Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
informationssökning

Webben firar 30 år!

Fotot: Wikimedia commons Foto: Wikimedia commons

Mer korrekt var det den 12 mars 1989 som Tim Berners-Lee, då anställd vid CERN, först föreslog utvecklandet av vad som skulle komma att bli webben. Den första webbplatsen skapades under samma år, även om webben blev allmänt tillgänglig först när CERN släppte rättigheterna till webben fritt 1993.

CERN:s huvudkontor ligger på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Därför är det omtvistat i vilket land webben faktiskt skapades, då entrén ligger i Schweiz med Berners-Lees kontor tekniskt sett låg i Frankrike.

Läs mer om webbens tidlinje här.

/Sebastian Waller Stålnacke

Handläggare

Recension – Koll på nätet av Monika Staub Halling

Foto: Nypon förlag Foto: Nypon förlag

Skolbibliotekarien Monika Staub Halling har just kommit ut med en bok om internet och webbanvändning. Den riktar sig mot målgruppen 11 år och uppåt men jag tänker att även yngre elever kan ha nytta av boken, åtminstone tillsammans med en vuxen medläsare. Koll på nätet ger läsaren en överskådlig bild av hur internet och webben fungerar, internetsäkerhet, nätetik, upphovsrätt, informationssökning, källkritik, med mera. Boken inleds med en förklaring av viktiga ord och begrepp som är bärande för boken och avslutas med en uppslagsdel.

Det märks att författaren har koll på elevernas nätvardag. Boken är full av aktuella exempel för att eleverna ska kunna förstå vad som menas. Det gör boken väldigt aktuell, i min mening, men i likhet med många andra böcker i ämnet finns risken att den blir daterad. Det är nästan oundvikligt då plattformarna och fenomenen som används och är aktuella ständigt varierar. Inte desto mindre är det en innehållsrik och lättfattlig bok som ger den yngre läsaren möjlighet att snabbt få koll på nätet. Förlaget erbjuder också elev-och lärarmaterial.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Fler ingångar till historien med nytt kvinnobiografiskt lexikon

Idag lanserar Göteborgs universitet Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (skbl.se).
Ett värdefullt tillskott till skolbibliotekets resurser.

SKBL

Lexikonet vill bidra till att lyfta fram betydelsefulla kvinnor historieskrivningen tidigare förbisett. Till en början innehåller det  biografier över 1000 kvinnor och deras insatser för det svenska samhällets utveckling. Förhoppningsvis får vi se det växa med tiden.

”Sedan 1917 har det uppslagsverket som kallas svenskt biografiskt lexikon varit under uppbyggnad. Lisbeth Larsson säger att knappt 10 procent av de 9 000 artiklar som skrivits handlar om kvinnor.
– Många av dem är prinsessor, sångerskor, eller döttrar och fruar till kända män. I vårt lexikon finns advokater, politiker och kvinnor med många andra roller, säger Lisbeth Larsson.” (källa SVT)

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är fritt sökbart på webben och allt material är fritt att använda. Sök på namn, organisation, verksamhet (yrke) eller andra nyckelord. Bland namnen hittar man bland annat hittills 16 bibliotekarier. Bland annat Alvida Jakobina Sandberg, pionjär inom Göteborgs skolbiblioteksverksamhet redan kring sekelskiftet 1800-1900, inte illa.

/Emma Rolander

Upphovsrätt på rätt sätt (eller: Så lugnar man en regering)

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Bibblan som bubblare

IMG_0001Närvaro i klassrummet, samarbete med arbetslagen, stöd från skolledningen. Med rätt förutsättningar kan skolbibliotekarien ha en nyckelroll i lärandet. Men fortfarande saknar många skolor bemannade bibliotek. Nu ska nya statsbidrag vända utvecklingen.

I Lärarförbundets tidning Alfa har man i senaste numret fokuserat på skolbibliotek under rubriken ”Bibblan – en bubblare”. För dig som är sugen på att dyka ner i lite sommarläsning så finns här en mängd artiklar om exempelvis elever som levlar sina kunskaper, om statsbidraget för ökad bemanning, hur man som skolbibliotekarie får fart på elevernas läsning samt om skolbibliotekariens nyckelroll i skolans digitalisering. Bara att plocka för sig av godsakerna!

/Anja Sahlstedt

http://tidningenalfa.se/tema/bibblan-en-bubblare/

Källkritikens dag – En dag att fira!

Kallkritikens-dag-e1489392398513

Med tanke på alla fallgropar som vi utsätts för på nätet så startade tidningen Metro för tre år sedan Källkritikens dag. Denna dag infaller idag, den 13 mars. Källkritikens dag är både ett Facebook-event som vem som helst kan delta i och en dag på Kulturhuset i Stockholm, med programpunkter och talare som på olika sätt har med källkritik att göra. För kvällens program, läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/ ForumDebatt/Evenemang/2017/Kallkritikens-dag/

Dagen till ära har Mediotekets Linda Spolén sammanställt en resurssamling med material om källkritik.

Blogginlägg om informationssökning och källkritik: http://pedagogblogg.stockholm.se/pedagogisktcafe/2017/02/27/sa-har-lar-du-dina-elever-att-soka-information-och-vara-kallkritiska/

Skolverkets moduler kring digitalisering: Kritisk användning av nätet https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet

Statens medieråds material: Barn, unga och medier: https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html

Propaganda och bilders makt: https://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt.1845.html

Viralgranskaren: http://www.metro.se/viralgranskaren

Ladda ner lärarhandledningen lilla viralgranskaren: http://www.metro.se/artikel/ladda-ner-lilla-viralgranskaren-l%C3%A4rarhandledning-i-k%C3%A4llkritik

Årstaskolans prisbelönta sida Riktigtsant: www.riktigtsant.se

Internetstiftelsens guide Källkritik på internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/

Ha en trevlig – och källkritisk! – dag.

/Anja Sahlstedt

No hate-dagen – Kärleksbomber faller i sociala medier

Utskrift

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. 

För tredje året i rad hålls en stor manifestation i sociala medier på No hate-dagen den 4 november och målgruppen är i första hand barn och unga mellan 11 och 18 år.  Emellertid kan alla delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE.

Veckorna före och efter denna dag sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier för att kunna ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet. De har tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat och samlat det på sin hemsida.

No Hate Speech Movement vill göra internet till en bättre plats och enligt Statens medieråd ska detta göras genom att bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. 

Så sätt igång och kärleksbomba!

Och kolla in materialet på Statens medieråds hemsida; http://statensmedierad.se/press/nyheterkronikorochpressmeddelanden/nyheterpressmeddelandekronikor/sakanskolorochbibliotekmotverkanathat.1673.html

/Anja Sahlstedt

coverphoto-2-850x315px fb-omslagsbild-1-850x315

Vår plats i Enskede

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

- Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Människor som inte läser böcker är smartare

I en artikel i Göteborgsposten den 21 oktober skriver Emanuel Karlsten om att forskare i en studie med tio tusen deltagare kunnat vetenskapligt bevisa att bokläsare har sämre analysförmåga. Detta beror på att man genom att mata sig med färdiga berättelser försämrar möjligheten att ta till sig verkligheten och studien visar också att de som aldrig läser är smartare än genomsnittet. Enligt Karlsten så uppmanas nu världens skolor att slänga ut böcker och…

Lugn. Han skojade bara. Det finns inte någon sådan studie.FullSizeRender-2 Han fortsätter med att berätta att det som däremot finns på riktigt är en studie som visar att 59% av alla artiklar som sprids i de sociala medierna delas utan att läsas. Man läser alltså rubriken och ingressen och sen klickar man på dela! Tjoff!

Som ovan exempel tydligt visar på är hur viktigt det är att fortsätta att läsa hela artikeln – ända till sista punkt. Enligt statistiken är det bara 41% som läser hela texten innan de delar. Resten gillar och delar utan att egentligen ha koll på innehållet och bidrar därmed till virala stormar på nätet.

En sedelärande historia om att vi alla har ansvar för att tänka en extra gång innan vi för något vidare på nätet. Att vara källkritiskt tänkande alltså. För det var väl sant det han skrev om den sistnämnda studien?!?

/Anja Sahlstedt

Läs hela Emanuel Karlstens artikel här: http://www.gp.se/nöje/kultur/forskare-människor-som-inte-läser-böcker-är-smartare-1.3891017