Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
MIK

Thomas Nygren om filterbubblor, betalväggar och vikten av ämneskunskaper

thomas nygren

En fredagseftermiddag i mars föreläste forskaren Thomas Nygren för en samling skolbibliotekarier på Medioteket. Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Under en fullspäckad timme fick deltagarna sig en stor dos intressant MIK-relaterad forskning till livs. Kanske spräckte han också hål på en och annan myt?

Filterbubblor har varit omdiskuterade de senaste åren men Thomas Nygren påpekar att problemet med forskning som gjorts på så kallade filterbubblor är att man bara har undersökt en kanal i taget. Förvisso kan användaren befinna sig i en filterbubbla i den enskilda kanalen, men det finns mängder av kanaler som samma användare är aktiv inom och på så sätt spräcks filterbubblan. Skulle det finnas en filterbubbla skulle det finnas en korrelation mellan intresse och kanalernas innehåll. Det är en fara med diskursen kring filterbubblor eftersom vi lätt kan hamna i tänket att ”de som är i den filterbubblan är på det här sättet” och på så sätt förstärker narrativet om filterbubblor idéerna om andras påstådda inskränkthet, menar Thomas Nygren.

Betalväggar är ett problem för tillgången till granskad information, enligt Thomas Nygren. Detta eftersom alla inte har tillgång till innehållet bakom betalväggen och därmed hänvisas till gratis information som kan ha brister i exempelvis sanningsgrad och tendens. Därför finns det en risk att samhället blir uppdelat på grund av olik tillgänglighet till granskad information.

En daglig dos av bra information till ungdomar kan fundera som ett vaccin mot desinformation. Något som Thomas Nygren lyfte fram i sin föreläsning är att ungdomarna som deltagit i hans studier generellt tenderar att dela trovärdiga nyheter i högre utsträckning än information från källor som bedöms som icke trovärdiga. Ämnet påverkar, inom exempelvis ekonomi finns tendensen att ungdomarna är med noggranna med källkritiken jämfört med artiklar som handlar om kultur.

En annan betydelsefull aspekt av förmågan att vara källkritisk, visar Thomas Nygrens forskning, är ämneskunskaperna. Ju högre ämnesbetyg du har i ett ämne, desto bättre är du på att vara källkritisk inom det ämnet. Dina ämneskunskaper stärker alltså din källkritiska förmåga. Thomas Nygren har också undersökt hur den upplevda källkritiska förmågan stämmer överens med den faktiska förmågan och har upptäckt att ju bättre du tror att du är, desto sämre är du i verkligheten. Därför ska studier som har att göra med hur bra ungdomar självskattar sin källkritiska förmåga tas med en nypa salt. Thomas Nygren refererar till Dunning- Kruger- effekten.

Vill du bli mer källkritisk, försök istället att anamamma ett ödmjukt och nyfiket sinnelag.

Det finns olika sorters källkritik och vi behöver lära oss att anpassa våra metoder beroende på situationen. En studie på Stanford University om ”lateral reading” påvisar att man måste visats i digitala miljöer och lära sig olika sökstrategier beroende på mediet.  Ett tips är att inte bara studera webbsidans utseende och hänvisningar utan att googla själva sidan. Det vill säga läs/undersök i bredd. Att dupera läsaren med hjälp av webbsidans utseende eller mer eller minder trovärdiga källhänvisningar är nämligen förrädiskt enkelt men blir snabbt genomskådade med hjälp av en separat sökning. Tänk mer som en journalistisk faktakollare och mindre som en historiker, menar Nygren.

Nya teknik bjuder på nya källkritiska utmaningar. ”Internet är fullt av gråzoner och ingen annan kommer att städa upp så vi måste bli bättre på att förhålla oss till det”, säger Thomas Nygren. Han exemplifierar med så kallad deep fake, där tekniska hjälpmedel kan användas för att fejka ansikten och röster och på så sätt lura mottagaren. Dock är tekniken bättre på att avslöja fejk än att tillverka fejk. Vi som användare behöver likväl bli ännu bättre på att genomskåda manipulerade bilder, till exempel. De estetiska skolämnena är därför viktiga för att kunna genomskåda bland annat bilder och film källkritiskt.

Skolan har en viktig uppgift att lära eleverna att hitta och bredda perspektiven för hur information kan sökas. Skolan ska på så vis utmana det som är säkert och välbekant för eleven. Detta kan vi göra genom att visa det som är rätt och lära eleverna att hitta rätt. Vi ger eleverna adekvata sökord och lär dem att hantera kvalitativa databaser, och så vidare. Det är också betydelsefullt att vi tar bort digitala störande moment och på så vis förebygger fjärilsdefekten, som är en slags mental fladdrighet och bristande fokus. Vi ska också beakta backfireeffekten som går ut på att om vi hör eller ser fel saker tillräckligt många gånger fastnar de. Skolan måste därför lära eleverna att göra rätt från början.

Thomas Nygren vänder sig mot begreppet ”digital natives” och menar att ingen lär sig något automatisk utan att en kunskapsöverföring är nödvändig för att inlärning ska vara möjlig. Föreläsningen avslutades med några saker att tänka på när vi ger eleverna uppgifter. Uppgifterna ska vara:

  • Tydliga
  • Utmanande
  • Korrekta

Detta eftersom skolan bör vara:

  • Långsam
  • Utmanande
  • Svårtuggad

”Det behöver inte vara roligt att lära sig men det blir roligt när man har lärt sig något”.

Thomas Nygren är aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Källkritikens dag närmar sig

Foto:Yanan Li Foto:Yanan Li

Snart är det dags för Källkritikens dag, 13 mars! Källkritikens dag instiftades av Metros Viralgranskaren 2016. Du som lärare eller skolbibliotekarie kan ta med en klass till ABF för att se föredrag och vara med på olika aktiviteter. Läs mer här.  Utmärkelsen Det gyllene förstoringsglaset kommer också att delas ut under dagen. Det gyllene förstoringsglaset går till någon som arbetat med att granska nyheter och annan information på nätet. År 2017 vann Årstaskolan för sin hemsida riktigtsant.se.

Du hittar färdigt lektionsmaterial på Statens medieråds hemsida. Även Internetstiftelsen har en lektionsbank  och du kan hitta olika filmer hos UR. Läs mer om källkritik hos Skolverket.

Att fejkade eller förvrängda nyheter sprids på sociala medier är de flesta av oss medvetna om. Här kan du och dina elever spela ett spel för att visa hur det kan gå till att styra nyhetsflödet på sociala medier. Här är ett lektionsmaterial som propaganda som du kan använda i kombination med spelet.

Kommer du att uppmärksamma Källkritikens dag på sin skola? Kommentera gärna!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Ny sajt samlar faktagranskningar

Idag lanseras faktiskt.se som är ett samarbete mellan DN, SvD, SVT, KIT och SR för att samla faktakollar de deltagande mediehusen gör på sina egna plattformar. Det finns också möjlighet att filtrera faktagranskningar på olika valfrågor som bland annat arbetslöshet, skola och utbildning, välfärd.

Varje granskning kommer att märkas enligt principen:

faktiskt

Vad varje kategori innebär beskrivs på https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Faktiskt.se följer ”Fact checkers code of principles”. Dessa är utarbetade av The International Fact-Checking Network och kräver att faktagransningar är neutrala, politiskt oavhängiga, redovisar metoder, källor, finansiering och organisation.

Det kommer att bli intressant att följa projektet framåt, inte minst med tanke på att det är valår i år.

OBS! Se upp med toppdomänen! Det ska vara faktiskt.se – ingenting annat. Kopia på annan domän finns redan ute på nätet nämligen, vilket också kan vara intressant att diskutera med elever

/Emma Rolander

När skolbibliotek gör skillnad – Källkritik med ettor

Från och med idag möter du här i Skolbiblioteksbloggen också några av de som arbetar i stadens skolbibliotek. Först ut är Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola.

I sommar kommer läroplanen att revideras och lägga stor tonvikt på digitalisering och digital kompetens. Enskede skola vill ligga steget före och har MIK (medie-och informationskunnighet) som ett fokusområde under läsåret 17/18. Vi vill börja tidigt använda den kompetens som finns på skolan. Därför har vi, klasslärare och skolbibliotekarie, samarbetat kring en klass i åk 1 med källkritik.

Eleverna har sett på filmer om källkritik i samband med Källkritikens dag 13 mars. De har även övat på att göra egna ”fake news” som de har samlat i en tidning. För vilket sätt att öva på att inte bli lurad är bättre än att försöka lura andra? Skämt åsido. Elevernas artiklar täcker ämnen från drakar på skoltaket till ruttna pizzor. Jonna Sjöberg, lärare i klass 1b, har också låtit eleverna illustrera artiklarna för att visa att det är enkelt att luras via bilder.

Klassen arbetar även med tema kroppen. För att knyta ihop säcken kom skolbibliotekarien till klassen för att prata källkritik. Under lektionen diskuterades olika sorters källor, hur lätt det är att ändra bilder och annan information, skillnaden mellan fakta och åsikt och klassen tog en närmare titt på två faktaböcker om kroppen.

Enligt Statens Medieråds undersökning Småungar & medier 2017 använde drygt en tredjedel av alla 7-åringar internet varje dag (2016), jämfört med 2010 när siffran låg på 8%. Därför är det viktigt att vi stärker våra barns digitala kompetens och ger dem redskapen att hantera informationsflödet som de ständigt omges av. Vi är väldigt nöjda med vårt samarbete och tycker att det är roligt att diskutera så här viktiga frågeställningar med ettorna.

/Malena Martinger Storme, Skolbibliotekarie, Enskede skola

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Bild: Sara Mörtsell, CC-BY-SA-4.0

Läs alla kommande inlägg direkt från skolbiblioteken under nyckelordet ”när skolbibliotek gör skillnad”

Internetkunskap för vuxna

IIS

Idag lanserar Internetstiftelsen i Sverige (IIS) https://internetkunskap.se/
Ett initiativ med syfte att stärka vuxnas digitala kompetens.

”Endast var femte person (23%) av de över 35 år har fått utbildning eller information om hur man värderar information på internet. Samtidigt är det de äldre som är flitigast på att dela innehåll i sociala medier vidare.”

”I dag finns många bra satsningar för att stärka barns digitala kompetens medan initiativ riktade till vuxna och i synnerhet äldre, inte är lika många.”

Materialet är faktafilmer med tillhörande fördjupningsmaterial. Ytterligare material kommer att tillkomma under året.

(mer…)

Skolbibliotek 2017

digitaltGenom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

 

En titt på gymnasiebibliotek i världsklass

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium

Upphovsrätt på rätt sätt (eller: Så lugnar man en regering)

sahlinDet är ingen fara så länge inte regeringen ser det”, svarade eleven när jag påpekade att han inte kunde använda bilder som han hittat på internet hur som helst. ”Och varför skulle regeringen kolla upp just mig?”, fortsatte han nöjt.
Det har gått ganska många år sedan jag träffade på den här eleven, som förhoppningsvis fått lite större kunskaper om upphovsrätt.
När  Josef Sahlin arbetade i skolbiblioteket på Årstaskolan så skapade han denna lathund om bilder och upphovsrätt i sitt arbete med eleverna. Den finns nu här att ta del av och att använda.  Och ja, du kan visa den för regeringen utan risk. Bilder-och-upphovsratt-Josef-Sahlin

Vill du veta mer om upphovsrätt kan du läsa på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt
Där finns det förutom en introduktion till upphovsrätt, även lärarguider i upphovsrätt för bilder, filmer, musik och texter samt digitala verktyg för plagiatkontroll.

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Mata vargar med humor?

En morfar säger till sitt barnbarn: En kamp mellan två vargar pågår inom mig. Den ene är ond; han är oro, arrogans, egoism och lögner. Den andre är god; han är framtidstro, fred, med- känsla och sanning. Det är en kamp som pågår inom oss alla.

Barnbarnet frågar: Vilken varg vinner? Morfar svarar: Den som du matar.

Läs denna bok och mata rätt vargar.

(Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd, Ur förordet till Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker?)

I serieboken Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker? delar några av Sveriges mest kända serietecknare och författare med sig av sina berättelser om näthat och hur de gör för att hantera det. Boken har kommit till genom ett samarbete mellan Statens medieråd och bokförlaget Kartago, och är framtagen för att användas i skolan inom regeringsuppdraget No hate i arbetet för att förebygga sexism och hatyttringar.
De serietecknare och författare som medverkar i boken är: Nina Hemmingsson, Johan Unenge, Frida Malmgren, Johan Wanloo, Freja Erixån, Stephanie Abdallah, Elin Lucassi, Lina Neidestam, Alexandra Pascalidou, Ola Larsmo, Ester Eriksson och Martin Kellerman. Serieboken är gratis och laddas ner på Statens medieråds hemsida https://statensmedierad.se/publikationer/nohate/ordetarfrittmenbehoverdusagaalltdutanker.2432.html

/Anja Sahlstedt