Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
I skolbiblioteket

Internationella riktlinjer för skolbibliotek

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås

Så får du hela skolan att lyssna!

ålsten 3 ålsten 2

- Ålstenskolan är nu inne på fjärde terminen av ”Hela skolan lyssnar” och då rullar det på ganska bra av rutin, under förutsättning att man särskilt informerar nyanställda pedagoger, berättar Terese Cannehag Berglund.

Terese är förstelärare i läsning och jobbar för att lyfta läsning och läslust hos skolans alla elever, pedagoger och föräldrar. Vid mitt besök på Ålstensskolan har egentligen ”Hela skolan lyssnar”-veckan avslutats, men Terese berättar att den brukar tendera att dra vidare in i kommande veckor för ganska många klasser.

Konceptet med Hela skolan läser drog Terese igång tillsammans med skolans speciallärar-team, efter att hon hade gått talbokskursen på Medioteket för ett par år sedan. Under en vecka per termin så lyssnar alla klasser på hela skolan på böcker. Inför varje lyssnarvecka sammanställer hon en lista med förslag på inläsningar som finns tillgängliga via UR och SR. Där kan pedagogerna själv välja. Det är också helt ok att exempelvis låna en ljudbok från biblioteket. Om man som pedagog jobbar med blogg som verktyg finns också möjligheten att lägga genvägar till olika inläsningar hos UR och SR via bloggen för att både elever och föräldrar snabbt ska kunna hitta det klassen just nu lyssnar på.
Genom att med jämna mellanrum lyfta ”lyssnaläsandet” så vill och hoppas Terese att det ska normalisera användandet av talböcker för de som har någon form av läsnedsättning.

Det har visat sig att både elever och pedagoger tycker det är vilsamt att få lyssna på inläst litteratur, som variation till den ordinarie högläsningen. Jag brukar trycka på att pedagogerna ska ta tillfället i akt att låta eleverna lyssna till en annan typ av röst och att det finns många fördelar med det.  Det är också väldigt bra för läraren att ha möjlighet att flera dagar i följd få en chans att observera sin egen klass under lyssnandet. Det händer en hel del i klassrummet som man inte har möjlighet att observera när man själv är den som läser. Det är omöjligt att vara en aktiv läsare och samtidigt fokusera på annat. Dessutom blir det en intressant dimension att också bli del av gruppen, att man som vuxen blir mottagare av text samtidigt som eleverna. Att man så att säga ”upplever” litteraturen tillsammans med sina elever.

Jag frågade några elever i en årskurs 1 om vad de tyckte om ”Hela skolan läser” och de verkade tycka om det, även om flertalet föredrog när deras klasslärare läste för dem. Det behövs träning även för att lyssna på litteratur och likadant behöver man vänja sig vid olika röster som läser; det är helt enkelt en träningsfråga för både små och stora öron att ta till sig en text genom att lyssna. De uttryckte också att man genom att lyssna på en bok får en egen bild i huvudet, för vid exempelvis till skillnad mot att titta på en film där man ju har stöd av bilder och att detta var bra, men svårt ibland.

I årskurs 5 berättade en klasslärare att de lyssnar väldigt mycket på inlästa böcker; stunder för det har lagts in när det varit lämpligt i schemat och det har blivit en mysstund som ingen av dem vill vara utan. I samtal med några elever i årskurs 2 frågade jag hur de upplevde Hela skolan läser och fick blandade svar, allt från ”Det är jättebra” till ”tråkigt… men det är för att jag redan har hört boken så många gånger.”  Några av eleverna beklagade sig också över att de inte fått lyssna klart på boken som de lyssnade till, eftersom flera i klassen tyckt att den var för läskig. Vilken tur då att man kan lyssna klart hemma på den!

Jag hade turen att komma på besök den dag då Terese tillsammans med en grupp elever i årskurs 1 har bokcirkel som en del av fritidshemmets aktiviteter. Eleverna deltar frivilligt och det har hittills varit 15-20 elever ur två klasser.
Syftet är förstås att stärka läsningens status som frivillig aktivitet samt att läsning blir något vi gör av lust och inte för att vi ”måste” som del av en undervisningssituation, berättar Terese. Min första bokcirkel avslutades veckan innan lovet och direkt efter lovet började nästa grupp att bokcirkla. Under januari och februari har jag även haft en särskild bokcirkel på lektionstid som samlat elever som har Legimus. Innan den satte igång hade jag också en obligatorisk introduktion för deras föräldrar där jag gick igenom hur det fungerar med Legimus. Jag ser det som en naturlig, och nödvändig del att följa upp dessa elever vid ett flertal tillfällen och kolla om de har kommit igång. Att få ha lyssnandet som stöd kan vara ovärderligt för en elev som har svårt att komma igång med läsningen av tryckt text. Och dessutom har ju skolan faktiskt skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till de som behöver stöd i sitt lärande,och talböcker är en av dessa.

Terese konstaterade att det återstår att längre fram utvärdera om satsningen kring Legimus verkligen gör att eleverna kommer igång med att använda hjälpmedlet. Hon betonade också att det är viktigt att utvärdera hur föräldrar uppfattar information och stöd när man jobbar med så pass unga elever; Risken finns att både elever och föräldrar misstolkar när man säger att det är likvärdigt att läsa med öronen.

–  Vad jag menar med det är att läsupplevelsen och läsförståelsen är den samma. Det är däremot fortsatt viktigt att träna avkodning av text. Det måste gå ”hand i hand” och de tränar olika saker. Med förbättrad teknik och ökad förståelse för vilka hjälpmedel som finns och hur de kan användas är förhoppningen att ”lyssnarveckor” inte kommer att behövas i framtiden. Att läsa via örat är redan på gång att vara helt självklart för många, såväl för barn som för vuxna.

/Anja Sahlstedt

Grattis på modersmålsdagen!

mångspråksdagModersmålsdagen, International Mother Language Day, firas idag och är dagen för språklig mångfald och ger möjlighet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Forskningsresultaten är tydliga och visar att elever som undervisas på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir också bättre på andra språk.
Modersmålsdagen instiftades av UNESCO och firades första gången 2000 och uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Varje år har Modersmålsdagen ett tema; 2017 är temat ”Mot en hållbar framtid via flerspråkig undervisning”. Mer om forskning om flerspråkighet finns här.

Skolbibliotek i Stockholm uppmärksammar dagen genom att bland annat läsa och skriva poesi på många modersmål och att skylta med böcker på språk från stora delar av världen. Flera skolbibliotek ordnar tipspromenader där det gäller att gissa språket eller visa sina kunskaper om språk. Sagostunder eller högläsning på olika språk är andra aktiviteter och här finns en aktivitetslista med fler idéer på hur Modersmålsdagen kan firas på skolan.

När jag undervisade i kompletterande svenska 2014-2015, på Harare International School i Zimbabwe, så firades dagen med uppträdanden av elever i skolans aula med teater, dikter, sånger och berättelser på alla de modersmål som talades på skolan. På modersmålen erbjöds aktiviteter med elever som talade samma språk i varierande åldrar i klassrummen. Jag berättade en saga och tillsammans i gruppen skapade vi en stafettberättelse på svenska. Uppskattat och roligt!

Vad händer på din skola idag?

Välkommen att dela med dig!

/Maria Ronnås

Vår plats i Enskede

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

- Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Sydkoreanskt besök på Medioteket

korea4Medioteket hade förmånen att få besök av den 16-manna stora sydkoreanska delegationen från National Library for Children and Young adults (NLCY) som var på Sverigebesök i månadsskiftet augusti/september. Trots Sydkoreas framgångsrika resultat i läsförståelsemätningar, har man ändå upplevt att barn och unga läser allt mindre och att läsförståelsen minskar. I Sydkorea genomförs därför en satsning på biblioteksverksamhet som riktar sig till barn och unga, och som ett led i satsningen vill man titta på verksamheter i andra länder. Under studieresan hit till Sverige var de även och besökte Stockholms stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning, Kista bibliotek och Stadsbiblioteket i Göteborg och besöket arrangerades av Skolbibliotek Väst.

Vid besöket hos oss på Medioteket berättade vi både övergripande om Mediotekets verksamhet som helhet och mer specifikt om vad just vi i skolbiblioteksgruppen gör för att stötta skolbiblioteksverksamheten i Stockholm stads skolor. Bland annat berättade vi om Mediotekets kurser för de skolbiblioteksanställda och att det finns möjlighet att få utbildning i så väl grunderna i stadens bibliotekssystem som i hur man kan arbeta med talböcker i skolan. Deltagarna fick även veta att vi lär ut hur man kan arbeta med elevernas digitala sökstrategier och medverka till att de blir källkritiska internetanvändare. De fick också mer information om cirkulations- och mångspråksbiblioteket, som verkade vara en väldigt unik resurs för dem. På det hela taget verkade deltagarna uppleva att Mediotekets utbud är något unikt och vi kände oss väldigt glada för att de ville ta del av hur vår verksamhet ser ut.

Avslutningsvis hade de en del frågor till oss; De undrade bland annat hur utbildningen för bibliotekarier ser ut, hur Medioteket samarbetar med folkbiblioteket och hur det ser ut med bemanningen i skolbiblioteken. De hade flera frågor kring hur det kommer sig att vi har en lag om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, men att det är upp till varje enskild rektor att ta beslut kring bemanningen i skolbiblioteket – för hur blir det då med likvärdigheten, undrade de? Det berättade att i Sydkorea har man mer nationella regler som gäller för vad eleverna ska läsa och man har en litterär kanon som alla elever ska ta sig igenom.

Vi hade förberett med fika; kardemummabullar, kanelsmakande kex och lingondricka och utan att förstå deras konversation med varandra, så kunde man se att våra gäster tyckte att det var kul att testa dessa annorlunda och förhoppningsvis smakfulla tilltugg. Tyvärr fanns det inte särskilt mycket tid för oss att ställa frågor till dem, för det hade varit otroligt spännande att få höra mer om hur man arbetar med skolbibliotek i Sydkorea. Men kanske behöver man egentligen inte åka så långt som till andra sidan jordklotet för att vidga sina perspektiv? Kanske räcker det att man börjar med att titta hur det ser ut på grannskolans skolbibliotek? Vad gör de och hur gör de? Och vad kan jag dela med mig av? Genom att våga testa nytt och möta det okända kan man också lyfta blicken och se lite längre än bara till sin egen verksamhet. En nya idé kan vara lika god som en nybakad kardemummabulle.

korea1

Vad man talar om när man talar i skolbiblioteket

Scenen är ett skolbibliotek i en skola i en Stockholmsförort. Medverkar gör skolbibliotekarien och två killar i årskurs 3, vi kan kalla dem Nils och Henrik.

Nils (till bibliotekarien):      Alltså… har du… sådana där böcker om…

Skolbibliotekarien:              om…?

Henrik:                                Den där siffran…

Skolbibliotekarien:              Siffran…???

Nils:                                    Alltså den där siffran…

Henrik:                               JA ALLTSÅ SIFFRAN 6!!!!

Skolbibliotekarien fattar galoppen, tänker att det var ju bra att de vill läsa om kroppens utveckling och hänvisar till hyllan med signumet (Vn). Där står de, böckerna om Sex och samlevnad. Killarna går fram, Henrik drar ut en bok och vänder sig om, en aningen generad och upprörd, mot skolbibliotekarien och frågar:

Henrik:                                Varför har ni sånt här egentligen???

———————————————————————————

Att ha som uppgift att hjälpa eleverna att hitta det de vill (eller inte vill!) läsa i skolbiblioteket kan vara både lätt och svårt och ibland nästan hopplöst. Men när man lyckas… då är det alldeles, alldeles underbart! Tänk vilka skatter man kan hjälpa dem att hitta. Sådant som får dem att skratta, gråta och känna igen sig. Som ger dem tekoppupplevelser för stunden och för livet. Som får dem att upptäcka gamla världar, nya världar och andra världar. När en elev kommer tillbaka och lyser av läslycka efter att ha läst något som du har tipsat om … Finns det något bättre?

Är det någon som vill dela med sig av en liten skolbiblioteksscen ur verkligheten här på bloggen så får ni gärna maila till mig: anja.sahlstedt@stockholm.se. Självklart nämner jag inga skolor eller personer vid namn.

/Anja Sahlstedt

Bemanning & kompetens i skolbiblioteken

bild1 bild2

Bra skolbiblioteksverksamhet förutsätter att eleverna har tillgång till ett bemannat bibliotek med kompetent personal. Vi vet att viktigt arbetet utförs varje dag på våra skolbibliotek och att det beror på engagemang och kunskap hos den eller de personer som arbetar där och får saker att hända.

Vad tänker du om kompetens? Vad behöver skolbibliotekarier kunna? Naturligtvis ha kunskaper inom sitt område men kompetens handlar också om förmåga till samarbete liksom förmåga att presentera och främja. Vad skulle du lägga in i dessa begreppen och finns det något mer som bör förknippas med kompetent personal?

För att de som arbetar i skolbibliotek bättre ska kunna bistå elever att nå målen för sin utbildning och att utvecklas så är samarbete nödvändigt- att arbeta i team eller i lag med skolledning, lärare och andra yrkesgrupper på skolan för att tillsammans på bästa sätt hjälpa eleverna att uppnå goda resultat.

Hur kan ett sådant samarbete i skolbibliotekslag/team skapas eller hur får skolbibliotekarier utrymme i skolans redan befintliga lag? Finns tiden eller går det att samverka bra även i digitala nätverk?

Vi välkomnar era tankar om vad ni lägger i begreppet kompetens och hur ni ser på samarbete!

Tyck till i kommentarsfältet!

/Maria Ronnås & Elin Hirschfeldt

DIK-stipendiat med uppdrag att skapa positivt häng

När Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, blev uppringd av en granne som glatt utropade ”Grattis!” förstod hon först inte vad det handlade om. Kort därefter började gratulations-sms:en att droppa in i telefonen – DIK:s presidium hade enats om att 2016 års Greta Linder-stipendium på 20 000 kronor skulle delas ut till Sofia Malmberg.

Motiveringen löd: Sofia Malmberg har under senare år framträtt som en stark och självständig röst i skolbiblioteksdebatten. Hon har i böcker, bloggar och föreläsningar bedrivit upplysningsarbete om skolbibliotekets pedagogiska funktion och behovet av bibliotekariekompetens i skolans lärandeprocesser. Specifikt får Sofia Malmberg Greta Linder-stipendiet för att kunna färdigställa en bok som diskuterar ”strategier för att ge alla elever i Sverige tillgång till skolbibliotek som spelar roll”.

Sofia har tidigare skrivit böckerna Happenings som arbetsmetod. Eller: Kom, vi drar till bibblan! och Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken?, vilka har varit uppskattade inspirationskällor för alla inom biblioteksvärlden. Pengarna från Greta Linder-stipendiet är ett välkommet bidrag i arbetet med den nya boken.

309292-retroSkrivarstunderna får klämmas in mellan skolbiblioteksarbetet och familjen, och med en extra slant ges det mer möjligheter till att kunna ta någon dag ledig lite då och då för att bara ägna sig åt skrivandet. I den nya boken vill Sofia diskutera frågor som ”Vad är ett skolbibliotek? Och vad kan det vara?”. Hon vill att budskapet når fram till nystartade skolor som förhoppningsvis inser vikten av att satsa på skolbibliotek och hur skolbibliotekarien på bästa sätt kan vara en del i den pedagogiska verksamheten. Hon vill även undersöka frågor som vad det är som krävs för att få rektorer att satsa på skolbibliotek, och vad händer med de skolor som väljer att inte ha ett bibliotek? Får de viten efter skolinspektionens besök? Tas det på allvar? Hur följs det upp?

– Grunden till bra biblioteksverksamhet är en drivande skolbibliotekarie, någon som tar initiativ och vågar testa nya saker. Jag vill att biblioteket ska vara ett ”positivt häng”, en bra plats att gå till där allas kompetenser tas till vara, säger Sofia.

Hon fortsätter med att säga att det absolut grundläggande för att få eleverna att komma till skolbiblioteket är att skapa en relation med dem och att det finns många olika ingångar till det. Ett exempel på det är aktiviteten ”Kreativ torsdag” som går ut på att få igång elevernas eget skapande och kreativa förmåga genom en rad olika aktiviteter. I senaste numret av Lära Stockholm finns ett fint reportage om just en av dessa kreativa torsdagar: ”Det ska vara kul att tänka”  på https://issuu.com/larastockholm/docs/ l__ra_3_webb_2016_enkelsidig/1

– Att anställa en bibliotekarie till skolbiblioteket som håller på med bokuppsättning är en dålig investering. Sätta upp böcker kan vem som helst göra, men med den utbildning som bibliotekarier har kan man vara göra väldigt mycket mer. Mitt uppdrag är att handleda både elever och lärare och vara en tillgång i det pedagogiska arbetet. Jag vill lyfta fram skolbiblioteket i olika sammanhang. Att få det här stipendiet känns väldigt stort och att DIK väljer att lyfta just skolbiblioteksfrågan känns förstås också roligt, avslutar Sofia.

/Anja Sahlstedt

Fakta om Greta Linder

Greta Linder (1888-1963) var pionjär i uppbyggnaden av svenska folkbibliotek och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Efter en längre studieresa till USA på 1910-talet upprättade hon mönsterkataloger för svenska bibliotek och regler för katalogisering. Sedan följde en tids arbete på Stockholms stadsbibliotek innan hon på 1930-talet började anordna utbildningar för folkbibliotekarier. (Från DIK:s hemsida)

Skolbibliotekarie – världens roligaste jobb

Enskede skola 0053- Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekarien – en expert som inspirerar

Enskede skola 0132

– För oss på Enskede skola har det varit en prioriterad uppgift att få högstadieeleverna att använda biblioteket, säger rektor Lars Benon när vi träffas en regnig aprilmorgon. De yngre eleverna läste redan mycket och var ofta i biblioteket när vi i januari anställde Malena Martinger Storme, som är utbildad bibliotekarie.

– Vi ville ha en kvalificerad bibliotekarie som skulle vara med i skolans övriga verksamhet, jobba nära lärarna, se framåt och arbeta med källkritik, nya medier och ny teknik. När jag frågade hur hon gjorde för att få högstadieeleverna till biblioteket, svarade hon kort och gott ”Jag var där”.  Då förstod jag att jag inte bara fått en bra bibliotekarie till biblioteket utan också en person med förmåga att bygga relationer till eleverna.

Lars Benon fortsätter med att berätta att skolbiblioteket är till stor nytta på Enskede skola och deltar i skolans utvecklingsarbete. Han menar att den expertkunskap som bibliotekarier besitter är extra viktig i dagens samhälle, och ett exempel på det är digitaliseringen och den enorma mängden medier av alla de slag som eleverna möter. Skolan behöver få in experter som kan stötta och utbilda både elever och lärare.

– Skolbibliotekarien har flera roller, fortsätter han, dels att jobba direkt med ungdomar i alla åldrar med litteratur och språkutveckling men också att vara den som kan locka in ungdomarna i biblioteksvärlden. Det görs genom att bygga relationer. Jag tror att det är viktigt att det finns fler på skolan som kan inspirera eleverna och som de inte blir bedömda av eller behöver prestera någonting för.

Bibliotekslokalen är ganska liten med tanke på behovet för skolans 940 elever men eftersom den gamla gula skolan nu byggs om så planeras biblioteket in en av de finaste lokalerna med större yta. Då ges också möjlighet att tänka nytt och bygga annorlunda mot hur bibliotekslokalen ser ut idag. Enskede skola håller på med ett skolgårdsprojekt där tanken är att bygga en oas, en läshörna i ett grönt område på skolgården som finns tillgängligt under den varma årstiden på rasterna. De provade förra året med att flytta ut en del av biblioteket till ett lugnt hörn av skolgården. Det var populärt och lockade särskilt de yngre eleverna att läsa.

– För mig har biblioteket alltid varit någonting viktigt. Läsandet är ju ett sätt att reflektera och det är viktigt med skolbibliotek både som en plats för att lära sig men också som en möjlighet att stanna upp och hitta lugn och ro, konstaterar Lars Benon avslutningsvis.

/Maria Ronnås