Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
källkritik

Thomas Nygren om filterbubblor, betalväggar och vikten av ämneskunskaper

thomas nygren

En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

An annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

  • Tydliga
  • Utmanande
  • Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

  • Långsam
  • Utmanande
  • Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritisk granskning av sci fi?

Foto: Lieselotte van der Meijs Foto:
Lieselotte van der Meijs

Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.

Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen  med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är  intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?

Jag fick tips av en bloggare Young adult reads old adult  om Youtube-kanalen Because Science. Här hittar du till exempels om en film (på engelska) som ställer frågan om det verkligen är möjligt att sätta städer på hjul och köra runt dem.

Föredrar du att arbeta med en annan genre än sci fi men ändå vill lyfta både skönlitteratur och NO samtidigt? Kolla in Skolverkets material. (åk 4-8)

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritikens dag närmar sig

Foto:Yanan Li Foto:Yanan Li

Snart är det dags för Källkritikens dag, 13 mars! Källkritikens dag instiftades av Metros Viralgranskaren 2016. Du som lärare eller skolbibliotekarie kan ta med en klass till ABF för att se föredrag och vara med på olika aktiviteter. Läs mer här.  Utmärkelsen Det gyllene förstoringsglaset kommer också att delas ut under dagen. Det gyllene förstoringsglaset går till någon som arbetat med att granska nyheter och annan information på nätet. År 2017 vann Årstaskolan för sin hemsida riktigtsant.se.

Du hittar färdigt lektionsmaterial på Statens medieråds hemsida. Även Internetstiftelsen har en lektionsbank  och du kan hitta olika filmer hos UR. Läs mer om källkritik hos Skolverket.

Att fejkade eller förvrängda nyheter sprids på sociala medier är de flesta av oss medvetna om. Här kan du och dina elever spela ett spel för att visa hur det kan gå till att styra nyhetsflödet på sociala medier. Här är ett lektionsmaterial som propaganda som du kan använda i kombination med spelet.

Kommer du att uppmärksamma Källkritikens dag på sin skola? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Recension – Koll på nätet av Monika Staub Halling

Foto: Nypon förlag Foto: Nypon förlag

Skolbibliotekarien Monika Staub Halling har just kommit ut med en bok om internet och webbanvändning. Den riktar sig mot målgruppen 11 år och uppåt men jag tänker att även yngre elever kan ha nytta av boken, åtminstone tillsammans med en vuxen medläsare. Koll på nätet ger läsaren en överskådlig bild av hur internet och webben fungerar, internetsäkerhet, nätetik, upphovsrätt, informationssökning, källkritik, med mera. Boken inleds med en förklaring av viktiga ord och begrepp som är bärande för boken och avslutas med en uppslagsdel.

Det märks att författaren har koll på elevernas nätvardag. Boken är full av aktuella exempel för att eleverna ska kunna förstå vad som menas. Det gör boken väldigt aktuell, i min mening, men i likhet med många andra böcker i ämnet finns risken att den blir daterad. Det är nästan oundvikligt då plattformarna och fenomenen som används och är aktuella ständigt varierar. Inte desto mindre är det en innehållsrik och lättfattlig bok som ger den yngre läsaren möjlighet att snabbt få koll på nätet. Förlaget erbjuder också elev-och lärarmaterial.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Samarbete föds i samtalen – hur en skolbibliotekarie och IT-pedagog kan arbeta tillsammans kring MIK

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

När Franco Villarreal började som IT-pedagog på Engelbrektskolan blev det bestämt att han skulle ha sin arbetsplats i skolbiblioteket. Väl där upptäckte han och skolbibliotekarien Fia Idegård att deras respektive arbeten med elevernas kunskapsinhämtning hade många gemensamma beröringspunkter. Där började samtalen. Båda har ett starkt intresse för källkritik och digitalt ”know how”, både praktiskt och teoretiskt. Fia och Franco tycker att det är viktigt att det finns en progressionstanke kring vad eleverna ska kunna när det gäller digital kompetens och MIK för att se till att grunderna finns där innan det är dags att gå vidare. Allt för att eleverna ska förstå alla sidor, allt ifrån hur mappstrukturerna i Windows fungerar till effektiv informationssökning, med och utan Google.

Franco och Fia har samarbetat mycket kring höstens politiska val. Franco bidrog med sin kunskap kring hur det går att vara källkritisk med hjälp av URL-adresser. ”Det låter litet men det är en viktig baskunskap. Kunskap kring verktygen i vardagen gör att du kan vara källkritisk”, menar han. Fia hade förberett fejkade valaffischer (se bilder) och lät eleverna granska dem med källkritiska glasögon. ”Våra kompetenser kompletterar varandra, tillsammans blir det dubbelt så bra för eleverna”, säger hon.

Frågan om internetsäkerhet dyker upp och båda menar att det är en viktig fråga att lyfta med eleverna. ”Vi analyserar samma saker men ur olika perspektiv”, säger Franco.

Till de skolbibliotekarier och pedagoger som vill samarbeta ger Fia och Franco rådet att försöka att etablera kontakt med lärare tidigt under läsåret och gemensamt ha en kontinuerlig dialog. De tipsar om att ha färdiga paketlösningar att erbjuda lärarna för att marknadsföra kompetensen. ”Det kommer att sprida sig som ringar på vattnet!”, avslutar Fia.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

Ny sajt samlar faktagranskningar

Idag lanseras faktiskt.se som är ett samarbete mellan DN, SvD, SVT, KIT och SR för att samla faktakollar de deltagande mediehusen gör på sina egna plattformar. Det finns också möjlighet att filtrera faktagranskningar på olika valfrågor som bland annat arbetslöshet, skola och utbildning, välfärd.

Varje granskning kommer att märkas enligt principen:

faktiskt

Vad varje kategori innebär beskrivs på https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Faktiskt.se följer ”Fact checkers code of principles”. Dessa är utarbetade av The International Fact-Checking Network och kräver att faktagransningar är neutrala, politiskt oavhängiga, redovisar metoder, källor, finansiering och organisation.

Det kommer att bli intressant att följa projektet framåt, inte minst med tanke på att det är valår i år.

OBS! Se upp med toppdomänen! Det ska vara faktiskt.se – ingenting annat. Kopia på annan domän finns redan ute på nätet nämligen, vilket också kan vara intressant att diskutera med elever

/Emma Rolander

När skolbibliotek gör skillnad – Källkritik med ettor

Från och med idag möter du här i Skolbiblioteksbloggen också några av de som arbetar i stadens skolbibliotek. Först ut är Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola.

I sommar kommer läroplanen att revideras och lägga stor tonvikt på digitalisering och digital kompetens. Enskede skola vill ligga steget före och har MIK (medie-och informationskunnighet) som ett fokusområde under läsåret 17/18. Vi vill börja tidigt använda den kompetens som finns på skolan. Därför har vi, klasslärare och skolbibliotekarie, samarbetat kring en klass i åk 1 med källkritik.

Eleverna har sett på filmer om källkritik i samband med Källkritikens dag 13 mars. De har även övat på att göra egna ”fake news” som de har samlat i en tidning. För vilket sätt att öva på att inte bli lurad är bättre än att försöka lura andra? Skämt åsido. Elevernas artiklar täcker ämnen från drakar på skoltaket till ruttna pizzor. Jonna Sjöberg, lärare i klass 1b, har också låtit eleverna illustrera artiklarna för att visa att det är enkelt att luras via bilder.

Klassen arbetar även med tema kroppen. För att knyta ihop säcken kom skolbibliotekarien till klassen för att prata källkritik. Under lektionen diskuterades olika sorters källor, hur lätt det är att ändra bilder och annan information, skillnaden mellan fakta och åsikt och klassen tog en närmare titt på två faktaböcker om kroppen.

Enligt Statens Medieråds undersökning Småungar & medier 2017 använde drygt en tredjedel av alla 7-åringar internet varje dag (2016), jämfört med 2010 när siffran låg på 8%. Därför är det viktigt att vi stärker våra barns digitala kompetens och ger dem redskapen att hantera informationsflödet som de ständigt omges av. Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete och tycker att det är roligt att diskutera så här viktiga frågeställningar med ettorna.

/Malena Martinger Storme, Skolbibliotekarie, Enskede skola

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Läs alla kommande inlägg direkt från skolbiblioteken under nyckelordet ”när skolbibliotek gör skillnad”

Internetkunskap för vuxna

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)

En pod om källkritik i skolan

Vi lyssnar på Statens mediepod del 2: MIK – om källkritik och lärarens framtida roll

Att förhålla sig kritiskt till information är knepigt. I denna pod samtalar Jack Werner (Viralgranskaren) och Martina Wagner (Statens Medieråd) samt via telefon Liselott Drejstam (Bibliotekarie Hjulsbroskolan i Linköping) om vad MIK är och hur vi kan stärka barn och ungas Medie- och informationskunnighet. Att det handlar om förmågor att hantera och processa den information vi tar del av, att kritiskt värdera, granska, förstå bilder och logik. Det är kunskaper och förmågor där källkritik är en enormt viktig del.

Statens medieråds satsning på MIK vänder sig främst till högstadiet och gymnasiet. Att det är fokus på de högre åldrarna är styrt från regeringen. Liselotte Drejstam är fokusbibliotekarie i Linköping. Hon menar på att man ska börja mycket tidigare än i högstadiet. På Hjulsbroskolan har hon har ett återkommande projekt där hon redan i förskoleklass börjar med källkritik – fast eleverna inte kan läsa. Hon utgår från faktaböcker och diskuterar med barnen om hur författaren fått reda på allt som står i boken, hur gör man om man vill ta reda på allt det som ska finnas i en bok. Drejstam menar att det ofta blir det fel redan från början när barnen ska skriva sin första faktatext. Man ger dem bara en källa –Tro på det här! Då lär de sig inte att ifrågasätta.

Werners tips för att bli en bättre och mer granskande mediekonsument är att utforska Google. Lär dig alla funktioner och hur de fungerar – då kan du utnyttja alla möjligheter att vara källkritisk. Du har historiens bästa researchverktyg vid dina fingertoppar – lär dig utnyttja det! (mängder av tips till hur du gör det hittar du i vår Googleskola)

Statens mediepod är en serie i 3 avsnitt. De andra har titlarna Ung och uppkopplad och Plattformarnas tid. Varje avsnitt är ca 45 minuter.

/Linda

Skolverket presenterar digitala resurser på Medioteket 2/3

Träffa Anette Holmqvist och Katarina Lycken Rüter från Skolverket hos oss på Medioteket den 2 mars kl 17-20. De presenterar ett utvecklingspaket om källkritik i yngre åldrar, talar om responsiva verktyg, arbetet med Lärarspindeln (Skolverkets plattform för digitala lärresurser) och användbara resurser från European Schoolnet.

Dessutom presenterar Medioteket en ny lärgång i informationskunnighet i skolan för F–åk 9 och Josef Sahlin från Årstaskolan berättar om ett nytt källkritikprojekt.

Visst låter det spännande? Anmäl dig på stockholm.se/medioteket.

Hoppas att vi ses där!
/Emma
Blogg_MIK