Visar alla blogginlägg med kategorin:
Teknik

BETT 2014

21 januari åkte vi tillsammans med några andra medarbetare på Medioteket till BETT2014 i London. Det var en fantastiskt intensiv och inspirerande resa. Nu är det nästan två veckor sedan men vi är fortfarande i någon form av bearbetningstillstånd mentalt. Det här är det första inlägget i en serie på tre-fyra inlägg vi där vi kommer dela med oss av våra tankar och upplevelser under dessa dagar.

Från och med i höst så har man en ny läroplan i England med ”computing” inskrivet varför det också var väldigt mycket som kretsade kring just detta. Ämnestilläget har gjorts på grund av att man ser att kunskapen om vad en dator är och datorns språk som en baskunskap som alla måste ha. Man vill att fler ska kunna kombinera teknisk grundkunskap med kreativitet och grafisk formgivning. Ett tänkande som leder till nya lösningar. I den nya läroplanen har programmering ett starkt fokus. Vi ser trenden här i Sverige också. Tekniska museet har barnhack-dagar och .se har nyligen skrivit en utmärkt guide om barnhack som finns att ladda ner gratis från deras hemsida:  https://www.iis.se/blogg/programmering-for-alla-nu-lanserar-vi-guiden-barnhack/

3D skrivare. Foto: Linda Spolén

En annan sak det talades mycket om var vikten av att inte samla appar, utan att noga väga appar utifrån kvalitet och att det är eleven och dess behov som ska stå i centrum vid val av app.

Mässgolvet var annars väldigt inriktat på teknik och sälj. En uppsjö av skolanpassade lösningar för allsköns områden, från pedagogiska förskoleprogram till elevhanteringssystem. Förutom det som mest är gammal skåpmat såsom interaktiva skärmar, olika typer av pekdatorer o.s.v. var det några nya saker som tydligt trendade just nu:

3D skrivare faller i pris och fanns i många olika variationer på mässan. Även plasten man använder för att skriva ut 3D-objekt blir allt billigare.

Bild från Aldebarans hemsida

Alla föll vi nog för Aldebarans Nao programmable humanoid robot http://www.aldebaran-robotics.com/en/.
En robot som kan lära sig, följa och känna igen bilder och ansikten. Den kan interagera och  känna igen vem som talar med den och hitta olika saker, som till exempel en boll.

Vi blev också väldigt förtjusta i serieskapar- programmet Comic life, där lärare och elever enkelt kan skapa sina egna serier antingen i syfte för att lära ut eller presentera sitt arbete.  På hemsidan finns det möjlighet att prova programmet kostnadsfritt i 30 dagar: http://plasq.com/products/comiclife3/win.

För att inte tala om Encyclopedia Britannicas skolanpassade tjänst. Britannica är en onlineresurs specialanpassad för skola och bibliotek. Britannica Online ger information i tre olika nivåer: Britannica Junior, Britannica Student och Encyclopaedia Britannica. Den lägsta nivån är anpassade för 6-10 åringar. Med hjälp av google translator kan man översätta sidorna, översättning blir dock inte helt korrekt.  Inbakat finns också interaktiva lektioner, spel, arbetsblad, studiehandledningar och sökverktyg. Britannica har också tusentals artiklar ur EBSCOs tidskriftsdatabas samt en bild-bank som är fri att använda för skol-bruk.
Artiklarna är skrivna av experter och uppdateras och revideras fortlöpande. Ordlistor och tal-stöd finns inbyggt i tjänsten.

Vi har fått erbjudande om en provmånad för dig som arbetar i Stockholm stads skolbibliotek, gå in och registrera dig på denna länk:  http://www.britannica.co.uk/Register_BETT2014.asp

Vissa av seminarierna som hölls på BETT filmades och kan hittas på hemsidan: http://www.bettshow.com/Content/Discover-new-approaches-to-learning-in-the-Bett-Arena

/Linda och Sebastian

Egen nedladdning + skolbibliotek = sant!

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta

 

 

Skolbiblioteksmiljö På gång!

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna! 

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte