Visar alla blogginlägg med kategorin:
Sociala medier och bloggar

Vikten av att viralgranska

Jack Werner – en viralgranskande viralgranskare

Jack Werner är en av grundarna till ”Viralgranskaren” i tidningen Metro och har under flera års tid guidat oss i den djungel av halvsanningar och osanningar som sprids på nätet. Förutom att han i allmänhet är journalist, bloggare och debattör, så är han i synnerhet författare till ”Creepypasta: spökhistorier på nätet”. Efter att ha föreläst för ett gäng gymnasieungdomar kom han direkt till oss på Medioteket, och kunde konstatera att vi var oändligt mycket mer lättskrattade än gymnasisterna, som knappt drog på munnen under hela föreläsningen. Utgångspunkten för hans föredrag är dock inte så mycket att skratta åt, för den handlar helt enkelt om att man dagligen och ideligen utsätts för en mängd tveksamma inlägg på de sociala medierna, och att man ofta inte varken reflekterar eller reagerar på innehållet. Hans föredrag var en nyttig påminnelse om vikten av att VIRALGRANSKA ofta och mycket.

Och vad innebär då detta viralgranskande för oss som vilset trevar oss fram i internets till synes oändliga hav? Ja NE beskriver ordet viral som ”viral (jämför virus), term som avser snabb (”virusliknande”) spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, och ordet granska som att ”noggrant undersöka vanl. med hjälp av synen, men äv. med känsel o.d.; ofta för att kontrollera och ev. korrigera färdig produkt, uträkning m.m”.

Jack Werner gav oss sin egen något mer målande beskrivning av innebörden av att VIRALGRANSKA:

V – Vakna – Vidden av vad det innebär att man/du/jag publicerar oss.

I – Inse din makt – Vi är osannolikt, obeskrivligt många som använder sociala medier.

R – Riskanalysera – Vad är de största riskerna med att dela?

A – Avväg – Tänk etiskt publicistiskt inför varje publicering.

L – Leta beståndsdelar – Är det för bra för att vara sant? Kolla bilder, namn, plats, tidpunkt och källa.

G – Genomskåda satir – Är det verkligen på riktigt eller finns det en liten satirisk bakgrund?

R – Research – Kolla upp varifrån bilderna, texterna etc kommer? Var togs den här bilden – egentligen?

A – Anmärk – Ligg på med jobbiga frågor, visa att du har koll.

N – Nyansera – Har båda sidorna kommit till tals? Här är en källa – litar vi på den?

S – Se sägnerna – Skaffa dig kunskap för att kunna urskilja det som sprids på nätet. Har du kanske hört det förut? Känner du igen det?

K – Kvalitetsmarkera – Samla på dig trovärdiga källor.

A – Agera – Anmäl. Anmäl igen. Och igen.

Och sist, men på långa vägar inte minst:

T – Tro aldrig att något är för dumt att spridas!

För sprids, det gör det. Och även om det kommer aldrig så många viralgranskare och säger att en publicerat inlägg är lögn och osanning så är skadan i många fall redan skedd. För någonstans i bakhuvudet ligger det ändå kvar; Var det inte lite sant ändå? Ingen rök utan eld?

Jag känner att jag absolut måste lära mig mer. Mycket mer. För det är så lätt att bara köpa allt som man hör och det är så enkelt att bara tro på det man ser. Men jag har i alla fall vaknat och insett min makt och från och med nu ska jag alltid fråga mig om det är för bra för att vara sant. Ju fler vi är som noggrant undersöker denna ”virusliknande spridning av något fenomen mellan individer eller i sociala nätverk”, desto större är chansen att kontrollera, och om möjligt korrigera, halvsanningar och osanningar. Men det är inte lätt att veta vem man ska lita på så att man blir vägledd på rätt sätt? Ja, vem kan man egentligen lita på? Skolbibliotekarien så klart!

/Anja Sahlstedt

Mycket MIK blir det

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Telefontornet_1890.jpgMedie- och informationskunnighet (MIK), informationskompetens, digital literacy, den fjärde basfärdigheten – kärt barn har många namn. MIK är ett självklart fokus för oss som arbetar med skolbiblioteksutveckling. Det som är så spännande med begreppet är  försöket till helhetsgrepp och betoningen på användningen och egen produktion av information och medier. Att vara medie- och informationskunnig handlar om att ha både ”kunskap om”, och ”förmågor och färdigheter att…”

Ikväll är ”Medie- och informationskunnighet i den digitala eran” temat för kvällens Pedagogisk café.  Då berättar bland annat  Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser om inspirerande projekt med utgångspunkt i skolbiblioteket och MIK. Linda Spolén pratar om finesserna kring bildsök i Google.

På Medioteket har vi under året ökat fokus på hur lärare och skolbibliotekspersonal kan arbeta med MIK i skolan.

Till våren erbjuds återigen Grundkurs i informationskompetens och källkritik för skolbibliotekspersonal tillsammans med 1-2 pedagoger på skolan. Under kursen fördjupar sig deltagarna i effektiv informationssökning, val av källor, källkritik, upphovsrätt och creative commons.  Under hösten har vi föreläst om vikten av att arbeta med MIK i klassrummet på flera skolor, till exempel Eriksdalsskolan, Husbygårdsskolan och Thorildsplans gymnasium. Gymnasieavdelningen har också haft en egen satsning på MIK under hösten. Det är ju så klart särskilt angeläget i och med en-till-en-satsningen. Inom denna har stadens gymnasieskolor alla fått erbjudande om ett kompetensutvecklingspaket som vi på Medioteket utformar utifrån skolans behov och i samarbete med skolans gymnasiebibliotekarie.

Det finns mycket att fundera på kring begreppet MIK.  Hur skiljer sig ‘MIK’ från det vedertagna begreppet ‘informationskompetens’? Vad innebär det egentligen att vara digitalt kompetent?  På vilka sätt är MIK integrerat i våra läroplaner? Och hur ser ut i andra länders läroplaner? Samtalet fortgår. Vilken är din infallsvinkel?

Vi är glada över den spridning MIK-begreppet fått och ser fram emot vad det kan betyda, dels för elevernas kunskapsutveckling. Dels för att lyfta och utvidga skolbibliotekens funktion i stadens skolor.

Elin, Emma och Linda

Lucka 11: Barnens bibliotek

Barnens bibliotek är en webbplats sprängfylld av boktips, läsinspiration och skrivinspiration för barn. Det är också en guldgruva för alla som arbetar läsfrämjande med barn och vill få nya idéer.

Boktips finns i text, på teckenspråk, som boksånger :) , tematiserade, åldersindelade osv. Här finns också apptips, sajttips, författarintervjuer, spel och mycket, mycket mer. För aspirerande unga författare finns skrivtips och plats att lägga upp egna texer. De barn som vill kan skapa egna krypin och samla boklistor och visa vad de läser just nu. Titt som tätt finns här också tävlingar, just nu en julkalender med chans att vinna böcker varje dag fram till jul.

Hos Barnens bibliotek finns också Barnbokskatalogen och Bokjuryn barnens egen omröstning om årets bästa böcker. För vuxna finns här tips på sätt att arbeta med Bokjuryn.

Barnens bibliotek finns bara på webben och har ingen koppling till ett specifikt fysiskt bibliotek. Titta in och kolla runt och låt er inspireras!
 

Lucka 6: Bokcirklar.se

Bokcirklar.se är platsen för alla som vill diskutera sin läsning. Här kan du gå med i en redan aktiv öppen cirkel eller skapa en egen för din specifika grupp. Testa att föra digitala bokdiskussioner med elever mellan lektionstillfällen, kanske kan ni göra det tillsammans med elever på en annan skola?  Är du rädd att eleverna inte vågar skriva vad de tänker om cirkeln är öppen? Använd en dold cirkel som bara syns för inbjudna. Varför inte starta en cirkel för skolans lärare och diskutera aktuell barn- och ungdomslitteratur?

Lucka 2: Cirkbloggen

Cirkbloggen kan du som arbetar med böcker och läsning

– läsa mer om aktuella böcker för barn och ungdomar 
– hitta böcker som passar för gemensam läsning och samtal
– hitta böcker inom olika genrer och teman
– hitta läsnycklar, diskussionsguider och lärarhandledningar
– få mer information om Cirkulationsbiblioteket.

Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga. Böckerna lånas ut i klassuppsättning till lärare i Stockholms skolor. Det är ett komplement till skolbiblioteket. Du som arbetar i skolbiblioteket kan med fördel använda Cirkbloggen  för bokbevakning och inköpsstöd!

Viktigt om ungas integritet på nätet

Nu i veckan gick Internetdagarna 2013 av stapeln. De anordnas av .SE, det vill säga Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som sprider  kunskap om nätet bland annat genom gratis internetguider om upphovsrätt, webbpublicering, källkritik med mera. Det är också de som håller i tävlingen Webbstjärnan.

Ett av de program som deltagarna kunde välja bland på Internetdagarna handlade om elevers integritet på nätet.

Där diskuterades frågor som 
– Hur personliga måste våra elever vara inför pedagogerna?
– Hur mycket information om dem själva ska de behöva lämna ut på en blogg?
– Är det självklart att de måste skriva under sitt eget namn?
– Kan pedagoger kräva att elever registrerar sig för konton som Instagram och Gmail, där det ibland finns en åldersgräns?
– Hur mycket integritet får eleverna ha, utan att hamna i konflikt med vad som förväntas av dem?

Detta är otroligt viktiga frågor som man som vuxen i skolan måste ta ställning till.

På .SE:s webbsidor kan du ta del av föreläsningarna och läsa mer i ”Ungas integritet på nätet”. Det är en guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna. Såsom till exempel skolbibliotekarier.

/Linda & Elin
Skolbiblioteksgruppen

Strindberg är död – Leve Strindberg!

Efter ett år fullspäckat av aktiviteter och firande, lägger sig åter lugnet kring en av våra stora nationalskalder. Samtidigt har årets alla evenemang och projekt skapat fantastiska förutsättningar för att August Strindberg  ska kunna återupplivas varje skolår på många olika sätt.

Medioteket har medverkat rejält i firandet!  Målet för Utbildningsförvaltningens projekt Ett halvt ark papper var att skapa en gemensam läsupplevelse för stadens alla elever med utgångspunkt i Strindbergs kända kortnovell. I  Stockholmskällan har Strindberg ägnats extra uppmärksamhet.

I Skolbiblioteksgruppens projekt Unga möten med August har navet varit skolwikin,  August-2012. Där har lärare, elever och skolbibliotekarier kunnat sprida och dela med sig av sina arbeten och idéer och samtidigt inspireras och lära av andras. Med wikin ville vi belysa ”hela” August Strindberg, utifrån så många ämnen och perspektiv som möjligt. Därför finns sidor som motsvarar de flesta skolämnen.  Det finns litteraturförslag och länkar till andra Strindbergresurser, liksom quiz för att utmana lek- och tävlingslusten.

Strindbergsåret och projekttiden är slut och det är dags att avrunda, summera och redovisa projektet,  som genomförts med Kulturrådets bidrag för läsfrämjande insatser. Förhoppningsvis lever wikin vidare som en enkel databas som skolbibliotek kan använda och förmedla till lärare och elever, när de behöver idéer för hur man kan jobba med Strindberg.

Varmt tack alla lärare som delat med sig av lektionsupplägg och elevredovisningar!  Jättekul med ålderspridningen, från lågstadiet till gymnasiet! Även geografiskt är spridningen härligt stor, med skolor från norr till långt ner i södra Sverige!  Och som om inte det var nog så har vi även skolor i Belgien och på Åland bland de medverkande!

Det är nästan omöjligt att välja ut några, bland alla fina exempel på Strindbergarbeten.  Men ta gärna en titt t ex på konstverken  som skapats av lågstadieelever på Enskedefältets skola i Stockholm eller arbetsuppgifter  och redovisningar  från Stockholmsgymnasiet ISSR. Sågbäcksgymnasiet i Huddinge bjuder på ett fantastiskt kompendium,  Strindbergs smörgåsbord. Eller kika på en filmredovisning från skolan i Bryssel!

Kulturaktörer som museer, teatrar,  informationsdatabaser mflr berättar på egna sidor om sina Strindbergresurser för skolan. Vi är så stolta och glada över det finfina samarbetet med bland annat Dramawebben, Radioteatern, Litteraturbanken, Centrum för lättläst och Liljevalchs - och så Strindbergs  Intima Teater förstås, som inte bara medverkat i wikin, utan som också ställde upp som värd och bjöd på teaterföreställning vid ett välbesökt seminarium om dramatikern Strindberg.

En annan höjdpunkt var när vi presenterade Unga möten med August för utländska kulturjournalister, som bjudits hit av Svenska Institutet. Extra roligt, eftersom vi gjorde det tillsammans med två av våra medverkande gymnasielärare, från ett teoretiskt och ett praktiskt gymnasium. Det blev väldigt uppskattat när de berättade om hur de själva och deras elever tänker och känner när de läser och jobbar med August Strindbergs verk.

Strindberg är död –  Leve Strindberg!  Och leve alla inspirerande, användbara resurser och uppslag som uppfunnits, utvecklats och uppmärksammats under jubileumsåret!

/Charlotte