Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
källkritik

”Skolbibliotekarien är en superhjälte” – Författaren Bengt-Erik Engholm om skolbibliotekariers kompetens, källkritik och mänsklighetens historia

Foto: Ida Halling Foto: Ida Halling

Bengt-Erik Engholm är en flitigt anlitad författare för skolbesök och skriver ständigt på nya faktaböcker för barn. I höst är han aktuell med en ny bok tillsammans med Jonna Björnstjerna, Från apa till Sapiens. Han har också ett start intresse för skolbibliotek så givetvis ville Skolbiblioteksbloggen ställa några frågor.

Bengt-Erik, du har skrivit en mängd olika faktaböcker för barn. Hur kom du in på det spåret?

Jag kom in på det av en ren tillfällighet. Jag skrev berättelser och kunde inte tänka mig att skriva fakta. Om man ska skriva fakta måste man ju kunna en massa saker och jag kunde ingenting. Så tänker jag fortfarande: det finns två sorters faktaboksförfattare, och det är de som kan något väldigt bra och väljer att skriva om det ämnet för barn. Sedan är det vi andra som inte kan någonting men blir nyfikna på ett ämne och tar reda på en massa om det. Så jag börjar från noll varje gång, det och att jag mognat (dvs blivit gammal) och törs ställa dumma och naiva frågor tror jag bidrar till att jag kommer i ögonhöjd med mina läsare.

Så här gick det till: Jag skrev på en äventyrsroman, Kameleontpojken, och råkade bli vän med en fakir – den fruktansvärde, den fasansfulle, den fantastiske fakiren Orthae! När han inte sticker vassa saker i kroppen, käkar glödlampor eller kör ner långa svärd i halsen heter han också Martin Lundström. Han hjälpte mig hitta stämningen jag behövde i boken, stämningen som finns runt en cirkus eller snarare bland gycklare.

När boken kommit ut och jag var på Författarförbundets julmiddag fick jag Malin Liljas fina bok Mumier som julklapp. När jag läst den tänkte jag: ”Så här skulle man faktiskt kunna skriva en faktabok om fakirer också”, och jag mejlade Malin, som också är redaktör på Natur och Kultur. Hennes korta svar var ”Kör!”. Och då gjorde jag det. Ganska snart hittade jag ett arbetssätt, ett slags metod, och så blev jag faktaboksförfattare.

Mumier är illustrerad av duktiga Jojo Falk och det kändes självklart att hon även skulle illustrera min fakirbok. Och sedan har hon gjort bilderna till de övriga sju böckerna i ”serien”. Jag har verkligen haft tur att få samarbeta med fantastiska bildkonstnärer som hittat den ton, värme och humor som givit mina texter luft under vingarna.

Boken Skelett återutges förresten av En bok för alla senare i år.

Min egen favorit bland din gedigna utgivning är nog Riktiga Vikingar!, jag tycker att dina texter samspelar så bra ihop med Jonna Björnstjernas illustrationer. Vilken är din egen favorit bland titlarna?

Riktiga vikingar! är också min favorit, även om det oftast är så att det jag håller på med för stunden eller den senast utgivna boken är favoriten. Det speciella med vikingaboken är bredden, tycker jag. Att jag lyckats få med så mycket, som till exempel samernas liv för tusen år sedan. Det kändes helt naturligt att få med alla folk som levde i Norden på den tiden, men samerna skymtar bara fram ibland i den historiska litteratur jag hittade under min research; jag tror dock att det håller på att förändras.

Men du skulle bara veta hur mycket jag fick stryka ner trots att min förläggare Johanna Ringertz gav mig ett tiotal extra sidor…

Jonna Björnstjerna är en riktig stjärna! Vi har gjort två böcker ihop och det blir minst en till och den kommer i sommar. Hon håller faktiskt just nu på med att renrita de fantastiska bilderna. Jonna är prestigelös och lätt att samarbeta med, och hon har en så skön humor och fantasi förutom att hon är en otroligt duktig konstnär.

Målet för mig när jag skriver mina faktaböcker, främst de för nyläsare, alltså 6–9-åringar, är inte först och främst att läsaren ska lära sig något. Då skulle jag skriva läroböcker. Det första målet är att de ska lockas av boken och att den ska locka till läsning och att läsningen är kul. Det andra målet är att de ska tycka att det är okej med faktaböcker och att de ska bli intresserad av ett ämne och bli inspirerade att söka efter andra böcker. I tredje hand kommer tanken på att de ska lära sig något också.

Hur går du till väga när du samlar in information till dina böcker?

Det viktigaste i början är att jag googlar igenom min egen hjärna. Alltså att jag dammsuger skallen på ämnet: vad vet jag om det här? Vad tror jag att jag vet? Vad är det för särskilt med ämnet? Vad vill jag ha reda på?

Redan här får jag koppla på källkritiken: mycket av det jag tror att jag vet är förstås bara myter och fantasier, men spännande att utgå ifrån.

Krävs det fantasi för att skriva faktaböcker? Självklart! Att hitta ingånger, vinklar och ställa sig oväntade frågor, allt det kräver fantasi. Det blir långa listor med tankar och frågor.

Den viktigaste drivkraften är nyfikenhet. Jag har förmånen att själv (för det mesta) få välja ämnen att skriva om, och då väljer jag förstås ämnen jag vill veta något om.

Med de här listorna framför mig måste jag erkänna att jag ger mig ut på nätet. Men först blir det för att hitta litteratur i ämnet. Jag lånar, och köper, en hel del böcker, men jag samlar även på mig tjogtals med länkar som jag betar av efterhand. Internet är kanske främst en inspirationskälla mer än en faktabank.

När jag grips av ett ämne vill jag ge mig på det från alla håll. Frågor jag ställer mig kan illustrera detta: ”Är loppor och löss samma art?”, ”Hur mycket snor kan det komma i näsan på en dag?”, ”Vad var de där havsvidundren folk trodde på förr i tiden?”, ”När levde de första tandläkarna?”, ”Varför tycker många att fladdermöss är läskiga?”. Jag vill ha med biologi, historia, geografi, fysik, folktro, myter och så vidare i böckerna. Vilket ibland kanske kan göra det svårt att ämnesbestämma dem. Men det bjuder jag på.

Med boken som kommer i sommar, Från apa till sapiens – mänsklighetens historia, har det dock varit på ett lite annat sätt. Tanken från början var att skriva en Sapiens för barn och då var det självklart att utgå från Hararis bok, och det var ju en prövning. Jag använde hans upplägg, men under arbetet letade jag fakta på annat håll också i delämnen som fångade mitt intresse, och som jag tror mina läsare kan tycka är spännande. Jag läste annan litteratur, vetenskapliga artiklar, lyssnade på relevanta radioprogram och såg en del på teve, och så tog jag kontakt med en del experter inom olika delområden.

Hur tänker du kring källkritik när du skriver?

Jag försöker vara källkritisk från början till slut. När jag hittar något på internet som verkar för kul för att vara sant, kollar jag upp det i första hand mot NE.se, och om inte det går kollar jag fler källor, forskare och arkeologer, som till exempel jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Sedan ser jag alltid till att få text och bilder faktagranskade innan boken är klar. Det är väldigt givande. Med vikingaboken var det så att jag använde tre faktagranskare, eftersom det krävdes väldigt speciell kunskap när det kom till samernas historia och det jag skriver om den spännande, runfyllda Forsaringen från Hälsingland. Från faktagranskarna fick jag även en del extra fakta som gjorde boken ännu bättre!

Jag vet att du brinner för skolbibliotekets roll i skolan, du företräder ju Författarförbundet i Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vilken roll anser du att skolbiblioteken har för elevernas källkritiska granskande av information?

Förutom att det behövs en kompetens som kan lotsa eleverna in i böckernas värld måste det finnas någon som kan utveckla de unga till duktiga informationsökare och -hittare. Och där kommer källkritiken in. Varje skola måste ha personal som ansvarar för upprätthållandet av mediekunskap, informationssökande och källkritik. Någon som håller sig ajour om nya rön och rekommendationer och som kan utveckla det arbetet och föra kunskapen vidare till både pedagoger och elever. Och det är ju en himla tur att det finns ett yrke som kan fixa det: skolbibliotekarien – en superhjälte.

På vilket sätt är läsandet av facklitteratur gynnsamt för ett ”källkritiskt tänk”? Eller spelar det kanske ingen roll?

Jag tror att det är viktigt att redan tidigt lära sig skilja på skönlitteratur och facklitteratur. Men jag antar att det pratas om det redan i lågstadiet. Eller förresten: jag brukar ställa frågan om de vet skillnaden när jag är ute i skolorna, och upp till trean är det nog lite si och så med den medvetenheten.

Sedan tror jag att det är viktigt med en uppmuntran att använda facklitteratur mer när de själva ska skriva en text om ett visst ämne, än att skicka ut dem på nätet direkt. En bok kan du för det mesta, nästan alltid, lita på och det kan vara en erfarenhet som är viktig.

När jag möter klasser som ska skriva fakta brukar jag berätta hur jag gör, och då ställer jag alltid frågor till klassen exempelvis om hur de ska ta reda på fakta. De svarar alltid ”google” eller ”internet” allra först. Alltid. Sedan brukar jag kunna locka ur dem att de kan titta själv också, till exempel att gå till ett museum. Sedan, efter att jag nästan lagt ordet i deras munnar, kommer någon på att man kan fråga någon som vet, en expert. Efter det försöker jag på olika sätt få dem att säga ”läsa i en bok”, men jag får för det mesta gestalta det med att läsa ur någon av mina böcker. Här finns det saker att göra: eleverna måste bli mer medvetna om att de kan hitta fakta i en bok. Det låter ju självklart, men det är inte det.

Facklitteraturen kan bli en måttstock eller ett stödhjul när det kommer till att förstå vad källa och källkritik är.

Hur tycker du att en skolbibliotekarie kan puffa för facklitteraturen på sin skola? Har du något bra tips?

Som författare får man ibland skräckhistorier berättade för sig. Den mest skrämmande är nog den där en klass just kommit in för att låna en ”bänkbok”. En kille hittade en fantastisk faktabok han ville låna, men läraren var emot det och de började argumentera. Till slut gick läraren med på att killen fick låna den bok han ville läsa, men bara på villkoret att han lånade en ”riktig” bok också.

Som faktaboksförfattare vill man ju inte höra sånt. Naturligtvis ska eleverna läsa olika slags litteratur, men jag känner ibland att det finns ett förakt mot faktaböcker, att det inte är riktig litteratur, som skräckhistorien bekräftar.

Det viktigaste för att hitta en läsare är precis samma sak som när jag skriver: nyfikenhet. Det funkar med skönlitteratur: läsaren letar gärna berättelser som utspelar sig i ett sammanhang där hen trivs. Spelar hen fotboll vill hen läsa en spännande bok i fotbollsmiljö. Där tror jag också man kan hitta en väg åt andra hållet. Om någon älskar thrillers kanske det går att locka med böcker om verkliga brott, gillar läsaren historiska berättelser är vägen röjd för historiska fakta.

Men det känns lite förmätet för mig att komma med något kanontips som är bättre än det duktiga skolbibliotekarier gör hela tiden.

Min erfarenhet är att många barn gärna vill läsa om saker som verkligen finns. Och de är det säkert inte så svåra att motivera. Sedan handlar det mer om att det finns böcker inom alla möjliga områden. Att det alltså finns ett rikt utbud av spännande och roliga faktaböcker och att dessa får synas och ta plats.

Jo: fler författarbesök förstås… och gärna längre samarbeten inom ramen för ”Skapande skola” (statligt bidrag via Kulturrådet, reds. anm.).

Apropå skolbibliotek… vilket är ditt första skolbiblioteksminne?

Jag är uppväxt i en liten by, Kölsillre, i västra Medelpad. Vi hade inget ”riktigt” skolbibliotek, men en gång i veckan fick vi gå in i den pyttelilla filialen dit böcker från folkbiblioteket i Ånge kom i fina trälådor. Bibliotekarien Maja såg till att det fanns böcker vi gärna lånade och för min del blev det ofta något om Agaton Sax, Dante och Tvärsan eller Ture Sventon.

På högstadiet i Ånge var det inte mycket bevänt med biblioteket, men när jag sedan började gymnasiet upptäckte jag verkligen vilken fantastisk plats ett skolbibliotek kan vara. Där satt jag och pluggade, hängde med kompisar och bläddrade i böcker. Det var en fristad, en oas full med ord.

Slutligen, vad läser du själv just nu?

Just nu är jag inne i slutet av researchen i ett annat passionerat projekt som gör att jag läser och antecknar massor. Jag läser sedan mer än ett år tillbaka det mesta jag kan komma åt om… korpar. Det är ämnet för nästa bok, om det nu blir någon bok, för ingen har sagt att de är intresserade av att ge ut en fet faktabok för barn om just korpar. Jag ska skriva den ändå, och den kommer att bli väldigt bra.

Men jag läser annat också. Bland annat Testamente av Nina Wähä och Mördarens apa av Jakob Wegelius, som jag äntligen tagit itu med. Läste nyligen första boken om Sally Jones och är grymt imponerad av både text och bilder. Jag läser också två böcker om de samiska folkens historia: Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba och Torvkåtornas torvkåta och renägarinnan från Skåne av Nils-Henrik Sikku och Katarina Pirak Sikku.

Man kan säga att det är en blandad kompott, men så ser det ofta ut när det gäller mig.

Och just nu ser jag fram emot att läsa Linnéa Kryléns Handbok för storsamlare som kommer inom kort.

Stort tack, Bengt-Erik! Jag ser fram emot att läsa Från apa till Sapiens!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

omslag bengt erik

Källkritik på Källkritikens dag – såhär gör du!

Cute pupils in class using phone and tablet at the elementary schoolDet börjar dra ihop sig till Källkritikens dag som infaller den 13 mars. Den inrättades 2017 av numera nedlagda Metros Viralgranskaren. Källkritikens dag syftar till att belysa vikten av källkritik och flera organisationer och myndigheter uppmärksammar dagen genom att ta fram undervisningsmaterial och ordna olika event. Bland annat delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut.

Internetstiftelsen har ett myriad av material för den som vill passa på att boka in några extra källkritikslektioner under Källkritiken dag. Det finns bland annat en guide i vad källkritik på internet är och varför det är viktigt. Du kan använda filtreringsfunktionen för att hitta lektioner från Internetstiftelsen som passar just dig och dina elever, du kan söka på både ämne och årskurs. De har även samlat sina lektioner om digital kompetens för gymnasiet på en särskild sida.

Vill du fördjupa dig i hur barn och unga använder internet? Läs Barnen och internet 2019, en kartläggning av barn och ungas användning av internet, både hemma och i skolan.

Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt. Thomas Nygren föreläste på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen har skrivit en sammanfattning.

Du kan se Uppsalaforskaren Thomas Nygrens föreläsning om elevers källkritiska förmåga. Thomas Nygren publicerade boken Fakta, fejk och fiktion ifjol och passar dig som vill få fördjupad förståelse för ämnet.

Natur & Kultur har samlat material om källkritik, både lektionstips och fördjupande litteratur samt en intervju med Carl Heath. Carl Heath är utbildningsdirektör på RISE och tar i intervjun bland annat upp AI (artificiell intelligens) och digitalisering ur ett demokratiperspektiv. Vill du få ännu bättre koll på digitalisering ur ett skolperspektiv? Lyssna på podden Digitalsamtal där journalisten och författaren Anders Thoresson och Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan, diskuterar just den frågan. Anders Thoresson har även skrivit en bok på ämnet, Skolan i en digital omvärld.

Att ha ett kritiskt förhållningssätt kräver också att du övar upp förmågan att avgöra vad du kan lita på, därför har begreppet källtillit blivit mer aktuell på senare år. Skolan spelar en viktig roll för att lära eleverna vilka källor som kan bedömas vara mer trovärdiga än andra och varför. Fördjupa dig i ämnet källtillit med hjälp av Lundforskarna Jutta Haider och Olof Sundins text som du hittar via Skolverket. Har du kort om tid kanske en sammanfattning av forskaren Emma Frans passar bättre? Du kan även läsa Åsa Wikforss artikel i ämnet källkritik och källtillit.

Statens medieråd har också en uppsjö av lektionsförslag för alla åldrar. Det är även viktig att vara källkritisk mot bilder och Statens medieråd har tagit fram material som du kan använda i klassrummet.  Det finns även särskilt metodmaterial för årskurs 7 och uppåt. Vill du lära dig mer? Lyssna på podden Bildpodden där exempelvis avsnittet Vad är film? kan användas som en ingång till film-och mediekunnighet, som är en del av MIK (medie-och informationskunnighet).

Apropå film så har sli.se/medioteket en hel del filmat material om källkritik ur många olika perspektiv, redo att användas i klassrummet eller skolbiblioteket. Det finns flera olika serier som har en särskild inriktning på källkritik, bland annat Hjärna och hjärna och Fejkskolan för äldre, Är det sant? för mellanåldern och Surfarna för yngre.Du kan använda fritextsökning eller avgränsa din sökning med hjälp av filteringsfunktionen.

Stockholmskällan har lektionsförslag om källkritik ur ett historiskt perspektiv och erbjuder sig också att komma ut till skolorna i staden för att ha lektioner med dina elever, boka via länken.

foto: Stockholmskällan foto: Stockholmskällan

Jag önskar dig en riktigt källkritisk dag! Och kom ihåg, källkritik kan vara roligt!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Thomas Nygren om filterbubblor, betalväggar och vikten av ämneskunskaper

thomas nygren

En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

En annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

  • Tydliga
  • Utmanande
  • Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

  • Långsam
  • Utmanande
  • Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritisk granskning av sci fi?

Foto: Lieselotte van der Meijs Foto:
Lieselotte van der Meijs

Philip Reeves bokserie Mortal Engines, De vandrande städerna, har getts ut på nytt i samband med filmatiseringen med samma namn. De vandrande städerna utspelar sig i en dystopisk framtid där alla städer rullar runt på hjul.

Sci fi är enligt mig på många sätt en fantastisk genre. En välgjord sci fi-roman (eller film) ställer frågor kring ”vad är meningen  med livet?”, ”vad är en människa?”, ”vad är mänsklighet?”, och så vidare. Det är  intressanta frågor och här föreslår jag sokratiska samtal som metod för litterära samtal. En hel del i sci fi handlar också om teknik av olika slag, närmare bestämt närvaron eller frånvaron av den. Så vad händer om vi börjar fundera mer kring det ämnet? Kan vi sätta på oss våra källkritiska glasögon och koppla ihop naturvetenskap med fiktionen för försöka ta reda på om det som skildras verkligen är görbart? Ja, varför inte?

Jag fick tips av en bloggare Young adult reads old adult  om Youtube-kanalen Because Science. Här hittar du till exempels om en film (på engelska) som ställer frågan om det verkligen är möjligt att sätta städer på hjul och köra runt dem.

Föredrar du att arbeta med en annan genre än sci fi men ändå vill lyfta både skönlitteratur och NO samtidigt? Kolla in Skolverkets material. (åk 4-8)

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritikens dag närmar sig

Foto:Yanan Li Foto:Yanan Li

Snart är det dags för Källkritikens dag, 13 mars! Källkritikens dag instiftades av Metros Viralgranskaren 2016. Du som lärare eller skolbibliotekarie kan ta med en klass till ABF för att se föredrag och vara med på olika aktiviteter. Läs mer här.  Utmärkelsen Det gyllene förstoringsglaset kommer också att delas ut under dagen. Det gyllene förstoringsglaset går till någon som arbetat med att granska nyheter och annan information på nätet. År 2017 vann Årstaskolan för sin hemsida riktigtsant.se.

Du hittar färdigt lektionsmaterial på Statens medieråds hemsida. Även Internetstiftelsen har en lektionsbank  och du kan hitta olika filmer hos UR. Läs mer om källkritik hos Skolverket.

Att fejkade eller förvrängda nyheter sprids på sociala medier är de flesta av oss medvetna om. Här kan du och dina elever spela ett spel för att visa hur det kan gå till att styra nyhetsflödet på sociala medier. Här är ett lektionsmaterial som propaganda som du kan använda i kombination med spelet.

Kommer du att uppmärksamma Källkritikens dag på sin skola? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Recension – Koll på nätet av Monika Staub Halling

Foto: Nypon förlag Foto: Nypon förlag

Skolbibliotekarien Monika Staub Halling har just kommit ut med en bok om internet och webbanvändning. Den riktar sig mot målgruppen 11 år och uppåt men jag tänker att även yngre elever kan ha nytta av boken, åtminstone tillsammans med en vuxen medläsare. Koll på nätet ger läsaren en överskådlig bild av hur internet och webben fungerar, internetsäkerhet, nätetik, upphovsrätt, informationssökning, källkritik, med mera. Boken inleds med en förklaring av viktiga ord och begrepp som är bärande för boken och avslutas med en uppslagsdel.

Det märks att författaren har koll på elevernas nätvardag. Boken är full av aktuella exempel för att eleverna ska kunna förstå vad som menas. Det gör boken väldigt aktuell, i min mening, men i likhet med många andra böcker i ämnet finns risken att den blir daterad. Det är nästan oundvikligt då plattformarna och fenomenen som används och är aktuella ständigt varierar. Inte desto mindre är det en innehållsrik och lättfattlig bok som ger den yngre läsaren möjlighet att snabbt få koll på nätet. Förlaget erbjuder också elev-och lärarmaterial.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Samarbete föds i samtalen – hur en skolbibliotekarie och IT-pedagog kan arbeta tillsammans kring MIK

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

När Franco Villarreal började som IT-pedagog på Engelbrektskolan blev det bestämt att han skulle ha sin arbetsplats i skolbiblioteket. Väl där upptäckte han och skolbibliotekarien Fia Idegård att deras respektive arbeten med elevernas kunskapsinhämtning hade många gemensamma beröringspunkter. Där började samtalen. Båda har ett starkt intresse för källkritik och digitalt ”know how”, både praktiskt och teoretiskt. Fia och Franco tycker att det är viktigt att det finns en progressionstanke kring vad eleverna ska kunna när det gäller digital kompetens och MIK för att se till att grunderna finns där innan det är dags att gå vidare. Allt för att eleverna ska förstå alla sidor, allt ifrån hur mappstrukturerna i Windows fungerar till effektiv informationssökning, med och utan Google.

Franco och Fia har samarbetat mycket kring höstens politiska val. Franco bidrog med sin kunskap kring hur det går att vara källkritisk med hjälp av URL-adresser. ”Det låter litet men det är en viktig baskunskap. Kunskap kring verktygen i vardagen gör att du kan vara källkritisk”, menar han. Fia hade förberett fejkade valaffischer (se bilder) och lät eleverna granska dem med källkritiska glasögon. ”Våra kompetenser kompletterar varandra, tillsammans blir det dubbelt så bra för eleverna”, säger hon.

Frågan om internetsäkerhet dyker upp och båda menar att det är en viktig fråga att lyfta med eleverna. ”Vi analyserar samma saker men ur olika perspektiv”, säger Franco.

Till de skolbibliotekarier och pedagoger som vill samarbeta ger Fia och Franco rådet att försöka att etablera kontakt med lärare tidigt under läsåret och gemensamt ha en kontinuerlig dialog. De tipsar om att ha färdiga paketlösningar att erbjuda lärarna för att marknadsföra kompetensen. ”Det kommer att sprida sig som ringar på vattnet!”, avslutar Fia.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

Ny sajt samlar faktagranskningar

Idag lanseras faktiskt.se som är ett samarbete mellan DN, SvD, SVT, KIT och SR för att samla faktakollar de deltagande mediehusen gör på sina egna plattformar. Det finns också möjlighet att filtrera faktagranskningar på olika valfrågor som bland annat arbetslöshet, skola och utbildning, välfärd.

Varje granskning kommer att märkas enligt principen:

faktiskt

Vad varje kategori innebär beskrivs på https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Faktiskt.se följer ”Fact checkers code of principles”. Dessa är utarbetade av The International Fact-Checking Network och kräver att faktagransningar är neutrala, politiskt oavhängiga, redovisar metoder, källor, finansiering och organisation.

Det kommer att bli intressant att följa projektet framåt, inte minst med tanke på att det är valår i år.

OBS! Se upp med toppdomänen! Det ska vara faktiskt.se – ingenting annat. Kopia på annan domän finns redan ute på nätet nämligen, vilket också kan vara intressant att diskutera med elever

/Emma Rolander

När skolbibliotek gör skillnad – Källkritik med ettor

Från och med idag möter du här i Skolbiblioteksbloggen också några av de som arbetar i stadens skolbibliotek. Först ut är Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola.

I sommar kommer läroplanen att revideras och lägga stor tonvikt på digitalisering och digital kompetens. Enskede skola vill ligga steget före och har MIK (medie-och informationskunnighet) som ett fokusområde under läsåret 17/18. Vi vill börja tidigt använda den kompetens som finns på skolan. Därför har vi, klasslärare och skolbibliotekarie, samarbetat kring en klass i åk 1 med källkritik.

Eleverna har sett på filmer om källkritik i samband med Källkritikens dag 13 mars. De har även övat på att göra egna ”fake news” som de har samlat i en tidning. För vilket sätt att öva på att inte bli lurad är bättre än att försöka lura andra? Skämt åsido. Elevernas artiklar täcker ämnen från drakar på skoltaket till ruttna pizzor. Jonna Sjöberg, lärare i klass 1b, har också låtit eleverna illustrera artiklarna för att visa att det är enkelt att luras via bilder.

Klassen arbetar även med tema kroppen. För att knyta ihop säcken kom skolbibliotekarien till klassen för att prata källkritik. Under lektionen diskuterades olika sorters källor, hur lätt det är att ändra bilder och annan information, skillnaden mellan fakta och åsikt och klassen tog en närmare titt på två faktaböcker om kroppen.

Enligt Statens Medieråds undersökning Småungar & medier 2017 använde drygt en tredjedel av alla 7-åringar internet varje dag (2016), jämfört med 2010 när siffran låg på 8%. Därför är det viktigt att vi stärker våra barns digitala kompetens och ger dem redskapen att hantera informationsflödet som de ständigt omges av. Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete och tycker att det är roligt att diskutera så här viktiga frågeställningar med ettorna.

/Malena Martinger Storme, Skolbibliotekarie, Enskede skola

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Läs alla kommande inlägg direkt från skolbiblioteken under nyckelordet ”när skolbibliotek gör skillnad”

Internetkunskap för vuxna

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)