Tips inför KB:s statistikinsamling

checklist-1643781_640Nu är det dags för alla folk- och skolbibliotek att fylla i KB:s enkät om Sveriges officiella biblioteksstatistik. Detta kan vara en ganska mastigt uppgift och ibland uppstår frågor kring hur och vad och var man ska fylla i vissa uppgifter.

Nytt för i år är att KB publicerar en Film med tips om hur man gör när man fyller i uppgifter i webbenkäten och att de dessutom anordnar videomöten om biblioteksstatistikinsamlingen. Vid tre tillfällen (kan bli fler om det finns intresse) öppnar de ett videomöte för att svara på frågor om årets insamling av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Man kan delta via ljud eller chatt och ställa frågor, eller bara titta på. Kvarvarande inplanerade datum för dessa videomöten är fredag den 27 januari klockan 13–14 och fredag den 3 februari klockan 10–11. Övrig information om biblioteksstatistiken, som exempelvis rapporter och tabeller från tidigare år, finns att läsa på Biblioteksstatistikbloggen; http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se.

/Anja Sahlstedt

Med skolbiblioteket i fokus

fokus4Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan av Catrin Eriksson har som intention att vara en inspiration till kreativt utvecklingsarbete för att skolbiblioteket ska kunna bidra aktivt till elevernas måluppfyllelse.

Boken beskriver en utvecklingsmodell med alla de ingredienser som behövs för att bygga ett skolbibliotek som vilar på långsiktighet, likvärdighet och hög kvalitet. De avgörande ingredienserna för det framgångsrika arbetet som genomförts i Linköping menar Catrin Eriksson är:

Politiskt beslut: Fokusbiblioteksmodellen bygger på ett politiskt beslut, vilket ger beslutet stabilitet att genomsyra all undervisning.

Gemensamma utvecklingsmedel: Alla skolor ges samma ekonomiska förutsättningar att grundutrusta sina lokaler. Det gör att likvärdigheten ökar.

Organisation: Fokusbiblioteken ligger organisatoriskt inom utbildningsförvaltningen och inte kulturförvaltningen, skolans sida har alltså hela makten över tjänsterna, dess innehåll och fördelning av tid.

Samordning: Utvecklingen av fokusbiblioteken leds av skolbibliotekschefen som är anställd inom utbildningsförvaltningen.

Nätverk: Skolbibliotekschefen har ansvar för ett nätverk för fokusbibliotekarierna, vars syfte är fortbildning och utbyte av erfarenheter.

Uppdrag: Fokusbiblioteken har ett tydligt uppdrag som innefattar två huvudspår; att utveckla det läsfrämjande arbetet på skolan och att utveckla informationskompetensen hos eleverna.

Rektors roll: Rektor har ansvar för verksamhetsutvecklingen på sin skolenhet och detta inbegriper även fokusbiblioteket. Att rektor lyfter fram och backar upp verksamheten ses som en grundläggande förutsättning för ett välintegrerat skolbibliotek.

Integrering av biblioteksverksamheten i undervisningen: Eleverna har allt att vinna på att skolbiblioteksverksamheten integreras med undervisningen och att bibliotekarierna får en självklar roll i de pedagogiska verksamheten.

Men utvecklingsarbete tar tid, konstaterar Catrin Eriksson och beskriver hur allt till en början handlade om att lägga en grund, skapa struktur, få till gemensamma förhållningssätt, regler och rutiner i gruppen. Arbetet med att utveckla skolbiblioteken har dock resulterat i att ett flertal skolor i Linköping har fått utmärkelserna Skolbibliotek i världsklass och Årets skolbibliotek – ett bevis på att arbetet har varit framgångsrikt!

/Anja Sahlstedt

Möllevångsskolans bibliotek i världsklass

Vi är ett stort gäng skolbibliotekarier från hela landet som samlas på hotell Birger Jarl för att få ta del av Skolbibliotek 2016:s digra program en kylig dag i slutet av november. Skolbibliotekarier är ju ofta de enda på skolan i sin profession, så det märks att många är väldigt glada över att få träffa kollegor och få lyssna till vad som händer på andra skolbibliotek runtom i Sverige.

möllevångsskolanStämningen i rummet blir nästan euforisk när Möllevångskolans tre inspirerande representanter (se bild) äntrar scenen och berättar om Mediatekets viktiga arbete på skolan under rubriken ”Utnyttja kompetensen i biblioteket – så skapas pedagogiska samarbeten”. Skolan ligger centralt i Malmö och är en f-9 skola med ungefär 450 elever. Det är en 1-1 skola, vilket betyder att alla elever har en egen iPad. Hjärtat på skolan är det välbesökta Mediateket där hela tre personer arbetar. En skolbibliotekarie, en IKT-pedagog och en biblioteksassistent; ett riktigt dreamteam i skolbibliotekssammanhang!

Rektor Andreas Katsanikos inleder stolt med att berätta hur Mediatekets verksamhet kopplas till skolans systematiska kvalitetsarbete och att skolan lägger stor vikt vid det kollegiala lärandet och där har skolbibliotekarien och IKT-pedagogen en självklar roll. Skolbibliotekarie Elisabeth Niskakari och IKT-pedagog Cecilia Andersson delar med sig av roliga och intressanta projekt de har jobbat med på skolan. Bland mycket annat har eleverna fått göra boktrailers av böcker de läst i appen iMovie och vi får ta del av några briljanta exempel.

I årkurs 8 har de varje år ett uppskattat källkritiksprojekt; Tidsresan. Eleverna jobbar då främst med olika historiska bilder och får själva skapa bilder med historiska element. Det utmynnar i en utställning som hela skolan får ta del av. Ett annat inspirerande projekt får åk 4 ta del av varje år. Eleverna får då lyssna på den första delen av Harry Potter och sedan delas eleverna in i elevlag med sorteringshatt, de får spela quidditch, testa rollspel, göra trailers och samtala om boken i olika konstellationer.

Eleverna på skolan har också möjlighet att bli bokpiloter. De träffas med bibliotekarien i biblioteket efter skoltid, samtalar om böcker och får möjlighet att bokprata på andra skolor. Några lyckliga bokpiloter har också fått möjligheten att åka på Bokmässan i Göteborg!

Mediateket är verkligen hjärtat på Möllevångsskolan och det förvånar oss inte att de fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass två år i rad. En plats för möten och samtal i ständig utveckling och förändring där eleverna har det största inflytandet! Och när presentationen är över är det en deltagare i publiken som räcker upp handen och frågar det som många nog sitter och tänker, ”Hur söker man jobb på er skola!?”.

/Annika Lundström, skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

Rapport från Skolbibliotek 2016

Under två heldagar i november fick jag förmånen att delta på konferensen Skolbibliotek 2016 i Stockholm. Jag kommer här i mitt inlägg kort berätta om några av föreläsningarna.

“Mångspråkighet, bemötande och nyanlända – tillgängligt skolbibliotek”

Bibliotekarie Erik Svensson och lärare Karin Friberg från Nyboda skola berättade om sitt arbete med nyanlända elever.

De har inga förberedelseklasser utan arbetar med direktintegrering och eleverna får inledningsvis två halvdagar med introduktionslektioner. Studiehandledning ges på modersmålet, där eleven får förklarat ämnet och hur det svenska skolsystemet fungerar och eleverna har även tillgång till böcker på det egna modersmålet. De har en liten undervisningsgrupp i svenska och slussas ut i olika ämnen och har individuella scheman. Eleverna i grupperna får också hjälpa andra elever med samma modersmål. Skolbiblioteket håller öppet för förbokade grupper så som läsgrupper och studiegrupper. Exempel ur deras verksamhet är tystläsgrupper (schemalagd läsning, hela klasser på mellanstadiet) och tyst gruppläsning/ högläsningsgrupper (där lässvag del av klass har schemalagd läsning, högstadiet). I det senare exemplet börjar gruppen med högläsning för att sedan fortsätta med tystläsning eller lyssna på talbok. Vidare har man också en samläsningsgrupp med nyanlända elever, där bibliotekarien läser högt och eleverna följer med i texten och pratar om texten. Denna aktivitet utgår från arbetsmodellen ”Luke och Freebody”.

Vid högläsningen betonade bibliotekarie Erik att det är viktigt att läsa långsamt och att vara uppmärksam på tecken att eleverna inte förstår, eftersom de inte alltid säger till då.. För att stötta de nyanlända i lärprocesserna använder de sig av bilder, hemspråk och ge utmaningar på ett lätt språk. De utgår från Cummins fyrfältare och cirkelmodellen i sitt arbete att stötta i lärprocessen. I boken “Att undervisa nyanlända…” finns ett avsnitt om skolbibliotek.

“Hur kan skolbiblioteket addera värde och påverka elevers lärande?”

Rebecca Borg och Eric Haraldsson som är skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarier i Växjö visade på hur man kan lyfta fram skolbiblioteket med avstamp i Läroplanen. Struktur behövs för maximal effekt och grunden för arbetet måste sökas i läroplanernas mål för skolan. I åk 4 till 6 kan man finna dessa rubriker bland målen:

  • Bibliotekskunskap (systematisering)
  • Berättande texter
  • Tolka reflektera och återberätta
  • Informationssökning(analoga och digitala källor)
  • Källkritik

Det är rektor som ska besluta om vad skolbibliotekarien ska fokusera på, men bibliotekarien är expert inom sitt område och hen ska stötta och visa på möjligheter.

Möjliga samarbetspartners inom skolan är alla yrkeskategorier med pedagogiska uppdrag för eleverna. Det är viktigt att skolbibliotekarien deltar på arbetslagsmöten och APT för pedagoger och ämneslärare.

Det är också viktigt att prioritera rätt innehåll i verksamheten. Skolbibliotekets funktion är att omvandla information till kunskap. Böckerna är ingredienser och skolbiblioteket är processen. Om man inte har någon extra resurs i biblioteket behöver man prioritera bort bemanning/öppet och ordning i biblioteket för att kunna delta i ute i klasserna. I den prioriteringen behöver skolbibliotekarien ha stöd från rektor.

Skolbiblioteket har en pedagogisk, kulturell och social roll. Arbetsrollen är pedagogisk och handledande i den egna undervisning och i samverkan med lärare. Lokalerna ska anpassas för arbete och studier samt undervisning för enskilda och grupper. Mediebeståndet är i förhållande till folkbiblioteket ett begränsat utbud till undervisning, studier och skolans behov.

Erik och Rebecca gav exempel på två samarbeten de deltagit i, ett ämnesövergripande samarbete och ett samarbete med en ämneslärare.

”Med läsning som mål”

Jonas Andersson från Kulturrådet redovisade kunskapsöversikten “Med läsning som mål” (finns att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/gj7pd79t/paper/1 ). Skriften är en kunskapsöversikt kring metoder och forskning inom det läsfrämjande området.

Vad motiverar till läsning?

  • Litteraturens upplevda relevans för det egna livetMed läsningen som mål (2)
  • Tillgång till ett större läsmaterial
  • Generöst med tid till läsning
  • Valfrihet i urvalet
  • Möjlighet till social interaktion kring det lästa

Några slutsatser

  • Börja tidigt (och fortsätt)
  • Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa
  • Öka tillgången till litteratur oavsett medium
  • Främja social läsning
  • Använd förebilder (i synnerhet manliga)
  • Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek
  • Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation
  • Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen
  • Ställ upp tydliga, genomförbara mål och utvärdera

/Anna Sjögren, Skolbibliotekarie på Sundbyskolan i Spånga

Ruskigt trevlig julfrukost med Lena Ollmark

IMG_0254Vid Mediotekets traditionella julfrukost för skolbiblioteksanställda hade vi i år nöjet att få besök av Lena Ollmark. För att komma i stämning hade deltagarna uppmanats att ta med sig ett ruskigt boktips att dela med sig av och mellan tuggor av saffransbullar och pepparkakor satte vi inledningsvis lite skräck i varandra.

Sedan var det dags för Lena Ollmark att prata om skräck och spökhistorier och varför hon dras till just det skrämmande.Hon berättade även om varifrån hon får sina idéer och om varför det är så viktigt med en huvudperson i en spökhistoria. Skräck- och spökhistorier är ofta fyllda av samtids- och samhällskritik vilket hon gav exempel på genom att prata om mumiers förbannelser, Spöket på Canterville och Dr Jekyll & Mr Hyde – och vad handlar skräckgenren egentligen om i dagens samhälle?

Lena berättade att hon tycker att det är viktigare än någonsin att förstå och känna igen våra rädslor och att det också är viktigt att kunna skilja på fiktion och verklighet; för vem ryser inte lite framför (eller bakom!) ett duschdraperi? Och finns det ändå inte mördarhajar i havet? Eller till och med i badkaret?

Avslutningsvis läste hon en av sina spökhistorier som kommer från en av hennes böcker om Krabbsjögrund. När hon avslutat sitt framträdande hade dagen ljusnat utanför men en känsla av skräckblandad förtjusning dröjde sig kvar.

För er som missade Lenas framträdande, eller helt enkelt vill se en favorit i repris, så finns det att titta på på den här länken: https://youtu.be/3knF4-8dgXc

Med önskan om en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

/Anja Sahlstedt

I väntans tider

tablet-1632909_640Förslaget till Stockholms stads skolbiblioteksplan ligger nu färdigt och väntar på ett godkännande i utbildningsnämnden den 15 december. Efter det kommer planen att behandlas i kommunfullmäktige.

I planen framhålls att biblioteken och dess personal är betydelsefulla för att utveckla barn och ungas medie- och informationskunnighet samt för ökad läsning och läsförståelse. Där fastställs också vad skolledningar, skolbiblioteksansvariga och utbildningsförvaltningen har för ansvar för skolbiblioteket och dess pedagogiska verksamhet.

Skolbiblioteksplanen är en strategisk handlingsplan och vår förhoppning är att den kommer att bidra till att förbättra skolbibliotekens tillgänglighet, utbud och ökade bemanning.

Stort tack till alla er som tänkt och tyckt och bidragit längs vägen! Vi väntar nu med spänning på hur det kommer att gå och vad som väntar runt hörnet.

Nyheter om planen publiceras här på bloggen.

/Maria Ronnås

Kvalitet eller kvantitet? Det är den stora frågan

sbi4En kvantitativ ökning av utgivningen av barn- och ungdomsböcker – vad gör det egentligen med kvaliteten? Och kan man och ska man prata om kvalitet? Vem bedömer egentligen vad som är kvalitet? Och är det inte huvudsaken att barn- och ungdomar läser, inte vad de läser?

Med anledning av den rekordstora ökningen av antalet utgivna barn- och ungdomsböcker under 2000-talet bjöd Svenska Barnboksbiblioteket (Sbi) in till en heldag för att diskutera och samtala om hur vi kan tala om kvalitet, vem som får och vem bör avgöra vad som är bra litteratur för barn – de som ger ut böckerna eller de som faktiskt läser dem? Dessutom diskuterades det hur man ska se på barn- och ungdomslitteraturen; som pedagogiskt verktyg eller som ett konstnärligt verk? Eller både och?

Åsa Warnqvist, forskare på Sbi, talade under rubriken ”Kvantiteten – den rekordstora ökningen av barn- och ungdomsböcker under 2000-talet” om den stora ökningen som resulterat i att allt färre författare kan livnära sig på sitt skrivande. Försäljningen har nämligen inte följt samma utveckling som utgivningen, utan sålda exemplar av varje titel har minskat. Warnqvist ser det som en oroväckande trend att författarna får svårare att leva på sitt författarskap; de skriver fler böcker, ger ut dessa på olika förlag och konkurrerar således med sig själva. Tyder detta på en överutgivning?

Ann Steiner, forskare i förlags- och bokmarknadskunskap vi Lunds universitet, frågade sig om det går att tala om kvalitet och sammanfattade det med att vi ska tala om det, mycket och ofta. Det viktiga att tänka på är vad vi vill använda diskussionen om kvalitet till.  Som exempel nämnde hon topplistan för svensk bokhandel i oktober 2016 – visar den på kvalitet? Och vem är det som bedömer det? De som köper böckerna (de vuxna)? Eller de som faktiskt läser dem (barnen)? Ett fåtal titlar säljer extremt mycket, resterande titlar har svårt att hävda sig och frågan är om förlagen producerar det som barnen vill ha? Som det ser ut nu finns en överproduktion av fantasy, men när barn blivit tillfrågade om vad de vill läsa säger övervägande del ”roliga böcker” och inte fantasy.

Vem bedömer vad som är kvalitet? Mats Berggren (författare), Pia Huss (kritiker och kulturjournalist), Johanna Ringertz (förläggare) diskuterade detta i en paneldebatt. På frågorna ”Vad är kvalitet för er? Hur uppstår kvalitet?” svarade de så här:

Johanna: Dagens tempo på utgivning och recensioner är inte det bästa för kvaliteten. ”Att förädla någonting till sin bästa yttring” –det tar tid! Den konstnärliga processen måste få ta tid, får den det blir det kvalitet. Man får aldrig likställa kvalitet och försäljning, varje verk har en potential som kan fullbordas. Om vi bara skulle gå på kritiken av barnboken så skulle det vara problem, det finns för få och för få bra barnlitteraturkritiker. Det är viktigt att var och en har ett kvalitetsbegrepp att falla tillbaka på.

Mats: Författarens intention – vad vill han eller hon göra? Och lyckas hen med det? Brukar ha dessa kriterier i minnet vid bedömning av vad som är kvalitet: Originalitet, komplexitet och intensitet, där det viktigaste är komplexiteten – att det finns en tolkning, en öppning för något som används och är angeläget genom tid.

Pia: Det är grundläggande att det finns en avsikt. Konstens speciella hjärtpunkt; ”a thing of beauty is a joy forever”. Det är en självklart mänsklig rättighet att få uttrycka sig men det är inte en självklar mänsklig rättighet att uppfattas som konstnär. Visst måste man se utifrån ett konstverks förutsättningar, men som kritiker är det viktigt att se resultatet. En kvarnsten runt barnlitteraturens hals – att allt inom denna grupp måste vara pedagogiskt – vilken annan konstart har det kravet?

De enades om att det är otroligt mycket slump vad som blir recenserat och att mycket bara försvinner i den stora mängden. Barnlitteraturen ges allt mindre och mindre utrymme i exempelvis dagspressen. Bloggar har fått en allt större betydelse när det gäller recensioner, problemet är då att där inte finns samma kvalitativa kritiker.

Huvudsaken är väl att de läser? Barnboken – konstnärligt verk eller pedagogiskt redskap? Jonas Andersson (Kulturrådet), Katti Hoflin (stadsbibliotekarie och författare), Katarina Rejman (universitetslektor, Stockholms universitet)

Katarina har erfarenheter från Finland och pekade på att i Sverige så ingår det mycket litet litteraturstudier ingår i lärar- och bibliotekarieutbildningen – är det då meningen att man ska fixa det själv? Hon har sett en stor skillnad mot i Finland där alla som utbildar sig till lärare har ett intresse för litteratur och där litteraturen ges större utrymme både i utbildning och utövande. Jonas talade om att god litteratur bjuder ett visst motstånd, man måste ha ex. analytiska begrepp för att kunna diskutera och/eller prata om litteratur och att litteraturens konstnärliga värde kan förstärka dessa pedagogiska värde. Katti menade att ”Huvudsaken är väl att de lyser?” – att barnen i sitt läsande fortsätter att lysa av nyfikenhet och inte slocknar.

Sammanfattningsvis vill jag dela med mig av Erik Titussons, (förläggare, Lilla Piratförlaget) svar på frågan om vad som är kvalitetslitteratur? ”Vi behöver en mångfald i perspektiv, och kvalitet är hur många perspektiv man kan anlägga i ett verk. Själva diskussionen är det som är målet.”

 Sara Wijk, verksamhetsutvecklare Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har skrivit mer om denna spännande dag; http://www.biblioteksutveckling.se/aktuellt/visa/den-staendiga-fragan-om-kvantitet-och-kvalitet-belyst-ur-en-barnlitteraer-s

För den som vill kika på lite bilder från dagen; http://sbi50.com/2016/11/17/kvalitet-eller-kvantitet-barn-och-ungdomslitteraturens-dilemma/

/Anja Sahlstedtsbi1

Julens höjdarlista

När julen närmar sig med stora stegjulgran2

och snöflingor skapar kaos i trafiken.

När saffran krossas i en deg

och det gungar vilt i omvärldspolitiken.

När granen väntar på att få göra entré i vår stuga

och terminen sjunger på sista versen.

När alla köper årets julklappsfluga

och tokshoppande bidrar till kommersen.

 

Då kommer den, då är den här

efterlängtad som få kan vara.book-1760998_640

Fullproppad med bokvokabulär

kan den på julens dilemma svara;

Vad ska jag lägga i årets paket,

och hur ska jag själv slippa få så trista?

Svaret är enkelt, en självklarhet;

Håll dig till Mediotekets julklappsboktipslista!

(Dikt: Traditionell. Ursprung: Okänt.)

/Anja Sahlstedt

Julklappsböcker 2016

böcker

Böcker med fika i Lillholmsskolans bibliotek

fika3 En regnig och kulen oktobereftermiddag står dörren till skolbiblioteket välkomnande på vid gavel. Klockan är tre och några föräldrar och elever är redan på plats. Det bläddras i böcker, mumsas på kex och några föräldrar sitter i soffor och fåtöljer och läser högt för sina barn. Gemyt och en glad stämning råder.

My Froster och Hacer Suvakci som arbetar i skolbiblioteket har bjudit in till föräldrafika för att tipsa och visa böcker på elevernas olika modersmål och på svenska. Många böcker har lånats in från Mångspråksbiblioteket. I hyllorna trängs polska böcker med litteratur på somaliska, arabiska och många andra språk. På skolan talas ett femtital språk. I korridoren in till biblioteket visas dikter om FN, fred, konflikter och fotboll. Författade av årskurs 4 och framförda vid firandet av FN-dagen. Flera av dikterna finns på två språk.

En modersmålslärare i somaliska bläddrar igenom beståndet av böcker på somaliska och känner igen de flesta. En pappa har hittat till bilderboksrummet och läser för sin son på arabiska. Strömmen av föräldrar, barn och syskon fortsätter. Snart är det slut på fikabrödet. Vilken bra idé att bjuda in föräldrar till biblioteket som upptäcker mångfalden och utbudet och lånar tillsammans med sina barn.

Låna boken om Malala! Hon är bra och den kan du läsa säger en mamma till sin son.fika1

Vi pratar om vikten av att läsa på sitt modersmål. Mamman menar att då blir man bra också på andra språk. En pojke delar med sig om innehållet i några somaliska böcker.

Glad och uppfylld av samtal och möten med elever och föräldrar ger jag mig ut i regnet och tänker på hur fint det är att få möjlighet att läsa själv eller bli läst för både på sitt modersmål och på andra språk.

Hoppas att det är föräldrafika på skolbiblioteket på Lillholmsskolan snart igen.

/Maria Ronnås

Länk till Mångspråksbiblioteket: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Bocker–Skolbibliotek/Mangspraksbiblioteket/

Länk till Mångspråksbibliotekets blogg: http://mangsprak.se/

Talböcker i skolan – stöd eller stigma?

talbokslyssnande2Hur kan vi vuxna i skolan hjälpa barnen att använda det stöd som talböcker ger både som lästräning, läslust och som språkutveckling och- kunskapsinhämtning?

I arbetet med talböcker i skolbiblioteket märkte Anja Sahlstedt, numera skolbibliotekskonsulent på Medioteket, att eleverna som hade tillgång till talböcker verkade läsa dem hemma, men mer sällan i skolan.

Jag ville väcka frågan, säger hon, om varför läsningen av talböcker inte fungerar så bra under skoltid. Då började jag också fundera på vad jag som skolbibliotekarie kunde göra mer förutom att hjälpa eleverna att få tillgång till talböckerna. Det är fortfarande rätt cementerat i skolan att det är läsning, avkodning av den trycka texten som gäller och att det är läsning med ögonen som anses vara det rätta sättet att läsa på.

En del av eleverna gav just uttryck för att det är att fuska och inte läsa på det rätta sättet när de läser med öronen, medan andra tycker att kamraternas frågor och reaktioner är besvärliga. Några elever tycker att de inte hinner med att ta fram telefonen eller surfplattan för att lyssna och en del glömmer helt enkelt bort att den möjligheten finns.

Den tekniska delen av talboksläsningen verkar sällan vara ett hinder för användande i skolan, utan det är andra faktorer som påverkar. Flera av eleverna som hon intervjuade menade att de skulle varit hjälpta av att bli påminda på lektionen om att de kan läsa en talbok. Det är ju också viktigt att börja tidigt med att träna sig på att läsa med öronen för att minska motståndet och öva upp ett flyt i läsningen. Det är då det blir roligt att läsa. Ett bra sätt att inkludera är att låta hela klassen läsa med öronen och testa talboksläsning och upptäcka att det varken är särskilt enkelt eller fuskigt. Många skolbibliotek har idag nedladdningstillstånd och elever har även egna nedladdningstillstånd men uppföljning med påminnelser, kunskap och bra relationer är viktigt för att talboksläsandet ska bli ett hjälpmedel även under skoldagen.

Alla på skolan behöver hjälpas åt!

Den 15 november ordnar Medioteket ett seminarium med utgångspunkt i Anjas uppsats och som bland annat kommer att handla om hur attityder och felaktiga föreställningar om talböcker påverkar hur och var elever använder talböcker. För mer information om seminariet se här:  http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Kurser–Seminarier/For-grundskolan/Lasa-och-skriva/#listrad_Talbocker_i_skolan

Här kan du läsa uppsatsen ”Talböcker i skolan – stöd eller stigma” i sin helhet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:921336/FULLTEXT01.pdf

/Maria Ronnås