Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
I skolbiblioteket

Vad kan du hitta på under Läslovet?

profilbild-300x300Läslovet under v. 44 närmar sig med stormsteg, och nu är frågan: vad ska hända i skolbiblioteket? Läslovet infaller just under lovet, då många elever är lediga, men det finns mycket roligt och utvecklande att hitta på ändå. En hel del barn går på fritids så kanske kan något ordnas för dem? Här kommer några tips på aktiviteter:

  • Högläsning av läskiga böcker. Varför inte låta eleverna berätta spökhistorier för varandra?
  • Workshop i att skriva läskiga berättelser, det kan du göra på papper eller med hjälp av exempelvis iPad
  • Utklädningsdag. Låt eleverna klä ut sig till en (läskig?) figur i en bok eller varför inte ett spel?
  • Höstpyssel. Eleverna kan till exempel välja ett favoritcitat och rama in det med vackra höstlöv. Det kan sedan sättas upp på väggen för att inspirera andra

Låt gärna aktiviteterna från Läslovet sprida sig före och efter lovet, så att fler elever blir involverade. Här kommer ytterligare några förslag:

  • Ha gärna en tipspromenad eller ett quiz före lovet. Du kan kanske ha bokrelaterade pris?
  • Läsbingo över lovet med ett fint diplom som morot.
  • Lärarna och annan personal på skolan har kanske bra boktips som kan sättas upp någonstans för alla att se, det är roligt när alla får chansen att vara läsande förebilder.

Om något som hänt under Läslovet kan dokumenteras och visas upp för alla andra är det ett sätt att synliggöra aktiviteten och förhoppningsvis sporra andra.

Jag avslutar med några mer eller mindre läskiga boktips:

  • Sagan om den underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna (bilderbok)
  • Trollspanarna av Annika Widholm (Hcf)
  • Huset där humlorna bor av Stefan Casta (Hcf)
  • Hjärtlös av Petrus Dahlin (Hcg)
  • Halvsfolksserien av Camilla och Viveca Sten (Hcg)
  • Lägret av Lena Ollmark (uHc)

Här kan du läsa mer om Läslovet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Litteraturdag på Enskede skola

I år har Enskedes skolas litteraturdag haft temat Selma Lagerlöf. Det innebär att alla elever på skolan har arbetat med hennes författarskap under den här schemabrytande dagen som äger rum under Världsboksdagen 23 april. Eleverna har bland annat fått lära sig om Selma Lagerlöfs liv och kända böcker. Alla lärare har fått samma powerpointpresentation men har gått igenom olika delar av den beroende på berörd årskurs.bild nils holgersson åk 3 2

Åk 1 och 3 har arbetat med Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, liksom mellanstadiet.  Lärarna har delat upp kapitlen mellan klasser eller grupper och sedan har eleverna tolkat innehållet genom  illustrationer och andra estetiska uttryck. Eleverna i årskurs 4 kommer också att visa upp sina verk i korridoren utanför skolbiblioteket.  Eleverna i årskurs 2 har haft en workshop med de erfarna aktörerna i Skrivsprånget som dramatiserat Selma Lagerlöfs Bortbytingen och låtit elevernas fantasi flöda fritt.bild selma 2

Eleverna i årskurs 7-9 fick alla novellen Kortspelet högläst för sig. Därefter tolkade de temat, vrede, i  valfritt estetiskt uttryck. En del elever valde film, dans, skrivning eller bild medan andra valde drama eller musik. På eftermiddagen fick grupperna redovisa för varandra och det blev många glada skratt och tillrop.

selma 3

Under hela veckan fanns det också möjlighet att vara med i ett quiz i skolbiblioteket och därmed få chansen att vinna en egen bok av Selma Lagerlöf.

/Malena Martinger Storme, bibliotekarie Enskede skola

Ett flöde i flödet

flödet ”Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. Vi är din bästa skolbibliotekskollega. I Flödet delar vi med oss av vad vi kan och djupdyker i frågor om skolbibliotek för att lära oss mer”.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, båda skolbibliotekarier verksamma i Lund, har startat skolbiblioteksbloggen Flödet. I det första pilotavsnittet som sändes i höstas berättar de om att de ville starta en pod om skolbibliotek eftersom det inte fanns någon. De har exempelvis tänkt prata om hur det kan komma sig att trots att det finns en lag som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, så är det långt ifrån så. De vill också komma med ”how-to”, dvs med råd och tips på hur man kan arbeta i ett skolbibliotek. Vad hanterar man till exempel läraren X som kommer in för vilken gång i ordningen med hela klassen utan att ha bokat tid?
I avsnitt 1 försöker Lotta och Klara att svara på frågan ”Vad är ett skolbibliotek?” och i andra avsnittet pratar de om gallring i skolbiblioteket.
Flödet finns på att lyssna på antingen i Itunes eller Soundcloud https://soundcloud.com/user-733148833/sets/floedet. Flödet finns även att följa på Twitter under namnet Flodet_podden

/Anja Sahlstedt

En titt på gymnasiebibliotek i världsklass

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium

Kungsholmens gymnasium har stafettpinnen

kungsholmenkungsholmen2Vecka 44 håller Camilla Larsson på Kungsholmens gymnasium i staffettpinnen för instagramkontot @Skolbibliotekarierna, ett konto som byter skolbibliotek varje vecka.

Följ gärna verksamheten på Kungsholmens gymnasiums bibliotek. Måndag och tisdag har handlat om normer, normmedvetenhet på bibliotek, hbtq, nyanlända, lättläst och modersmål. På onsdag blir det mer fokus på det pedagogiska uppdraget och på torsdag skyltning och läsinspiration. Fredag har hon inte bestämt tema för ännu, så håll utkik!

/Anja Sahlstedt

Varsågod och affischera

vasentavling_affisch_400wPå begäran har nu Barnens bibliotek gjort affischer till samtliga av sina tävlingar att skriva ut. På deras hemsida finns en mängd andra temaaffischer, ex superhjältar och serier, som också är fina att dekorera väggarna med. Så här i Halloweentider så passar kanske lite boktips om väsen att ta fram. Barnens bibliotek säger varsågod och skriv ut och använd!

Barnens bibliotek – Affischer

vasenaffisch300w

Upphovsrätt på rätt sätt (eller: Så lugnar man en regering)

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

Uppfinning som räddar dagen

astridslåda4

”När träslöjdsläraren Jerker kom in i bibblan såg han problemet, gick in till sig, snickrade och kom strax tillbaka med lådorna – vilken kollega!”, säger Astrid Falk, skolbibliotekarie på Bandhagens skola nöjt. ”Nu slipper det bli problem med elever som leker Star Wars med scanner-pistolerna och det är väldigt skönt”.

För att låna och återlämna så stoppar man helt enkelt in lånekortet och bokens streckkod i lådan utan att man kan använda scannern som en leksak.

”Jag och Jerker arbetar mycket med att bygga bort problem. Vi ser vad som skapar oönskade situationer och fokuserar på vad vi kan ändra i miljön eller i vårt bemötande. Båda är vi inspirerade av och har funnit stöd för vårt arbetssätt i Bo Hejlskov Elvéns tankar som man exempelvis hittar i hans bok ”Beteendeproblem i skolan”.
De har alltså byggt bort ett problem och resultatet gynnar eleverna. Eleverna kan låna och återlämna lättare på egen hand, vilket gör att Astrid kan ägna sig mer åt det pedagogiska biblioteksarbetet än åt att hantera oönskade situationer orsakade av scannrar som lockar till lek. Nöden är ju som bekant uppfinningarnas moder.

/Anja Sahlstedt

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Mångspråkande litteratur ger flerspråkande elever

mångspråkstorI bibliotekslagen står det att material på andra språk än svenska bör finnas i ett skolbibliotek. Men det kan vara svårt att som ofta enda anställda i ett skolbibliotek både ha tid och kunskap om hur och var och vilka böcker man ska köpa in. Det är då man som skolbiblioteksanställd i Stockholms stad kan vända sig till Mångspråksbiblioteket på Medioteket.
- Målet med Mångspråksbiblioteket är att vi ska kunna vara med i arbetet med att höja statusen för flerspråkighet, eftersom det har bevisad påverkan på elevers identitet och självkänsla, berättar Ingalill Åkesson-Hedqvist som är huvudansvarig för Mångspråksbiblioteket.

Mångspråksbiblioteket har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes av Medioteket 2013. Syftet då var att att få ut mångspråksböcker till ett antal skolor i Stockholms stad. Intresseanmälningar skickades ut och ett  10-tal skolor valde att delta.  De fick sig sedan tilldelade ett 50-tal böcker som lånades ut genom skolbiblioteken och det hela resulterade i rapporten Mångspråk i skolbiblioteket (se länk längre ner på sidan).

Ingalill hade huvudsakligen rollen som inköpare av böcker på andra språk under projektet, något som hon sedan har fortsatt med. Det som hade startat som ett mindre projekt fick nämligen en fortsättning. Eftersom det under projektet var svårt med leveranserna av de beställda böckerna så fortsatte de att droppa in även efter att projektet var avslutat; Kvar blev ett litet minibestånd. Ur det beståndet föddes idén till att skapa ett större depåbibliotek med mångspråksböcker.

Sedan 2015 har mångspråksbiblioteket fortsatt att växa och är nu uppe i ca 8000 exemplar. Det finns böcker på ca 54 språk, även om det är väldigt olika hur mycket det gått att få tag i på respektive språk.
Eftersom vi måste köpa från de svenska leverantörer som är upphandlade i staden så kan det vara svårt att få tag på böcker på mindre språk. Jag brukar söka böcker i andra kanaler och sedan ber jag våra leverantörer att köpa in dem, berättar Ingalill.

En riktigt detektivarbete med andra ord! Hittills har mångspråksböckerna nått ca hälften av skolorna i staden och en tredjedel av skolorna lånar regelbundet. Det är skolbibliotekarien som lånar in böckerna till skolbiblioteket för att sedan låna ut böckerna till skolans elever. Det är tydligt att där det finns ett välfungerande skolbibliotek där får också eleverna tillgång till det fina utbudet hos Mångspråksbiblioteket.

- Jag fortsätter att jobba med info om böckerna och att hitta rätt material för läslust och utveckling. I framtiden vill jag så klart nå alla skolor och höja medvetenheten om vad som finns att låna. Inom verksamheten vill jag också jobba för att underlätta för skolbibliotek att använda mångspråksböckerna och att finna former för samarbete med modersmålslärare och andra pedagoger på skolan, säger Ingalill. I slutändan handlar det om att alla elever ska få lika goda möjligheter till språkutveckling!

/Anja Sahlstedt

Länk till rapporten Mångspråk i skolbiblioteket:
http://skolbiblioteksverktyg.wikispaces.com/file/view/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf/520619864/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf