Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Egen nedladdning

Så får du hela skolan att lyssna!

ålsten 3 ålsten 2

- Ålstenskolan är nu inne på fjärde terminen av ”Hela skolan lyssnar” och då rullar det på ganska bra av rutin, under förutsättning att man särskilt informerar nyanställda pedagoger, berättar Terese Cannehag Berglund.

Terese är förstelärare i läsning och jobbar för att lyfta läsning och läslust hos skolans alla elever, pedagoger och föräldrar. Vid mitt besök på Ålstensskolan har egentligen ”Hela skolan lyssnar”-veckan avslutats, men Terese berättar att den brukar tendera att dra vidare in i kommande veckor för ganska många klasser.

Konceptet med Hela skolan läser drog Terese igång tillsammans med skolans speciallärar-team, efter att hon hade gått talbokskursen på Medioteket för ett par år sedan. Under en vecka per termin så lyssnar alla klasser på hela skolan på böcker. Inför varje lyssnarvecka sammanställer hon en lista med förslag på inläsningar som finns tillgängliga via UR och SR. Där kan pedagogerna själv välja. Det är också helt ok att exempelvis låna en ljudbok från biblioteket. Om man som pedagog jobbar med blogg som verktyg finns också möjligheten att lägga genvägar till olika inläsningar hos UR och SR via bloggen för att både elever och föräldrar snabbt ska kunna hitta det klassen just nu lyssnar på.
Genom att med jämna mellanrum lyfta ”lyssnaläsandet” så vill och hoppas Terese att det ska normalisera användandet av talböcker för de som har någon form av läsnedsättning.

Det har visat sig att både elever och pedagoger tycker det är vilsamt att få lyssna på inläst litteratur, som variation till den ordinarie högläsningen. Jag brukar trycka på att pedagogerna ska ta tillfället i akt att låta eleverna lyssna till en annan typ av röst och att det finns många fördelar med det.  Det är också väldigt bra för läraren att ha möjlighet att flera dagar i följd få en chans att observera sin egen klass under lyssnandet. Det händer en hel del i klassrummet som man inte har möjlighet att observera när man själv är den som läser. Det är omöjligt att vara en aktiv läsare och samtidigt fokusera på annat. Dessutom blir det en intressant dimension att också bli del av gruppen, att man som vuxen blir mottagare av text samtidigt som eleverna. Att man så att säga ”upplever” litteraturen tillsammans med sina elever.

Jag frågade några elever i en årskurs 1 om vad de tyckte om ”Hela skolan läser” och de verkade tycka om det, även om flertalet föredrog när deras klasslärare läste för dem. Det behövs träning även för att lyssna på litteratur och likadant behöver man vänja sig vid olika röster som läser; det är helt enkelt en träningsfråga för både små och stora öron att ta till sig en text genom att lyssna. De uttryckte också att man genom att lyssna på en bok får en egen bild i huvudet, för vid exempelvis till skillnad mot att titta på en film där man ju har stöd av bilder och att detta var bra, men svårt ibland.

I årskurs 5 berättade en klasslärare att de lyssnar väldigt mycket på inlästa böcker; stunder för det har lagts in när det varit lämpligt i schemat och det har blivit en mysstund som ingen av dem vill vara utan. I samtal med några elever i årskurs 2 frågade jag hur de upplevde Hela skolan läser och fick blandade svar, allt från ”Det är jättebra” till ”tråkigt… men det är för att jag redan har hört boken så många gånger.”  Några av eleverna beklagade sig också över att de inte fått lyssna klart på boken som de lyssnade till, eftersom flera i klassen tyckt att den var för läskig. Vilken tur då att man kan lyssna klart hemma på den!

Jag hade turen att komma på besök den dag då Terese tillsammans med en grupp elever i årskurs 1 har bokcirkel som en del av fritidshemmets aktiviteter. Eleverna deltar frivilligt och det har hittills varit 15-20 elever ur två klasser.
Syftet är förstås att stärka läsningens status som frivillig aktivitet samt att läsning blir något vi gör av lust och inte för att vi ”måste” som del av en undervisningssituation, berättar Terese. Min första bokcirkel avslutades veckan innan lovet och direkt efter lovet började nästa grupp att bokcirkla. Under januari och februari har jag även haft en särskild bokcirkel på lektionstid som samlat elever som har Legimus. Innan den satte igång hade jag också en obligatorisk introduktion för deras föräldrar där jag gick igenom hur det fungerar med Legimus. Jag ser det som en naturlig, och nödvändig del att följa upp dessa elever vid ett flertal tillfällen och kolla om de har kommit igång. Att få ha lyssnandet som stöd kan vara ovärderligt för en elev som har svårt att komma igång med läsningen av tryckt text. Och dessutom har ju skolan faktiskt skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till de som behöver stöd i sitt lärande,och talböcker är en av dessa.

Terese konstaterade att det återstår att längre fram utvärdera om satsningen kring Legimus verkligen gör att eleverna kommer igång med att använda hjälpmedlet. Hon betonade också att det är viktigt att utvärdera hur föräldrar uppfattar information och stöd när man jobbar med så pass unga elever; Risken finns att både elever och föräldrar misstolkar när man säger att det är likvärdigt att läsa med öronen.

–  Vad jag menar med det är att läsupplevelsen och läsförståelsen är den samma. Det är däremot fortsatt viktigt att träna avkodning av text. Det måste gå ”hand i hand” och de tränar olika saker. Med förbättrad teknik och ökad förståelse för vilka hjälpmedel som finns och hur de kan användas är förhoppningen att ”lyssnarveckor” inte kommer att behövas i framtiden. Att läsa via örat är redan på gång att vara helt självklart för många, såväl för barn som för vuxna.

/Anja Sahlstedt

Premiär för film om talböcker i skolan

Nu finns filmen Talböcker i skolan.
Den visar hur ett bra samarbete kring talböcker på skolan gagnar elever med läsnedsättning. Filmen är en samproduktion mellan Medioteket och MTM.


Filmen är 10 minuter och visar en modell för hur man kan arbeta med talböcker på en skola. Den är framför allt tänkt för pedagogisk personal och skolledningar.

På Snösätraskolan finns nu ett talboksteam med skolbibliotekspersonal, klasslärare, specialpedagog, IT-pedagog och rektor, där man arbetar tillsammans för att alla elever ska få goda möjligheter att utveckla sin läsning.

Premiärvisningen hölls i klass 4RJ på Snösätraskolan där inspelningen gjordes. Eleverna fick beröm för sina skådespelarinsatser och tackades med popcorn och pommac, som på riktig bio, extra uppskattat i ett klassrum.

Bild från Filmvisning på Snösätra

/Emma

Får era elever ladda ner talböcker själva?

Flicka läser talbokElever med någon form av läsnedsättning kan idag ladda ner sina talböcker själva från bibliotekskatalogen Legimus.se, antingen till en app i surfplatta eller telefon eller till sin dator.

Finns detta inte tillgängligt för eleverna på din skola ännu? Kom till seminariet på Medioteket 16 oktober och lär dig mer så att ni också kan sätta igång.

Tjänsten kallas Egen nedladdning och eleven får inloggning till den av sin skolbibliotekarie. Skolbiblioteket måste ha ett talbokstillstånd och skolbibliotekarien måste vara godkänd för att registrera.

Hur arbetar man med det? Några veteraner berättar.
I Stockholm var några skolbibliotek tidiga att hoppa på Egen nedladdning redan 2011 inom ramen för ett pilotprojekt. Deras erfarenheter finns beskrivna i en rapport. I våras träffades några av deltagarna igen för att prata om hur arbetet fortsatt och utvecklats sedan pilotprojektet. Här är några av deras reflektioner.

På Höglandsskolan har Lars Håkan Larsson idag 20 Egna nedladdare och Anne-Marie Roos Retourné på Björkhagens skola har 50. Båda har nått ca 6% av sina elever, vilket sammanfaller med siffran för antal personer med dyslexi i befolkningen.

Egen nedladdning fungerar bäst för elever från år 6 och uppåt, enligt Lars Håkan. Då händer det något med eleverna, de börjar inse varför de ska läsa. Eleverna måste också få vänja sig vid verktyget. En del lärare vill att det ska gå väldigt fort, men det är inte optimalt enligt erfarenheten i skolbiblioteket. Det finns ett ansvar att följa upp elevernas läsning även sedan de blivit Egna nedladdare. Anne-Marie har fortsatt att söka böcker i Legimus.se tillsammans med eleverna. Alla elever är inte intresserade eller passar inte som Egna nedladdare. Då är det viktigt att ge dem talböcker via skolbiblioteket. På Höglandsskolan är det lika många elever som får sina talböcker på biblioteket som laddar ner själva.

Föräldrarna är viktiga för barnens läsning, men det är väldigt olika hur mycket ansvar de tar och det gäller att hitta former för att nå dem. Helene Peiper på Västbergaskolan ordnade uppföljningsträffar för att stödja föräldrar och barn på mellanstadiet. Man tipsade varandra, berättade om sina erfarenheter och fick äntligen se att det inte bara är deras barn som läser annorlunda, medan  barnen insåg att det finns fler som läser med öronen. För högstadieeleverna valde man att istället ge en möjlighet att träffas som talboksanvändare på lektionstid, ”föräldrafritt”, det var också mycket uppskattat och styrkte dem.

Astrid Falk på Sundbyskolan satsar på att försöka registrera så många elever som möjligt för Egen nedladdning. Det kan ibland vara svårt eftersom man behöver bra rutiner. T ex krävs det att olika personalkategorier samarbetar på skolan för att eleverna med läshinder ska få sina behov tillgodosedda. Skolbibliotekarie, specialpedagoger, klasslärare, skolledare och IT-kunnig personal som samarbetar kan göra stor skillnad för att få till långsiktighet i arbetet med talböcker. Det handlar om att ”sätta rutinerna” på en skola, att tillsammans bestämma sig för hur man ska lägga upp arbetet, i nätverk eller talboksteam. Astrid har också gått vidare och deltar nu med sin skola i Mediotekets satsning på talböcker.

Glädjande är att intresset för och kunskapen om talböcker hos personalen blivit större. Framsteg görs och sakta men säkert blir det bättre för eleverna.

Vi ses på seminariet!
/Margareta

 

Amy-priset

Många skolbibliotek i Stockholm jobbar superbra med talböcker. Engagerade skolbibliotekarier laddar ner, lånar ut och registrerar elever för Egen nedladdnig. Kanske har man ett fint samarbete med specialpedagoger som hjälper eleven att komma igång med läsningen av talböckerna och klasslärare som skapar ett klimat i klassrummet där det är ok att lära på olika sätt och att läsa med öronen.

Vem var då Amy? Jo, Amy Segerstedt föddes 1835 i Åmål, hon var lärare och folkbibldare. 1892 grundade hon Föreningen för blindskrift, som i punktskrift skrev av aktuell litteratur. Samma år öppnades ett litet lånebibliotek som nu, många år senare, är MTM.

Amy-priset delas ut av MTM till bibliotek, skolor eller någon person som gör samhället bättre för personer med läsnedsättning. Känner du till någon som under året har satsat på tillgängliga medier och som borde få Amy-priset? Tveka inte att nominera! Skicka ditt förslag med motivering till MTM, info@mtm.se, senast den 30 april.

mtm.se kan du läsa om tidigare pristagare.

/Helena

 

 

 

Den är här nu!

Efterlängtad som våren är den här, appen Legimus i sin slutversion.
Nu kan den som har ett konto för att låna talböcker via Legimus direkt ladda
ner och läsa boken. Den är gratis och finns för Android och IOS.

Här kan du läsa mer om hur den fungerar på iPhone och iPad.

/Helena

Egen nedladdning + skolbibliotek = sant!

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta