Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsning

Klaras läsprepp – såhär får du dina elever att vilja läsa

Foto: Sanna Dolck Wall Foto: Sanna Dolck Wall

Klara Önnerfelt är skolbibliotekarie på Matteusskolan och många känner säkert igen henne från podden Flödet eller bloggen Boklus, eller något av de många andra forumen som Klara är aktiv inom. Nu är hon även aktuell med en ny bok, Klaras läsprepp! – att främja läsning bland barn och unga. Läs vad kollegan Cilla Dalén tyckte. Skolbiblioteksbloggen ville såklart ställa några frågor till Klara.

Du är skolbibliotekarie sedan 15 år. Vad var det som fick dig att vilja skriva en bok om läsning för barn och unga?

Det vad flera saker. De senaste fem åren har jag inte bara varit skolbibliotekarie utan också frilansat som läsfrämjare och föreläsare. Jag hade andra samarbeten med Btj och idén att skriva en bok föddes i samtal med Eva Bengtsson på Btj förlag som hade varit med när jag föreläst för bibliotekarier. Jag har jobbat med läsfrämjande mycket och på olika sätt och kände att jag ville dela med mig. Dessutom hade det gått upp ett ljus för mig när jag läste om Linda Gambrells regler för motivation och jag ville gärna sprida det. Sen var det också att det var kul att prova något nytt. Jag har skrivit på olika bloggar i många, först Lilla skolbiblioteksbloggen och sedan Klara bokprat,  och detta blev en utveckling av det.

Du skriver i din nyutkomna bok Klaras läsprepp om att Linda Gambrells sju regler för läsmotivation har varit betydelsefulla för dig i din yrkesutövning. Vilka är de?

  1. Relevans: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsningen och aktiviteterna kring det lästa känns relevanta för dem.
  2. Utbud: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har tillgång till stort urval och bred variation av läsning.
  3. Tid: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har goda möjligheter till hållbar läsning.
  4. Val: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att göra val kring sin läsning.
  5. Interaktion: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet till social interaktion kring det de läst.
  6. Framgång: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när de har möjlighet att ta sig an utmanande texter på ett framgångsfullt sätt.
  7. Incitament: Barn och unga blir mer motiverade att läsa när läsincitament (belöningar) speglar vikten och värdet av läsning.

Jag tycker att det var intressant att läsa om dina övningar för att hissa och dissa böcker. Varför tror du att det kan vara svårt att dissa böcker som skolbibliotekarie?

Det är svårt av två anledningar tror jag. Dels har vi som skolbibliotekarier ofta ett ganska begränsat anslag. Vi väljer noga och vänder på slantarna innan vi köper in och sen vill vi ju så klart att böckerna ska bli lästa. Om man dissar en bok är ju risken att den aldrig finner sin läsare. Sedan är det ju också känsligt att dissa böcker för tänk om man talar illa om något som en elev gillar, vi vill ju inte såra våra elevers känslor. Men jag tror att om man gör det på rätt sätt, som jag skriver om i boken, så kan det bli en sporre att läsa. Lite som att låsa in förbjudna böcker i giftskåpet. Alla böcker har ju sin läsare, som Ranganathan skriver,  det gäller bara att klura ut vägen för boken dit.

Du skriver varmt om högläsningen. Har du något/några bra boktips för högläsning?

Min absolut bästa högläsningsupplevelse i år har varit när jag läste Om jag försvann av Meg Rosoff för min son som precis har gått ut femman. Det är roliga när man läser högt för sina egna barn, för man kan utmana ännu mer än när man läser för en stor grupp elever i skolan. På skolan har jag läst Festen i Hulabo i alla förskoleklasserna. Det blev också riktigt lyckat. Rim är tacksamt och Britt G. Hallqvist är från Lund precis som jag så det passade fint som introduktion. Och så kunde jag göra bonden Jöns på riktigt bred skånska vilket stockholmsungarna tyckte var kul.

Du skriver i Klaras läsprepp om att ha en övning med elevernas som rör deras läsande liv. Vilket är ditt eget starkaste läsminne?

Jag har så många! Men om jag bara ska välja ett så är det en skidsemester när jag läste Donna Tartts Den hemliga historien. Jag åkte skidor hela dagen, sen kröp jag så fort jag kunde ner i sängen, bland såna där fluffiga österrikiska täcken och stora kuddar och läste med bara ett avbrott för middag tills jag somnade. Hela familjen tyckte att jag var urtråkig, men själv hade jag det väldigt spännande.

Du skriver också om att synliggöra olika platser för läsning med hjälp av ett bildspel. Kul idé! Var läser du helst?

Jag är en sån som kan läsa överallt. I bilen, på tåget, på en köksstol, vid infodisken på jobbet… Men allra helst läser jag på en strand i Grekland. Det blir det ju inget av med i sommar men näst helst läser jag i min solstol i trädgården i familjens hus i Skåne och det kommer jag att göra många timmar den här sommaren.

Du tvekar inte att delge oss läsare dina mindre lyckade projekt. Hur ska man tänka som skolbibliotekarie om man är rädd för att misslyckas?

Ingen kan lyckas jämt och om man aldrig vågar blir ju inte heller de lyckade projekten av. Hellre göra något än göra inget tycker jag. Och även de misslyckade projekten för ju något gott med sig, som man även kan läsa om i boken. Det kan var att man når en enda låntagare, eller att man själv lär sig något nytt, så det är bara att köra tycker jag.

Vilket är ditt eget första biblioteksminne?

Biblioteket betydde mycket för mig i unga år för min mamma tog oss ofta till Stadsbiblioteket i Lund och jag träffade min äldsta vän på sångstunden där när jag var två år och vi är fortfarande vänner. Jag minns inte sångstunderna, men jag minns dofterna, ljuden, hur spännande det var att smyga genom vuxenavdelningen för att gå upp för trappen till den lilla hyllan på andra våningen där fiket fanns då.

Vad läser du just nu?

Jag har precis läst klart Perfekt väder för lidande av Åsa Asptjärn. Jag tycker att hon är en genialisk författare och boken är verkligen både rolig, intressant och gripande.

Tack Klara och ha en fin midsommar!

Vill du höra med av Klara? Kolla in @klara_bokprat, Klara bokprat på You Tube och podden Flödet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

klaras läsprepp omslag

Författarbesök på Sofia skola

Veckans gästbloggare är Misung Siljeström och temat för inlägget är författarbesök. Såhär beskriver Misung sig själv: Jag jobbar som skolbibliotekarie och lärare i fritidshemmet på Sofia skola. Jag har utbildat mig till bibliotekarie och jobbat som bibliotekarie i Sydkorea och har även studerat till grundskollärare i Sverige.

Foto: Misung Sljeström Foto: Misung Sljeström

Det står en stoppskylt vid alla skolans portar och det är endast eleverna och personalen som får komma in i skolans lokaler. Det tränger in helt nya regler i skolans värld samtidigt som den fysiska trängseln förväntas minska i coronatider. I möjligaste mån håller vi oss själva inom våra verksamheter. Då är det svårt om man ska erbjuda eleverna kulturupplevelser som t. ex. författarbesök.

Jag har erfarenhet av att arrangera tre författarbesök. De tre författarna kom från Sydkorea. En av dem är Sun-Mi Hwang och hennes mest kända bok är Hönan som drömde om att flyga. Boken räknas som en modern klassiker i Sydkorea och läses i skolorna och har nått miljontals läsare runt om världen.

”Jag vet inte varför min bok klassas som vuxenbok i Sverige”, säger hon lite förvirrat när hon ger en signerad gåvobok till vårt skolbibliotek. Sun-Mi skriver böcker för barn och ungdomar.
Det var första gången för henne att träffa svenska barn även om hon har varit på flera författarbesök i Sverige. Sun-Mi berättade nöjt och glatt om sitt författarskap och sina barnböcker för lågstadieklassen. Nyfikenheten kring en koreansk författare väckte mer intresse än själva boken när det var dags för eleverna att ställa frågor. Frågorna som ställdes handlade bl. a. om hennes favoritmaträtt, hennes barn och favorit geometriska form. Det var något vi förväntade oss, att besöket skulle handla om nya upplevelser och möten mellan två kulturer.
Som tack för besöket sjöng hela klassen flera sånger för Sun-Mi tillsammans med klassläraren som spelade gitarr. Då kom det tårar.

”Jag blev så innerligt berörd. De var så vackra, båda barnen och sångerna”, berättade Sun-Mi Hwang efteråt.

Mitt engagemang för att förmedla kulturella upplevelser som författarbesök kunde ha begränsats under dessa tider. Ett oväntat författarbesök blev det ändå för en vecka sedan när jag en dag fick veta att en långvarig vikarie på vår skola som heter Ellen Geider har skrivit en barnbok som kom ut i mars. Boken heter Jordens största kalashatare och handlar om en tjej som heter Freja som trivs att vara ensam när hon behöver tänka och vara själv. Ett lyckligt slut blir det när Freja träffar en ny vän som också trivas bra med att vara ensam, även på sitt eget kalas.

Under författarbesöket läste Ellen Geider högt för eleverna ur boken. Vi använde projektor som visade de fina illustrationerna i boken. En elev kände igen månlampan i Frejas rum eftersom hen har en likadan hemma. Vi fick också veta att författaren hade en likadan lampa när hon var liten. En annan elev kommenterade att Frejas frisyr är väldigt lik författarens. Det blev sedan många frågor kring Ellens författarskap och olika funderingar kring kalashataren, Freja.

Ellen Geiders besök gladde både eleverna och lärarna enormt som ett avbrott i dessa oroliga tider. Författaren påminde snällt eleverna om att de kan komma att ses på skolan eftersom hon jobbar på skolan. Det känns som att även huvudfiguren, Freja skulle kunna gå hos oss någonstans i någon klass.

Foto: Misung Siljeström Foto: Misung Siljeström

Det är verkligen spännande att träffa författare i verkligheten. Det kanske kommer att pratas mer om virtuella/digitala författarbesök pga. corona. Förhoppningsvis ska inte den ena dörren stängas när den andra digitala plattformen öppnas. Det är det odistanserade mötet mellan läsare och författare i verkligheten som väcker alldeles speciell uppmärksamhet, läslust och nyfikenhet, enligt min erfarenhet.

/Misung Siljeström

Skolbibliotekarie

Sofia skola

Cilla sätter fokus på skolbibliotekens roll

Foto: Håkan Elofsson Foto: Håkan Elofsson

Cilla Dalén är skolbibliotekarie på Enbacksskolan i Tensta och hon har tilldelats Ingvar Lundbergpriset 2020  för sitt arbete med läsintresse och informationskomptens. Priset delas ut av Natur & Kultur och du kan läsa juryns motivering här. Skolbiblioteksbloggen ville såklart gratulera Cilla och passa på att ställa några frågor kring hur det kan vara att arbeta i skolbibliotek med frågor som rör läsintresse och informationskompetens.

Du har tilldelats Ingvar Lundbergpriset för ditt engagerade arbete med att öka elevers läsintresse, läsutveckling och informationskompetens. Grattis! Du måste ha fullt upp, kan du berätta hur en vanlig dag ser ut?

En VANLIG dag, när det inte är Corona-tider, brukar innehålla ett par lektioner med grupper från f-3 då vi läser, samtalar, har bokprat eller arbetar med bibliotekskunskap eller så, och så får eleverna låna böcker. På Enbacksskolan är Mediateket, som bibliotekslokalen kallas, väldigt stort  så det går att jag har undervisning i ett litet rum i anslutning till lokalen och samtidigt ha öppet för högstadieelever som arbetar på sina lektioner eller hänger på rasterna. Sedan är det dessutom öppet ett antal timmar till, då jag samtidigt förbereder lektioner, jobbar med beståndet eller gör något annat praktiskt. Vissa eftermiddagar är det ”studiero” som vi kallar det när eleverna kan sitta och plugga, andra är det möten för mig eller öppet för elever från fritidshemmen. De här regelbundna grejerna bryts av lite då och då när jag har enstaka eller korta serier med lektioner för mellanstadiet eller högstadiet.

Hur ser du på läsintresse? Varför är det betydelsefullt?

För elevernas skolframgång behöver de läsa mycket mer än som hinns med på lektionerna. Mycket läsning ger snabbare avkodning, större och djupare ordförråd och en massa erfarenhet av olika texter. Om vi har ett större perspektiv så är det viktigt för livet att ha en bild av sig själv som en kompetent läsare, så man inte är rädd att ta sig an studier eller tillägna sig den information man vill ha för att delta i samhället på olika sätt. Och för att eleverna ska läsa på fritiden behövs förstås ett intresse.

Har du något tips för den som vill skapa ökat läsintresse på sin skola?

Det ÄR knepigt. Jag tror inte det finns EN lösning, utan vi behöver göra en massa saker. Grunden är förstås ett gott arbete av lärarna med läsförmåga inklusive läsförståelse. När skickliga lärare arbetar med gemensam läsning av böcker så ger det eleverna en massa – goda erfarenheter av läsning, hjälp att knyta an till texterna, strategier att använda för läsning av andra texter etc etc. Men förutom det tror jag att eleverna behöver få tid i skolan till att läsa böcker de valt själva, att välja och läsa böcker på egen hand är också en kompetens som behöver tränas. Och så behöver vi lyfta fram litteratur och texter av olika slag i en massa olika sammanhang. Läsande förebilder är viktigt, både vi vuxna och andra elever. Med mera med mera. Det finns så mycket bra att göra, det svåra är väl att prioritera det som ger bäst effekt. Och att envist hålla i över tid.

På vilket sätt är skolbibliotekarien viktig för elevernas informationskompetens?

Jag tror faktiskt att det är själva informationssökningen, inklusive sökkritiken, som vi framför allt måste hjälpa till med. Där upplever jag det som att de flesta lärare inte har samma bild av vad man behöver kunna, som vi bibliotekarier har. Jag tycker t ex att det är viktigt att förstå hur artiklar på Wikipedia blir till, hur Google sorterar sina träffar och vad det kan finnas i en låst databas som inte finns fritt på webben. Men visst, källkritik är det många bibliotekarier som är urskickliga på också.

Hur lägger du upp ditt arbete på skolan när det kommer till informationskompetens?

Ungefär så här brukar det bli, inte så märkvärdigt men en bra grund när man får till detta med alla klasser:

F-1: alla texter har upphovsmän, böckerna i biblioteket är sorterade på olika sätt, det finns faktaböcker och skönlitteratur

2-3: kunna hitta bland faktaböckerna, söka i bibliotekskatalogen, vad är Internet, hur funkar Google, olika sätt att använda faktaböcker

4-6: skolans databaser, Wikipedia och kanske Wikimini, mer om Google.

7-9: mer om allt

Vissa år har vi gjort fler bra grejer, men det har varierat lite.

Tack Cilla och återigen grattis!

Vill du höra mer av Cilla? Läs hennes blogg eller ratta in podden Kurage, där hon fördjupar sina tankar kring skolbibliotek ytterligare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Anpassad läsning

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Torsdag 14 november hade fick vi möjlighet att besöka en riktig guldgruva när det gäller anpassad läsning och information om olika funktionsnedsättningar, nämligen Habiliteringen resurscenter som finns på Sabbatsberg sjukhus. Särskilt intressant för alla som jobbar på skolor med särskoleelever men här finns även mycket att ta del av för alla som möter barn med någon funktionsvariation.

Här finns ett bibliotek specialiserat på funktionsnedsättningar, med ett stort utbud av böcker för och om barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar/funktionsvariationer. Genom böcker med olika anpassningar vill man visa hur det går att locka till samspel kring böcker. Till exempel genom böcker med ljud, böcker med tecken, böcker med pekkarta (exempel finns här) och att ge boken liv med hjälp av konkreta föremål. Har du tid att göra ett besök så kolla gärna in bibliotekets öppettider.

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Det finns också en utställnings- och visningsmiljö. Utställningen om AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) där TAKK ingår (Tecken som Alternativ och kompletterande kommunikation) är ett exempel som känns användbart för skolbibliotek. TAKK bygger på det svenska teckenspråkets tecken men används tillsammans med tal och man tecknar endast vissa betydelsebärande ord. Använd exempelvis TAKK-tecken samtidigt som ni högläser tillsammans med elever. Några av fördelarna med att använda TAKK är att taltempot sänks då det tar längre tid att teckna än att tala och detta gör det lättare för eleven att följa med. Det är också motoriska lättare att göra ett tecken med händerna än att säga ett ord med munnen, vilket underlättar kommunikationen för det de som behöver det.

Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås Foto: Maria Ronnås

Vill du veta mer om hur det är att vara ung och ha IF, intellektuell funktionsnedsättning? Titta på de här korta filmerna där unga själv berättar. För dig som är berörd eller vill bli det!

Avslutningsvis ett tips om att bildstöd kan underlätta på flera sätt och här finns länk till ett bildstödsprogram som är fritt att använda och som bland annat ligger till grund för de pekkartor vi nämnde ovan.

/Jenny Karlsson och Maria Ronnås

Skolbibliotekskonsulenter

Vad hände på vårt pedagogiska café?

Foto: Lotta Metcalfe Foto: Lotta Metcalfe

För några veckor sedan anordnade skolbibliotekgruppen sitt första pedagogiska café. Temat var Grejen med läsning. Det var som sagt första gången som vi ordnade det helt själva och ärligt talat var vi nog alla lite nervösa, men ändå förväntansfulla.

Det pedagogiska caféet var fullbokat och vi hade förberett oss länge. Det bjöds på föreläsning med Sara Lövestam som du kan se här (obs! Endast tillgänglig i 2 veckor). Efter föreläsningen fick deltagarna smaka libanesisk plockmat och efter det  var det dags för de valbara passen som deltagarna hade anmält sig till i förväg. De kunde välja mellan pass om spelifiering, monster och källkritik, bokdans och silent books. Läs gärna mer om passen här.

Nu laddar vi för nästa gång!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Superläsare firar 5600 lästimmar på Elinsborgsskolan

Superläsarmbanden Foto: Maria Ronnås Superläsarmbanden
Foto: Maria Ronnås

Världsbokdagen 23 april firades med bokfest på Elinsborgsskolan. Tillsammans har elever och pedagoger lyckats med uppdraget att läsa i 5000 timmar. Målet var att alla skulle förstå att tid är nyckeln till läsutveckling och att förmågan att kunna läsa är en superkraft.

Resultatet av läsprojektet firades bland annat med bokdans och eleverna belönades med varsitt armband med texten superläsare på. En stolt rektor höll tal och skolbibliotekarien Johanna Klahr dansade loss i superhjältekostym tillsammans med några fördansare och resten av skolans elever.

Dansen har inspirerats av ”Gotta keep reading” som fått ny text av Anders Enkvist, musiklärare på skolan.” Nu ska jag läsa” heter den bearbetade versionen på svenska.

Foto: Maria Ronnås Bokdans till ”Nu ska jag läsa”

En tipsrunda om böcker fanns också med i programmet och popcorn och dricka serverades medan eleverna tittade på en filmatiserad bok. I sex veckors tid har läsprojektet pågått och med hjälp av tecknade timglas har elever och pedagoger kunnat följa resultatet i en tidslinje i skolans matsal. Där visades hur många lästimmar som uppnåtts varje vecka.

Biblioteksrådet på skolan har hjälpt Johanna att planera läsprojektet och alla på skolan har involverats. Över femtusen lästimmar på skoltid kräver utrymme och att alla hjälps åt att skapa lästid. Eleverna har även läst på fritids.

-Det bästa med projektet är att de flesta eleverna har kommit igång med sin läsning, säger Johanna. Lärarna i årskurs 1 berättar att nästan alla elever nu knäckt läskoden med hjälp av den här intensivläsningsperioden.

5600 lästimmar är verkligen ett strålande resultat och något för fler skolor att inspireras av.

/Maria Ronnås

Samordnare och skolbibliotekskonsulent

Foto: Maria Ronnås Superhjälten Johanna Klahr med Pippi- en annan stark person, som heter Maria Svenman och är lärare på skolan Foto: Maria Ronnås
Superhjälten Johanna Klahr med Pippi- en annan stark person, som heter Maria Svenman och är lärare på skolan

Det kommer mera

Det händer mycket under Barnboksveckan v. 46. Det är inte bara ett gott tillfälle för att belysa läsning och litteratur i allmänhet utan också ett tillfälle för att visa på vikten av att läsa på modersmålet. Det ger kanske också en extra möjlighet att uppmärksamma vilka författarskap som finns runt om i världen. Internationella biblioteket har en barnboksvecka som nu är inne på sitt fjortonde år, som delvis handlar om just detta.

IBs-barnboksvecka---svart-text

Sedan starten 2004 har författare och illustratörer från 42 olika länder deltagit i den Internationella barnboksveckan. Veckan arrangeras av Internationella biblioteket/Stockholms stadsbibliotek. I år gästas barnboksveckan av fyra spännande författare: Flora Majdalawi Saadi från Jordanien, Mohammad Husain Mohammadi från Afghanistan, Girmay Aregawi från Etiopien och Nino Sadgobelashvili från Georgien. Språken är arabiska, dari, tigrinska och georgiska.

Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:

• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning och eget skrivande på modersmålet, och i förlängningen även på svenska.

• att öka kunskapen bland bibliotekarier, pedagoger och författare om barn- och ungdomslitteratur i de valda länderna/språkområdena.

• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den svenska barn- och ungdomslitteraturen.

Under veckan besöker författarna skolor och bibliotek för att träffa barn och ungdomar med samma modersmål. Förutom barnen möter författarna också föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier, modersmålslärare och andra pedagoger.

(text om Internationella bibliotekets barnboksvecka är lånad från Internationella biblioteket, som du kan läsa mer om här)

Mer information om författarbesök, anmälan, och så vidare hittar du i länken Barnboksveckan 2018 folder_TRYCK

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Hur ska jag få mina elever att gilla läsning?

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bokjuryn på Lillholm-Ekholm-Österholmsskolan

bokjuryn2018På Lillholmsskolan har våra treor och fyror arbetat med Bokjuryn sedan Nevenka Roksandic, övergripande specialpedagog på skolan, introducerade projektet 2001.

Bokjuryn startade 1996 av Kulturrådet och lades ned 2016.

Traditionen att arbeta med Bokjuryn har varit starkt förankrad hos elever och lärare som sett fram emot att jobba med den och därför beslöt vi oss för att fortsätta, även när projektet lades ner.

Vi brukar beställa barnbokskatalogen under hösten och tillsammans med lärare och elever välja ut ett antal titlar i olika genrer som kommit ut under året, till exempel nu senast 2017. Det brukar bli cirka 90 exemplar.

Vi gör sedan iordning tre lådor med olika titlar som får cirkulera mellan klasserna under december- april. När lådorna kommer till klasser kommer även jag ut till klasserna och gör en bokpresentation av de flesta böckerna. Jag gör också en ”affisch” att sätta upp i klassrummet med bild och kort beskrivning (hämtat från barnbokskatalogen) av alla böcker i lådan. Eleverna läser sedan så många böcker de hinner och skriver bokrecensioner om dessa. Nytt för i år är att vi även har arbetat på elevens val med bokjuryböckerna, genom att eleverna fick arbeta i appen Imovie där de har gjort boktrailers. Det har varit mycket populärt och eftertraktat och, när tekniken fungerat, ett bra sätt att dokumentera och tipsa varandra om böcker.

Till Världsbokdagen 23 april (eller annan dag i anslutning till Världsbokdagen) bjuds årskurs 3 in för en bokjuryfinal där eleverna från årskurs 4 presenterar sina favoriter och sin tio i topp-lista. Denna lista sätter vi upp på olika ställen på skolan. I år visades även många boktrailers också upp, vilket gjorde att fler vågade redovisa sin bok.

Alla medverkande elever i årskurs 4 får ett diplom av skolbiblioteket. Efter bokjurypresentationen finns böckerna för utlåning i skolbiblioteket.

Böckerna brukar snabbt bli utlånade. Eleverna i fyran tillverkar också ett spiralhäfte med alla sina bokpresentationer som vi har väl synligt i skolbiblioteket. Dessa är till stor hjälp för både elever och oss i skolbiblioteket.

Både vi i skolbiblioteket och lärarna tycker att bokjuryarbetet fungerar bra för att stimulera läsning och att väcka lust att läsa nya böcker och genrer. Eleverna tränar också muntlig och skriftlig presentation som ingår i ämnet svenska. Detta år ingick också digitalt kunskapande i arbetsmomentet då vi har arbetat med appen Imovie.

Vi ser redan fram emot att arbeta med nästa års Bokjury!

/My Froster, Lillholmsskolans bibliotek

Julläsare är vi allihopa!

tomteEn tomte från Buena Vista
ansåg barnens önskningar trista
”Nu gör jag revolt”,
han utropade stolt
”de får klappar ifrån denna lista!”

Här presenteras årets lista med Julklappsböcker med ett urval av årets bästa böcker som passar barn och unga mellan 6 och 16 år, sammanställd av bibliotekarierna Clarisa och Ingalill på Medioteket. God julläsning på er allihop!

Julklappsbocker 2017

/Anja Sahlstedt