolbibliotek runt om i Sverige, samtidigt som många skolledare fortfarande inte förstått varför de ska anställa bibliotekarier. Så min ambition är att en del av mitt arbete ska bli synligt utanför min skola, men också att jag ska bidra till att andra skolbibliotekarier syns. En bra grej är stafettkontot på Instagram som heter Skolbibliotekarierna. Det är Lena Moser på Gärdesskolorna och jag som driver det, och alla som jobbar i skolbibliotek får vara med och visa upp sin verksamhet.

3. Vad vill du uppnå med din marknadsföring?

Att bra skolbiblioteksverksamhet syns så att beslutsfattare har vett att se till att det finns bemannade skolbibliotek på varenda skola. Jag försöker också alltid
sprida en god bild av min skola. Vi har fantastisk personal och härliga elever – vi har låga betyg i årskurs nio men skolan och undervisningen är mycket bra,
eleverna lär sig massor!

3. Finns det något som en bibliotekarie kan tänka på i sin vardag för att stärka marknadsföringen av biblioteket som sådant och/eller ”sitt” bibliotek?

Marknadsföring kan förstås vara mycket mer än det jag gör. Men om vi fortsätter med det där att sprida bilden av skolbiblioteksverksamhet utanför den egna skolan så tror jag att många kanske är lite för blygsamma. De tror att det bara är intressant att berätta om sitt arbete om man gör något väldigt speciellt. Men vår yrkesgrupp behövs i skolorna på många olika sätt och alla de sätten behöver lyftas fram. Att bygga ett bra bibliotek med aktuell barn- och ungdomslitteratur som är attraktivt ordnad – det är inte alla skolor som har en bibliotekarie som fixar det. Sedan samarbetar vi med lärare, vi stöttar på olika sätt runt litteratur
och informationssökning och källkritik. Det är också viktigt och värt att berätta om, även om det inte alltid är nyskapande och spännande grejer vi gör.  Gott grundarbete i skolbiblioteken behöver synas mer, rektorer ska förstå vad de missar när de inte har bibliotekarier i sina skolor.

4. Som pristagare av Greta Renborgspriset ska en verka i hennes anda. En viktig del av det är att få besökarna att erövra biblioteket. Hur får du dina elever på Hjulsta grundskola att erövra sitt skolbibliotek?

Haha, erövra? Jag har inte läst något om Greta Renborg än, jag måste nog läsa på. Men eftersom våra elever är regelbundet i biblioteket så tror jag att de känner sig rätt hemma. Jag känner inga behov av att locka elever till biblioteket med olika jippon.

Tack Cilla för att du ställde upp och lycka till med ditt framtida arbete!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Ett flöde i flödet

flödet ”Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. Vi är din bästa skolbibliotekskollega. I Flödet delar vi med oss av vad vi kan och djupdyker i frågor om skolbibliotek för att lära oss mer”.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, båda skolbibliotekarier verksamma i Lund, har startat skolbiblioteksbloggen Flödet. I det första pilotavsnittet som sändes i höstas berättar de om att de ville starta en pod om skolbibliotek eftersom det inte fanns någon. De har exempelvis tänkt prata om hur det kan komma sig att trots att det finns en lag som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, så är det långt ifrån så. De vill också komma med ”how-to”, dvs med råd och tips på hur man kan arbeta i ett skolbibliotek. Vad hanterar man till exempel läraren X som kommer in för vilken gång i ordningen med hela klassen utan att ha bokat tid?
I avsnitt 1 försöker Lotta och Klara att svara på frågan ”Vad är ett skolbibliotek?” och i andra avsnittet pratar de om gallring i skolbiblioteket.
Flödet finns på att lyssna på antingen i Itunes eller Soundcloud https://soundcloud.com/user-733148833/sets/floedet. Flödet finns även att följa på Twitter under namnet Flodet_podden

/Anja Sahlstedt

Upphovsrätt på rätt sätt (eller: Så lugnar man en regering)

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

11000 par kritiska ögon

abstract-19141_1920

Alla kan luras av falska nyheter – oavsett om man är grundskoleelev eller professor.
(Från https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/)

I Forskarfredags massexperiment 2017, Nyhetsvärderaren, deltar 11 000 högstadie- och gymnasieelever för att få svar på frågan: Hur trovärdiga är ungas nyhetsflöden? I experimentet kommer forskare, lärare och elever att tillsammans undersöka vilka nyheter som rör sig i högstadie- och gymnasieelevers digitala flöden, samt utveckla och testa ett verktyg för att lära elever källkritik i digitala medier. Forskning säger att det bästa sättet att avgöra hur pass trovärdiga nyheter är, är att följa vissa vetenskapliga principer. Därför har det digitala verktyget, Nyhetsvärderaren, har tagits fram för att hjälpa eleverna att samla in, kategorisera och granska nyheter på ett vetenskapligt sätt. Resultatet kommer att redovisas i början av 2018. 

Läs mer på https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/nyhetsvarderaren/

Forskarfredag tipsar också om artikeln Gör eleverna till nyhetsgranskare i Lärarnas tidning, som handlar om forskaren Thomas Nygren som är en av de som utvecklat Nyhetsvärderaren. Han berättar bland annat om sin oro för att eleverna inte får de grundläggande kunskaperna i historie- och samhällskunskapsämnena som är nödvändiga för att kunna lära sig att urskilja de stora strukturerna. Man måste alltså ha en allmänorientering och känna till hur saker och ting hänger ihop för att kunna värdera det man läser och hör.

/Anja Sahlstedt

Mata vargar med humor?

En morfar säger till sitt barnbarn: En kamp mellan två vargar pågår inom mig. Den ene är ond; han är oro, arrogans, egoism och lögner. Den andre är god; han är framtidstro, fred, med- känsla och sanning. Det är en kamp som pågår inom oss alla.

Barnbarnet frågar: Vilken varg vinner? Morfar svarar: Den som du matar.

Läs denna bok och mata rätt vargar.

(Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd, Ur förordet till Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker?)

I serieboken Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker? delar några av Sveriges mest kända serietecknare och författare med sig av sina berättelser om näthat och hur de gör för att hantera det. Boken har kommit till genom ett samarbete mellan Statens medieråd och bokförlaget Kartago, och är framtagen för att användas i skolan inom regeringsuppdraget No hate i arbetet för att förebygga sexism och hatyttringar.
De serietecknare och författare som medverkar i boken är: Nina Hemmingsson, Johan Unenge, Frida Malmgren, Johan Wanloo, Freja Erixån, Stephanie Abdallah, Elin Lucassi, Lina Neidestam, Alexandra Pascalidou, Ola Larsmo, Ester Eriksson och Martin Kellerman. Serieboken är gratis och laddas ner på Statens medieråds hemsida https://statensmedierad.se/publikationer/nohate/ordetarfrittmenbehoverdusagaalltdutanker.2432.html

/Anja Sahlstedt

Källkritikens dag – En dag att fira!

Kallkritikens-dag-e1489392398513

Med tanke på alla fallgropar som vi utsätts för på nätet så startade tidningen Metro för tre år sedan Källkritikens dag. Denna dag infaller idag, den 13 mars. Källkritikens dag är både ett Facebook-event som vem som helst kan delta i och en dag på Kulturhuset i Stockholm, med programpunkter och talare som på olika sätt har med källkritik att göra. För kvällens program, läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/ ForumDebatt/Evenemang/2017/Kallkritikens-dag/

Dagen till ära har Mediotekets Linda Spolén sammanställt en resurssamling med material om källkritik.

Blogginlägg om informationssökning och källkritik: http://pedagogblogg.stockholm.se/pedagogisktcafe/2017/02/27/sa-har-lar-du-dina-elever-att-soka-information-och-vara-kallkritiska/

Skolverkets moduler kring digitalisering: Kritisk användning av nätet https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet

Statens medieråds material: Barn, unga och medier: https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html

Propaganda och bilders makt: https://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt.1845.html

Viralgranskaren: http://www.metro.se/viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen lilla viralgranskaren: http://www.metro.se/artikel/ladda-ner-lilla-viralgranskaren-l%C3%A4rarhandledning-i-k%C3%A4llkritik

Årstaskolans prisbelönta sida Riktigtsant: www.riktigtsant.se

Internetstiftelsens guide Källkritik på internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/

Ha en trevlig – och källkritisk! – dag.

/Anja Sahlstedt

No hate-dagen – Kärleksbomber faller i sociala medier

Utskrift

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. 

För tredje året i rad hålls en stor manifestation i sociala medier på No hate-dagen den 4 november och målgruppen är i första hand barn och unga mellan 11 och 18 år.  Emellertid kan alla delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE.

Veckorna före och efter denna dag sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier för att kunna ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet. De har tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat och samlat det på sin hemsida.

No Hate Speech Movement vill göra internet till en bättre plats och enligt Statens medieråd ska detta göras genom att bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. 

Så sätt igång och kärleksbomba!

Och kolla in materialet på Statens medieråds hemsida; http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/sakanskolorochbibliotekmotverkanathat.1673.html

/Anja Sahlstedt

coverphoto-2-850x315px fb-omslagsbild-1-850x315

Vår plats i Enskede

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

- Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Människor som inte läser böcker är smartare

I en artikel i Göteborgsposten den 21 oktober skriver Emanuel Karlsten om att forskare i en studie med tio tusen deltagare kunnat vetenskapligt bevisa att bokläsare har sämre analysförmåga. Detta beror på att man genom att mata sig med färdiga berättelser försämrar möjligheten att ta till sig verkligheten och studien visar också att de som aldrig läser är smartare än genomsnittet. Enligt Karlsten så uppmanas nu världens skolor att slänga ut böcker och…

Lugn. Han skojade bara. Det finns inte någon sådan studie.FullSizeRender-2 Han fortsätter med att berätta att det som däremot finns på riktigt är en studie som visar att 59% av alla artiklar som sprids i de sociala medierna delas utan att läsas. Man läser alltså rubriken och ingressen och sen klickar man på dela! Tjoff!

Som ovan exempel tydligt visar på är hur viktigt det är att fortsätta att läsa hela artikeln – ända till sista punkt. Enligt statistiken är det bara 41% som läser hela texten innan de delar. Resten gillar och delar utan att egentligen ha koll på innehållet och bidrar därmed till virala stormar på nätet.

En sedelärande historia om att vi alla har ansvar för att tänka en extra gång innan vi för något vidare på nätet. Att vara källkritiskt tänkande alltså. För det var väl sant det han skrev om den sistnämnda studien?!?

/Anja Sahlstedt

Läs hela Emanuel Karlstens artikel här: http://www.gp.se/nöje/kultur/forskare-människor-som-inte-läser-böcker-är-smartare-1.3891017