Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsfrämjande

Fira boken genom att uppmärksamma Världsbokdagen 23 april

På initiativ av Unesco firas Världsbokdagen varje år den 23 april. Syftet är att ”uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”. Läs mer om världsbokdagens historia och annat på Unescos hemsida (här finns också vykort, logga och affisch att ladda ner).

Kanske får dagen extra stor uppmärksamhet världen över nu när vi uppmanas att stanna hemma? Med böckers hjälp kan vi ändå resa ut i världen och få nya intryck även om vi inte kan göra det fysiskt. För vad vore vi människor egentligen utan böcker? Boken är verkligen värd en egen dag och värd att firas på alla möjliga sätt!

VärldsboksdagenBildkälla: Pixabay

Här kommer några tips, stora som små, som kan hjälpa dig att fira dagen på din skola:

  • Anordna en bokbytardag.
  • Låt elever och personal på skolan ha en bild på den bok de läser fastsatt på tröjan.
  • Ha en liten pysselstation där elever får göra sitt eget bokmärke.
  • Sätt ihop ”överraskningspåsar” där eleverna låna böcker utifrån tema utan att veta titlarna.
  • Det är ju också en utmärkt dag för att låta elevernas egna boktips ta över biblioteket, eller varför inte skolan?
  • Svenska Bokhandlareföreningen startar det de kallar ”världsbokveckan” med att den 23 april publicera filmer med författare som riktar sig till barn 9-12 år och skolklasser som ser filmerna har sedan chans att vinna en världsboklåda. Läs mer på varldsbokveckan.se.
  • Vi har skrivit om Världsbokdagen tidigare här på Skolbiblioteksbloggen, bland annat ett längre inlägg förra året som innehåller många praktiska tips som fortfarande är aktuella: Världsbokdagen på Skolbiblioteksbloggen

Böcker kan ju också vara i olika format. Cirkulationsbiblioteket testar just nu att erbjuda alla högstadier och gymnasier i Stockholms stad att låna e-böcker så varför inte testa en att läsa en e-bok i grupp? Läs mer om testet på Cirkulationsbibliotekets blogg.

Länge leve boken! Hurra, Hurra, Hurra, Hurra!

/Jenny & Magdalena

Stockholm har en ny skolbiblioteksplan!

Nu har kommunfullmäktige som sista instans klubbat igenom Stockholm stads nya skolbiblioteksplan som kommer att gälla åtminstone fram till 2024. Du kan hitta den nya planen i sin helhet här:

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2024 Pedagog Stockholm

Den nya skolbiblioteksplanen har tagits fram av Medioteket på uppdrag från politiken och är i grunden en revidering av den skolbiblioteksplan som har gällt 2017-2020. Planen omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan. Arbetet med att ta fram en ny plan har gjorts i samverkan med representanter från olika nyckelgrupper och förvaltningar. Elever, lärare, rektorer och skolbibliotekarier har fått tycka till liksom Stockholms stadsbibliotek och personer från utbildningsförvaltningens olika avdelningar samt stadsdelarna.

Strukturen i den gamla planen, med tydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis rektor och skolbibliotekspersonal var uppskattad och har därför behållits i den nya. (Rektors ansvar har dock förtydligats extra genom att rubriken där numera lyder ”Rektor säkerställer”). Annat som har förändrats i den nya reviderade planen är att gymnasiebibliotekarier har fått egna specifika ansvarsområden. Förskolan har fått större utrymme och en tydligare ansvarsfördelning. Skolbibliotekens roll för elevernas digitala kompetens är mer framträdande liksom vikten av barn och ungas delaktighet i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens koppling till värdegrund och demokrati har lyfts fram. De nationella minoritetsspråken har fått en mer framträdande plats liksom barn och unga i behov av stöd. Fördelningen av uppföljningsansvar inom utbildnings­förvaltningen har också beskrivits mer utförligt.

Bibliotekarien_konserverad_-_Skoklosters_slott_-_97136.tifGenerellt kan sägas att Stockholms nya skolbiblioteksplan rimmar väl med det som kommit fram i den nyligen publicerade utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Särskilt tydligt i kopplingen kring vikten av bemanning i skolbiblioteken. Utan kompetent bemanning och andra resurser kommer inte skolbibliotekplanen att kunna efterlevas. Eller som oppositionen utryckte det under kommunfullmäktige då skolbibliotekplanen togs upp ” En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.”

Nu startar det gemensamma implementeringsarbetet och vi ser fram emot det!

Bilden förställer konstverket Bibliotekarien av Giuseppe Arcimboldo. (Källa: Wikipedia)

Äppellådor till skolbiblioteken

För ungefär ett år sedan började vi fundera på hur vi på Medioteket skulle kunna stötta skolbiblioteksansvariga att samarbeta mer med grundsärskolorna. På ett referensgruppsmöte med skolbibliotekarier som har erfarenhet av att arbeta med grundsärskolan kläcktes idén att låna ut anpassade medier som depositioner till skolbiblioteken. Denna idé spann vi vidare på! Vi fördjupade oss i ämnet på olika sätt, bland annat gjorde vi ett studiebesök på Habiliteringens resurscenter (som du kan läsa mer om i detta blogginlägg). Vi tog också kontakt med Stockholms stadsbibliotek och några barnbibliotekarier som jobbat mycket med denna typ av medier. Folkbibliotek har en lång tradition av att samla medier för barn med funktionsvariation på så kallade Äppelhyllor.

Här kan du läsa mer om Äppelhyllor (Länk till Barnens bibliotek)

Äppellådor

Foto: Maria Ronnås

Vi funderade på vilka medier som skulle ingå i satsningen och vad vi skulle kalla det hela. Vi landande i äppellådor så att kopplingen till folkbiblioteken blir tydlig. I september var inköpen av medier klara och de äppellådor som nu erbjuds skolbiblioteken finns riktade till två ålderskategorier och lånas som depositioner i tre månader. Lådorna innehåller följande:

Förskoleklass – årskurs 6

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Bilderböcker
  • En taktil bok
  • Konkret material kopplat till en bok i lådan
  • Bok med pekkarta

Årskurs 7 – gymnasiet

  • Böcker med TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterade Kommunikation)
  • Gruppuppsättningar med lättlästa faktaböcker
  • Textlösa bilderböcker
  • Böcker om funktionsvariationer
  • Lättlästa böcker, de flesta med någon person med funktionsvariation i huvudrollen 

Syftet med äppellådor är att komplettera skolbiblioteketens utbud av medier för anpassad läsning eftersom elever har olika behov och läser på olika sätt – med öron, fingrar och ögon. Denna typ av medier kanske inte efterfrågas av så många på skolan och kan därför vara svåra att prioritera att köpa in på egen hand utan att först ha provat att ha dem i skolbiblioteket. Intresset för att låna de första lådorna har varit stort och du kan läsa mer om hur det går till att låna Äppellådor här:

Äppellådor – litteratur för anpassad läsning (Länk till Pedagog Stockholm)

äppelhyllan

Parallellt med arbetet att ta fram äppellådorna erbjuder vi även kompetensutveckling. En temanätverksträff har genomförts där vi fick veta mer om hur Stockholms stadsbibliotek arbetar med dessa frågor, bland annat fick vi veta mer om projektet Bibblan funkar som inom kort kommer att publicera material fritt för alla att använda sig av. Exempelvis handlar det om att göra anpassningar i biblioteksrummet som är bra för alla (men helt nödvändiga för ca 10% av besökarna). Vi återkommer till Bibblan funkar när material finns färdigt, men vill redan nu tacka Stockholms stadsbibliotek som delar med sig av detta!

Hur vet vi då om arbetet med äppellådor och kompetensutveckling ger resultat och i så fall vilka resultat? Det vet vi ännu inte och för att kunna arbeta vidare är vi beroende av input. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Vad behövs det mer av? Är lånetiden tillräckligt lång? Alla synpunkter är mycket välkomna! Sammanfattningsvis är detta ett arbete som bara påbörjats – nu är det bara resten kvar innan vi vet om det fungerar.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

Elinsborgsskolan prisas som Årets Bokväckare

bild 2 Johanna Elinsborg

Med biblioteksrådet och Johanna Klahr, skolbibliotekarie på Elinsborgsskolan, i spetsen drogs läsprojektet ”Väck boken” igång. En film på ett sovande skolbibliotek visades och alla skolans elever fick i uppdrag att väcka böckerna i biblioteket. Sovsäckar som eleverna i biblioteksrådet sytt i slöjden fylldes med böcker för väckning och delades ut till samtliga klasser.

Utmärkelsen ”Årets bokväckare 2020” delas ut av Kulturrådet till Elinsborgsskolan med motiveringen: ”För deras imponerande påhittighet, engagemang och fina samarbete. Med kreativa idéer som bokgympa, bokfrukost och väcklinor har hela skolan engagerats i att väcka böcker.”

Idén till ”Väck boken” hittade Johanna och bokrådet i Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2019/20.

Bild2Elinsborg

Foton: Johanna Klahr

I väckningen ingick att läsa boken, skapa en bokväckarserie eller skriva läsdagbok och sätta upp sin bokväckning med klädnypa på en bokväckarlina. Rektor, pedagoger med flera medarbetare på skolan deltog med boktips på linan och sammanlagt lyckades skolan väcka över 600 böcker. Eleverna gillade möjligheten att få läsa mer och fler böcker. Skolan samarbetade med Tensta bibliotek som också ordnade med ”Väckboken” aktiviteter.

Lässatsningen avslutades med gemensam bokfrukost i pyjamas eller morgonrock för hela Elinsborgsskolan. Tävlingen och projektet fortsätter även detta läsår och du får många tips och material att använda och kan läsa mer om projektet och om Elinsborgsskolans aktiviteter i årets katalog.

Stort Grattis till Elinsborgsskolan för ett lyckat läsprojekt och vi hoppas fler skolbibliotek och skolor i Stockholm vill delta i ”Väck boken”.

/Maria Ronnås

Bild3Elinsborg

Klaras läsprepp – såhär får du dina elever att vilja läsa

Foto: Sanna Dolck Wall Foto: Sanna Dolck Wall

Klara Önnerfelt är skolbibliotekarie på Matteusskolan och många känner säkert igen henne från podden Flödet eller bloggen Boklus, eller något av de många andra forumen som Klara är aktiv inom. Nu är hon även aktuell med en ny bok, Klaras läsprepp! – att främja läsning bland barn och unga. Läs vad kollegan Cilla Dalén tyckte. Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor till Klara.

Du är skolbibliotekarie sedan 15 år. Vad var det som fick dig att vilja skriva en bok om läsning för barn och unga?

Det vad flera saker. De senaste fem åren har jag inte bara varit skolbibliotekarie utan också frilansat som läsfrämjare och föreläsare. Jag hade andra samarbeten med Btj och idén att skriva en bok föddes i samtal med Eva Bengtsson på Btj förlag som hade varit med när jag föreläst för bibliotekarier. Jag har jobbat med läsfrämjande mycket och på olika sätt och kände att jag ville dela med mig. Dessutom hade det gått upp ett ljus för mig när jag läste om Linda Gambrells regler för motivation och jag ville gärna sprida det. Sen var det också att det var kul att prova något nytt. Jag har skrivit på olika bloggar i många, först Lilla skolbiblioteksbloggen och sedan Klara bokprat,  och detta blev en utveckling av det.

Du skriver i din nyutkomna bok Klaras läsprepp om att Linda Gambrells sju regler för läsmotivation har varit betydelsefulla för dig i din yrkesutövning. Vilka är de?

  1. Relevans: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsningen och aktiviteterna kring det lästa känns relevanta för dem.
  2. Utbud: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har tillgång till stort urval och bred variation av läsning.
  3. Tid: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har goda möjligheter till hållbar läsning.
  4. Val: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att göra val kring sin läsning.
  5. Interaktion: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet till social interaktion kring det de läst.
  6. Framgång: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att ta sig an utmanande texter på ett framgångsfullt sätt.
  7. Incitament: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsincitament (belöningar) speglar vikten och värdet av läsning.

Jag tycker att det var intressant att läsa om dina övningar för att hissa och dissa böcker. Varför tror du att det kan vara svårt att dissa böcker som skolbibliotekarie?

Det är svårt av två anledningar tror jag. Dels har vi som skolbibliotekarier ofta ett ganska begränsat anslag. Vi väljer noga och vänder på slantarna innan vi köper in och sen vill vi ju så klart att böckerna ska bli lästa. Om man dissar en bok är ju risken att den aldrig finner sin läsare. Sedan är det ju också känsligt att dissa böcker för tänk om man talar illa om något som en elev gillar, vi vill ju inte såra våra elevers känslor. Men jag tror att om man gör det på rätt sätt, som jag skriver om i boken, så kan det bli en sporre att läsa. Lite som att låsa in förbjudna böcker i giftskåpet. Alla böcker har ju sin läsare, som Ranganathan skriver,  det gäller bara att klura ut vägen för boken dit.

Du skriver varmt om högläsningen. Har du något/några bra boktips för högläsning?

Min absolut bästa högläsningsupplevelse i år har varit när jag läste Om jag försvann av Meg Rosoff för min son som precis har gått ut femman. Det är roliga när man läser högt för sina egna barn, för man kan utmana ännu mer än när man läser för en stor grupp elever i skolan. På skolan har jag läst Festen i Hulabo i alla förskoleklasserna. Det blev också riktigt lyckat. Rim är tacksamt och Britt G. Hallqvist är från Lund precis som jag så det passade fint som introduktion. Och så kunde jag göra bonden Jöns på riktigt bred skånska vilket stockholmsungarna tyckte var kul.

Du skriver i Klaras läsprepp om att ha en övning med elevernas som rör deras läsande liv. Vilket är ditt eget starkaste läsminne?

Jag har så många! Men om jag bara ska välja ett så är det en skidsemester när jag läste Donna Tartts Den hemliga historien. Jag åkte skidor hela dagen, sen kröp jag så fort jag kunde ner i sängen, bland såna där fluffiga österrikiska täcken och stora kuddar och läste med bara ett avbrott för middag tills jag somnade. Hela familjen tyckte att jag var urtråkig, men själv hade jag det väldigt spännande.

Du skriver också om att synliggöra olika platser för läsning med hjälp av ett bildspel. Kul idé! Var läser du helst?

Jag är en sån som kan läsa överallt. I bilen, på tåget, på en köksstol, vid infodisken på jobbet… Men allra helst läser jag på en strand i Grekland. Det blir det ju inget av med i sommar men näst helst läser jag i min solstol i trädgården i familjens hus i Skåne och det kommer jag att göra många timmar den här sommaren.

Du tvekar inte att delge oss läsare dina mindre lyckade projekt. Hur ska man tänka som skolbibliotekarie om man är rädd för att misslyckas?

Ingen kan lyckas jämt och om man aldrig vågar blir ju inte heller de lyckade projekten av. Hellre göra något än göra inget tycker jag. Och även de misslyckade projekten för ju något gott med sig, som man även kan läsa om i boken. Det kan var att man når en enda låntagare, eller att man själv lär sig något nytt, så det är bara att köra tycker jag.

Vilket är ditt eget första biblioteksminne?

Biblioteket betydde mycket för mig i unga år för min mamma tog oss ofta till Stadsbiblioteket i Lund och jag träffade min äldsta vän på sångstunden där när jag var två år och vi är fortfarande vänner. Jag minns inte sångstunderna, men jag minns dofterna, ljuden, hur spännande det var att smyga genom vuxenavdelningen för att gå upp för trappen till den lilla hyllan på andra våningen där fiket fanns då.

Vad läser du just nu?

Jag har precis läst klart Perfekt väder för lidande av Åsa Asptjärn. Jag tycker att hon är en genialisk författare och boken är verkligen både rolig, intressant och gripande.

Tack Klara och ha en fin midsommar!

Vill du höra med av Klara? Kolla in @klara_bokprat, Klara bokprat på You Tube och podden Flödet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

klaras läsprepp omslag

Vad händer i ditt skolbibliotek under Världsbokdagen?

Pupils reading books at elementary schoolSnart är det dags! Världsbokdagen instiftades av Unesco 1995 och är en temadag som syftar till att uppmärksamma boken och upphovsrätten. Världsbokdagen infaller alltid den 23 april och är ett utmärkt tillfälle att fokusera på läsning och litteratur i skolbiblioteket. Har du redan bestämt dig för vad du ska hitta på i skolbiblioteket eller funderar du fortfarande? Skolbiblioteksbloggen har sammanställt några förslag och idéer som förhoppningsvis kan inspirera dig i ditt arbete.

Jag önskar dig en härlig och inspirerande Världsbokdag!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

11 tips från stadens skolbibliotekarier

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

  • Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
  • Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört?  Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
  •  Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
  •  Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
  • Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
  • Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.

    Foto: Elisabeth Ljungdal Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo

  • Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!
Foto: Malena Martinger Storme Foto: Malena Martinger Storme
  •  När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
  •  Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
  •  MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
  • Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem. Foto: Jenny Berggren Foto: Jenny Berggren

    Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

    Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Det börjar dra ihop sig…

Copyright Fredrik PerssonDet börjar dra ihop sig till barnboksveckan, som infaller traditionsenligt v. 46. Dessutom är det den nationella läsdagen på torsdagen samma vecka, den 15 november. Här får du lite tips och idéer kring vad du kan göra för att uppmärksamma detta. Har du fler bra förslag? Kommentera!

  • Kulturrådet släpper barn-och ungdomskatalogen v. 44, här kan du beställa katalogerna till ditt skolbibliotek.
  • Anordna en bokbytardag. Tips! Eleverna kan lämna in böcker till skolbiblioteket i förväg och byta en bok mot en kupong som på dagen används för att få en ny bok.
  • Speeddejting i skolbiblioteket! Tips! Låt eleverna sitta mitt emot varandra vid ett långt bord. Alla har läst och valt en bok att presentera och när klockan plingar får de en minut på sig att presentera den för personen mitt emot. När klockan slår på nytt är det dags att byta plats.
  • Låt äldre elever högläsa eller bokprata för yngre.
  • Ordna en tipspromenad eller quiz.
  • Bokattackera. Tips! Kom överens med din lärarkollega om när du kan presentera en bok helt kort för en klass och sedan ”överraskar” du klassen. Märk gärna upp boken så att lässugna elever hittar den efteråt.
  • Låt eleverna boktipsa varandra anonymt med hjälp av analoga eller digitala anslagstavlor. Elever litar på dig men de litar kanske ännu mer på varandra…
  • Anordna black out poetry workshop. Tips! Har du böcker du har gallrat? Låt dem få ett nytt liv som poesi. Eleverna drar streck över de ord de inte vill ha i sin dikt och lämnar relevanta ord fria. Alternativt så tecknar/målar eleverna mönster över irrelevant text.
  • Gör boktrailers med eleverna. Tips! Använd appen iMovie och låt eleverna presentera en bok för varandra med hjälp av trailer-funktionen.

Lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Hur ska jag få mina elever att gilla läsning?

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bokjuryn på Lillholm-Ekholm-Österholmsskolan

bokjuryn2018På Lillholmsskolan har våra treor och fyror arbetat med Bokjuryn sedan Nevenka Roksandic, övergripande specialpedagog på skolan, introducerade projektet 2001.

Bokjuryn startade 1996 av Kulturrådet och lades ned 2016.

Traditionen att arbeta med Bokjuryn har varit starkt förankrad hos elever och lärare som sett fram emot att jobba med den och därför beslöt vi oss för att fortsätta, även när projektet lades ner.

Vi brukar beställa barnbokskatalogen under hösten och tillsammans med lärare och elever välja ut ett antal titlar i olika genrer som kommit ut under året, till exempel nu senast 2017. Det brukar bli cirka 90 exemplar.

Vi gör sedan iordning tre lådor med olika titlar som får cirkulera mellan klasserna under december- april. När lådorna kommer till klasser kommer även jag ut till klasserna och gör en bokpresentation av de flesta böckerna. Jag gör också en ”affisch” att sätta upp i klassrummet med bild och kort beskrivning (hämtat från barnbokskatalogen) av alla böcker i lådan. Eleverna läser sedan så många böcker de hinner och skriver bokrecensioner om dessa. Nytt för i år är att vi även har arbetat på elevens val med bokjuryböckerna, genom att eleverna fick arbeta i appen Imovie där de har gjort boktrailers. Det har varit mycket populärt och eftertraktat och, när tekniken fungerat, ett bra sätt att dokumentera och tipsa varandra om böcker.

Till Världsbokdagen 23 april (eller annan dag i anslutning till Världsbokdagen) bjuds årskurs 3 in för en bokjuryfinal där eleverna från årskurs 4 presenterar sina favoriter och sin tio i topp-lista. Denna lista sätter vi upp på olika ställen på skolan. I år visades även många boktrailers också upp, vilket gjorde att fler vågade redovisa sin bok.

Alla medverkande elever i årskurs 4 får ett diplom av skolbiblioteket. Efter bokjurypresentationen finns böckerna för utlåning i skolbiblioteket.

Böckerna brukar snabbt bli utlånade. Eleverna i fyran tillverkar också ett spiralhäfte med alla sina bokpresentationer som vi har väl synligt i skolbiblioteket. Dessa är till stor hjälp för både elever och oss i skolbiblioteket.

Både vi i skolbiblioteket och lärarna tycker att bokjuryarbetet fungerar bra för att stimulera läsning och att väcka lust att läsa nya böcker och genrer. Eleverna tränar också muntlig och skriftlig presentation som ingår i ämnet svenska. Detta år ingick också digitalt kunskapande i arbetsmomentet då vi har arbetat med appen Imovie.

Vi ser redan fram emot att arbeta med nästa års Bokjury!

/My Froster, Lillholmsskolans bibliotek