Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Anette Holmqvist

Undervisningsråd Anette Holmqvist om hennes tid på Skolverket, utmaningar för skolbibliotek och att vara stolt på jobbet

Foto: Christer Holmqvist Foto: Christer Holmqvist

Anette Holmqvist slutar som undervisningsråd på Skolverket och naturligtvis ville Skolbiblioteksbloggen ställa några frågor till henne om hennes tid inom skolbiblioteksvärlden.

Hur kom det sig att du började intressera dig för skolbibliotek?

Eftersom jag hade läst litteraturvetenskap (i slutet av 1970-talet) så blev bibliotekarieyrket ett ganska naturligt val. Men jag visste nog inte egentligen vad jag ville med det när jag sökte in på utbildningen i Borås. Väl där så konstaterade jag att det var två saker jag i alla fall INTE skulle arbeta med:

  • Naturvetenskaplig och teknisk litteratur
  • Skolbibliotek

Men det var precis det jag kom att göra. Det var brist på arbete efter jag hade tagit min examen så jag sökte alla sorters biblioteksjobb. Efter en sommar på Läsesalongen i Stockholm fick jag arbete på en grundskola i Täby 1983. Där arbetade jag i 9 månader och sedan började min långa bana som gymnasiebibliotekarie i Stockholm (1984-1999). Jag upptäckte nämligen att det var ett mycket roligt jobb. Och det första gymnasiet (Åsö gymnasium på Södermalm) jag arbetade på hade just teknisk inriktning, vilket var en väldigt rolig utmaning för en person som är humanistiskt skolad i botten. Utan de 14 åren på Åsö gymnasium hade jag nog aldrig fått det stora intresse för internet som jag har än idag och utan den bakgrunden hade jag nog inte heller ”hamnat” på Skolverket.

Vilket är ditt första skolbiblioteksminne?

Det är från mellanstadiet på Strömslundsskolan i Trollhättan. De hade byggt om skoltoaletterna till bibliotek och där satt en vänlig dam och lät mig låna högvis av böcker. Konstigt nog minns jag aldrig att jag såg några andra barn där. Jag var en typisk bokslukare som barn och tonåring.

Du har varit skolbibliotekens förkämpe under en lång tid. Vad är du mest stolt över?

Jag har fått frågan förut och svarar nog olika varje gång. Jag är nog allra mest stolt över att jag har baxat skolbiblistan från en renodlad projektlista 2001 ända fram till det aktiva diskussionsforum det är idag 2020. Den har flyttats till ny myndighet, från nedlagd myndighet, mellan olika projekt, via en lång rad omorganisationer och nya chefer.

Jag är stolt över att jag har lyckats få arbeta med skolbibliotek också när Skolverket inte haft tillstymmelse till uppdrag i frågan. Där känner jag också tacksamhet till mina chefer, särskilt till min senaste chef Helena Elwin som alltid visat intresse för skolbibliotek.

Att Kolla källan fick ganska bra spridning, trots att jag tidvis inte hade så mycket tid för webbplatsen, är jag också stolt över.

Har skolbibliotekariens roll ändrats under ditt yrkesliv och i så fall, på vilket sätt?

Ja, absolut. Mitt intryck är att skolbibliotekarier arbetar mycket mer integrerat med undervisningen idag är vad vi gjorde på 1980- och 1990-talet. Självklart behövde man vara social och utåtriktad även på min tid och visst fanns det skolbibliotekarier som deltog i undervisningen redan då. Loertchers taxonomier kom ju redan på 1980-talet och vi hade Louise Limberg som lärare redan 1981-1983.

Men det var mer vanligt med renodlade bibliotekslektioner (ofta utan lärares närvaro) när eleverna fick lära sig bibliotekskatalogen och var böckerna stod i hyllan. Bokprat var också ganska vanligt (något jag aldrig har ägnat mig åt), särskilt på grundskolan.

Så mycket undervisning i källkritik förekom nog inte före internets genombrott i skolan, åtminstone inte utanför historieämnet. Så sammanfattningsvis, skolbibliotekariens roll har blivit mer utåtriktad och mer pedagogiskt orienterad. Och samarbetet mellan skolbibliotekarier ser helt annorlunda ut, framför allt eftersom det finns så många fler kanaler för det idag.

Vilken eller vilka är de stora utmaningarna för skolbibliotek idag, skulle du säga?

Den största utmaningen på ett mer strukturellt plan är förstås kommunernas brist på resurser, något som inte blir bättre av att vi befinner oss mitt i en pandemi. Risken för nedskärningar är förstås stor. En annan risk/utmaning är att skolans digitalisering tas som ursäkt för nedskärningarna.

Den största utmaningen i skolbibliotekens vardag är att få till ett gynnsamt samarbete med lärarna och att rektor sanktionerar och ger möjligheter för sådana samarbete.

Vad ser du för möjligheter för skolbiblioteken framåt?

Den största möjligheten på ett mer strukturellt plan är att den pågående skolbiblioteksutredningen Stärkta skolbibliotek och läromedel leder fram till förslag som styrker skolbiblioteken och skolbibliotekarierna på något eller flera sätt.

Den största möjligheten i skolbibliotekens vardag är att vara en kunnig samarbetspartner till läraren och ett stöd för elever i såväl läsfrämjande som medie- och informationskunnighet. Vi har många sådana positiva exempel i Sverige. Idag finns så otroligt mycket att inspireras av, det finns mängder av kontaktvägar via sociala medier och från senare år har vi faktiskt en hel del empiri att hänvisa till som utredningar och utvärderingar, kunskapsöversikter, statistik och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

Det är ju faktiskt jag som ska efterträda dig, har du något råd att ge mig på vägen?

Skolverket har oerhört många regeringsuppdrag att hantera och det är lätt att skolbiblioteksfrågan drunknar i denna mängd av uppdrag. Var aldrig rädd att påminna om skolbibliotek i sammanhang där det skulle passa in, men håller på att glömmas bort. Omvärldsbevaka mycket och försök att ha ett så brett kontaktnät som möjligt (både internt inom myndigheten och externt). Var rädd om skolbiblistan! Utöver att det är en diskussionslista för skolbibliotekarierna själva så har den fyllt Skolverkets skolbibliotekskonferenser med folk, byggt upp referensgrupper för Kolla källan och skolbibliotek, under 20 år befolkat filmer och artiklar med skolbibliotekarier, ställt frågor, svarat på frågor, kommit med hundratals inspel och tips till Skolverket och kanske framför allt: gett en statlig tjänsteman lite inblick i skolbibliotekariernas vardag.

Hur kommer du att fira pensionen?
Ja, från början var det ju planerat med både avtackning på jobbet i juni och någon privat fest i trädgården i Malmköping. Så blir det inte nu. Avtackningen skjuts upp såklart. Det blir nog bara en trevlig middag hemma, så får vi fira med något kalas och någon resa längre fram. För vi brukar fira med resor. I Sörmland. I Sverige. I Europa. Vi får se vilken riktning Covid-19 tar. Det påverkar förstås planerna.

Tack Anette för att du ställde upp på en intervju och jag hoppas att du blir ordentligt firad när det passar!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent