Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Grattis på modersmålsdagen!

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

Bli bildad vid ditt skrivbord

reading-1176161_640Under våren kommer MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) att ha fortbildning om talböcker, lättläst, Legimus och mycket annat. Allt är kostnadsfritt, men man måste anmäla sig. Bland annat kommer man att ha så kallat webbinarium, som är ett webbsänt seminarium där du som deltagare får ta del av en genomgång och också har möjlighet att ställa frågor genom chatt. Man lämnar inte sin arbetsplats och den enda utrusning du behöver är en dator, en internetuppkoppling och ett par hörlurar.

Webbinariet Talböcker och lättläst i skolan – för dig som möter elever (den 23/3) har som målgrupp lärare och annan personal i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, och MTM kommer då att berätta om sin verksamhet och om de medier och tjänster som är intressanta i skolan. Du kommer även få grundläggande information om vad en talbok är, vem som får läsa den och hur man får tag i den.  Dessutom berättar de om hur man i skolan kan arbeta med lättlästa böcker och nyheter och hur man kan använda MTM:s skolwebb som en resurs i undervisningen.

Senare under terminen anordnas webbinarium om Att registrera användare till Legimus – en introduktion för nybörjare (16/2 eller 18/5), Talböcker och Legimus – för dig som arbetar i skolbibliotek (9/3 eller 4/5) som båda vänder sig till den som nyligen har börjat arbeta med att registrera användare till Legimus eller som helt enkelt vill friska upp sina kunskaper. Bra fortbildningstillfällen som är kostnadsfria och inte heller kräver längre resväg än till skrivbordet!

Dessutom anordnar MTM två seminarium; Tillgängliga medier på bibliotek – en fördjupningsdag (den 20/3) och Jobba med talböcker – en introduktion (den 27/3).

Gå in och läs mer och anmäl dig här; http://www.mtm.se/om-oss/studiedagar-och-konferenser/webbinarier-2017/

/Anja Sahlstedt

Så blir du mer normkritisk!

kentaÄr brunt alltid killigt? Är rosa alltid tjejigt? Och om framsidan på en bok är både och – är det en människobok då? Heteronormen är otroligt stark i vårt samhälle; det finns två grupper av människor och man hör antingen till den ena eller den andra – eller? Normer är alla de oskrivna regler, ideal och förväntningar i ett samhälle som man förväntas följa. Vissa normer har förändrats över tid, medan andra förblir desamma. Normer skapar makt, vilket man måste ha förståelse för. Naturligtvis behöver vi normer i samhället, men frågan är vilka normer vi vill ha.

Det är fyra år sedan Hallonbergens bibliotek blev det första hbtq-certifierade biblioteket. Sofie Samuelsson har sammanställt skriften ”Normkritik, hbtq och folkbibliotek – Ett försök” som behandlar processen av certifieringen. En onsdag i januari besökte hon Medioteket på ett seminarium där hon delade med sig av sina upplevelser och kunskaper. Fokus på föreläsningen på Medioteket låg på normkritik och läsning. Sofie reagerar själv starkt på att det alltid talas om att ”pojkar inte läser” och att det bottnar i att ”läsning anses omanligt”. Risken finns, menade hon, att man med de projekt med sport och läsning som har genomförts för att få pojkar att läsa mer, i slutändan befäster något som man egentligen vill förändra. Sofie förordade att man bortser från det manliga/kvinnlige perspektivet och istället tittar på läsningen i sig.

Hela personalen på Hallonbergens bibliotek var (och är förstås fortfarande!) engagerad och funderade inför certifieringen kring hur de kunde jobba med hbtq-frågor. Det handlade om biblioteksrummet, hyllorna, programutbudet och så vidare och också om samspelet mellan besökare och personal och mellan personalen. I bemötandet med låntagarna beslöt man t.ex att istället för att säga ”pojke/flicka”och ”mamma/pappa” istället säga ”barn” och ”föräldrar”. Det var svårt till en början, men efterhand blev det naturligt att försöka förändra den dagliga verksamhetens tänk.

Sofies skrift går att läsa i sin helhet på: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2016/02/sofie_webb.pdf

Hur ser det ut på skolbiblioteken – befästs normerna? Eller kan man ändra så att det blir mindre normbefästande? Ska man ha en särskild hbtq-hylla? Hur kan man arbeta med normkritik i skolbiblioteket? Och hur och var börjar man med normkritik? Målet med normkritik är inkludering och alla människors lika värde, något som de flesta av oss säkerligen skriver under på. Och vill du har tips på hur du kan börja tänka mer normmedvetet så kan du gå in på Forum för levande historia och ta del av deras Checklista att tänka normmedvetet; http://www.levandehistoria.se/lararhandledning-till-hbtq-normer-och-makt/checklista-att-tanka-normmedvetet

De har även ett material hur man kan arbeta med dessa frågor i skolan ”Hbtq, normer & makt” http://www.levandehistoria.se/hbtq med material handlar om våra rättigheter och våra möjligheter att vara som vi vill vara.

Och vill du ha ett exempel på modet att våga bryta en av våra starkaste samhälleliga normer så titta på denna musikvideo: https://www.youtube.com/watch?v=Cf79KXBCIDg

Vi återkommer till detta tema under våren – så håll ögonen öppna efter mer normkritiskt tänkande!

/Anja

Nu har utbildningsförvaltningen en skolbiblioteksplan

Förslaget till skolbiblioteksplan har godkänts av utbildningsnämnden och nu bereds planen av skolroteln. Därefter tas den upp i fullmäktige för beslut.

En arbetsgrupp med representanter från förskola, grund- och gymnasieskolan samt för språkutveckling, skolplattformen och Stockholms stadsbibliotek har tillsammans arbetat fram förslaget. Skolbibliotekspersonal har fått möjlighet att tycka till om planen i referensgrupper och i den här bloggen, och elever och lärare i olika biblioteksgrupper har bidragit med kloka synpunkter om planen.

De olika rektorsgrupperna samt grundskole- förskole- och gymnasiechefer har ställt sig bakom förslaget. I december antogs planen i utbildningsnämnden och den finns nu med i årets verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen.

Så nu är det bara att börja jobba enligt planens ambitioner!emoticon-1907987_1920

Här hittar du skolbiblioteksplanen: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1870010

/Maria Ronnås

Tips inför KB:s statistikinsamling

checklist-1643781_640Nu är det dags för alla folk- och skolbibliotek att fylla i KB:s enkät om Sveriges officiella biblioteksstatistik. Detta kan vara en ganska mastigt uppgift och ibland uppstår frågor kring hur och vad och var man ska fylla i vissa uppgifter.

Nytt för i år är att KB publicerar en Film med tips om hur man gör när man fyller i uppgifter i webbenkäten och att de dessutom anordnar videomöten om biblioteksstatistikinsamlingen. Vid tre tillfällen (kan bli fler om det finns intresse) öppnar de ett videomöte för att svara på frågor om årets insamling av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Man kan delta via ljud eller chatt och ställa frågor, eller bara titta på. Kvarvarande inplanerade datum för dessa videomöten är fredag den 27 januari klockan 13–14 och fredag den 3 februari klockan 10–11. Övrig information om biblioteksstatistiken, som exempelvis rapporter och tabeller från tidigare år, finns att läsa på Biblioteksstatistikbloggen; http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se.

/Anja Sahlstedt

Med skolbiblioteket i fokus

fokus4Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan av Catrin Eriksson har som intention att vara en inspiration till kreativt utvecklingsarbete för att skolbiblioteket ska kunna bidra aktivt till elevernas måluppfyllelse.

Boken beskriver en utvecklingsmodell med alla de ingredienser som behövs för att bygga ett skolbibliotek som vilar på långsiktighet, likvärdighet och hög kvalitet. De avgörande ingredienserna för det framgångsrika arbetet som genomförts i Linköping menar Catrin Eriksson är:

Politiskt beslut: Fokusbiblioteksmodellen bygger på ett politiskt beslut, vilket ger beslutet stabilitet att genomsyra all undervisning.

Gemensamma utvecklingsmedel: Alla skolor ges samma ekonomiska förutsättningar att grundutrusta sina lokaler. Det gör att likvärdigheten ökar.

Organisation: Fokusbiblioteken ligger organisatoriskt inom utbildningsförvaltningen och inte kulturförvaltningen, skolans sida har alltså hela makten över tjänsterna, dess innehåll och fördelning av tid.

Samordning: Utvecklingen av fokusbiblioteken leds av skolbibliotekschefen som är anställd inom utbildningsförvaltningen.

Nätverk: Skolbibliotekschefen har ansvar för ett nätverk för fokusbibliotekarierna, vars syfte är fortbildning och utbyte av erfarenheter.

Uppdrag: Fokusbiblioteken har ett tydligt uppdrag som innefattar två huvudspår; att utveckla det läsfrämjande arbetet på skolan och att utveckla informationskompetensen hos eleverna.

Rektors roll: Rektor har ansvar för verksamhetsutvecklingen på sin skolenhet och detta inbegriper även fokusbiblioteket. Att rektor lyfter fram och backar upp verksamheten ses som en grundläggande förutsättning för ett välintegrerat skolbibliotek.

Integrering av biblioteksverksamheten i undervisningen: Eleverna har allt att vinna på att skolbiblioteksverksamheten integreras med undervisningen och att bibliotekarierna får en självklar roll i de pedagogiska verksamheten.

Men utvecklingsarbete tar tid, konstaterar Catrin Eriksson och beskriver hur allt till en början handlade om att lägga en grund, skapa struktur, få till gemensamma förhållningssätt, regler och rutiner i gruppen. Arbetet med att utveckla skolbiblioteken har dock resulterat i att ett flertal skolor i Linköping har fått utmärkelserna Skolbibliotek i världsklass och Årets skolbibliotek – ett bevis på att arbetet har varit framgångsrikt!

/Anja Sahlstedt

Möllevångsskolans bibliotek i världsklass

Vi är ett stort gäng skolbibliotekarier från hela landet som samlas på hotell Birger Jarl för att få ta del av Skolbibliotek 2016:s digra program en kylig dag i slutet av november. Skolbibliotekarier är ju ofta de enda på skolan i sin profession, så det märks att många är väldigt glada över att få träffa kollegor och få lyssna till vad som händer på andra skolbibliotek runtom i Sverige.

möllevångsskolanStämningen i rummet blir nästan euforisk när Möllevångskolans tre inspirerande representanter (se bild) äntrar scenen och berättar om Mediatekets viktiga arbete på skolan under rubriken ”Utnyttja kompetensen i biblioteket – så skapas pedagogiska samarbeten”. Skolan ligger centralt i Malmö och är en f-9 skola med ungefär 450 elever. Det är en 1-1 skola, vilket betyder att alla elever har en egen iPad. Hjärtat på skolan är det välbesökta Mediateket där hela tre personer arbetar. En skolbibliotekarie, en IKT-pedagog och en biblioteksassistent; ett riktigt dreamteam i skolbibliotekssammanhang!

Rektor Andreas Katsanikos inleder stolt med att berätta hur Mediatekets verksamhet kopplas till skolans systematiska kvalitetsarbete och att skolan lägger stor vikt vid det kollegiala lärandet och där har skolbibliotekarien och IKT-pedagogen en självklar roll. Skolbibliotekarie Elisabeth Niskakari och IKT-pedagog Cecilia Andersson delar med sig av roliga och intressanta projekt de har jobbat med på skolan. Bland mycket annat har eleverna fått göra boktrailers av böcker de läst i appen iMovie och vi får ta del av några briljanta exempel.

I årkurs 8 har de varje år ett uppskattat källkritiksprojekt; Tidsresan. Eleverna jobbar då främst med olika historiska bilder och får själva skapa bilder med historiska element. Det utmynnar i en utställning som hela skolan får ta del av. Ett annat inspirerande projekt får åk 4 ta del av varje år. Eleverna får då lyssna på den första delen av Harry Potter och sedan delas eleverna in i elevlag med sorteringshatt, de får spela quidditch, testa rollspel, göra trailers och samtala om boken i olika konstellationer.

Eleverna på skolan har också möjlighet att bli bokpiloter. De träffas med bibliotekarien i biblioteket efter skoltid, samtalar om böcker och får möjlighet att bokprata på andra skolor. Några lyckliga bokpiloter har också fått möjligheten att åka på Bokmässan i Göteborg!

Mediateket är verkligen hjärtat på Möllevångsskolan och det förvånar oss inte att de fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass två år i rad. En plats för möten och samtal i ständig utveckling och förändring där eleverna har det största inflytandet! Och när presentationen är över är det en deltagare i publiken som räcker upp handen och frågar det som många nog sitter och tänker, ”Hur söker man jobb på er skola!?”.

/Annika Lundström, skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

Rapport från Skolbibliotek 2016

Under två heldagar i november fick jag förmånen att delta på konferensen Skolbibliotek 2016 i Stockholm. Jag kommer här i mitt inlägg kort berätta om några av föreläsningarna.

“Mångspråkighet, bemötande och nyanlända – tillgängligt skolbibliotek”

Bibliotekarie Erik Svensson och lärare Karin Friberg från Nyboda skola berättade om sitt arbete med nyanlända elever.

De har inga förberedelseklasser utan arbetar med direktintegrering och eleverna får inledningsvis två halvdagar med introduktionslektioner. Studiehandledning ges på modersmålet, där eleven får förklarat ämnet och hur det svenska skolsystemet fungerar och eleverna har även tillgång till böcker på det egna modersmålet. De har en liten undervisningsgrupp i svenska och slussas ut i olika ämnen och har individuella scheman. Eleverna i grupperna får också hjälpa andra elever med samma modersmål. Skolbiblioteket håller öppet för förbokade grupper så som läsgrupper och studiegrupper. Exempel ur deras verksamhet är tystläsgrupper (schemalagd läsning, hela klasser på mellanstadiet) och tyst gruppläsning/ högläsningsgrupper (där lässvag del av klass har schemalagd läsning, högstadiet). I det senare exemplet börjar gruppen med högläsning för att sedan fortsätta med tystläsning eller lyssna på talbok. Vidare har man också en samläsningsgrupp med nyanlända elever, där bibliotekarien läser högt och eleverna följer med i texten och pratar om texten. Denna aktivitet utgår från arbetsmodellen ”Luke och Freebody”.

Vid högläsningen betonade bibliotekarie Erik att det är viktigt att läsa långsamt och att vara uppmärksam på tecken att eleverna inte förstår, eftersom de inte alltid säger till då.. För att stötta de nyanlända i lärprocesserna använder de sig av bilder, hemspråk och ge utmaningar på ett lätt språk. De utgår från Cummins fyrfältare och cirkelmodellen i sitt arbete att stötta i lärprocessen. I boken “Att undervisa nyanlända…” finns ett avsnitt om skolbibliotek.

“Hur kan skolbiblioteket addera värde och påverka elevers lärande?”

Rebecca Borg och Eric Haraldsson som är skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarier i Växjö visade på hur man kan lyfta fram skolbiblioteket med avstamp i Läroplanen. Struktur behövs för maximal effekt och grunden för arbetet måste sökas i läroplanernas mål för skolan. I åk 4 till 6 kan man finna dessa rubriker bland målen:

  • Bibliotekskunskap (systematisering)
  • Berättande texter
  • Tolka reflektera och återberätta
  • Informationssökning(analoga och digitala källor)
  • Källkritik

Det är rektor som ska besluta om vad skolbibliotekarien ska fokusera på, men bibliotekarien är expert inom sitt område och hen ska stötta och visa på möjligheter.

Möjliga samarbetspartners inom skolan är alla yrkeskategorier med pedagogiska uppdrag för eleverna. Det är viktigt att skolbibliotekarien deltar på arbetslagsmöten och APT för pedagoger och ämneslärare.

Det är också viktigt att prioritera rätt innehåll i verksamheten. Skolbibliotekets funktion är att omvandla information till kunskap. Böckerna är ingredienser och skolbiblioteket är processen. Om man inte har någon extra resurs i biblioteket behöver man prioritera bort bemanning/öppet och ordning i biblioteket för att kunna delta i ute i klasserna. I den prioriteringen behöver skolbibliotekarien ha stöd från rektor.

Skolbiblioteket har en pedagogisk, kulturell och social roll. Arbetsrollen är pedagogisk och handledande i den egna undervisning och i samverkan med lärare. Lokalerna ska anpassas för arbete och studier samt undervisning för enskilda och grupper. Mediebeståndet är i förhållande till folkbiblioteket ett begränsat utbud till undervisning, studier och skolans behov.

Erik och Rebecca gav exempel på två samarbeten de deltagit i, ett ämnesövergripande samarbete och ett samarbete med en ämneslärare.

”Med läsning som mål”

Jonas Andersson från Kulturrådet redovisade kunskapsöversikten “Med läsning som mål” (finns att läsa här: http://www.e-magin.se/paper/gj7pd79t/paper/1 ). Skriften är en kunskapsöversikt kring metoder och forskning inom det läsfrämjande området.

Vad motiverar till läsning?

  • Litteraturens upplevda relevans för det egna livetMed läsningen som mål (2)
  • Tillgång till ett större läsmaterial
  • Generöst med tid till läsning
  • Valfrihet i urvalet
  • Möjlighet till social interaktion kring det lästa

Några slutsatser

  • Börja tidigt (och fortsätt)
  • Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa
  • Öka tillgången till litteratur oavsett medium
  • Främja social läsning
  • Använd förebilder (i synnerhet manliga)
  • Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek
  • Betona valfrihet, men uteslut inte nödvändigtvis prestation
  • Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen
  • Ställ upp tydliga, genomförbara mål och utvärdera

/Anna Sjögren, Skolbibliotekarie på Sundbyskolan i Spånga

Ruskigt trevlig julfrukost med Lena Ollmark

IMG_0254Vid Mediotekets traditionella julfrukost för skolbiblioteksanställda hade vi i år nöjet att få besök av Lena Ollmark. För att komma i stämning hade deltagarna uppmanats att ta med sig ett ruskigt boktips att dela med sig av och mellan tuggor av saffransbullar och pepparkakor satte vi inledningsvis lite skräck i varandra.

Sedan var det dags för Lena Ollmark att prata om skräck och spökhistorier och varför hon dras till just det skrämmande.Hon berättade även om varifrån hon får sina idéer och om varför det är så viktigt med en huvudperson i en spökhistoria. Skräck- och spökhistorier är ofta fyllda av samtids- och samhällskritik vilket hon gav exempel på genom att prata om mumiers förbannelser, Spöket på Canterville och Dr Jekyll & Mr Hyde – och vad handlar skräckgenren egentligen om i dagens samhälle?

Lena berättade att hon tycker att det är viktigare än någonsin att förstå och känna igen våra rädslor och att det också är viktigt att kunna skilja på fiktion och verklighet; för vem ryser inte lite framför (eller bakom!) ett duschdraperi? Och finns det ändå inte mördarhajar i havet? Eller till och med i badkaret?

Avslutningsvis läste hon en av sina spökhistorier som kommer från en av hennes böcker om Krabbsjögrund. När hon avslutat sitt framträdande hade dagen ljusnat utanför men en känsla av skräckblandad förtjusning dröjde sig kvar.

För er som missade Lenas framträdande, eller helt enkelt vill se en favorit i repris, så finns det att titta på på den här länken: https://youtu.be/3knF4-8dgXc

Med önskan om en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

/Anja Sahlstedt