Skolbiblioteket i det systematiska kvalitetsarbetet – hur kan du gå till väga?

Happy kids reading a book together on the floorHur kan skolbiblioteket integreras i undervisningen och på vilket sätt kan verksamheten där bidra till elevernas måluppfyllelse?

Om detta berättar Angela Svensson, rektor på Sjöängsskolan i Älvsjö i filmen Värdet av skolbibliotek. Hon visar på hur en skolbiblioteksplan kan påverka utvecklingen på skolan och på vilket sätt skolbibliotekarien Helene Andersson Thörnfeldt bidrar till elevernas lärande.

Med ett aktivt och integrerat skolbibliotek stärks elevernas språkförmåga, kritiska tänkande och digitala kompetens. Avgörande är att biblioteket är bemannat och att den som arbetar där har relevant kompetens för att driva och utveckla verksamheten där.

Stockholms stad har en skolbiblioteksplan som ger riktlinjer och stöd för hur ett utvecklingsarbete kring skolbibliotek kan gå till. Planen reviderar vi nu och samlar in synpunkter från olika skolformer. Ett antal skolbibliotekarier, elever, skolledare och pedagoger deltar i det referensarbetet.

En väl förankrad skolbiblioteksplan bidrar till att lägga en bra grund för ett starkare samarbete på skolan kring elevernas lärande och underlättar integreringen av skolbibliotekets verksamhet på skolan.

Sjöängsskolans bibliotek i Älvsjö fick utmärkelsen Ett skolbibliotek i världsklass förra året. Du kanske också arbetar på ett skolbibliotek som lever upp till kriterierna får att få priset. Då är det bara att sätta igång och skicka in ansökan.  Du hittar mer information på DIK:s hemsida.  

/Maria Ronnås & Lotta Metcalfe

Skolbibliotekskonsulenter

Uppmärksamma Internationella kvinnodagen i ditt skolbibliotek

CM-SP10100

Nu på söndag 8 mars infaller Internationella kvinnodagen och har uppmärksammats sedan 1977, på initiativ av FN. Läs mer om Internationella kvinnodagen på Nordiska museets sajt. Skolbiblioteksbloggen bloggade om dagen redan ifjol men det finns mycket nytt att tipsa om som du kan använda i din verksamhet.

Foto: SLI Foto: SLI Foto: Heléne Andersson Törnfeldt Foto: Heléne Andersson Törnfeldt

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritik på Källkritikens dag – såhär gör du!

Cute pupils in class using phone and tablet at the elementary schoolDet börjar dra ihop sig till Källkritikens dag som infaller den 13 mars. Den inrättades 2017 av numera nedlagda Metros Viralgranskaren. Källkritikens dag syftar till att belysa vikten av källkritik och flera organisationer och myndigheter uppmärksammar dagen genom att ta fram undervisningsmaterial och ordna olika event. Bland annat delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut.

Internetstiftelsen har ett myriad av material för den som vill passa på att boka in några extra källkritikslektioner under Källkritiken dag. Det finns bland annat en guide i vad källkritik på internet är och varför det är viktigt. Du kan använda filtreringsfunktionen för att hitta lektioner från Internetstiftelsen som passar just dig och dina elever, du kan söka på både ämne och årskurs. De har även samlat sina lektioner om digital kompetens för gymnasiet på en särskild sida.

Vill du fördjupa dig i hur barn och unga använder internet? Läs Barnen och internet 2019, en kartläggning av barn och ungas användning av internet, både hemma och i skolan.

Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt. Thomas Nygren föreläste på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen har skrivit en sammanfattning.

Du kan se Uppsalaforskaren Thomas Nygrens föreläsning om elevers källkritiska förmåga. Thomas Nygren publicerade boken Fakta, fejk och fiktion ifjol och passar dig som vill få fördjupad förståelse för ämnet.

Natur & Kultur har samlat material om källkritik, både lektionstips och fördjupande litteratur samt en intervju med Carl Heath. Carl Heath är utbildningsdirektör på RISE och tar i intervjun bland annat upp AI (artificiell intelligens) och digitalisering ur ett demokratiperspektiv. Vill du få ännu bättre koll på digitalisering ur ett skolperspektiv? Lyssna på podden Digitalsamtal där journalisten och författaren Anders Thoresson och Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan, diskuterar just den frågan. Anders Thoresson har även skrivit en bok på ämnet, Skolan i en digital omvärld.

Att ha ett kritiskt förhållningssätt kräver också att du övar upp förmågan att avgöra vad du kan lita på, därför har begreppet källtillit blivit mer aktuell på senare år. Skolan spelar en viktig roll för att lära eleverna vilka källor som kan bedömas vara mer trovärdiga än andra och varför. Fördjupa dig i ämnet källtillit med hjälp av Lundforskarna Jutta Haider och Olof Sundins text som du hittar via Skolverket. Har du kort om tid kanske en sammanfattning av forskaren Emma Frans passar bättre? Du kan även läsa Åsa Wikforss artikel i ämnet källkritik och källtillit.

Statens medieråd har också en uppsjö av lektionsförslag för alla åldrar. Det är även viktig att vara källkritisk mot bilder och Statens medieråd har tagit fram material som du kan använda i klassrummet.  Det finns även särskilt metodmaterial för årskurs 7 och uppåt. Vill du lära dig mer? Lyssna på podden Bildpodden där exempelvis avsnittet Vad är film? kan användas som en ingång till film-och mediekunnighet, som är en del av MIK (medie-och informationskunnighet).

Apropå film så har sli.se/medioteket en hel del filmat material om källkritik ur många olika perspektiv, redo att användas i klassrummet eller skolbiblioteket. Det finns flera olika serier som har en särskild inriktning på källkritik, bland annat Hjärna och hjärna och Fejkskolan för äldre, Är det sant? för mellanåldern och Surfarna för yngre.Du kan använda fritextsökning eller avgränsa din sökning med hjälp av filteringsfunktionen.

Stockholmskällan har lektionsförslag om källkritik ur ett historiskt perspektiv och erbjuder sig också att komma ut till skolorna i staden för att ha lektioner med dina elever, boka via länken.

foto: Stockholmskällan foto: Stockholmskällan

Jag önskar dig en riktigt källkritisk dag! Och kom ihåg, källkritik kan vara roligt!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Därför ska du läsa högt med dina äldre elever

Lisa

Skolbiblioteksbloggen var nyfiken på hur Lisa Ljungberg, lärarbibliotekarie på Abrahamsbergsskolan jobbar med högläsning i de äldre åldrarna och ville därför veta mera.

Hur arbetar du med högläsning med de äldre eleverna på Abrahamsbergsskolan?

Varje termin har jag ”Bokcirkel” som ett alternativ för eleverna på högstadiet under ”Elevens val”. Vilka som väljer detta har varit väldigt varierande, ibland har det varit väldigt litteraturintresserade och lässugna elever, vilket ger fantastiska boksamtal, men ibland, som under de senaste terminerna, har jag haft flera grupper med elever som varit ganska osugna på att läsa. Då har högläsningen verkligen varit räddningen. Och en njutning har det visat sig!

Hur lägger du upp högläsningen, läser du allt eller får alla läsa?

När vi har högläsning är det jag som läser. Jag brukar fråga om någon annan vill läsa, men de väljer alltid att jag ska läsa. Och att tvinga på dem att läsa högt inför hela gruppen vill jag inte.

Eleverna har varsitt exemplar av boken vi läser, och följer med i texten om de vill (vilket de flesta gör). Sedan läser de tyst själva också, till varje gång ska de ha läst något kapitel, och sista stunden på lektionen får de tid att läsa tyst.

Hur har reaktionerna från eleverna varit?

Positiv! De har tyckt att det har varit väldigt mysigt med högläsning, och har önskat mycket högläsning på lektionerna. När de har fått skriva utvärderingar har många skrivit att de tycker det har varit lugnande avbrott i den stressiga skoldagen.

läsande elever

Vilka fördelar/nackdelar finns det med att läsa högt tillsammans?

Den stora fördelen tycker jag är att man slipper hamna i den här situationen att man ska ha ett boksamtal och så har inte eleverna läst. Då blir det svårrott… När man har läst för dem vet man säkert att de har tagit del av boken och man kan utgå ifrån det när man diskuterar. Det blir ju också ett effektivt sätt för mig att lura i de som inte alls är boksugna en bok, efter en termin har de ju faktiskt tagit del av ett par romaner oavsett om de vill eller inte, hehe. Precis som med de yngre eleverna så är det ju också så att de har en förmåga att ta till sig lite mer avancerad litteratur när de lyssnar och inte själva behöver stå för avkodningen. Även om de flesta har ett bra läsflyt i den åldern så tycker jag att man märker den skillnaden fortfarande.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att det i ungdomsböcker kan komma en del scener som är lite jobbiga att läsa högt haha. Ibland funkar det ändå, men är det explicita sexscener kan det ju bli lite genant för både eleverna och mig som läser, så då kanske jag planerar det så att de läser just det kapitlet tyst. Sedan tränar de ju inte det egna läsflytet på samma sätt vid högläsning, men litteraturupplevelsen blir densamma.

Har du några bra boktips för de som vill börja läsa högt för sina äldre elever?

Nyckeln, precis som vid val av pedagogiskt upplägg, tycker jag handlar om att välja rätt bok för rätt grupp. Jag väljer alltid ut 5-6 böcker som jag tycker skulle passa gruppen och sedan får de rösta fram vilken vi ska läsa. Att de känner att det är deras val är ju också positivt för motivationen. Mina senaste grupper har uppskattat t.ex. Det andra inte ser av Christoffer Holst och Dubbelgångare av Jenny Valentine. Just nu läser vi skräcksamlingen Höstväsen.

När jag har haft mer läsvana elever har vi läst t.ex. Melina Marchettas Jellicoe road, The hate u give av Angie Thomas, Jag, En av David Levithan, Ingenting och allting av Nicola Yoon och flera av John Greens böcker med stor behållning.

boktips

Tack Lisa och lycka till med högläsningen!

PS. Du hittar The hate u give, Jellicoe road, Dubbelgångare och böcker av John Green i Cirkulationsbiblioteket. Du söker böcker och gör din beställning via Cirkbloggen. Vill du läsa mer om högläsning och äldre elever? Här hittar du en artikel av professor Anna Nordenstam och universitetslektor Olle Widhe.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bilder berättar för både stora och små – såhär kan du använda bilderböcker i din verksamhet

katarina-lr

Katarina Lycken Rüter är förstelärare i svenska på Anna Whitlocks gymnasium och Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor om hur hon jobbar med bilderböcker i sin undervisning.

Du använder mycket bilderböcker i din undervisning. Hur gör du rent konkret?

Jag är gymnasielärare i svenska, och en stor del av mitt arbete i klassrummet handlar om att resonera om text. Vi läser lyrik, noveller, romaner och naturligtvis en mängd olika slags sakprosa; vi har en bredd i vår läsning både vad gäller texternas form och tillkomsttid. Bilderböcker är en del läsningen och vi läser dem precis som vi läser andra slags böcker: med avsikt att förstå mer om oss själva och vår värld. Vi läser dem för att de har något intressant att säga oss. Samtidigt är bilderböcker speciella eftersom de dels kombinerar bild och text på ett intrikat sätt, och dels (oftast) är korta. Det skapar goda förutsättningar att utveckla förmåga att analysera och utforska komplicerad litteratur utifrån gemensam läsning i klassrummet. Av den anledningen kommer bilderböcker ofta in i mina klassrum när vi undersöker och diskuterar frågor som till exempel berättarperspektivets betydelse för en text, intern och extern fokalisering, undertexter, intertextualitet och andra berättartekniska grepp. En av mina favoritlektioner är när vi jobbar med sex olika komplicerade och sinsemellan väldigt olika bilderböcker och undersöker just berättartekniken i dem – det brukar leda till både ahaupplevelser och väldigt intressanta diskussioner med gymnasisterna. Men naturligtvis läser vi också bilderböcker helt i ”egen rätt” och resonerar om psykisk skörhet, normer och identitet utifrån Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner eller om migration utifrån Shaun Tans Ankomsten.  

Vilka kurser och delar i läroplanen har störst nytta av att inkludera bilderböcker som material?

Jag tror inte riktigt att man kan tala om ”mest och minst nytta” utifrån en litterär form. Allt handlar om vad man tillsammans vill få syn på och undersöka i undervisningen just nu, i den aktuella situationen. Jag har fått förmånen att under de senaste åren på olika sätt bekanta mig mer med ALMA-pristagares litteratur – där det finns många bilderböcker – och har hittat berikande inslag till min och mina elevers läsning. Jag tror kanske att vi ofta går förbi bilderbokshyllan för att vi tror att den inte har något att erbjuda oss i det arbete vi vill driva, och det gör att vi ibland missar möjligheter.  

Hur har responsen varit från eleverna?

Första gången jag tar fram en bilderbok för läsning brukar gymnasisterna bli lite konfunderade. Bilden av att bilderboken är ”enkel” litteratur som inte har något för äldre läsare att engagera sig i är ofta ganska cementerad. Men det går över! Och sen… tja, det är väl som med all annan litteratur. Olika titlar faller olika väl in i olika läsares liv och erfarenhet, och där är bilderböckerna som andra böcker.  

Har några titlar fungerat bättre/sämre än andra?

Jag tror att all litteratur som är tillräckligt utmanande har goda förutsättningar i ett klassrum. Därför fungerar många bilderböcker väldigt bra! Isols pekbok En anka är bra att ha har en suverän gestaltning av berättarperspektivets betydelse som alltid går hem. Shaun Tans Ankomsten är en annan favorit som jag återkommer till år efter år. Anna-Clara Tidholms Hanna huset hunden väcker alltid starka känslor, och att efter läsning av Kafkas Förvandlingen ta fram När Greger blev skalbagge och resonera om olika sätt att gestalta upplevelsen av att inte vara sedd för den man är… ja, det är förstås buskul. 

Och slutligen, vilken är din egen favoritbilderbok?

Oj vilken svår fråga! Det finns så otroligt många olika, var och en för sig lysande, bilderböcker… men kanske, om jag med kniven mot strupen absolut MÅSTE välja, att det blir Vem ska trösta knyttet av Tove Jansson. 

Tack Katarina!

PS. Du hittar Ankomsten, Vem kan trösta knyttet och Om detta talar man endast med kaniner på Cirkulationsbiblioteket. Du hittar böckerna och gör din beställning på Cirkbloggen.  Vill du fördjupa dig i hur du kan arbeta med bilderböcker med äldre elever? Läs antologin För berättelsens skull. DS.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Ladda upp för Modersmålsdagen!

BM-MON035018

Modersmålsdagen inträffar den 21 februari. Vill du läsa om arbetet med modersmål i Snösätraskolans bibliotek, klicka dig vidare här. Enbacksskolan har förslag på hur du kan skylta med böcker på olika språk.

Internationella bibliotekets material för skyltning som är fritt att skriva ut.

Vill du  fördjupa dig i en litterär tidskrift med texter på olika språk? Läs Mångspråksbibliotekets tankar om Asymptot. Här hittar du mer information om poesi på olika språk och på Storyweaver hittar du texter på olika språk. Världens bibliotek har ljudböcker på olika språk.

Här är tre tips från Skolverket kring hur skolbiblioteket kan uppmärksamma det mångspråkiga beståndet:

  • Delta i eller arrangera föräldramöten, träffa gärna elever och föräldrar familj per familj för att ringa in barnens behov och visa på resurser.
  • Berätta om det mångspråkiga biblioteket på arbetslagsträffar och personalmöten i aulan.
  • Skylta med dessa böcker lika mycket som du gör med svenska böcker i skolbiblioteket. Kopiera gärna framsidan av några titlar och skapa en affisch

Du kan kanske även låta eleverna sätta prickar eller nålar på en världskarta som de har språkligt koppling till och sedan låna in böcker från Mångspråksbiblioteket från varje land för att visa på språkrikedomen på just din skola?

Mångspråksbiblioteket har litteraturlistor för dig som vill ha mer inspiration.

Vill du ta med dina elever på skolbio?

Du kan bland annat boka:

Pichus dröm på hindi

Taiki på holländska, svenska och engelska

Häxjägarna på serbiska

Chuskit på ladakhi

Osynliga Sue på tyska

Två Irene på portugisiska

Unge Ahmed på franska och arabiska, där huvudpersonerna växlar mellan språken och språkets betydelse diskuteras i filmen.

Beats på engelska

Flykten från DDR på tyska

438 dagar med svenskt, engelskt, somaliskt tal m fl

Alla filmer är på originalspråket med svensk text.

Läs mer om skolbio!

Några äldre filmer som kan visas som extra föreställningar är:

Elina – som om jag inte fanns och Sameblod. Där tornedalsfinskan respektive samiskan ska bekämpas och barnen endast får tala svenska i skolan. Utspelar sig på 1950-talet båda två, om jag inte minns fel.

I Till drömmarnas land talas engelska, rumänska och svenska. Handlingen kretsar kring romska Sabina och hennes bröder, som jobbar eller söker arbete i Sverige.

A Colony tar i viss mån upp urinnevånarnas situation i den fransktalande delen av Kanada.

Vill du fördjupa dig om flerspråkighet? Skolverket har samlat mer information och forskning om flerspråkighet och transspråkighet.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Lär dig mer om Sápmi!

Foto: Marie Enoksson/Sametinget Foto: Marie Enoksson/Sametinget

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är ett av målen att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, avsnitt 2.2). Här ingår urfolket samerna.

Den 6 februari infaller Samernas nationaldag och är ett bra tillfälle att uppmärksamma frågor relaterade till samerna. Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Här hittar du mer information om dagen och här kan du lära dig mer om Sápmi. Du hittar en lättläst text här.

Så hur kan du uppmärksamma dagen i skolbiblioteket? Nedan hittar du förslag på material, boktips, lektionsförslag och filmer. 

Lektionsförslag:

Kulan har flera erbjudanden, bland annat skolbio av den prisvinnande filmen Sameblod, som rekommenderas för åk 7-9.

I Cirkulationsbiblioteket hittar du SMS från Soppero,  Augustpristagaren Ann-Helén Laestadius debut som de också har bloggat om.  Samma författare har även skrivit Bara dra, eller Ber vuolgget, som boken heter på samiska  och passar elever i högstadiet och på gymnasiet. Den hittar du i Mångspråksbiblioteket och samtliga böcker i det beståndet på samiska hittar du här.

Stockholmskällan har källmaterial som du kan använda och SLI har flera filmer på temat.

Vill du söka böcker i bibliotekssystemet för att göra en utställning i skolbiblioteket? Du hittar relevanta böcker med hjälp av sökorden: Samer, Renskötsel, Samisk mytologi. Om du vill hitta böcker på samiska, då finns det följande språk inlagt i posterna: Nordsamiska, Lulesamiska, Sydsamiska. I vår katalog finns dessa språk även som ämnesord, plus ämnesord Samiska och Minoritetsspråk.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

11 tips från stadens skolbibliotekarier

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

  • Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
  • Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört?  Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
  •  Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
  •  Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
  • Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
  • Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.

    Foto: Elisabeth Ljungdal Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo

  • Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!
Foto: Malena Martinger Storme Foto: Malena Martinger Storme
  •  När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
  •  Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
  •  MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
  • Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem. Foto: Jenny Berggren Foto: Jenny Berggren

    Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

    Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Undervisa om integritet och säkerhet på nätet

anders thoreson

I slutet av förra året hade vi på Medioteket Anders Thoreson på besök. Anders Thoreson är föreläsare, författare, frilansreporter och en av grundarna till podden Digitalsamtal. Han höll en välbesökt föreläsning som du hittar här, del 1 och del 2. (Observera att filmerna endast är tillgängliga till den 5 februari) Under föreläsningen tog han upp frågor som rör integritet och nätsäkerhet. Skolans roll var en röd tråd och Anders Thoreson började med att tydliggöra rektorns och skolbibliotekets roll utifrån läroplanens formuleringar. Han tog även upp vad digitalisering innebär i skolan och har delat in begreppets innebörd i tre nivåer.

  • Nivå 1 är en förändring i administrationen, exempelvis är frånvarorapporteringen digitaliserad
  • Nivå 2 innebär att digitala verktyg är en del av undervisningen
  • Nivå 3 går ur på att undervisningen tar upp digitaliseringen, såsom exemelvis dess påverkan i samhället

Något som Anders Thoreson betonade var att undervisningen bör belysa hur vårt dagliga användande av olika digitala enheter kan påverka oss, både på makro- och mikronivå. Ett exempel på detta är platser vi besökt ofta loggas i våra telefoner och att det kan få konsekvenser, till exempel om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Han tog även upp att skolans undervisning bör ta upp för-och nackdelar med molntjänster. Att det kan finnas positiva aspekter med att vara fysiskt avskild från sin data, men att det också kan spridas på ett sätt vi inte avsett. Han menar att vi , för att kunna vara säkrare på internet, behöver ha god kännedom m hur olika tjänster fungerar. Inte bara på ytan, utan på djupet.

Vill du läsa mer? Anders Thoreson har skrivit boken Skolan i en digital omvärld.

Mycket av det som togs upp under föreläsningen handlar som sagt om säkerhet på webben. Den 11/2 infaller Safer internet day och här kan du läsa mer om den dagen som startade som en del av ett EU-projekt 2004. Här finns samlat material om olika aspekter av ett säkrare och tryggare internet, exempelvis om kränkningar och trakasserier på internet och spridning av falsifierad information.

Reflektera kring dina elever i högstadiet och gymnasiet kring anonymitet på webben. Du hittar lektionen här och här finns samtliga lektioner från Internetstiftelsen, som är en oberoende organisation. Du hittar material om digital vardag för elever i åk 4-6 här och allt material från den ideella organisationen Surfa lugnt här.

Get bad news är ett spel för äldre elever och kan användas in undervisningen för att visa hur lätt falsk eller vinklad information kan spridas. Spelet är utvecklat av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive tillsammans med DROG och forskare på Cambridge University. Du hittar spelet här.

Här hittar du Skolverkets material om säkerhet på nätet, alltifrån källkritik i sociala medier, att förhindra kränkningar online och vikten av att ha säkra lösenord.

Här hittar du material från BRIS om barn och ungas vardag på internet. Du hittar ännu mer material här, från Statens medieråd. 

Statens medieråd har en kampanj som heter No hate om kränkande behandling och diskriminering på internet. Du hittar materialet och mer information här. Vill du ha ännu fler lektionsförslag har Statens medieråd material om näthat som du hittar här. Här kan du se animerade kortfilmer där ungdomar återger upplevelser av kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Filmerna är gjorda av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. Du hittar material från UR för äldre elever här. 

Här är en film från Rädda barnen för dig som vuxen som vill prata med barn och unga om sexuella kränkningar på nätet och här hittar du en artikel från Friends om kränkningar på internet.

Vill du läsa mer om barn och unga på nätet? Läs Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet?. Vill du verkligen fördjupa dig i svenskarnas vanor på nätet, läs rapporten Svenskarna och internet som du hittar här.

Har du fler tips och idéer om hur skolbiblioteket kan arbeta med frågor kopplade till säkerhet på nätet? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

8 sätt att uppmärksamma Förintelsens minnesdag

bild2

Förintelsens minnesdag infaller den 27 januari. I år  är det 75 år sedan befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau.  Detta kan skolbiblioteket uppmärksamma på flera sätt, inte minst genom att skylta med böcker som utspelar sig under andra världskriget och tiden däromkring. Här hittar du tipslistor från Cirkulationsbiblioteket.

Det finns mycket material på Forum för levande historia, du hittar det här. I år har de miniutställningen Jag kom ensam, som du kan sätta upp i ditt skolbibliotek. Du hittar utställningen här. Jag kom ensam uppmärksammar de ensamkommande barn som kom till Sverige under andra världskriget och varför inte kombinera det med att tipsa om Annika Thors serie om Steffi och Nellie, där den första boken heter En ö i havet?

Vill du läsa med en klass? Här hittar du böcker från Cirkulationsbiblioteket som kan vara relevanta för dig.

SLI

På startsidan sli.se/medioteket hittar du nya urval med förslag på filmer om förintelsens offer samt om romerna och deras historia.

Vill du hellre lyssna på något med dina elever? Här hittar du Sveriges radios material i ämnet.

Judiska museet har ett skolprogram som du hittar här.

Stiftelsen Raoul Wallenberg Academy samarbetar med bokförlaget Bookmark och skickar runt tre klassuppsättningar till olika gymnasieskolor under 2020. Boken heter Natten och är skriven av Elie Wiesel och skickas ut tillsammans med lärarhandledning. Skicka e-post till natten@rwa.se för mer information.

Har du någon annan idé hur skolbiblioteket kan uppmärksamma Förintelsens minnesdag? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent