Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsnedsättning

Talböcker i skolan – stöd eller stigma?

talbokslyssnande2Hur kan vi vuxna i skolan hjälpa barnen att använda det stöd som talböcker ger både som lästräning, läslust och som språkutveckling och- kunskapsinhämtning?

I arbetet med talböcker i skolbiblioteket märkte Anja Sahlstedt, numera skolbibliotekskonsulent på Medioteket, att eleverna som hade tillgång till talböcker verkade läsa dem hemma, men mer sällan i skolan.

Jag ville väcka frågan, säger hon, om varför läsningen av talböcker inte fungerar så bra under skoltid. Då började jag också fundera på vad jag som skolbibliotekarie kunde göra mer förutom att hjälpa eleverna att få tillgång till talböckerna. Det är fortfarande rätt cementerat i skolan att det är läsning, avkodning av den trycka texten som gäller och att det är läsning med ögonen som anses vara det rätta sättet att läsa på.

En del av eleverna gav just uttryck för att det är att fuska och inte läsa på det rätta sättet när de läser med öronen, medan andra tycker att kamraternas frågor och reaktioner är besvärliga. Några elever tycker att de inte hinner med att ta fram telefonen eller surfplattan för att lyssna och en del glömmer helt enkelt bort att den möjligheten finns.

Den tekniska delen av talboksläsningen verkar sällan vara ett hinder för användande i skolan, utan det är andra faktorer som påverkar. Flera av eleverna som hon intervjuade menade att de skulle varit hjälpta av att bli påminda på lektionen om att de kan läsa en talbok. Det är ju också viktigt att börja tidigt med att träna sig på att läsa med öronen för att minska motståndet och öva upp ett flyt i läsningen. Det är då det blir roligt att läsa. Ett bra sätt att inkludera är att låta hela klassen läsa med öronen och testa talboksläsning och upptäcka att det varken är särskilt enkelt eller fuskigt. Många skolbibliotek har idag nedladdningstillstånd och elever har även egna nedladdningstillstånd men uppföljning med påminnelser, kunskap och bra relationer är viktigt för att talboksläsandet ska bli ett hjälpmedel även under skoldagen.

Alla på skolan behöver hjälpas åt!

Den 15 november ordnar Medioteket ett seminarium med utgångspunkt i Anjas uppsats och som bland annat kommer att handla om hur attityder och felaktiga föreställningar om talböcker påverkar hur och var elever använder talböcker. För mer information om seminariet se här:  http://www.stockholm.se/Fristaendewebbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Medioteket/Kurser–Seminarier/For-grundskolan/Lasa-och-skriva/#listrad_Talbocker_i_skolan

Här kan du läsa uppsatsen ”Talböcker i skolan – stöd eller stigma” i sin helhet. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:921336/FULLTEXT01.pdf

/Maria Ronnås

Amy-priset

Många skolbibliotek i Stockholm jobbar superbra med talböcker. Engagerade skolbibliotekarier laddar ner, lånar ut och registrerar elever för Egen nedladdnig. Kanske har man ett fint samarbete med specialpedagoger som hjälper eleven att komma igång med läsningen av talböckerna och klasslärare som skapar ett klimat i klassrummet där det är ok att lära på olika sätt och att läsa med öronen.

Vem var då Amy? Jo, Amy Segerstedt föddes 1835 i Åmål, hon var lärare och folkbibldare. 1892 grundade hon Föreningen för blindskrift, som i punktskrift skrev av aktuell litteratur. Samma år öppnades ett litet lånebibliotek som nu, många år senare, är MTM.

Amy-priset delas ut av MTM till bibliotek, skolor eller någon person som gör samhället bättre för personer med läsnedsättning. Känner du till någon som under året har satsat på tillgängliga medier och som borde få Amy-priset? Tveka inte att nominera! Skicka ditt förslag med motivering till MTM, info@mtm.se, senast den 30 april.

mtm.se kan du läsa om tidigare pristagare.

/Helena

 

 

 

Den är här nu!

Efterlängtad som våren är den här, appen Legimus i sin slutversion.
Nu kan den som har ett konto för att låna talböcker via Legimus direkt ladda
ner och läsa boken. Den är gratis och finns för Android och IOS.

Här kan du läsa mer om hur den fungerar på iPhone och iPad.

/Helena

SDK:s jubileumskonferens 2013!

Förra veckan, 28-29 november, hölls Svenska Daisy konsortiets årliga konferens. Två dagar med föreläsningar och presentationer kring tillgängliga medier, om rättigheten att kunna ta del av information och litteratur på samma villkor som alla andra oavsett förutsättningar.
Stöd för detta arbete kan man hitta i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (bl.a. artikel 24 och 30), UNESCO:s folk- och skolbiblioteksmanifest,
IFLA:s olika biblioteksmanifest och inte minst i den nya bibliotekslagen som gäller från 1 januari 2014:
4§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska utifrån individens behov erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.
5§ – Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet (då även skolbibliotek) ska ha särskild uppmärksamhet på de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska.
10§ – För skolbibliotek: Elever ska ha tillgång till skolbibliotek, hänvisning till
2 kap 36§ skollagen (2010:800).

I somras skrevs också ett nytt fördrag fram i Marrakesh i samarbete mellan bl.a. WIPO och Daisy Consortium. Ett avtal för att undanröja juridiska hinder för lika tillgång till text för de medläsnedsättning och möjliggöra för delning av material globalt. Hittills har 61 länder som skrivit på fördraget, Sverige är inte ett av dem. EU har dock uttryckt sig positivt till att skriva på. Avtalet innebär att alla länder måste uppdatera sina upphovsrättslagar till att innefatta ett undantag för produktion av material för personer med läsnedsättning (som Sveriges 17§ i Upphovsrättslagen) och att detta material kan levereras utanför landets gränser. Målet: Att alla länder i världen skriver på.

Redovisning av MTM undersökning
Jenny Nilsson från MTM var på plats för att redovisa om den undersökning bland talboksanvändare under 18 år som genomfördes under 2012. Undersökningen genomfördes i 9 fokusgrupper, 8 grupper från Västerbotten, Stockholm, Värmland och Halland samt en grupp via Synskadades Riksförbund. Totalt var det 51 barn i åldern 9-16 som deltog, 30 pojkar och 21 flickor.

Viktigt enligt deltagarna var utbudet och inläsarna, mer inlevelse i inläsningen, och bemötandet på biblioteken. Fler kände dock att det var lite ”fejk” att lyssna på böcker. Hitta till böckerna gjorde de utan problem, bl.a. via sociala medier, reklam, tv och tidskrifter. Men också via föräldrar, vänner, lärare och bibliotekarier.

Rapporten heter Talande böcker och läsande barn och finns att beställa eller ladda hem här: http://www.mtm.se/om_mtm/trycksaker/publikationer/

E-böcker
E-boksmarknaden i Sverige är också på framfart där funktioner som talsyntes, ändra textstorlek och text och bakgrundsfärger m.m. ökar möjligheterna för personer med läsnedsättning att ta del av innehållet. Förlagen skyndar dock långsamt och i Sverige ligger e-boksförsäljningen på ynka ~2% av totalen idag. Uppmuntrande var ändå när Magnus Nytell, chef för Bonniers digitala utgivning, berättade att deras försäljning och utlåning av e-böcker stigit från 0 till 60.000 under de senaste 4 åren (dryga 80% av den siffran står bibliotekslån för). Vidare berättade han om deras 1000-projekt, där de viktigaste böckerna i Bonniers utgivning givits ut som e-böcker under 2012-2013. Där har biblioteken varit en viktig delfinansiär eftersom de titlarna främst lånas ut på biblioteken.

När det gäller utlåning av e-böcker har Sverige även uppmärksammats på engelska The Boksellers blogg Fururebook, för vad de kallar the swedish model: http://www.futurebook.net/content/sweden-leads-way-ebook-lending

Alla filmer och presentationer från konferensen går att finna på www.daisy.mtm.se

Egen nedladdning + skolbibliotek = sant!

Egen nedladdning är en ny tjänst som gör att talbokslåntagare själva kan ladda ned talböcker. Man registrerar sig på sitt bibliotek/skolbibliotek, får inloggningsuppgifter via e-post och laddar ned från vilken uppkopplad dator man vill. Bibliotek/skolbibliotek som har talbokstillstånd kan ansluta sig till tjänsten och registrera låntagare, vilka sedan själva kan ladda ned talböcker.

Innan låntagaren börjar ladda ned, så har hen ett möte med registreraren på sitt bibliotek för att få en demonstration av hur det går till, information om upphovsrättsliga regler, skriva avtal och bli registrerad.

 Egen nedladdning erbjuder elever med läsnedsättning en ny och fantastisk möjlighet att få tillgång till massor av litteratur och att självständigt kunna välja sin läsning! Därför och eftersom tjänsten är knuten till biblioteksverksamheten, ville vi gärna bidra till att bana väg för Egen nedladdning på våra skolor.

 Mellan januari och december 2011 genomförde därför Mediotekets skolbiblioteksgrupp pilotprojektet Egen nedladdning, tillsammans med 15 skolbibliotek i Stockholm.

 Våra mål för projektet var:

  • öka användandet av talböcker bland elever med läsnedsättning genom Egen nedladdning
  • Att genom Egen nedladdning öka antalet elever som använder talböcker.
  • Förenkla skolbibliotekspersonalens arbete med registrering av elever för Egen nedladdning och därmed även den nedladdning av talböcker som sker i biblioteket, eftersom den minskar på sikt.
  • Ge insikt och förankra kunskap om talböcker och Egen nedladdning hos skolbiblioteksansvariga, skolledning och pedagogisk personal på Stockholms skolor.

Läs mer om projektet och deltagarnas erfarenheter i vår projektdokumentation! Där hittar du också  förslag, som kan förenkla skolbibliotekets arbete med Egen nedladdning.

EgenNedladdning_rapport  

/Charlotte & Margareta