Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kompetensutveckling

Omvärldsbevakning – dela med dig av dina bästa tips

Omvärldsbevakning betyder enligt Wikipedia ”en organisatorisk aktivitet att införskaffa underrättelser om omvärlden (till exempel konkurrenter och marknader) i syfte att positionera organisationen, dess produkter och tjänster”. Konkurrens väl kanske inte är det första skolbiblioteksvärlden förknippas med men tänker man på aktiviteten läsning så går det att se att den aktiviteten utsätts för hård konkurrens… Hur som helst så är det viktigt att ha koll på saker som händer inom den egna sfären för att kunna utveckla sin verksamhet och då är det bra att kunna lägga lite tid på att omvärldsbevaka. Men hur görs detta på bästa sätt? Frågan har säkert lika många svar som läsare men här kommer ändå några tips där det går att hitta matnyttig information och intressanta reflektioner. Du får också mer än gärna dela med dig av dina bästa omvärldsbevakningstips i kommentarerna nedan!

Nyheter 

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Det finns många olika nyhetsbrev att prenumerera på som med jämna mellanrum dyker upp i din mejlkorg. Till exempel har dessa organisationer egna nyhetsbrev som kan vara av intresse för skolbibliotek: Skolverket, Barnens bibliotek, Kulturrådet, Digiteket, Internetstiftelsen, UR.

  • Sociala medier

På sociala medier finns många grupper och konton med biblioteksfokus. Till exempel: @Skolbibliotekarierna – ett stafettkonto på Instagram och Twitter där olika skolbibliotekarier turas om att göra inlägg om sitt arbete. @Svbib – Svensk biblioteksföreningens konto som lånas ut till olika biblioteksverksamheter. Skolbibliotekssamtal och Forum för barn-och ungdomsbibliotekarier är grupper på Facebook där du kan dela artiklar, länkar och diskutera olika skolbiblioteksrelaterade frågor.

  • Skolbiblistan

Skolbiblistan administreras av Skolverket och det är ett forum via e-post för dig som vill diskutera, ställa frågor och utbyta erfarenheter som rör skolbibliotek. (Om du prenumererar så ställ med fördel in en regel så att post från skolbiblistan hamnar i en egen inkorg, då blir det lättare att överblicka).

  • Poddar och bloggar

Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. För den som vill fördjupa sig i MIK-området visuella kulturer och bildbruk finns Bildpodden.

Vad gör de i skolbiblioteket? är en blogg här på Pedagog Stockholm där du kan följa en skolbibliotekarie i Stockholm stad i det dagliga arbetet.

Vilka är dina bästa tips för omvärldsbevakning?

Träff med expertnätverket skolbibliotek: Stärkta skolbibliotek

SKOLBIB-INSTAGRAM-FLODE-1080X1080                                                              Bild från Svensk biblioteksförening

Igår, 15/3, deltog jag i en väldigt intressant nätverksträff med expertnätverket skolbibliotek, som anordnades av Svensk biblioteksförening. Det var många kloka tankar och förslag kom fram under en förmiddag så detta blev ett lite längre inlägg.

Tre olika expertiser började med att reflektera kring utredningen ”Stärkta skolbibliotek” påverkan på den egna verksamheten och skol(biblioteks) sverige.

Representanten från Svensk biblioteksförening menar att detta är en historisk utredning som på många sätt tydliggör skolbiblioteken på ett sätt som det inte har gjorts förut.  Det viktiga med utredningen att det sätter fokus på att det ska finnas en likvärdighet för alla elever. Likaså erkänner den även vår profession. Men vi får inte ha en övertro på att allt kommer att förändras på en gång. Dock är det är ett stort steg OM vi får till de politiska besluten som föreslås. Viktigt är också att utredningen pekar på skolledarens viktiga roll för skolbibliotekets verksamhet.

En representant från utredningens expertgrupp berättade vad en expertgrupp gör. De skriver ingenting själva, bara ytterst lite. De läser däremot alla texter och lämnar synpunkter. De kan också lämna egna tips och förslag. I sin roll måste de även förhålla sig till vad har myndigheten (i detta fall är det då Skolverket där hen arbetar) sagt tidigare i remissvar, i konferenser, skrivit på hemsidan och så vidare. Representanten säger att hen är imponerade av hur lyhörda utredarna har varit och hur väl genomfört betänkandet är.

Skolverket berörs genom många av förslagen. Några av de viktigaste, som de anser, är författningsändringarna i skollagen samt läroplanerna och det förslag som säger att Skolverket ska sammanställa allmänna råd om skolbibliotek. Förslaget om ett samarbete mellan KB och Skolverket för att utveckla skolbiblioteksstatistiken är också viktigt. Det innebär att det skulle förbättra kunskapen om skolbibliotek på Skolverket.

Gällande statistiken vill intresseföreningar som till exempel DIK att man kategoriserar skolbibliotekarie som pedagogisk personal. Idag ligger professionen under ”lärverktyg”, vilket gör det svårt att se hur mycket resurser som faktiskt läggs på skolbibliotekaielöner.

På frågan vad representanten ser för utmaningar är det främst gällande bemanningsfrågan. Hen har sett att flera kommuner har under utredningens gång dragit ner på sin skolbiblioteksverksamhet, trots det som idag står i styrdokumenten. Det är ett stort steg om bemanningen förtydligas, skrivs in och antas.

Två representanter från Borås Högskola har tittat på utredningen utifrån deras perspektiv. De ser det som att det handlar om att kompetenshöja alla de som jobbar med skolbiblioteksverksamhet på skolorna, bibliotekarie, lärarbibliotekarie samt övriga i skolbiblioteket men även skolledare och rektorer. Ett mycket intressant spår för lärosätena är samarbetet på lärarutbildningen. Det finns redan idag påbörjade sådana samarbeten som kan utvecklas. På Södertörns högskola finns ett samarbete med de som studerar till fritidspedgoger. På Borås högskola finns ett samarbete med lärarutbildningen. Representanterna föreslår att skolbibliotek mer kan utnyttja de VFU studenter som kommer ut på skolorna, att kunna visa på den kompetens och verksamhet som finns i skolbiblioteket.

Efter en kortare paus var det dags för en presentation av  ”Utredningen för stärkta skolbibliotek”. Här kan du läsa hela betänkandet.  Du kan även lyssna på när Svensk biblioteksförening intervjuade den särskilda utredaren här.

Vad händer nu?

När det gäller införande och ekonomiska konsekvenser kan ett beslut om ny lagstiftning fattas före valet 2022. Även de som ingår i januariavtalet vill se sådana här förändringar, vilket gör att det skulle kunna tas ett beslut innan valet. Lagändringarna föreslås träda i kraft till läsåret 2023/24.

Det är viktigt att detta förslag finansieras, förslaget ligger på en permanent investering om 470 miljoner/år. Dessa pengar kommer då att delas ut till alla kommuner, det kommer inte vara sökbara medel. Detta är pengar för att lagstiftningen är ny, med andra ord kommer man inte be om redovisning på detaljnivå. Uppföljningen kommer istället ske på verksamhetsnivå.

Utredningen vill även skapa en bättre förväntansbild ute på skolorna. Exemplet med elevhälsan lyfts i då den har gått från goda exempel på enstaka skolor till att man nu kan förvänta sig att det ska finnas en välfungerande elevhälsovård på alla skolor.

Paneldebatt

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från DIK, Södertörns högskola, rektor från Hvitfeldtska  gymnasiet (Årets skolbibliotek 2020) och en politiker från Linköpings kommun. Jag har nedan gjort några nedslag i vad som diskuterades.

Sammantaget tycker de i panelen, liksom många av oss, att det är en väldigt bra och gedigen utredning. DIK trycker särskilt på frågan gällande bemanning samt att skolbiblioteksverksamheten bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Deltagarna anser att bemanning och att skolbiblioteksverksamheten ska ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete är de två viktigaste frågorna som kommer upp i utredningen. På frågan hur DIK ser på bemanning i förhållande till förslaget om VALS (Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamheten) säger representanten att bemanningsfrågan är så stor så det så de har inte riktigt kommit dit än. Det är så många delar som saknas idag. De är ett fackförbund för bibliotekarie och kommer att värna om den kompetensen även i deras remissvar.

Det kom även upp att det också är viktigt att prata om skolbiblioteket som en verksamhet, inte bara som resurs, som en av de viktigaste frågorna. Verksamheten behöver organiseras men det saknas kunskap idag. Södertörn lyfter här vikten av samarbete och då särskilt med fritidsverksamheten.

Rektorn från Hvitfeldtsaka berättade om hur de började bygga upp sin skolbiblioteksverksamhet. Ett arbete som påbörjades för cirka 10 år sedan. Vi har tidigare skrivit inlägg på bloggen om Hvitfeldtska gymnasiet, det kan du läsa här. 

Panelen kom även in på synen på skolbibliotekarier och att okunskapen är ganska hög gällande exempelvis skillnaden mellan skol- och folkbibliotek samt om bibliotekaries kompetens. Det är viktigt att skolbibliotekarier får kompetens synliggjord för att kunna få ”respekten” från lärarkollegor. Vi fick också med oss några kloka ord från rektorsperspektiv, att som rektor är det omöjligt att sitta på alla kompetenser själv utan en viktig roll man har är att lyssna på den kompetens man har på sin skola, både vad gäller lärare och bibliotekarier.

För kännedom är nu remissen nu är ute till cirka mitten av juni, du kan hitta vilka som är remissinstanser här.  Du kan alltid skriva ett yttrande, även om din kommun inte är en av remissinstanserna.

/Magdalena

Nu är hösten här – välkommen till Medioteket!

Surface level view of two schoolgirl smiling while they working on their computer in classroom at school

Vårterminen präglades för de flesta av oss av turbulensen kring den pågående Corona-pandemin. Ett stort antal av stadens elever fick distansundervisning och även för de som var på skolorna, var kanske vardagen annorlunda. När höstterminen nu tar sin början är alla våra elever tillbaka i klassrummen, och framtiden får utvisa hur vårens omställning kan komma att påverka undervisningen och verksamheten.

För oss på Medioteket var våren också en tid av förändring. För att vi skulle kunna fortsätta att sträva mot vår vision att alla stadens pedagoger ska ha inspiration, kompetens och verktyg att undervisa med hög kvalitet behövde vi också ställa om.

Hur ser då vi i Skolbiblioteksgruppen på framtiden under hösten? För det första hoppas vi att kunna samlas igen för att tillsammans kunna diskutera skolbibliotek, läsning och MIK. Under våren har vi därför jobbat för fullt för att kunna erbjuda spännande kompetensutveckling. Du kan ta del av en föreläsning om spelifiering, gå på workshop för att vässa dina boksamtal, få en presentation av höstens nya barn-och ungdomsböcker, få fortbildning i biblioteksdatasystemet och mycket mer. Du som arbetar i skolbiblioteket är även välkommen till mycket annat som ordnas på Medioteket, du kan till exempel gå en kurs i hur du använder green screen med dina elever. Håll utkik efter vår katalog eller klicka dig in på Pedagog Stockholm!

Varmt välkommen till en ny hösttermin med oss på Medioteket!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Undervisa om integritet och säkerhet på nätet

anders thoreson

I slutet av förra året hade vi på Medioteket Anders Thoreson på besök. Anders Thoreson är föreläsare, författare, frilansreporter och en av grundarna till podden Digitalsamtal. Han höll en välbesökt föreläsning som du hittar här, del 1 och del 2. (Observera att filmerna endast är tillgängliga till den 5 februari) Under föreläsningen tog han upp frågor som rör integritet och nätsäkerhet. Skolans roll var en röd tråd och Anders Thoreson började med att tydliggöra rektorns och skolbibliotekets roll utifrån läroplanens formuleringar. Han tog även upp vad digitalisering innebär i skolan och har delat in begreppets innebörd i tre nivåer.

  • Nivå 1 är en förändring i administrationen, exempelvis är frånvarorapporteringen digitaliserad
  • Nivå 2 innebär att digitala verktyg är en del av undervisningen
  • Nivå 3 går ur på att undervisningen tar upp digitaliseringen, såsom exemelvis dess påverkan i samhället

Något som Anders Thoreson betonade var att undervisningen bör belysa hur vårt dagliga användande av olika digitala enheter kan påverka oss, både på makro- och mikronivå. Ett exempel på detta är platser vi besökt ofta loggas i våra telefoner och att det kan få konsekvenser, till exempel om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Han tog även upp att skolans undervisning bör ta upp för-och nackdelar med molntjänster. Att det kan finnas positiva aspekter med att vara fysiskt avskild från sin data, men att det också kan spridas på ett sätt vi inte avsett. Han menar att vi , för att kunna vara säkrare på internet, behöver ha god kännedom m hur olika tjänster fungerar. Inte bara på ytan, utan på djupet.

Vill du läsa mer? Anders Thoreson har skrivit boken Skolan i en digital omvärld.

Mycket av det som togs upp under föreläsningen handlar som sagt om säkerhet på webben. Den 11/2 infaller Safer internet day och här kan du läsa mer om den dagen som startade som en del av ett EU-projekt 2004. Här finns samlat material om olika aspekter av ett säkrare och tryggare internet, exempelvis om kränkningar och trakasserier på internet och spridning av falsifierad information.

Reflektera kring dina elever i högstadiet och gymnasiet kring anonymitet på webben. Du hittar lektionen här och här finns samtliga lektioner från Internetstiftelsen, som är en oberoende organisation. Du hittar material om digital vardag för elever i åk 4-6 här och allt material från den ideella organisationen Surfa lugnt här.

Get bad news är ett spel för äldre elever och kan användas in undervisningen för att visa hur lätt falsk eller vinklad information kan spridas. Spelet är utvecklat av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive tillsammans med DROG och forskare på Cambridge University. Du hittar spelet här.

Här hittar du Skolverkets material om säkerhet på nätet, alltifrån källkritik i sociala medier, att förhindra kränkningar online och vikten av att ha säkra lösenord.

Här hittar du material från BRIS om barn och ungas vardag på internet. Du hittar ännu mer material här, från Statens medieråd. 

Statens medieråd har en kampanj som heter No hate om kränkande behandling och diskriminering på internet. Du hittar materialet och mer information här. Vill du ha ännu fler lektionsförslag har Statens medieråd material om näthat som du hittar här. Här kan du se animerade kortfilmer där ungdomar återger upplevelser av kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Filmerna är gjorda av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. Du hittar material från UR för äldre elever här. 

Här är en film från Rädda barnen för dig som vuxen som vill prata med barn och unga om sexuella kränkningar på nätet och här hittar du en artikel från Friends om kränkningar på internet.

Vill du läsa mer om barn och unga på nätet? Läs Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet?. Vill du verkligen fördjupa dig i svenskarnas vanor på nätet, läs rapporten Svenskarna och internet som du hittar här.

Har du fler tips och idéer om hur skolbiblioteket kan arbeta med frågor kopplade till säkerhet på nätet? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Jullovsböcker

Wikipedia commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0) Wikipedia commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0)

Idag hade vi i Skolbiblioteksgruppen på Medioteket vår traditionsenliga julfrukost för stadens skolbibliotekspersonal. Förutom julmys bjöds det även på inspirerande och intressanta bokpresentationer från bokförlag samt författarsamtal med Sara Ohlsson som är aktuell med Frallan har en hemlighet. Lagom till jul har Cirkulationsbiblioteket sammanställt en lista med boktips, perfekta att läsa under jullovet för både barn och vuxna. Här hittar du våra Jullovsböcker 2019

Eller som Anja Sahlstedt på Cirkulationsbiblioteket uttrycker saken,

När novembermörker övergår i decemberljus,
och affären är full av kulor och glitter,
Då sänker sig julstressen över varje hus,
och med pannan i djupa veck man sitter.

Vad ska man köpa till sin son,
och vad önskar sig en dotter?
Ska syskonbarnen få ny telefon,
eller vill de kanske hellre ha lotter?

Ska man köpa antenner eller sladdar,
eller ska man köpa båda?
Ska man köpa något som laddar,
eller ska man köpa en mobillåda?

När julkappsstress övergår i panik,
och du önskar att allt bara var över.
Då kommer den, helt änglalik:
Listan som är det enda du behöver!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Anpassad läsning

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Torsdag 14 november hade fick vi möjlighet att besöka en riktig guldgruva när det gäller anpassad läsning och information om olika funktionsnedsättningar, nämligen Habiliteringen resurscenter som finns på Sabbatsberg sjukhus. Särskilt intressant för alla som jobbar på skolor med särskoleelever men här finns även mycket att ta del av för alla som möter barn med någon funktionsvariation.

Här finns ett bibliotek specialiserat på funktionsnedsättningar, med ett stort utbud av böcker för och om barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar/funktionsvariationer. Genom böcker med olika anpassningar vill man visa hur det går att locka till samspel kring böcker. Till exempel genom böcker med ljud, böcker med tecken, böcker med pekkarta (exempel finns här) och att ge boken liv med hjälp av konkreta föremål. Har du tid att göra ett besök så kolla gärna in bibliotekets öppettider.

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Det finns också en utställnings- och visningsmiljö. Utställningen om AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) där TAKK ingår (Tecken som Alternativ och kompletterande kommunikation) är ett exempel som känns användbart för skolbibliotek. TAKK bygger på det svenska teckenspråkets tecken men används tillsammans med tal och man tecknar endast vissa betydelsebärande ord. Använd exempelvis TAKK-tecken samtidigt som ni högläser tillsammans med elever. Några av fördelarna med att använda TAKK är att taltempot sänks då det tar längre tid att teckna än att tala och detta gör det lättare för eleven att följa med. Det är också motoriska lättare att göra ett tecken med händerna än att säga ett ord med munnen, vilket underlättar kommunikationen för det de som behöver det.

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Vill du veta mer om hur det är att vara ung och ha IF, intellektuell funktionsnedsättning? Titta på de här korta filmerna där unga själv berättar. För dig som är berörd eller vill bli det!

Avslutningsvis ett tips om att bildstöd kan underlätta på flera sätt och här finns länk till ett bildstödsprogram som är fritt att använda och som bland annat ligger till grund för de pekkartor vi nämnde ovan.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulenter

Dags för skolstart!

Idag är det många elever som med förväntan och kanske nervositet börjar skolan. Terminen och ett nytt läsår börjar och verksamheten i skolbiblioteket gör detsamma. Har du något särskilt sätt att starta en ny termin? Kommentera gärna!

Vi på Medioteket har ett fullspäckat program under hösten, se hela utbudet här. Vi ser mycket fram att starta hösten ihop med er!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent