Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Årets skolbibliotek

Med skolbiblioteket i fokus

fokus4Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan av Catrin Eriksson har som intention att vara en inspiration till kreativt utvecklingsarbete för att skolbiblioteket ska kunna bidra aktivt till elevernas måluppfyllelse.

Boken beskriver en utvecklingsmodell med alla de ingredienser som behövs för att bygga ett skolbibliotek som vilar på långsiktighet, likvärdighet och hög kvalitet. De avgörande ingredienserna för det framgångsrika arbetet som genomförts i Linköping menar Catrin Eriksson är:

Politiskt beslut: Fokusbiblioteksmodellen bygger på ett politiskt beslut, vilket ger beslutet stabilitet att genomsyra all undervisning.

Gemensamma utvecklingsmedel: Alla skolor ges samma ekonomiska förutsättningar att grundutrusta sina lokaler. Det gör att likvärdigheten ökar.

Organisation: Fokusbiblioteken ligger organisatoriskt inom utbildningsförvaltningen och inte kulturförvaltningen, skolans sida har alltså hela makten över tjänsterna, dess innehåll och fördelning av tid.

Samordning: Utvecklingen av fokusbiblioteken leds av skolbibliotekschefen som är anställd inom utbildningsförvaltningen.

Nätverk: Skolbibliotekschefen har ansvar för ett nätverk för fokusbibliotekarierna, vars syfte är fortbildning och utbyte av erfarenheter.

Uppdrag: Fokusbiblioteken har ett tydligt uppdrag som innefattar två huvudspår; att utveckla det läsfrämjande arbetet på skolan och att utveckla informationskompetensen hos eleverna.

Rektors roll: Rektor har ansvar för verksamhetsutvecklingen på sin skolenhet och detta inbegriper även fokusbiblioteket. Att rektor lyfter fram och backar upp verksamheten ses som en grundläggande förutsättning för ett välintegrerat skolbibliotek.

Integrering av biblioteksverksamheten i undervisningen: Eleverna har allt att vinna på att skolbiblioteksverksamheten integreras med undervisningen och att bibliotekarierna får en självklar roll i de pedagogiska verksamheten.

Men utvecklingsarbete tar tid, konstaterar Catrin Eriksson och beskriver hur allt till en början handlade om att lägga en grund, skapa struktur, få till gemensamma förhållningssätt, regler och rutiner i gruppen. Arbetet med att utveckla skolbiblioteken har dock resulterat i att ett flertal skolor i Linköping har fått utmärkelserna Skolbibliotek i världsklass och Årets skolbibliotek – ett bevis på att arbetet har varit framgångsrikt!

/Anja Sahlstedt

Talböcker i skolan – stöd eller stigma?

talbokslyssnande2Hur kan vi vuxna i skolan hjälpa barnen att använda det stöd som talböcker ger både som lästräning, läslust och som språkutveckling och- kunskapsinhämtning?

I arbetet med talböcker i skolbiblioteket märkte Anja Sahlstedt, numera skolbibliotekskonsulent på Medioteket, att eleverna som hade tillgång till talböcker verkade läsa dem hemma, men mer sällan i skolan.

Jag ville väcka frågan, säger hon, om varför läsningen av talböcker inte fungerar så bra under skoltid. Då började jag också fundera på vad jag som skolbibliotekarie kunde göra mer förutom att hjälpa eleverna att få tillgång till talböckerna. Det är fortfarande rätt cementerat i skolan att det är läsning, avkodning av den trycka texten som gäller och att det är läsning med ögonen som anses vara det rätta sättet att läsa på.

En del av eleverna gav just uttryck för att det är att fuska och inte läsa på det rätta sättet när de läser med öronen, medan andra tycker att kamraternas frågor och reaktioner är besvärliga. Några elever tycker att de inte hinner med att ta fram telefonen eller surfplattan för att lyssna och en del glömmer helt enkelt bort att den möjligheten finns.

Den tekniska delen av talboksläsningen verkar sällan vara ett hinder för användande i skolan, utan det är andra faktorer som påverkar. Flera av eleverna som hon intervjuade menade att de skulle varit hjälpta av att bli påminda på lektionen om att de kan läsa en talbok. Det är ju också viktigt att börja tidigt med att träna sig på att läsa med öronen för att minska motståndet och öva upp ett flyt i läsningen. Det är då det blir roligt att läsa. Ett bra sätt att inkludera är att låta hela klassen läsa med öronen och testa talboksläsning och upptäcka att det varken är särskilt enkelt eller fuskigt. Många skolbibliotek har idag nedladdningstillstånd och elever har även egna nedladdningstillstånd men uppföljning med påminnelser, kunskap och bra relationer är viktigt för att talboksläsandet ska bli ett hjälpmedel även under skoldagen.

Alla på skolan behöver hjälpas åt!

Den 15 november ordnar Medioteket ett seminarium med utgångspunkt i Anjas uppsats och som bland annat kommer att handla om hur attityder och felaktiga föreställningar om talböcker påverkar hur och var elever använder talböcker. För mer information om seminariet se här:  http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Kurser–Seminarier/For-grundskolan/Lasa-och-skriva/#listrad_Talbocker_i_skolan

Här kan du läsa uppsatsen ”Talböcker i skolan – stöd eller stigma” i sin helhet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:921336/FULLTEXT01.pdf

/Maria Ronnås

Läs mer – lev längre!

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor. 

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn 

Prisregn över Växjös skolbibliotek

Stort grattis till Växjö kommun för att ni har så bra skolbibliotek!

Strålkastarljuset lyser just nu extra starkt på skolbiblioteken i Växjö. Under året har utnämningarna avlöst varandra. På Skolforum igår blev skolbiblioteket på Centrumskolan i Växjö utnämnda till Årets skolbibliotek 2014 med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2014 utmärks av:
  • en tydligt dokumenterad verksamhet
  • skolledningens starka stöd och engagemang i verksamheten
  • att skolbiblioteket har en ledande roll i skolans pedagogiska arbete
  • ett utvecklat och framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarierna och lärarna
  • att skolbibliotekarierna inspirerar och engagerar inte bara på den egna skolan utan över hela landet.

På Bokmässan i september vann Växjö kommun i hård konkurrens titel Årets bibliotek 2014 för sin långsiktiga och breda satsning på skolbibliotek  bemannade med utbildad personal. Hela 5 av Växjös skolbibliotek blev 2014 utnämnda till ”Skolbibliotek i Världsklass” av DIK.

Vad är det då som gör Växjö så framgångsrikt? Pedagog Malmö undrade samma sak, åkte dit för att ta reda på det och mötte bland annat en rektor som inte skulle kunna driva skolverksamhet utan kompetenta skolbibliotekarier. 

I Växjö är skolbiblioteken väl integrerade i skolornas pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteksutvecklarna Rebecca Borg och Eric Haraldsson är dessutom aktiva i sociala medier och sprider på ett bra sätt sina kunskaper och erfarenheter. Genom detta har de också fått kontakt med och haft flera samarbeten med Cilla Dalén på Hjulsta grundskola. Läs Eric och Rebeccas egna funderingar kring varför just Växjö lyckas.

Växjös skolbibliotek delar konsekvent med sig av goda idéer och projekt så att andra kan inspireras och bygga vidare på deras grund.

Här kan du följa dem:I biblioteket
Wikin I biblioteket
Instagram
Twitter

/Emma

Nu satsar vi på skolledningens engagemang i skolbibliotekets utveckling!

Den 30 maj har skolledare i Stockholms kommunala grundskola möjlighet att delta i en spännande halvdag med fokus på pedagogisk skolbiblioteksverksamhet. Missa inte tillfället att fördjupa er i hur skolbiblioteket kan bli en tydligare integrerad del i skolans arbete för att stärka elevers språkliga och digitala kompetens och vilken nyckelroll skolledningen har i detta.

Under förmiddagen får ni lyssna till:

Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium i Malmö och en flitig skolbiblioteksdebattör. Han delar med sig av sin syn på hur skolledningens engagemang  kan bidra till att skolbiblioteket utvecklas till en viktig pedagogisk resurs i skolan. Mediateket/Skolbiblioteket på Pauli gymnasium utsågs till årets skolbibliotek 2010.
Läs gärna Edward Jensingers blogg Rektor Edward, där han bland annat skriver om skolbibliotek och IKT.

Sofia Malmberg och Monika Staub Halling, bibliotekarier på Adolf Fredriks musikklasser. De delar med sig av exempel från sin verksamhet där de arbetar kontinuerligt med att integrera informationssökning, källkritik och lässtimulans i den ordinarie undervisningen i samarbete med skolans lärare och IKT-pedagoger.
Tidningen Lära skrev nyligen om deras Digitala boksamtal.

Mediotekets skolbiblioteksgrupp ger en introduktion till hur vi kan stödja skolans utvecklingsarbete. 

Skolbibliotek i världsklass – så höjer vi elevernas resultat

  • Tid: Torsdagen den 30 maj klockan 9.00-12.00
    Inled gärna dagen med kaffe och frukostfralla i skolbiblioteket klockan 8.15.
  • Plats: Adolf Fredriks musikklassers skolbibliotek och aula
  • För vilka? Rektorer, biträdande rektorer i Stockholms kommunala grundskolor, grundskolechefer och verksamhetssekreterare.
    Skolbibliotekspersonal är välkommen i sällskap med någon ur skolledningen. Skolledning/skolbibliotekspersonal på gymnasiet är välkomna i mån av plats.
  • Anmälan senast 26/4: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=59355
  • Kostnadsfritt, finansieras av Grundskoleavdelningen
  • Arrangörer: Medioteket, Stockholms Utbildningsförvaltning och Adolf Fredriks musikklasser.

Mer information finns här.

Varmt välkomna!

Vad gör Årets skolbibliotek 2011?

Jag besökte nyligen, tillsammans med Nationella skolbiblioteksgruppen,  Årets skolbibliotek (2011) som finns på Norra Fäladen i Lund.

Det var fantastiskt roligt och inspirerande att möta engagerade barn och ungdomar som guidade oss runt i skolbibliotekens och skolornas lokaler.

Det gick inte att ta miste på att eleverna var stolta.

Norra Fäladen består av fem skolor med skolbibliotek som fick priset bland annat för sitt samarbete både inåt med pedagoger och skolledning samt utåt i området med till exempel folkbiblioteket. De fem skolbiblioteken i Norra Fäladen fick också priset för en genomtänkt pedagogisk verksamhet. Här börjar man redan i förskolan.

Ett bra skolbibliotek med engagerade bibliotekarier med rätt kompetens gör verkligen skillnad i elevernas lärande! När skolbiblioteket är en miljö som väcker nyfikenhet och där eleverna kan utveckla sitt språk samt förståelsen för världen och tillvaron så blir det en viktig del i skolans pedagogiska arbete.

Hemligheten bakom Norra Fäladens framgång är det breda samarbetet, kunniga skolbibliotekarier samt rektorer och områdeschef som ser helheten och driver utvecklingen framåt.
Läs mer om Norra Fäladen här och här

Nu är det dags att föreslå Årets skolbibliotek 2012. Vilket skolbibliotek tänker du föreslå?
Här får du mer information om hur du föreslår skolbibliotek till priset.
Bild från Backaskolan, Norra Fäladen, Foto: Christer Holmqvist

/Maria