Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Alla skolans språk ryms i biblioteket

Foto: Elisabeth Ljungdahl Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl Foto: Elisabeth Ljungdahl Fotot: Elisabeth Ljungdahl Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Idag är ingen vanlig dag för idag är det modersmålsdagen

Internationella modersmålsdagen uppmärksammas den 21 februari för att påminna oss om alla människors rätt att få tala och skriva sitt modersmål.

Foto: Unesco Foto: Unesco

Enligt Unesco, som instiftat dagen så fokuserar årets modersmålsdag på lokala språk och vetenskap. De menar att bevarandet av modersmål och lokala språk behöver mer utrymme inom forskning och utbildning. En bättre förståelse för språk är ett viktigt bidrag i arbetet mot flera globala utmaningar.

Unesco förespråkar två- eller flerspråkig undervisning i grundskolan som ett grundläggande villkor för barns fortsatta lärande.

I skolan och i samhället är språk en maktfaktor och vi kan behöva fundera över vems språk som får utrymme och på vilka villkor. Sverige är ett land som länge varit flerspråkigt. Det syns däremot inte alltid så tydligt i skolan. Hur ser det ut där ni arbetar och hur bidrar skolan till att flerspråkiga elever ges möjlighet att använda sina språk under skoldagen? Vad kan skolbiblioteket bidra med i det arbetet?

Stockholms grundskoleelever har tillgång till Mångspråksbiblioteket med litteratur på över sextio olika språk. Skolbibliotekarien kan låna in depåer av litteratur därifrån och låna ut till elever. Många elever uppskattar möjligheten att läsa på sitt modersmål.

Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist Foto: Ingalill Åkesson-Hedqvist

Världens bibliotek finns strömmande e-böcker och ljudböcker på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, somaliska och tigrinska. Alla som befinner sig i Sverige har tillgång till tjänsten och kan läsa böcker på skärmen på något av dessa språk.  Det är gratis men vill du läsa måste du först registrera dig.

Världens bibliotek är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan nationalbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige och är finansierat av Nordiska ministerrådet. Det är Kungliga biblioteket tillsammans med Internationella biblioteket som ansvarar för webbplatsen.

Världens bibliotek går att använda redan nu i en betaversion men kommer att invigas officiellt under våren 2019.

På Internationella bibliotekets hemsida finns bra och gratis länkar till fria webbresurser att använda sig av och att tipsa andra om. Via olika sidor går det att läsa texter och böcker digitalt på olika språk. Väl värt ett besök!

Hoppas ni får en fin och språkande modersmålsdag!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulent

Där barnboksveckan blev bokslukarveckan

bild: Anna Nottberg bild: Anna Nottberg

Som på många andra skolor uppmärksammade vi på Vinsta grundskola barnboksveckan. Lärarna la in extra mycket tid för både tyst läsning och högläsning, årskurs fem högläste för årskurs ett, det anordnades bokbytardag, lärare attackläste i varandras klassrum (även Anna Wadenhed från skolledningen deltog och hoppade in i en sjundeklass med en spökhistoria), lågstadiet och mellanstadiet gick litteraturtipsrundor och på långrasten fick alla som ville komma till biblioteket för högläsning.

Jag heter Anna Nottberg och arbetar i skolbiblioteken på Vinsta grundskola östra och västra. Bibliotekets ambition är förstås att biblioteket, böcker och läsning ska synas så ofta som möjligt för så många som möjligt. Därför gick jag till kökschef Andreas Laggar och tillsammans komponerade vi en litterär meny som vi kallade ”Bokslukarveckan”.

Maten på Vinsta grundskola lagas i mesta möjliga mån från grunden med minst två varmrättsalternativ per dag och en stor, matig salladsbuffé. Vi startade veckan med den Bachtinska symbolen för förnyelse: elden. Vi åt eldig korv och sotad blomkål, flammig rödkålssallad och brandkårssås. Ovanpå matdiskarna skyltade vi med böcker som Sara Lövestams ”Eld”, Sofia Nordins ”Allt ska brinna” och Mankells ”Eldens Hemlighet”. Bredvid böckerna stod informationsskyltar. Via projektor på väggen i matsalen spelades en film med en brinnande brasa.

Så fortsatte veckan med nya teman och nya bokskyltningar. Under kärleks-dagen fick eleverna välja mellan vegetarisk samtyckesgryta och fisk med romantiskt täcke, serverade med rosa kärleksmos. Under fantasy-dagen åt vi upp Dumbledores Fågel Fenix tillsammans med gyllene kvicken-potatis. Vid sidan av serverades Polyjuice-elexir för den som behövde bli någon annan för en stund (en ingefära- apelsin- och chilibrygd serverad i shotsglas). På skräckdagen fick vi häxgryta på kräldjur och kretiner serverade med myrägg och vegetarisk blodsoppa. Veckan avslutades med Pettssons & Findus pannkaksfest.

Matbuset föll väl i smaken hos både elever och personal. De skyltade böckerna efterfrågas och lånas, tipsrundevinnarna skryter stolt för de andra klasserna och i expeditionen kan man numera ibland se Sofia Palmén försjunken i första delen av Harry Potter.

Följ vårt skolkök Dela Vinsta och låt dig inspireras av ”bakom scenen”-bilder, våra varmrätter och godis från ”apoteket” – ett bord med kul inläggningar, såser och spännande nya smaker via Instagram @delavinsta

/Anna Nottberg

Vinsta grundskola

Böcker och dans- hur går det ihop?

Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka

Går det att dansa en bok och kan det vara något för skolbibliotek? Absolut! Det är både roligt och på många sätt berikande att kombinera läsning av böcker med olika skapande uttryck, där dansen är ett. Att få gestalta en berättelse med kroppen kan även locka till läsning. I Lgr 11 står det på s.10: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

Det finns flera olika projekt/verksamheter som har utvecklat idén om att det går att dansa en bok och jag vill här tipsa om två av dem. Båda har flera konkreta råd och är gjorda för att direkt kunna användas av dansoerfarna vuxna tillsammans med barn i olika åldrar. Extra bra är också att det finns länkar till specialkomponerad, instrumental, musik. Att hitta och välja musik kan annars vara ett tidskrävande moment.

  • Dansa En Bok har utarbetats av danspedagogen och koreografen Sofia Färlin-Månsson. Materialet bestående av en handledning samt musik och går att applicera på vilken bok som helst och metoden har används från förskolan och upp genom hela grundskolan. Dock tror jag att för de äldre eleverna behöver det hela modifieras en del, men materialet kan ändå användas som utgångspunkt. Handledningen finns även på finska, engelska, franska. Materialet är fritt att använda och hittas här (sidan kategoriseras mycket mystiskt som ”Gambling” av Stockholms stad (!!??), men klicka bara att ni vill fortsätta) eller här. Den som vill fördjupa sig mer kring estetiska lärprocesser i stort kan också få en del tips på vidare läsning.
  • Bokdansa! är ett projekt initierat Stockholms stadsbibliotek och Dans i Stockholms stad och län där två koreografer tillsammans med två tonsättare har jobbat fram material utifrån två olika bilderböcker; ”Stopp! Ingen får passera”! av Isabel Minhós Martins och ”Mamy Wata och monstret” av Veronique Tadjo (finns även att låna på Cirkulationsbiblioteket). Handledningar, både skrivna och filmade, samt länkar till musiken finns på Stockholms stadsbiblioteks hemsida. Allt är fritt att använda. Båda bilderböckerna fungerar toppen att använda ganska långt upp i åldrarna även om de tänkta målgrupperna är för Mamy Wata från 4 år och för Stopp! Ingen får passera! 9-12-åringar.

Behöver en vara dansare för att kunna dansa böcker? Nej, det tror jag inte alls. Det räcker med intresse och vilja. Det finns inget rätt eller fel sätt att dansa på. Så prova! Men kanske skulle det kännas skönt att ha testat lite med andra vuxna för att våga göra det på egen hand med barn? Det vore kul att ordna någon form av workshop för de som, liksom jag, tycker att detta låter intressant. Kommentera gärna här om du känner dig lockad av en sådan workshop.

/Jenny Karlsson

(Ny på Medioteket från september, tjänstledig från SSB. Fd lärare och skolbibliotekarie. Samt en av de svartklädda statisterna i filmhandledningen till Stopp! Ingen får passera! :-)

Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt

De nominerade till Augustpriset är…

a-august_grupp_03webb Från vänster, bakre raden: Anders Holmer, Clara Dackenberg, Jessica Bab Bonde, Peter Bergting. Främre raden: Uje Brandelius, Jenny Jägerfeld, Emma AdBåge. Foto: Sören Andersson. Bildkälla: Augustpriset.se

Nu har nomineringarna till Augustpriset släppts och de nominerade i kategorin barn-och ungdom är:

  • Gropen, Emma AdBåge (bilderbok)
  • Vi kommer snart hem igen, Jessica Bab Bonde & Peter Bergting (serieroman)
  • Hemma hos Harald Henriksson, Uje Brandelius & Clara Dackenberg (bilderbok)
  • Rymlingarna, Kitty Crowther & Ulf Stark (Hcf)
  • Regn, Anders Holmer (bilderbok)
  • Comedy Queen, Jenny Jägerfeld (Hcg)

Här kan du läsa nomineringarna i sin helhet.

Det är en hel del bilderböcker bland de nominerade i år, hälften av de nominerade är bilderböcker. Det är en titel mer än ifjol, och bilden tycks uppmärksammas mer och mer. Jag tycker att det är spännande att en serieroman är nominerad, här drar jag paralleller till förra årets vinnare i kategorin, Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg. Det är en sorglig, finstämd och vacker roman där bilden är en viktig del av berättelsen. Jag tycker att det ska bli intressant att se vem juryn korar till vinnare. Här kan du läsa mer om Augustpriset.

Brukar du arbeta med att uppmärksamma Augustpriset i ditt skolbibliotek? Kommentera gärna och berätta hur!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Barn-och ungdomskatalogen 18/19 – Nu är den här!

barn och ungdomskatalog 18 19 bildkälla: Kulturrådet

Varje år släpper Kulturrådet en barn-och ungdomskatalog med utvalda böcker ur årets utgivning. Den omfattar allt ifrån bilderböcker för små barn, grafiska romaner, ungdomsromaner, facklitteratur, böcker på mångspråk med mera. Urvalet är gjort av bibliotekarier, bibliotekspedagoger och litteraturvetare. Nedan följer några av mina skönlitterära guldkorn ur årets katalog:

  • Dom som bestämmer av Lisen Adbåge (bilderbok)
  • Regn av Anders Holmer (bilderbok)
  • Emres handbok i konsten att bli ihop -och slippa av Siri Spont och Jonna Björnstjerna (Hcf)
  • Frallan är bäst av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (Hcf)
  • Ninas sommarlov av Emi Gunér och Loka Kanarp (Hcf)
  • Isdrottningen av Mårten Melin (Hcg)
  • Comedy Queen av Jenny Jägerfeldt (Hcg)
  • Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström (uHc)
  • Moxie av Jennifer Mathieu (uHce)
  • Till alla killar jag gillat av Jenny Han (uHce)
  • Kärlek, hat och andra filer av Samira Ahmed (uHce)
  • Vi ser, vi känner, vi kämpar av Maja Wetterqvist med flera (uHc(s))
  • Sömnernas sömn av Elin Säfström (uHc)

Barn-och ungdomskatalogen kan användas på en mängd olika vis. Det är bra att lämna en katalog till en elev som just fått tillgång till Legimus, det kan vara ett sätt att involvera eleverna i inköpen till skolbiblioteket och den kan användas som stöd om eleverna ska utnämna sin skolas egen topplista. Endast fantasin sätter gränserna!

Här kan du beställa kataloger till ditt skolbibliotek.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Vad kan du hitta på under Läslovet?

profilbild-300x300Läslovet under v. 44 närmar sig med stormsteg, och nu är frågan: vad ska hända i skolbiblioteket? Läslovet infaller just under lovet, då många elever är lediga, men det finns mycket roligt och utvecklande att hitta på ändå. En hel del barn går på fritids så kanske kan något ordnas för dem? Här kommer några tips på aktiviteter:

  • Högläsning av läskiga böcker. Varför inte låta eleverna berätta spökhistorier för varandra?
  • Workshop i att skriva läskiga berättelser, det kan du göra på papper eller med hjälp av exempelvis iPad
  • Utklädningsdag. Låt eleverna klä ut sig till en (läskig?) figur i en bok eller varför inte ett spel?
  • Höstpyssel. Eleverna kan till exempel välja ett favoritcitat och rama in det med vackra höstlöv. Det kan sedan sättas upp på väggen för att inspirera andra

Låt gärna aktiviteterna från Läslovet sprida sig före och efter lovet, så att fler elever blir involverade. Här kommer ytterligare några förslag:

  • Ha gärna en tipspromenad eller ett quiz före lovet. Du kan kanske ha bokrelaterade pris?
  • Läsbingo över lovet med ett fint diplom som morot.
  • Lärarna och annan personal på skolan har kanske bra boktips som kan sättas upp någonstans för alla att se, det är roligt när alla får chansen att vara läsande förebilder.

Om något som hänt under Läslovet kan dokumenteras och visas upp för alla andra är det ett sätt att synliggöra aktiviteten och förhoppningsvis sporra andra.

Jag avslutar med några mer eller mindre läskiga boktips:

  • Sagan om den underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna (bilderbok)
  • Trollspanarna av Annika Widholm (Hcf)
  • Huset där humlorna bor av Stefan Casta (Hcf)
  • Hjärtlös av Petrus Dahlin (Hcg)
  • Halvsfolksserien av Camilla och Viveca Sten (Hcg)
  • Lägret av Lena Ollmark (uHc)

Här kan du läsa mer om Läslovet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Det kommer mera

Det händer mycket under Barnboksveckan v. 46. Det är inte bara ett gott tillfälle för att belysa läsning och litteratur i allmänhet utan också ett tillfälle för att visa på vikten av att läsa på modersmålet. Det ger kanske också en extra möjlighet att uppmärksamma vilka författarskap som finns runt om i världen. Internationella biblioteket har en barnboksvecka som nu är inne på sitt fjortonde år, som delvis handlar om just detta.

IBs-barnboksvecka---svart-text

Sedan starten 2004 har författare och illustratörer från 42 olika länder deltagit i den Internationella barnboksveckan. Veckan arrangeras av Internationella biblioteket/Stockholms stadsbibliotek. I år gästas barnboksveckan av fyra spännande författare: Flora Majdalawi Saadi från Jordanien, Mohammad Husain Mohammadi från Afghanistan, Girmay Aregawi från Etiopien och Nino Sadgobelashvili från Georgien. Språken är arabiska, dari, tigrinska och georgiska.

Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:

• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande på modersmålet, och i förlängningen även på svenska.

• att öka kunskapen bland bibliotekarier, pedagoger och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna/språkområdena.

• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.

Under veckan besöker författarna skolor och bibliotek för att träffa barn och ungdomar med samma modersmål. Förutom barnen möter författarna också föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier, modersmålslärare och andra pedagoger.

(text om Internationella bibliotekets barnboksvecka är lånad från Internationella biblioteket, som du kan läsa mer om här)

Mer information om författarbesök, anmälan, och så vidare hittar du i länken Barnboksveckan 2018 folder_TRYCK

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Det börjar dra ihop sig…

Copyright Fredrik PerssonDet börjar dra ihop sig till barnboksveckan, som infaller traditionsenligt v. 46. Dessutom är det den nationella läsdagen på torsdagen samma vecka, den 15 november. Här får du lite tips och idéer kring vad du kan göra för att uppmärksamma detta. Har du fler bra förslag? Kommentera!

  • Kulturrådet släpper barn-och ungdomskatalogen v. 44, här kan du beställa katalogerna till ditt skolbibliotek.
  • Anordna en bokbytardag. Tips! Eleverna kan lämna in böcker till skolbiblioteket i förväg och byta en bok mot en kupong som på dagen används för att få en ny bok.
  • Speeddejting i skolbiblioteket! Tips! Låt eleverna sitta mitt emot varandra vid ett långt bord. Alla har läst och valt en bok att presentera och när klockan plingar får de en minut på sig att presentera den för personen mitt emot. När klockan slår på nytt är det dags att byta plats.
  • Låt äldre elever högläsa eller bokprata för yngre.
  • Ordna en tipspromenad eller quiz.
  • Bokattackera. Tips! Kom överens med din lärarkollega om när du kan presentera en bok helt kort för en klass och sedan ”överraskar” du klassen. Märk gärna upp boken så att lässugna elever hittar den efteråt.
  • Låt eleverna boktipsa varandra anonymt med hjälp av analoga eller digitala anslagstavlor. Elever litar på dig men de litar kanske ännu mer på varandra…
  • Anordna black out poetry workshop. Tips! Har du böcker du har gallrat? Låt dem få ett nytt liv som poesi. Eleverna drar streck över de ord de inte vill ha i sin dikt och lämnar relevanta ord fria. Alternativt så tecknar/målar eleverna mönster över irrelevant text.
  • Gör boktrailers med eleverna. Tips! Använd appen iMovie och låt eleverna presentera en bok för varandra med hjälp av trailer-funktionen.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Hur ska jag få mina elever att gilla läsning?

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent