Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Många språk – en tillgång

sara perssonVi var en stor grupp skolbibliotekarier och lärare som lyssnade på Sara Perssons föreläsning på Medioteket i mars. Sara Persson är lärare i svenska som andra språk, bloggare och läromedelsförfattare. Den här dagen var hon inbjuden för att berätta om vilken roll skolbiblioteket kan ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling, och för att ge tips om olika metoder om hur man kan arbeta med nyanlända och flerspråkiga elever.

Under föreläsningen slog hon hål på flera myter om flerspråkighet som t ex den om att språk bör hållas isär och användas ett i taget, eller att barn lär sig andraspråket automatiskt. Istället fick hon oss att se sara persson4kunnandet av flera språk som en tillgång och att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av nya språk. Sara Persson menade att det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever vi möter och att dra nytta av elevernas modersmål.

Hon menade också att med varierad och anpassad stöttning så kan vi tillsammans med eleverna läsa avancerade texter på svenska, som t ex Barnen från Frostmofjället, Mio min Mio eller Sunnanäng. Med hjälp av expertordlistor, stöd av bilder och genom att både använda modersmålet och svenska klarar Saras elever att förstå och ha utbyte av dessa berättelser, trots att hennes elever inte varit särskilt länge i Sverige. Läsutmaningen utvecklar språket och lusten att läsa. Här i Sara Perssons blogg kan du läsa mer om hur hon praktiskt går till väga för att läsa skönlitteratur med nyanlända elever.sara persson3

Texterna i bilderböcker är ofta komplexa, språkrika och ger mycket att fundera över. Samtal om bilderna i boken gör eleverna delaktiga och bidrar till att eleverna kan delta på sin nivå. De som behöver kan härma och låna ord från kompisar vid samtal under läsningen.

I skolbiblioteket kan vi högläsa och samtala om böcker och ha boksamtal om längre och svårare texter givet att vi som arbetar där också använder oss av stöttning och samtal innan och under läsningen. På liknande sätt kan vi stötta elever också i läsning av faktatexter, tipsa om bra översättningsappar och visa vägen till studiehandledningswikin.

Efter föreläsningen dröjde sig många kvar och diskuterade vidare om språkutveckling och metoder. Kunskaper som ständigt behöver uppdateras och förnyas!

/Maria Ronnås

Grattis på modersmålsdagen!

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

Rapport från Skolbibliotek 2016

Under två heldagar i november fick jag förmånen att delta på konferensen Skolbibliotek 2016 i Stockholm. Jag kommer här i mitt inlägg kort berätta om några av föreläsningarna.

“Mångspråkighet, bemötande och nyanlända – tillgängligt skolbibliotek”

Bibliotekarie Erik Svensson och lärare Karin Friberg från Nyboda skola berättade om sitt arbete med nyanlända elever.

De har inga förberedelseklasser utan arbetar med direktintegrering och eleverna får inledningsvis två halvdagar med introduktionslektioner. Studiehandledning ges på modersmålet, där eleven får förklarat ämnet och hur det svenska skolsystemet fungerar och eleverna har även tillgång till böcker på det egna modersmålet. De har en liten undervisningsgrupp i svenska och slussas ut i olika ämnen och har individuella scheman. Eleverna i grupperna får också hjälpa andra elever med samma modersmål. Skolbiblioteket håller öppet för förbokade grupper så som läsgrupper och studiegrupper. Exempel ur deras verksamhet är tystläsgrupper (schemalagd läsning, hela klasser på mellanstadiet) och tyst gruppläsning/ högläsningsgrupper (där lässvag del av klass har schemalagd läsning, högstadiet). I det senare exemplet börjar gruppen med högläsning för att sedan fortsätta med tystläsning eller lyssna på talbok. Vidare har man också en samläsningsgrupp med nyanlända elever, där bibliotekarien läser högt och eleverna följer med i texten och pratar om texten. Denna aktivitet utgår från arbetsmodellen ”Luke och Freebody”.

Vid högläsningen betonade bibliotekarie Erik att det är viktigt att läsa långsamt och att vara uppmärksam på tecken att eleverna inte förstår, eftersom de inte alltid säger till då.. För att stötta de nyanlända i lärprocesserna använder de sig av bilder, hemspråk och ge utmaningar på ett lätt språk. De utgår från Cummins fyrfältare och cirkelmodellen i sitt arbete att stötta i lärprocessen. I boken “Att undervisa nyanlända…” finns ett avsnitt om skolbibliotek.

“Hur kan skolbiblioteket addera värde och påverka elevers lärande?”

Rebecca Borg och Eric Haraldsson som är skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarier i Växjö visade på hur man kan lyfta fram skolbiblioteket med avstamp i Läroplanen. Struktur behövs för maximal effekt och grunden för arbetet måste sökas i läroplanernas mål för skolan. I åk 4 till 6 kan man finna dessa rubriker bland målen:

  • Bibliotekskunskap (systematisering)
  • Berättande texter
  • Tolka reflektera och återberätta
  • Informationssökning(analoga och digitala källor)
  • Källkritik

Det är rektor som ska besluta om vad skolbibliotekarien ska fokusera på, men bibliotekarien är expert inom sitt område och hen ska stötta och visa på möjligheter.

Möjliga samarbetspartners inom skolan är alla yrkeskategorier med pedagogiska uppdrag för eleverna. Det är viktigt att skolbibliotekarien deltar på arbetslagsmöten och APT för pedagoger och ämneslärare.

Det är också viktigt att prioritera rätt innehåll i verksamheten. Skolbibliotekets funktion är att omvandla information till kunskap. Böckerna är ingredienser och skolbiblioteket är processen. Om man inte har någon extra resurs i biblioteket behöver man prioritera bort bemanning/öppet och ordning i biblioteket för att kunna delta i ute i klasserna. I den prioriteringen behöver skolbibliotekarien ha stöd från rektor.

Skolbiblioteket har en pedagogisk, kulturell och social roll. Arbetsrollen är pedagogisk och handledande i den egna undervisning och i samverkan med lärare. Lokalerna ska anpassas för arbete och studier samt undervisning för enskilda och grupper. Mediebeståndet är i förhållande till folkbiblioteket ett begränsat utbud till undervisning, studier och skolans behov.

Erik och Rebecca gav exempel på två samarbeten de deltagit i, ett ämnesövergripande samarbete och ett samarbete med en ämneslärare.

”Med läsning som mål”

Jonas Andersson från Kulturrådet redovisade kunskapsöversikten “Med läsning som mål” (finns att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/gj7pd79t/paper/1 ). Skriften är en kunskapsöversikt kring metoder och forskning inom det läsfrämjande området.

Vad motiverar till läsning?

  • Litteraturens upplevda relevans för det egna livetMed läsningen som mål (2)
  • Tillgång till ett större läsmaterial
  • Generöst med tid till läsning
  • Valfrihet i urvalet
  • Möjlighet till social interaktion kring det lästa

Några slutsatser

  • Börja tidigt (och fortsätt)
  • Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa
  • Öka tillgången till litteratur oavsett medium
  • Främja social läsning
  • Använd förebilder (i synnerhet manliga)
  • Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek
  • Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation
  • Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen
  • Ställ upp tydliga, genomförbara mål och utvärdera

/Anna Sjögren, Skolbibliotekarie på Sundbyskolan i Spånga

Böcker med fika i Lillholmsskolans bibliotek

fika3 En regnig och kulen oktobereftermiddag står dörren till skolbiblioteket välkomnande på vid gavel. Klockan är tre och några föräldrar och elever är redan på plats. Det bläddras i böcker, mumsas på kex och några föräldrar sitter i soffor och fåtöljer och läser högt för sina barn. Gemyt och en glad stämning råder.

My Froster och Hacer Suvakci som arbetar i skolbiblioteket har bjudit in till föräldrafika för att tipsa och visa böcker på elevernas olika modersmål och på svenska. Många böcker har lånats in från Mångspråksbiblioteket. I hyllorna trängs polska böcker med litteratur på somaliska, arabiska och många andra språk. På skolan talas ett femtital språk. I korridoren in till biblioteket visas dikter om FN, fred, konflikter och fotboll. Författade av årskurs 4 och framförda vid firandet av FN-dagen. Flera av dikterna finns på två språk.

En modersmålslärare i somaliska bläddrar igenom beståndet av böcker på somaliska och känner igen de flesta. En pappa har hittat till bilderboksrummet och läser för sin son på arabiska. Strömmen av föräldrar, barn och syskon fortsätter. Snart är det slut på fikabrödet. Vilken bra idé att bjuda in föräldrar till biblioteket som upptäcker mångfalden och utbudet och lånar tillsammans med sina barn.

Låna boken om Malala! Hon är bra och den kan du läsa säger en mamma till sin son.fika1

Vi pratar om vikten av att läsa på sitt modersmål. Mamman menar att då blir man bra också på andra språk. En pojke delar med sig om innehållet i några somaliska böcker.

Glad och uppfylld av samtal och möten med elever och föräldrar ger jag mig ut i regnet och tänker på hur fint det är att få möjlighet att läsa själv eller bli läst för både på sitt modersmål och på andra språk.

Hoppas att det är föräldrafika på skolbiblioteket på Lillholmsskolan snart igen.

/Maria Ronnås

Länk till Mångspråksbiblioteket: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Bocker–Skolbibliotek/Mangspraksbiblioteket/

Länk till Mångspråksbibliotekets blogg: http://mangsprak.se/

Glädjande mångspråkssatsning på årets bok- och biblioteksmässa

mångspråkPå årets upplaga av bok- och biblioteksmässan i Göteborg noterade vi med glädje en satsning på mångspråk! I samarbete med Internationella biblioteket (http://interbib.se/) hade det i år ordnats med ett särskilt mångspråkstorg där flera utställare visade böcker på ett stort antal språk. Ibland är det extra svårt att hitta information om böcker på andra språk så det var väldigt givande att få en möjlighet till det här. Vi ägnade mycket tid åt att kolla runt och känna på och bläddra i böckerna. Flera bra samtal blev det också, med bokhandlare och leverantörer.

 Ett samarbete mellan bokmässan och Göteborgs stadsbibliotek resulterade i en mångspråksscen där mässbesökarna gavs möjlighet att lyssna på sagoläsning på olika språk, träffa författare och bokhandlare med mera. Det är viktigt med denna uppmärksamhet på mångspråk och flerspråkighet – vi hoppas givetvis att detta får en fortsättning nästa år.

 En mångspråkssatsning i Gävle fick mycket uppmärksamhet på mässan. Där har tre gymnasiebibliotekarier tillsammans med Internationella biblioteket hittat former för att kunna erbjuda eleverna litteratur på deras modersmål. Ett gediget upplagt samarbete skolorna emellan och med stöd från IB som vi fick ta del av och många blev intresserade, bland annat Sveriges radio(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6522694). För gymnasiebibliotekarier ges ytterligare möjlighet att få höra om detta projekt och mycket mer på en fortbildningsdag Mångspråkigt gymnasiebibliotek i praktiken som kommer att hållas i Gävle den 25:e november http://interbib.se/default.aspx?id=290929. Fortbildningsdagen är kostnadsfri – kanske finns det platser kvar, så ta chansen.

/Ingalill

Silent Books – Talande böcker

silent booksSilent Books är inte alls några tysta böcker. Istället är det bilderböcker utan text som är fyllda med berättarkraft.

Det började i Lampedusa i södra Italien där några eldsjälar tog in bilderböcker i flyktinglägren. Människor hade sökt sig dit från olika håll i världen. De ”tysta böckerna” blev berättelser som nådde människor oavsett språk och kultur.

Böckerna spreds vidare från Lampedusa via IBBY – International Board of Books for Young People och den svenska sektionen av IBBY har startat ett projekt i Sverige där sex kommuner deltar.

I Stockholm är det Barnens bokbuss som ingår i projektet. IBBY har med Rose-Marie Lindfors hjälp också tagit fram en handbok med förslag på hur vi kan arbeta med dessa bildrika böcker. Hon har erfarenhet från Silent Books och har i sin språkundervisning använt berättande som en språkutvecklande metod.  Handboken finns på svenska på IBBYs hemsida och har nu också översatts till engelska. Här

Förhoppningen är att litteraturen ska bidra till en ökad utveckling av språket samt en förbättrad för de som kommer i kontakt med böckerna. Vi hoppas också att de bidrar till ökad livs-och berättarglädje för barn och unga vuxna säger Cay Corneliuson ,när vi ses över en kopp kaffe för att få veta mer om projektet. Hon är projektledare för Silent Books i Sverige och ingår i svenska IBBYs styrelse. Hon berättar vidare att det också finns en Facebooksida ”Silent Books Sverige” där erfarenheter från arbetet med böckerna delas. Här

Vi har presenterat några av titlarna i Nätverket för skolbibliotek som möter nyanlända elever och där funderat på hur vi kan arbeta med böckerna med nyanlända i berättande och boksamtal.

Ingalill som håller i mångspråksbiblioteket har sammanställt en lista över ett antal fantastiska tysta men ändå talande böcker att använda inte bara för nyanlända utan för alla skolans elever. Fler titlar är på gång!

/Maria Ronnås

Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek!

163950Förra veckan kom ett glädjande pressmeddelande från Utbildningsdepartement; Regeringen avsätter 15 miljoner för ökad bemanning av skolbibliotek vilket har som syfte att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.

Dessa glädjande nyheter förstärks av utbildningsminister Gustav Fridolins uttalande om att bidraget ”är ett sätt att främja det bemannade skolbiblioteket som hjärtat i skolans arbete för elevers läslust. Vi vill att pengarna ska nå de skolor där elever behöver det allra mest, så att vi sedan kan utvärdera hur vi bäst stärker skolbiblioteken och läsningen”. 

Detta innebär att det handlar om en möjlighet att få stadsbidrag för bemanning av skolbibliotek, men ännu så länge vet vi dock inte hur bidragen kommer att fördelas. Skolverket tar hand om ansökningarna och kommer i första hand att prioritera de skolbibliotek ”där huvudmannen kan uppvisa en långsiktig ambition att öka skolbibliotekens möjligheter att stimulera elevernas läslust och främja deras språkutveckling, eller skolbibliotek som finns i skolor med låga kunskapsresultat och särskilt svåra förutsättningar”. Att bidraget ska gå till dem som behöver det mest och till dem som arbetar för det mest, känns som ett rimligt kriterium.

I pressmeddelandet står även att läsa att forskning visar på att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet, och att det är därför som man nu satsar på skolbibliotekens bemanning. Pengar i alla ära, men bara det att skolbibliotekens betydelse uppmärksammas känns som ett välkommet bidrag; Man har förstått vikten av att ha personal i skolbiblioteken och att ett skolbibliotek inte bara kan utgöras av ett rum med böcker som ska sköta sig självt. Förhoppningsvis är ambitionen att anställa personal som kan och vill vara det pedagogiska komplement som så väl behövs i arbetet med att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. Regeringen avsätter således 15 miljoner i år och beräknar för samma ändamål 30 miljoner kronor årligen för de kommande åren. Så alla som är verksamma i skolbiblioteket – sträck på er, inse ert värde och var beredda på att det kommer att hända saker. Förhoppningsvis är detta bara början på en väldigt ljusnande framtid (vår!) för skolbiblioteken. Vi fortsätter att bevaka detta för oss mycket angelägna område och återkommer så snart vi hör något mer.
/Anja Sahlstedt

Läs skönlitteratur med nyanlända elever!

Lättläst-lista (2)Cirkulationsbiblioteket har som bekant en stor mängd bra böcker som passar att läsa och samtala om i grupp eller i helklass, för alla olika åldrar. Nu har vi gjort ett urval av titlar som vi hoppas ska passa för grupper med nyanlända tonårselever.

Listan börjar med bilderböcker för alla åldrar, för vi är övertygade om att bilderböcker är både viktiga och mycket användbara. Bra bilderböcker har ofta bilder som både ungdomar och vuxna kan tänka mycket kring och korta texter med komplext innehåll. Listan fortsätter med Börja läsa-böcker som faktiskt tonåringar kan ha glädje av: ofta roliga små berättelser med enkel text och illustrationer som säger något extra. Sedan följer ett urval av lättlästa böcker för ungdomar, med mindre och med mer text, och så några bearbetade klassiker.

Listan hittar du här: Lättlästa böcker

Välkomna med era bokbeställningar:  Bokbeställning

Hälsar vi på Cirkulationsbiblioteket

Ny läsambassadör utsedd

Vår  nästa läsambassadör 2015-2017 är Anne-Marie Körling. Vad blir hennes nya uppdrag egentligen?

”Läsambassadören ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Men även att inspirerar vuxna att främja ungas läsning och verkar för att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteraturen. En viktig målgrupp är barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning.”

Hos Kulturrådet kan du läsa mer om henne och hur hon själv ser på läsambassadörsskapet.

Anne-Marie Körling tar över stafettpinnen från  Johanna Lindbäck, författare och lärare. Hör de två mötas i podden Läs för livet.

/Emma

Gör höstlovet till ett Läslov

Har ni hört om Läslovet som föreslås bli det nya namnet för höstlovet?

Länk till Läslov.se

Läslovet lanserandes i torsdags med ett seminarium på Bokmässan där kulturministern och utbildningsministern tillsammans med Stockholms stadsbibliotekarie Katti Hoflin och Johan Unenge diskuterade vikten av läsning. Läsrörelsen som ligger bakom förslaget tillsammans med bibliotek, bokhandlare, förlag och fackförbund strävar efter att läslovet ska skrivas in i läroplanen 2016. Visst är det ett fantastiskt initiativ! läslov.se finns inspiration och tips på olika aktiviteter men också andra läsfrämjande tips.

Cilla i Vad gör de i biblioteket skriver också om sina tankar kring läslovet.

Här kan du själv se lanseringsseminariet från bokmässan:

/Clarisa