Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
MIK

Källkritik på Källkritikens dag – såhär gör du!

Cute pupils in class using phone and tablet at the elementary schoolDet börjar dra ihop sig till Källkritikens dag som infaller den 13 mars. Den inrättades 2017 av numera nedlagda Metros Viralgranskaren. Källkritikens dag syftar till att belysa vikten av källkritik och flera organisationer och myndigheter uppmärksammar dagen genom att ta fram undervisningsmaterial och ordna olika event. Bland annat delas priset Det gyllene förstoringsglaset ut.

Internetstiftelsen har ett myriad av material för den som vill passa på att boka in några extra källkritikslektioner under Källkritiken dag. Det finns bland annat en guide i vad källkritik på internet är och varför det är viktigt. Du kan använda filtreringsfunktionen för att hitta lektioner från Internetstiftelsen som passar just dig och dina elever, du kan söka på både ämne och årskurs. De har även samlat sina lektioner om digital kompetens för gymnasiet på en särskild sida.

Vill du fördjupa dig i hur barn och unga använder internet? Läs Barnen och internet 2019, en kartläggning av barn och ungas användning av internet, både hemma och i skolan.

Källkritik är inte bara en fråga som är aktuell när vi möter information digitalt, utan även analogt. Olika sorters medier och ämnen kräver olika sorters källkritiskt förhållningssätt. Thomas Nygren föreläste på Medioteket och Skolbiblioteksbloggen har skrivit en sammanfattning.

Du kan se Uppsalaforskaren Thomas Nygrens föreläsning om elevers källkritiska förmåga. Thomas Nygren publicerade boken Fakta, fejk och fiktion ifjol och passar dig som vill få fördjupad förståelse för ämnet.

Natur & Kultur har samlat material om källkritik, både lektionstips och fördjupande litteratur samt en intervju med Carl Heath. Carl Heath är utbildningsdirektör på RISE och tar i intervjun bland annat upp AI (artificiell intelligens) och digitalisering ur ett demokratiperspektiv. Vill du få ännu bättre koll på digitalisering ur ett skolperspektiv? Lyssna på podden Digitalsamtal där journalisten och författaren Anders Thoresson och Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan, diskuterar just den frågan. Anders Thoresson har även skrivit en bok på ämnet, Skolan i en digital omvärld.

Att ha ett kritiskt förhållningssätt kräver också att du övar upp förmågan att avgöra vad du kan lita på, därför har begreppet källtillit blivit mer aktuell på senare år. Skolan spelar en viktig roll för att lära eleverna vilka källor som kan bedömas vara mer trovärdiga än andra och varför. Fördjupa dig i ämnet källtillit med hjälp av Lundforskarna Jutta Haider och Olof Sundins text som du hittar via Skolverket. Har du kort om tid kanske en sammanfattning av forskaren Emma Frans passar bättre? Du kan även läsa Åsa Wikforss artikel i ämnet källkritik och källtillit.

Statens medieråd har också en uppsjö av lektionsförslag för alla åldrar. Det är även viktig att vara källkritisk mot bilder och Statens medieråd har tagit fram material som du kan använda i klassrummet.  Det finns även särskilt metodmaterial för årskurs 7 och uppåt. Vill du lära dig mer? Lyssna på podden Bildpodden där exempelvis avsnittet Vad är film? kan användas som en ingång till film-och mediekunnighet, som är en del av MIK (medie-och informationskunnighet).

Apropå film så har sli.se/medioteket en hel del filmat material om källkritik ur många olika perspektiv, redo att användas i klassrummet eller skolbiblioteket. Det finns flera olika serier som har en särskild inriktning på källkritik, bland annat Hjärna och hjärna och Fejkskolan för äldre, Är det sant? för mellanåldern och Surfarna för yngre.Du kan använda fritextsökning eller avgränsa din sökning med hjälp av filteringsfunktionen.

Stockholmskällan har lektionsförslag om källkritik ur ett historiskt perspektiv och erbjuder sig också att komma ut till skolorna i staden för att ha lektioner med dina elever, boka via länken.

foto: Stockholmskällan foto: Stockholmskällan

Jag önskar dig en riktigt källkritisk dag! Och kom ihåg, källkritik kan vara roligt!
/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

11 tips från stadens skolbibliotekarier

Vi i Skolbiblioteksgruppen har länge vetat att den verksamhet som bedrivs i stadens skolbibliotek är något i hästväg och bestämde oss därför för att ordna ett Bibmeet för att sprida goda exempel. All skolbibliotekspersonal var välkommen när vi ”dammade av” konceptet Bibmeet som i korthet går ut på att anmälda talare får en kort, begränsad tid på sig att presentera något från sin dagliga verksamhet. Talarnas ordning bestämdes av en slumpgenerator och efter presentationen fick åhörarna ställa frågor. Eftermiddagen fylldes av inspirerande exempel från skolor runt om i staden. Nedan hittar du några förslag från Bibmeet som du kanske kan ha nytta av i just ditt skolbibliotek.

  • Det lokala folkbiblioteket är också en betydelsefull resurs för dina elever. Stäm möte med folkbibliotekarierna och ta med dina elever dit för att upptäcka och öva på att besöka olika sorters bibliotek. Läs gärna mer här.
  • Hjälp dina elever att bli superläsare! Du kan låta alla klasser på skolan läsa x antal timmar och markera progressionen på ett väl synbart ställe. Varför inte fira med en stor fest när uppdraget är slutfört?  Läs mer om Elinsborgskolans arbete för att alla elever ska bli superläsare här.
  •  Ordna en kalender i juletid! Filma när du eller elever tipsar om böcker och sprid QR-koder så att andra kan ta del av tipsen.
  •  Ordna ett litet Nobelpris i litteratur på din skola och låt eleverna använda samma kriterier som Svenska Akademien när de utser sin skolas pristagare (här kan det bli nödvändigt att skriva om kriterierna på ett sådant sätt att eleverna förstår). Vill du göra det extra spännande kan du lotta elevvinnare som får ett fint bokpris.
  • Berätta mera! Berätta sagor och historier ur minnet och kombinera med högläsning, med och utan bildstöd. Allt för att eleverna dels ska tillägna sig många sorters historier och även olika sätt att tillgodogöra sig en historia. Här kan det vara bra att ha en plan för vilka berättelser som ska berättas när. Du kan till exempel börja i förskoleklass med att berätta historier med en tydlig början, mitten och slut för att eleverna ska få en känsla för historiers uppbyggnad och dramaturgi. Har du svårt att väcka elevernas uppmärksamhet? Använd en docka eller något föremål som ”sidekick”. Du kan sedan ha en progressionskurva med förslagsvis folksagor, grekisk mytologi, nordiska sägner, samiska sagor, med mera.
  • Läs högt med dina elever och låt dem komma på egna idéer kring ”Vad hände sedan?”, som kanske kan illustreras i bild. Har du en bok som berättar vad författaren tyckt hände sedan, jämför tillsammans med dina elever.

    Foto: Elisabeth Ljungdal Foto: Elisabeth Ljungdal och Leo

  • Uppmärksamma Källkritikens dag som äger rum den 13 mars! Anpassa gärna innehållet i det du som skolbibliotekspersonal kan gå igenom med eleverna, exempelvis hur internet fungerar, utifrån ett ämnesområde. Det gör det lättare för eleverna att se relevansen. En fördel med sådana här dagar kan vara att de väcker uppmärksamheten, både kring källkritik och skolbiblioteket som resurs. Är det svårt att knyta kontakt med lärarkollegorna? Något om kan underlätta är att fika ihop med dem och vara delaktig på möten. Låt kaffekoppen hjälpa dig in i klassrummet!
Foto: Malena Martinger Storme Foto: Malena Martinger Storme
  •  När eleverna läser om lag och rätt kan du använda Statens medieråds resurser kring propaganda och även diskutera retorik förr och nu. Det är effektfullt att jämföra propaganda från exempelvis totalitära stater under 30-talet och dagens retorik, både bland folkvalda politiker och på sociala medier.
  •  Försök lura dina elever! Skapa en falsk Wikipediasida (redigera och ta en skärmdump) eller använd en gammal artefakt som du hävdar är ett arv från en gammal kung. Du kan också låta eleverna se en film som varnar dem för det nya hotet, tvättbjörnen. Som gjort för livliga diskussioner i klassrummet eller skolbiblioteket!
  •  MIK-portalen är framtagen av en skolbibliotekarie och IT-tekniker i staden. Du hittar den här.
  • Underlätta för dina elever när de ska hitta bland facklitteraturen genom att ordna böckerna efter Deweys klassifikationssystem och klartext. (Tänk på att detta kräver extra handpåläggning i vårt bibliotekssystem) Varför inte utgå efter de ämnen som eleverna läser i skolan, exempelvis teknik och hem-och konsumentkunskap? Kungliga biblioteket har en konverteringstabell som du kan använda för att översätta SAB till Dewey . Du kan även använda Libris katalog för att se vilken avdelning boken tillhör, förutom vårt eget biblioteksystem. Foto: Jenny Berggren Foto: Jenny Berggren

    Under Bibmeet passade vi på att visa den informationsfilm som tagits fram, men skolledningar som primär målgrupp. Du hittar filmen här.

    Skolbiblioteksgruppen tackar talare och åhörare och vi ser redan fram emot nästa Bibmeet! Stay tuned…

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Undervisa om integritet och säkerhet på nätet

anders thoreson

I slutet av förra året hade vi på Medioteket Anders Thoreson på besök. Anders Thoreson är föreläsare, författare, frilansreporter och en av grundarna till podden Digitalsamtal. Han höll en välbesökt föreläsning som du hittar här, del 1 och del 2. (Observera att filmerna endast är tillgängliga till den 5 februari) Under föreläsningen tog han upp frågor som rör integritet och nätsäkerhet. Skolans roll var en röd tråd och Anders Thoreson började med att tydliggöra rektorns och skolbibliotekets roll utifrån läroplanens formuleringar. Han tog även upp vad digitalisering innebär i skolan och har delat in begreppets innebörd i tre nivåer.

  • Nivå 1 är en förändring i administrationen, exempelvis är frånvarorapporteringen digitaliserad
  • Nivå 2 innebär att digitala verktyg är en del av undervisningen
  • Nivå 3 går ur på att undervisningen tar upp digitaliseringen, såsom exemelvis dess påverkan i samhället

Något som Anders Thoreson betonade var att undervisningen bör belysa hur vårt dagliga användande av olika digitala enheter kan påverka oss, både på makro- och mikronivå. Ett exempel på detta är platser vi besökt ofta loggas i våra telefoner och att det kan få konsekvenser, till exempel om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck. Han tog även upp att skolans undervisning bör ta upp för-och nackdelar med molntjänster. Att det kan finnas positiva aspekter med att vara fysiskt avskild från sin data, men att det också kan spridas på ett sätt vi inte avsett. Han menar att vi , för att kunna vara säkrare på internet, behöver ha god kännedom m hur olika tjänster fungerar. Inte bara på ytan, utan på djupet.

Vill du läsa mer? Anders Thoreson har skrivit boken Skolan i en digital omvärld.

Mycket av det som togs upp under föreläsningen handlar som sagt om säkerhet på webben. Den 11/2 infaller Safer internet day och här kan du läsa mer om den dagen som startade som en del av ett EU-projekt 2004. Här finns samlat material om olika aspekter av ett säkrare och tryggare internet, exempelvis om kränkningar och trakasserier på internet och spridning av falsifierad information.

Reflektera kring dina elever i högstadiet och gymnasiet kring anonymitet på webben. Du hittar lektionen här och här finns samtliga lektioner från Internetstiftelsen, som är en oberoende organisation. Du hittar material om digital vardag för elever i åk 4-6 här och allt material från den ideella organisationen Surfa lugnt här.

Get bad news är ett spel för äldre elever och kan användas in undervisningen för att visa hur lätt falsk eller vinklad information kan spridas. Spelet är utvecklat av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive tillsammans med DROG och forskare på Cambridge University. Du hittar spelet här.

Här hittar du Skolverkets material om säkerhet på nätet, alltifrån källkritik i sociala medier, att förhindra kränkningar online och vikten av att ha säkra lösenord.

Här hittar du material från BRIS om barn och ungas vardag på internet. Du hittar ännu mer material här, från Statens medieråd. 

Statens medieråd har en kampanj som heter No hate om kränkande behandling och diskriminering på internet. Du hittar materialet och mer information här. Vill du ha ännu fler lektionsförslag har Statens medieråd material om näthat som du hittar här. Här kan du se animerade kortfilmer där ungdomar återger upplevelser av kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Filmerna är gjorda av Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. Du hittar material från UR för äldre elever här. 

Här är en film från Rädda barnen för dig som vuxen som vill prata med barn och unga om sexuella kränkningar på nätet och här hittar du en artikel från Friends om kränkningar på internet.

Vill du läsa mer om barn och unga på nätet? Läs Elza Dunkels bok Vad gör unga på nätet?. Vill du verkligen fördjupa dig i svenskarnas vanor på nätet, läs rapporten Svenskarna och internet som du hittar här.

Har du fler tips och idéer om hur skolbiblioteket kan arbeta med frågor kopplade till säkerhet på nätet? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Thomas Nygren om filterbubblor, betalväggar och vikten av ämneskunskaper

thomas nygren

En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

En annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

  • Tydliga
  • Utmanande
  • Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

  • Långsam
  • Utmanande
  • Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritikens dag närmar sig

Foto:Yanan Li Foto:Yanan Li

Snart är det dags för Källkritikens dag, 13 mars! Källkritikens dag instiftades av Metros Viralgranskaren 2016. Du som lärare eller skolbibliotekarie kan ta med en klass till ABF för att se föredrag och vara med på olika aktiviteter. Läs mer här.  Utmärkelsen Det gyllene förstoringsglaset kommer också att delas ut under dagen. Det gyllene förstoringsglaset går till någon som arbetat med att granska nyheter och annan information på nätet. År 2017 vann Årstaskolan för sin hemsida riktigtsant.se.

Du hittar färdigt lektionsmaterial på Statens medieråds hemsida. Även Internetstiftelsen har en lektionsbank  och du kan hitta olika filmer hos UR. Läs mer om källkritik hos Skolverket.

Att fejkade eller förvrängda nyheter sprids på sociala medier är de flesta av oss medvetna om. Här kan du och dina elever spela ett spel för att visa hur det kan gå till att styra nyhetsflödet på sociala medier. Här är ett lektionsmaterial som propaganda som du kan använda i kombination med spelet.

Kommer du att uppmärksamma Källkritikens dag på sin skola? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Ny sajt samlar faktagranskningar

Idag lanseras faktiskt.se som är ett samarbete mellan DN, SvD, SVT, KIT och SR för att samla faktakollar de deltagande mediehusen gör på sina egna plattformar. Det finns också möjlighet att filtrera faktagranskningar på olika valfrågor som bland annat arbetslöshet, skola och utbildning, välfärd.

Varje granskning kommer att märkas enligt principen:

faktiskt

Vad varje kategori innebär beskrivs på https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Faktiskt.se följer ”Fact checkers code of principles”. Dessa är utarbetade av The International Fact-Checking Network och kräver att faktagransningar är neutrala, politiskt oavhängiga, redovisar metoder, källor, finansiering och organisation.

Det kommer att bli intressant att följa projektet framåt, inte minst med tanke på att det är valår i år.

OBS! Se upp med toppdomänen! Det ska vara faktiskt.se – ingenting annat. Kopia på annan domän finns redan ute på nätet nämligen, vilket också kan vara intressant att diskutera med elever

/Emma Rolander

När skolbibliotek gör skillnad – Källkritik med ettor

Från och med idag möter du här i Skolbiblioteksbloggen också några av de som arbetar i stadens skolbibliotek. Först ut är Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola.

I sommar kommer läroplanen att revideras och lägga stor tonvikt på digitalisering och digital kompetens. Enskede skola vill ligga steget före och har MIK (medie-och informationskunnighet) som ett fokusområde under läsåret 17/18. Vi vill börja tidigt använda den kompetens som finns på skolan. Därför har vi, klasslärare och skolbibliotekarie, samarbetat kring en klass i åk 1 med källkritik.

Eleverna har sett på filmer om källkritik i samband med Källkritikens dag 13 mars. De har även övat på att göra egna ”fake news” som de har samlat i en tidning. För vilket sätt att öva på att inte bli lurad är bättre än att försöka lura andra? Skämt åsido. Elevernas artiklar täcker ämnen från drakar på skoltaket till ruttna pizzor. Jonna Sjöberg, lärare i klass 1b, har också låtit eleverna illustrera artiklarna för att visa att det är enkelt att luras via bilder.

Klassen arbetar även med tema kroppen. För att knyta ihop säcken kom skolbibliotekarien till klassen för att prata källkritik. Under lektionen diskuterades olika sorters källor, hur lätt det är att ändra bilder och annan information, skillnaden mellan fakta och åsikt och klassen tog en närmare titt på två faktaböcker om kroppen.

Enligt Statens Medieråds undersökning Småungar & medier 2017 använde drygt en tredjedel av alla 7-åringar internet varje dag (2016), jämfört med 2010 när siffran låg på 8%. Därför är det viktigt att vi stärker våra barns digitala kompetens och ger dem redskapen att hantera informationsflödet som de ständigt omges av. Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete och tycker att det är roligt att diskutera så här viktiga frågeställningar med ettorna.

/Malena Martinger Storme, Skolbibliotekarie, Enskede skola

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Läs alla kommande inlägg direkt från skolbiblioteken under nyckelordet ”när skolbibliotek gör skillnad”

Internetkunskap för vuxna

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)

Skolbibliotek 2017

digitaltGenom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

 

En titt på gymnasiebibliotek i världsklass

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium