Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
litteratur

Sommarens hetaste lista

sommarbokDen boklästid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva bokhög,
då läslusten den gror.
Med blid och livlig värma
till lässug som blev kväst,
sig BOKTIPSLISTAN närma,
och allt blir åter läst.

Mediotekets bibliotekarier Clarisa och Ingalill har satt ihop sommarens hetaste lista. Sprid den bland stora och små. Ljuvlig läsning önskas er alla!
Sommarboktips 2017

/Anja Sahlstedt

Hur smakar en god bok?

bokprov5Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) årliga bokprovning är nu i full gång och i vanlig ordning hade Medioteket ordnat en separat provning för Stockholms stads skolbiblioteksanställda. Hela syftet med Bokprovningen är att se hela bredden i utgivningen och det görs alltså inga bedömningar av böckernas kvalitet. Genom att delta i Bokprovningen får man sig till livs ett axplock av föregående års utgivning och om det gått att utröna några särskilda teman som varit särskilt framträdande.

bokprov7Lillemor Torstensson, informationsansvarig på Sbi, berättade bland annat om det tydligaste av de teman som man tyckt sig kunna urskilja i förra årets bokflod; en vilja till inkludering. I dessa böcker återfinns ofta ett berättarjag som befinner sig utanför samhällets normer, men som genom historiens gång utvidgar (och kanske utmanar) läsarens syn på vad som är rådande norm eller inte. George, Brorsan är kung och Skarven är några av dessa.

Ett flertal böcker handlar om barn och unga som flyr från krig. För de yngre barnen har berättelserna mer karaktär av att beskriva flykten som ett äventyr mer än något skräckfyllt, som Åka buss, Flykten och Pudlar och Pommes. För de äldre läsarna har dock böcker med detta tema mer tendens att ta in det problematiska i vad det innebär att fly och att komma till ett nytt land., ex Du och jag mot världen.
En annan framträdande riktning från förra året är intresset för religion och mytologi, dock i stort sett uteslutande kristendom och nordisk mytologi. Som exempel på detta fick vi se Den inofficiella Bibeln för minecrafters: berättelser från Bibeln: block för block och Hjältarnas seriebibel.
Ett ständigt återkommande tema i barn- och ungdomsböcker är skräck, så också under 2016 års bokutgivning där bokprovarna kunnat se en ökning av berättelser som skrämmer. Fortfarande är spöken något som gillas, gärna mot bakgrund av främmande hus och skolmiljöer. Zombier, vampyrer och varulvar går igen (!) i böcker som Skräcksäcken och Miras hemlighet. Att folktro och väsen verkar vara något som man gillar att skrämmas av har man sett både i innehåll och omslagens formgivning där skog och natur står för det som är skrämmande och mystiskt, exempel på detta är Blodvittring och Hemsökta.

Ett annat tema som fortsätter att hålla i sig är dagboksromanen – enligt Lillemor har kort sagt varje förlag en egen ”dagbok-för-alla-mina-fans-inspirerad” utgivning. Nikkis dagbok har utkommit med ännu en del, Berättelser om … och likaså den omåttligt populära serien om Greg, Satsa allt. Om berättarjaget är en pojke förekommer nästan alltid en förklaring om att det inte är dagbok som de skriver, utan en loggbok eller liknande. Man håller alltså kvar det stereotypa tänket att dagboksskrivande är något som bara flickor sysslar med.bokprov3
Detta gäller även för hur illustrationerna har gjorts i böckerna och som omslag. De barn som avbildas är ofta likadana, smala, gängliga och i samma längd, vilket till stor del tros bero på att förlagen använder bildbyråer som är mer benägna att visa på vedertagna normer. Däremot har man glädjande nog sett en förändring när det gäller representationen – det är att det inte längre bara är ljushyade barn eller fotbollsspelande pojkar som framställs i böckerna, som exempelvis Ge inte upp, Amina!

Efter att ha presenterats för denna skatt av böcker fick vi gå runt och botanisera bland samtliga utgivna barn- och ungdomsböcker under 2016. Sammanlagt 2414 stycken. Man vill bara börja knapra direkt!

Läs mer om Bokprovningen på Sbi:s hemsida: http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/

/Anja Sahlstedt

Kvalitet eller kvantitet? Det är den stora frågan

sbi4En kvantitativ ökning av utgivningen av barn- och ungdomsböcker – vad gör det egentligen med kvaliteten? Och kan man och ska man prata om kvalitet? Vem bedömer egentligen vad som är kvalitet? Och är det inte huvudsaken att barn- och ungdomar läser, inte vad de läser?

Med anledning av den rekordstora ökningen av antalet utgivna barn- och ungdomsböcker under 2000-talet bjöd Svenska Barnboksbiblioteket (Sbi) in till en heldag för att diskutera och samtala om hur vi kan tala om kvalitet, vem som får och vem bör avgöra vad som är bra litteratur för barn – de som ger ut böckerna eller de som faktiskt läser dem? Dessutom diskuterades det hur man ska se på barn- och ungdomslitteraturen; som pedagogiskt verktyg eller som ett konstnärligt verk? Eller både och?

Åsa Warnqvist, forskare på Sbi, talade under rubriken ”Kvantiteten – den rekordstora ökningen av barn- och ungdomsböcker under 2000-talet” om den stora ökningen som resulterat i att allt färre författare kan livnära sig på sitt skrivande. Försäljningen har nämligen inte följt samma utveckling som utgivningen, utan sålda exemplar av varje titel har minskat. Warnqvist ser det som en oroväckande trend att författarna får svårare att leva på sitt författarskap; de skriver fler böcker, ger ut dessa på olika förlag och konkurrerar således med sig själva. Tyder detta på en överutgivning?

Ann Steiner, forskare i förlags- och bokmarknadskunskap vi Lunds universitet, frågade sig om det går att tala om kvalitet och sammanfattade det med att vi ska tala om det, mycket och ofta. Det viktiga att tänka på är vad vi vill använda diskussionen om kvalitet till.  Som exempel nämnde hon topplistan för svensk bokhandel i oktober 2016 – visar den på kvalitet? Och vem är det som bedömer det? De som köper böckerna (de vuxna)? Eller de som faktiskt läser dem (barnen)? Ett fåtal titlar säljer extremt mycket, resterande titlar har svårt att hävda sig och frågan är om förlagen producerar det som barnen vill ha? Som det ser ut nu finns en överproduktion av fantasy, men när barn blivit tillfrågade om vad de vill läsa säger övervägande del ”roliga böcker” och inte fantasy.

Vem bedömer vad som är kvalitet? Mats Berggren (författare), Pia Huss (kritiker och kulturjournalist), Johanna Ringertz (förläggare) diskuterade detta i en paneldebatt. På frågorna ”Vad är kvalitet för er? Hur uppstår kvalitet?” svarade de så här:

Johanna: Dagens tempo på utgivning och recensioner är inte det bästa för kvaliteten. ”Att förädla någonting till sin bästa yttring” –det tar tid! Den konstnärliga processen måste få ta tid, får den det blir det kvalitet. Man får aldrig likställa kvalitet och försäljning, varje verk har en potential som kan fullbordas. Om vi bara skulle gå på kritiken av barnboken så skulle det vara problem, det finns för få och för få bra barnlitteraturkritiker. Det är viktigt att var och en har ett kvalitetsbegrepp att falla tillbaka på.

Mats: Författarens intention – vad vill han eller hon göra? Och lyckas hen med det? Brukar ha dessa kriterier i minnet vid bedömning av vad som är kvalitet: Originalitet, komplexitet och intensitet, där det viktigaste är komplexiteten – att det finns en tolkning, en öppning för något som används och är angeläget genom tid.

Pia: Det är grundläggande att det finns en avsikt. Konstens speciella hjärtpunkt; ”a thing of beauty is a joy forever”. Det är en självklart mänsklig rättighet att få uttrycka sig men det är inte en självklar mänsklig rättighet att uppfattas som konstnär. Visst måste man se utifrån ett konstverks förutsättningar, men som kritiker är det viktigt att se resultatet. En kvarnsten runt barnlitteraturens hals – att allt inom denna grupp måste vara pedagogiskt – vilken annan konstart har det kravet?

De enades om att det är otroligt mycket slump vad som blir recenserat och att mycket bara försvinner i den stora mängden. Barnlitteraturen ges allt mindre och mindre utrymme i exempelvis dagspressen. Bloggar har fått en allt större betydelse när det gäller recensioner, problemet är då att där inte finns samma kvalitativa kritiker.

Huvudsaken är väl att de läser? Barnboken – konstnärligt verk eller pedagogiskt redskap? Jonas Andersson (Kulturrådet), Katti Hoflin (stadsbibliotekarie och författare), Katarina Rejman (universitetslektor, Stockholms universitet)

Katarina har erfarenheter från Finland och pekade på att i Sverige så ingår det mycket litet litteraturstudier ingår i lärar- och bibliotekarieutbildningen – är det då meningen att man ska fixa det själv? Hon har sett en stor skillnad mot i Finland där alla som utbildar sig till lärare har ett intresse för litteratur och där litteraturen ges större utrymme både i utbildning och utövande. Jonas talade om att god litteratur bjuder ett visst motstånd, man måste ha ex. analytiska begrepp för att kunna diskutera och/eller prata om litteratur och att litteraturens konstnärliga värde kan förstärka dessa pedagogiska värde. Katti menade att ”Huvudsaken är väl att de lyser?” – att barnen i sitt läsande fortsätter att lysa av nyfikenhet och inte slocknar.

Sammanfattningsvis vill jag dela med mig av Erik Titussons, (förläggare, Lilla Piratförlaget) svar på frågan om vad som är kvalitetslitteratur? ”Vi behöver en mångfald i perspektiv, och kvalitet är hur många perspektiv man kan anlägga i ett verk. Själva diskussionen är det som är målet.”

 Sara Wijk, verksamhetsutvecklare Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har skrivit mer om denna spännande dag; http://www.biblioteksutveckling.se/aktuellt/visa/den-staendiga-fragan-om-kvantitet-och-kvalitet-belyst-ur-en-barnlitteraer-s

För den som vill kika på lite bilder från dagen; http://sbi50.com/2016/11/17/kvalitet-eller-kvantitet-barn-och-ungdomslitteraturens-dilemma/

/Anja Sahlstedtsbi1

Väntan är över – Nu är den här!

Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge, och behöver nu inte heller vänta längre! För nu den här: Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2016/2017.

I katalogen presenteras ett urval (210 titlar) av de bästa barn- och ungdomsböckerna från årets bokutgivning, valda av en grupp be-magin_captureestående av ”läs- och skrivproffs”. Katalogen kan användas för att vägleda och inspirera barn och unga och alla de som på ett eller annat sätt har betydelse för barns och ungas läsning, men just i år har katalogen ett särskilt fokus på de äldre barnen och ungdomarna.

Förutom de böcker som presenteras får man även ta del av intervjuer och artiklar med både läsare och författare. Bland annat berättar Anne-Marie Körling (läsambassadör) varför högläsning får oss att må bra, Ida Westin om Internationella bibliotekets verksamhet och Ingrid Källström och Sara Lafolie (MTM) om att det går att läsa med både ögon, öron och fingrar. Längre intervjuer med Almapristagaren Meg Rosoff och Ison Glasgow finns också att ta del av, liksom kortare läsarintervjuer med bland annat 6-åriga Luca som tycker om att läsa ”Nya böcker och bästa böcker”.

Luca är nog inte ensam om att gilla bästa böcker, och årets Barn- och ungdomskatalog ger en hjälp på traven att hitta just dessa bästa böcker för så väl nybörjarläsaren som bokslukaren. Smaklig läsning!

Beställ katalogen här: http://kulturradet.packing.se/page/

/Anja Sahlstedt

Med bilden i fokus

Forskarkonferens för Nordisk Bilderboksforskning 2016 på SBI

Redan John Locke (1632 -1704) betonade bildens betydelse i böcker för barn och unga, som ”roande, viktiga för minnet och för förmågan att föreställa sig” det som skrivs fram. Orbis pictus, den allra första illustrerade boken för barn, kom 1658 – bilderboken har alltså en lång historia.

Intresse för bilderbokens unika ”ikonotext” – dvs den fullständiga berättelsen, som den är berättad både i text och bild, var den gemensamma nämnaren för de forskare, doktorander, professorer, bibliotekarier, förlagsfolk och vi andra intresserade som deltog. Ämnena och infallsvinklarna var många: Både större översikter och koncentrerade genomgångar av ett enda verk förekom under konferensens tre dagar.

Leken

gorillorTill exempel ägnade professor Ulf Boethius ett helt seminarium år boken ”Nu är vi gorillor låssas vi” av Barbro Lindgren. Han hade valt att studera boken som ett exempel på hur man kan skildra en låtsaslek i text och bild. Texten består av ren dialog och anger varken kön eller ålder på deltagarna i leken, inte heller bilderna (av BL själv) visar något annat än att det finns en större och en mindre gorilla,  något som gör att många barn kan identifiera sig med de lekande. Däremot har förlaget, av någon anledning, valt att skriva att det är ”två bröders lek” i baksidestexten på senaste utgåvan; Något att fundera över.

Boethius uppehöll sig en del vid hur maktförhållandet som finns i leken skildras genom dialogen/texten och kroppsspråket i bilderna. (Enligt Barbro Lindgren själv var hon bara åskådare till den leken, som pågick på riktigt då hennes barn var små, och bara skrev ner vad som hände, alltså inget hittepå alls…)

Ekokritik

En annan djupdykning i ett verk var den danska lektorn vid Aarhus universitet Anna Karlskov Skyggebjergs genomgång av den grafiskt vackra och genreöverskridande boken ”Skoven fra oven” av Karen Filskov, som är en bild/diktbok där man använt sig av själva textmassan för att illustrera: en text om djurens spår ser ut som en rådjursklöv i sättningen på sidan, en text om träden är satt i form av ett löv…en total integration av text och bild.skoven

Ekokritik var ett nytt begrepp för mig, men det var ur just detta perspektiv Anna Karsskov Skyggebeherg läst och analyserat Skoven fra oven. Det handlar om att studera hur relationen människa och natur/djur skildras. Hur maktrelationerna ser ut etc. Texten är både poesi och faktatext och AKS funderade över vem mottagaren är? (alla åldrar) vilken typ av bok det är? (fakta, dikt, barnbok?). Boken som kom 2015 är ett exempel på att det kommer fler och fler bilderböcker som inte enkelt kan genrebestämmas.

Normkritik

Bilderböcker som avser att vara normbrytande och utges på förlag med den tydliga ambitionen analyserades i ett seminarium av forskarna Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap och Kristina Hermansson, lektor i litteraturvetenskap. De har gått igenom olika svenska förlags utgivning mellan 207-2014 och bl.a. närstuderat en bok från varje förlag utifrån normkritiska teorier. Slutsatsen blev ganska nedslående – det är svårare än man kanske tror att i både text och bild förhålla sig kritisk till rådande normer. (Sen kan jag tycka att det blir problematiskt om man avkräver varje bok en normkritik som omfattar allt. Att försöka skildra verkligheten mångfacetterad, utanför schablonerna, räcker långt.)

Pop-Up

Hilde Kramer, professor i illustration vid Konst och designhögskolan i Bergen talade engagerat om fenomenet pop-up-böcker, som har en mycket lång historia, (tex Astronomicum Caesareum 1540 för kejsaren Carles V) framförallt för vuxna läsare. Kramer hoppades också på en lysande framtid för pop-up-boken, inte minst som pedagogiskt och konstnärligt verk och som något alldeles eget som inte kan ersättas av en digital variant.popup

En sådan mycket gammal och mycket vacker pop-up-bok visas för övrigt på den utställning av SBI:s historiska samlingar som just nu pågår i barnboksinstitutets bibliotek.

Work in progress och Pixiböcker

Vi fick också ta del av en hel del olika forskningsprojekt som är på gång runt om i Norden, t. ex ska lektorerna Helene Ehriander och Maria Nilsson vid institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet, börja titta på fenomenet Pixi-böcker. ”Om Pixiboken som en del i det svenska barnlitterära landskapet” hette deras entusiastiska presentation som väckte både skratt och nyfikenhet på vad som komma skall.

Dessutom fanns det förstås olika seminarier om den digitala bilden, om tecknade serier och en himla massa mer. Det var tre otroligt intensiva och fullmatade dagar och massor av nya tankar och kunskaper att hämta.

Gärna mer bildfokus

Bilden i fokus. Ja det var rubriken på konferensen. Och visst handlade det en hel del om bilden i bilderboken. Men mitt intryck nu efteråt är, att det som litteraturvetare är lätt att ändå läsa bilderböcker med ”textglasögonen” på, även om man avser att fokusera på bildens roll.

Ett inspirerande och intressant avslutande pass med bilderbokskonstnären och illustratören Öjvind Torseter från Norge gav inblick i själva bildskapandet och tankarna kring en boks tillblivelse.

Fler som forskar på själva bilduttrycken, på vilka bilder som väljs i olika tider, vad bilderna i dagens böcker (och gårdagens) säger om oss och vår världsuppfattning hade varit intressant. Men det kommer förhoppningsvis mer sådant i framtiden.

/ Kia Knutsson-Norberg

För fler reflektioner och tankar från konferensen se Toura Hägnerstams blogginlägg

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/

Höstlov = Läslov

profilbild-300x300Ett långt härligt sommarlov är till ända och med det också många långa dagar som kan ägnas åt läsning. Men låt inte eleverna misströsta – snart är det höstlov! Och höstlov är lika med läslov. Och hur skulle det vara att vinna LÄSLOVSPRISET – en tävling för alla som är mellan 7-13 år och som vill uttrycka sina tankar och känslor genom film, musik, ord eller bild?

Årets tema är ”Viktigast för mig” och i juryn sitter bland annat Martin Widmark. Vinnarna får ett studiebesök på ett bokförlag, träffa barn- och ungdomsboksförfattare, ett bokpaket samt hyllningar på Läslovsfestivalen den 4 november på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dessutom ingår en natt på hotell! Bidragen ska vara inskickade senast den 30 september.

Kanske något att använda i skolbibliotekets verksamhet? Att sprida bland eleverna? Inspirera eleverna att dikta, filma, skriva och teckna, man kan aldrig ha för många ingångar till läsning!

Här finns gratismaterial såsom affischer, foldrar och annat: http://läslov.se/

/Anja Sahlstedt

Tävlingen arrangeras av nätverket LÄSLOV som organiseras genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. (http://läslov.se/)

 

Läs mer – lev längre!

Vi har förmodligen alla träffat på den där eleven som med bestämd min spänner ögonen i oss och frågar; Varför ska man läsa? Och vi har svarat att det är bra på alla möjliga sätt; man tränar hjärnan, man utökar ordförrådet, man får möta andra världar och människor både inifrån och utifrån och så vidare. Nu har det dock kommit nya råd och rön om fördelarna med att läsa.

Allt för ofta översköljs vi av diverse olika knep och knåp för att leva längre, bättre och mer. Få av dessa ger några bestående förändringar i vår livskvalité. Nu har dock forskare fastslagit att personer som läser lever längre, och man behöver inte vara någon extrem storläsare heller; studien visade att så lite som en halvtimmes bokläsning om dagen hade en avgörande skillnad för överlevnad i jämförelse med de som inte läste alls. Möjligheten att leva längre för bokläsare var dessutom oberoende av inkomst, utbildning, kognitiv förmåga och andra variabler. Man såg att de som läste frekvent levde ungefär två år längre än de som inte läste alls. Även tidnings- och magasinläsare har större chans till överlevnad, men inte lika stor som de som läser just böcker. Exakt vad som gör att de som läser böcker har större överlevnadschans har beräknats genom så kallad ”kognitiv medling”. Kortfattat innebär det att försökspersonerna har utsatts för stimuli (i det här fallet bokläsande), fyllt i frågeformulär och sedan har forskarna analyserat hur det processats i deras hjärnor. 

Och även om detta kanske är en något svårbegriplig metod, så räcker det bra med att veta resultatet: läs mer – lev längre! Och är inte det ett bra argument för att läsa så säg! Och för de som redan läser mycket kan det ju vara bra att veta att man har två extra år på sig att hinna läsa alla böcker som finns. Det är kanske dags att omformulera det gamla ordspråket om det dagliga äpplet till ”En bok om dagen håller doktorn borta från magen!”

FullSizeRender

/Anja Sahlstedt

Studien genomfördes vid Yale universitetet och en artikel om detta publicerades i The New York Times i början av augusti http://well.blogs.nytimes.com/2016/08/03/read-books-live-longer/?_r=2 och i DN ett par dagar senare http://www.dn.se/kultur-noje/boklasare-lever-langre-enligt-ny-studie/?utm_source=facebook&utm_medium=page&utm_campaign=dn 

Sommarens bästa läsning

Skärmklipp2

Sommarlovets långa, lata dagar är som gjorda för läsning. Vi har valt ut några pärlor ur årets utgivning av barn-och ungdomsböcker och bjuder här på en färsk boktipslista som förhoppningsvis håller hela sommaren lång. Ge listan till skolans elever och lärare. Tipsa också gärna föräldrar om alla dessa bra böcker. Sommarläsning 2016

Smaklig sommarspis!

/Clarisa och Ingalill, bibliotekarier på Cirkulationsbiblioteket

Ett tillgängligt skolbibliotek som når alla

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

Bokprovning – en påse med gott och blandat

Vårens Bokprovning på SBI har redan dragit igång, men är långt ifrån över. För er som missade föreläsningsdagarna i mars finns en chans att fånga upp det turnerande bokprovargänget i Farsta den 12 april och lyssna på deras fullmatade program. http://www.sbi.kb.se/sv/Bokprovning/ 

Förutom att få ta del av statistik, trender och tendenser i 2015 års utgivning av barn- och ungdomsböcker i Sverige i allmänhet, så får man i synnerhet ta del av de något mörka tendenserna. Bland annat får man med sig föreläsningar om blottlagda klyftor, dystopiska inramningar, en studie i våld och huruvida man verkligen kan rättfärdiga elakheten. Alltså lite mer att tugga på i efterdyningarna av godisätarhelgen som just avslutats. En hel del att tänka på med andra ord.

Och medan du eventuellt funderar på om du ska ta dig till Farsta den 12 april, så kan det vara bra att veta att samtliga böcker utgivna i Sverige under 2015 visas i en utställning på Svenska barnboksinstitutets bibliotek mellan den 15 mars och 21 april. Öppet mån-tor kl 12-17. Det är absolut värt att ta sig dit för att få en överblick över dessa goda och blandade böcker som gavs ut under 2015. Smaklig spis!