Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Grattis Hjulsta grundskola

som har fått fackförbundet DIK:s utmärkelse för ett Skolbibliotek i världsklass 2014!

Och framför allt stort grattis till skolans elever och personal som har två så kompetenta och engagerade skolbibliotekarier i Cilla Dalén och Ulrika Lindmarker.

Bakgrunden till utmärkelsen är att Hjulsta grundskola satsat mycket på sina två skolbibliotek, inte minst när det gäller personalen. DIK betonar att skolbibliotekarien är nyckeln till ett fungerande skolbibliotek. Hjulsta grundskola är ett strålande exempel på att med rätt person på rätt plats och med tillräckliga resurser kan skolbiblioteket bli en viktig del av skolans pedagogiska vision och göra stor skillnad för elevernas lärande, läslust och språkutveckling.

Nyfiken på mer info om skolbiblioteket på Hjulsta grundskola? Här är tips:

Hjulsta boktips – bokblogg för F-6

Vad gör de i biblioteket – bibliotekarien Cilla bloggar tillsammans
med Lotta Metcalfe från Mariaskolan

Världens ALMA – nytt spännande samarbetsprojekt mellan
Hjulsta grundskola och Östra Real

Läsmuskler – dokumentation av försöket med Personlig LäsTränare
på Hjulsta grundskola och Östra Real

 

/Elin, Skolbiblioteksgruppen

Viktigt om ungas integritet på nätet

Nu i veckan gick Internetdagarna 2013 av stapeln. De anordnas av .SE, det vill säga Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som sprider  kunskap om nätet bland annat genom gratis internetguider om upphovsrätt, webbpublicering, källkritik med mera. Det är också de som håller i tävlingen Webbstjärnan.

Ett av de program som deltagarna kunde välja bland på Internetdagarna handlade om elevers integritet på nätet.

Där diskuterades frågor som 
– Hur personliga måste våra elever vara inför pedagogerna?
– Hur mycket information om dem själva ska de behöva lämna ut på en blogg?
– Är det självklart att de måste skriva under sitt eget namn?
– Kan pedagoger kräva att elever registrerar sig för konton som Instagram och Gmail, där det ibland finns en åldersgräns?
– Hur mycket integritet får eleverna ha, utan att hamna i konflikt med vad som förväntas av dem?

Detta är otroligt viktiga frågor som man som vuxen i skolan måste ta ställning till.

På .SE:s webbsidor kan du ta del av föreläsningarna och läsa mer i ”Ungas integritet på nätet”. Det är en guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna. Såsom till exempel skolbibliotekarier.

/Linda & Elin
Skolbiblioteksgruppen

Skolbiblioteksmiljö På gång!

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna! 

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte