Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kompetenssutveckling

Bokprovning – en påse med gott och blandat

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!

Högskolekurs för dig som arbetar med MIK i skolan

Nu pratar alla om medie- och informationskunnighet sedan MIK-rummet lanserades.

För dig som vill fördjupa dig i hur skolbibliotekarier och lärare kan arbeta tillsammans för att stärka elevernas informationskunnighet finns kursen Medie- och informationskunnighet i skolan hos Högskolan i Borås. Kursen ges på distans, pågår på deltid mars-november 2014 och ger 7,5 hp. Det är fortfarande möjligt att anmäla sig. Behörig är den som har examen i biblioteks- och informationsvetenskap eller lärar- eller fritidspedagogisk examen.

Såhär beskrivs innehållet:

Kursens utgår ifrån UNESCO:s ramverk kring medie- och informationskunnighet samt belyser aktuell forskning inom området. Kursen fokuserar på hur samverkan mellan skola och skolbibliotek kan stärka informations- och mediekunnigheten hos pedagoger och skolbibliotekarier. Förståelse för barns och ungas medievanor är väsentliga delar i kursen liksom kunskaper om källkritiska principer i dagens kommunikationssamhälle. Deltagarnas egna erfarenheter och problemställningar kring medie- och informationskunnighet kommer att forma en stor del av kursens innehåll. Didaktiska exempel på hur medier kan användas i lärandesituationer i skolan kommer att vara ett genomgående tema i kursen.

Låter intressant tycker jag!

Vi skrev tidigare om MIK-rummet i  MIK – vad är det

/Emma

Skolbiblioteksmiljö På gång!

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna! 

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte