Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
när skolbibliotek gör skillnad

Alla skolans språk ryms i biblioteket

Foto: Elisabeth Ljungdahl Foto: Elisabeth Ljungdahl

Arbetet med modersmål ser olika ut på olika skolbibliotek. Skolbiblioteksbloggen ville veta mer om hur det se ut i verkligheten och intervjuade därför lärarbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl, som sedan flera år har jobbat på Snösätraskolan.

Finns det många olika modersmål på Snösätraskolan? Vilka språk talas mest? 

På Snösätraskolan talas 23 olika modersmål.

De största språken är arabiska och somaliska.

På sista tiden har vi fått många nyanlända elever från Mongoliet och Vietnam.

Och bosniska som var ett av de största språken för 5-10 år sen har vi nu bara ett fåtal elever som talar det språket.
Hur får du reda på det?

Jag träffar de nya eleverna när de kommer till biblioteket och en del lärare brukar fråga om jag har böcker på olika språk när de får nya elever.

Sen har vi också en modersmålansvarig lärare på skolan som är modersmålslärare i arabiska och matematik och henne brukar jag kolla med.

Tyvärr har jag inte lika bra samarbete med modermålslärarna som jag hade för ett par år sen. Jag tror det dels beror på att vi fått många nya modersmålslärare och att vi inte har några egentliga ”samarbetsytor”, vi ses för sällan. Men det finns fortfarande modersmålslärare som kommer och lånar böcker i biblioteket.

Hur gör du för att arbeta med litteratur på olika modersmål på Snösätraskolan?

Jag visar eleverna var vi har våra och Mångspråksbibliotekets böcker. De finns längst fram i biblioteket.

När förskoleklasserna kommer på besök försöker jag och lärarna få eleverna att låna böcker på sitt modersmål att läsa hemma.

Jag uppmuntrar så mycket jag kan även elever i andra årskurser att låna böcker på sina modersmål och har vi inga böcker beställer jag från Mångspråksbiblioteket- som är en ovärderlig resurs!

De äldre eleverna uppskattar när populära böcker på svenska, t. ex. Dagbok för alla mina fans, även finns på deras modersmål.

När jag är med på föräldramöten brukar jag berätta om våra mångspråksböcker och uppmana föräldrarna att läsa högt för sina barn på sina modersmål.

Hur har responsen varit från elever och lärare?

Eleverna blir väldigt glada när de ser att finns böcker på deras språk. Ibland känns det som om det räcker, att det är en bekräftelse på att deras språk räknas. De lånar inte böcker i samma utsträckning som att de tycker att det är härligt att de finns. Men detta gäller inte nyanlända elever som gått i skola i sina hemländer. De slukar det som finns!

Lärarna, uppfattar jag, tycker att det är en bra och ganska självklar resurs på en mångspråkig skola.

Finns det några utmaningar för skolbibliotekspersonalen att arbeta med böcker på olika modersmål?

Att få eleverna att låna böcker och att inte glömma att visa och lyfta fram dem när man presenterar andra böcker.

Varför tycker du att alla skolor ska arbeta aktivt med böcker på olika modersmål?

Språket är en viktig del av identiteten och en del av skolans uppdrag är att ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11 – Skolans värdegrund och uppdrag)

Har du något bra tips för de skolbibliotekarier och lärare som vill bli bättre på att arbeta med böcker på olika modersmål?

Låna böcker från Mångspråksbiblioteket, i möjligaste mån på alla de språk som talas på skolan. Skylta böckerna så alla elever ser dem och i samtal och bokpresentationer visa att det finns böcker på många språk.

Uppmärksamma de modersmål som finns på skolan, t. ex. på modersmålsdagen.

I biblioteket har jag också samlat flaggor från de länder våra elever kommer ifrån, det har givit upphov till frågor och samtal, inte minst om jag missat någon flagga.

Tack för att du tog dig tid att besvara alla nyfikna frågor, Elisabeth!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Foto: Elisabeth Ljungdahl Foto: Elisabeth Ljungdahl Fotot: Elisabeth Ljungdahl Fotot: Elisabeth Ljungdahl

Värdet av skolbibliotek: en rapport

Foto: Jenny Karlsson Fotot: Jenny Karlsson

Onsdag 6 februari hölls en öppen föreläsning på Kungliga biblioteket av Pamela Schultz Nybacka, forskare vid Södertörns Högskola. Hon har haft i uppdrag från Nationella biblioteksstrategin att genomföra en fördjupad forskningsstudie kring skolbibliotek och nu är studien klar. Hela föreläsningen filmades  och finns att titta på här.

Här kan du också läsa rapporten i sin helhet. Den publicerades idag i samband med att Nationella biblioteksstrategin offentliggjordes.

Inledningsvis beskrev Schultz Nybacka nuläge och problembild, vilket inte var så upplyftande att lyssna till. 2/3 av landets elever saknar fortfarande tillgång till bemannade skolbibliotek och det brister i likvärdigheten, även mellan skolor som har samma huvudman. Allra sämst ställt är det för de yngre eleverna i utsatta områden (kommentar från skolinspektionens representant på plats i publiken). Skolbibliotekarierna står ofta ensamma med sin kompetens på skolorna och ansvaret är splittrat. Lärare och skolledning har ofta låg kunskap om skolbibliotek.

Hur kan vi då komma vidare i utvecklingen? Schultz Nybacka menar att det inte räcker med att visa upp goda exempel för att åstadkomma förändring. Samarbete är grundläggande och samarbetet behöver riktning. Vi måste också precisera vad vi menar med samarbete. Likvärdighet behövs och där måste vi ta hänsyn till lokala förutsättningar för rättvis jämförelse. Alla skolbibliotek ser inte likadana ut med tanke på lokal, elevantal etc. Intressanta modeller från elevhälsans organisation vad gäller både samverkan och likvärdighet lyftes och är lite för svåra för mig att förklara här men rekommenderas att lyssna särskilt på. Skolbibliotek måste vara en del av undervisningen och ingen parallell verksamhet!

Avslutningsvis gav Schultz Nybacka några rekommendationer för hon anser vara minimum för ett skolbibliotek, till exempel:

-Bemanning på minst 20 h/vecka

-Max 2 skolenheter per person

-Lägst anslag 100 kr/elev i mediebudget

/Jenny Karlsson

Skolbibliotekskonsulent

Där barnboksveckan blev bokslukarveckan

bild: Anna Nottberg bild: Anna Nottberg

Som på många andra skolor uppmärksammade vi på Vinsta grundskola barnboksveckan. Lärarna la in extra mycket tid för både tyst läsning och högläsning, årskurs fem högläste för årskurs ett, det anordnades bokbytardag, lärare attackläste i varandras klassrum (även Anna Wadenhed från skolledningen deltog och hoppade in i en sjundeklass med en spökhistoria), lågstadiet och mellanstadiet gick litteraturtipsrundor och på långrasten fick alla som ville komma till biblioteket för högläsning.

Jag heter Anna Nottberg och arbetar i skolbiblioteken på Vinsta grundskola östra och västra. Bibliotekets ambition är förstås att biblioteket, böcker och läsning ska synas så ofta som möjligt för så många som möjligt. Därför gick jag till kökschef Andreas Laggar och tillsammans komponerade vi en litterär meny som vi kallade ”Bokslukarveckan”.

Maten på Vinsta grundskola lagas i mesta möjliga mån från grunden med minst två varmrättsalternativ per dag och en stor, matig salladsbuffé. Vi startade veckan med den Bachtinska symbolen för förnyelse: elden. Vi åt eldig korv och sotad blomkål, flammig rödkålssallad och brandkårssås. Ovanpå matdiskarna skyltade vi med böcker som Sara Lövestams ”Eld”, Sofia Nordins ”Allt ska brinna” och Mankells ”Eldens Hemlighet”. Bredvid böckerna stod informationsskyltar. Via projektor på väggen i matsalen spelades en film med en brinnande brasa.

Så fortsatte veckan med nya teman och nya bokskyltningar. Under kärleks-dagen fick eleverna välja mellan vegetarisk samtyckesgryta och fisk med romantiskt täcke, serverade med rosa kärleksmos. Under fantasy-dagen åt vi upp Dumbledores Fågel Fenix tillsammans med gyllene kvicken-potatis. Vid sidan av serverades Polyjuice-elexir för den som behövde bli någon annan för en stund (en ingefära- apelsin- och chilibrygd serverad i shotsglas). På skräckdagen fick vi häxgryta på kräldjur och kretiner serverade med myrägg och vegetarisk blodsoppa. Veckan avslutades med Pettssons & Findus pannkaksfest.

Matbuset föll väl i smaken hos både elever och personal. De skyltade böckerna efterfrågas och lånas, tipsrundevinnarna skryter stolt för de andra klasserna och i expeditionen kan man numera ibland se Sofia Palmén försjunken i första delen av Harry Potter.

Följ vårt skolkök Dela Vinsta och låt dig inspireras av ”bakom scenen”-bilder, våra varmrätter och godis från ”apoteket” – ett bord med kul inläggningar, såser och spännande nya smaker via Instagram @delavinsta

/Anna Nottberg

Vinsta grundskola

Samarbete föds i samtalen – hur en skolbibliotekarie och IT-pedagog kan arbeta tillsammans kring MIK

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

När Franco Villarreal började som IT-pedagog på Engelbrektskolan blev det bestämt att han skulle ha sin arbetsplats i skolbiblioteket. Väl där upptäckte han och skolbibliotekarien Fia Idegård att deras respektive arbeten med elevernas kunskapsinhämtning hade många gemensamma beröringspunkter. Där började samtalen. Båda har ett starkt intresse för källkritik och digitalt ”know how”, både praktiskt och teoretiskt. Fia och Franco tycker att det är viktigt att det finns en progressionstanke kring vad eleverna ska kunna när det gäller digital kompetens och MIK för att se till att grunderna finns där innan det är dags att gå vidare. Allt för att eleverna ska förstå alla sidor, allt ifrån hur mappstrukturerna i Windows fungerar till effektiv informationssökning, med och utan Google.

Franco och Fia har samarbetat mycket kring höstens politiska val. Franco bidrog med sin kunskap kring hur det går att vara källkritisk med hjälp av URL-adresser. ”Det låter litet men det är en viktig baskunskap. Kunskap kring verktygen i vardagen gör att du kan vara källkritisk”, menar han. Fia hade förberett fejkade valaffischer (se bilder) och lät eleverna granska dem med källkritiska glasögon. ”Våra kompetenser kompletterar varandra, tillsammans blir det dubbelt så bra för eleverna”, säger hon.

Frågan om internetsäkerhet dyker upp och båda menar att det är en viktig fråga att lyfta med eleverna. ”Vi analyserar samma saker men ur olika perspektiv”, säger Franco.

Till de skolbibliotekarier och pedagoger som vill samarbeta ger Fia och Franco rådet att försöka att etablera kontakt med lärare tidigt under läsåret och gemensamt ha en kontinuerlig dialog. De tipsar om att ha färdiga paketlösningar att erbjuda lärarna för att marknadsföra kompetensen. ”Det kommer att sprida sig som ringar på vattnet!”, avslutar Fia.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Bild: Fia Idegård Bild: Fia Idegård

Böcker och dans- hur går det ihop?

Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka Här dansas Stopp! Ingen får passera! i åk 4 Foto: Katarzyna Ochotnicka

Går det att dansa en bok och kan det vara något för skolbibliotek? Absolut! Det är både roligt och på många sätt berikande att kombinera läsning av böcker med olika skapande uttryck, där dansen är ett. Att få gestalta en berättelse med kroppen kan även locka till läsning. I Lgr 11 står det på s.10: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

Det finns flera olika projekt/verksamheter som har utvecklat idén om att det går att dansa en bok och jag vill här tipsa om två av dem. Båda har flera konkreta råd och är gjorda för att direkt kunna användas av dansoerfarna vuxna tillsammans med barn i olika åldrar. Extra bra är också att det finns länkar till specialkomponerad, instrumental, musik. Att hitta och välja musik kan annars vara ett tidskrävande moment.

  • Dansa En Bok har utarbetats av danspedagogen och koreografen Sofia Färlin-Månsson. Materialet bestående av en handledning samt musik och går att applicera på vilken bok som helst och metoden har används från förskolan och upp genom hela grundskolan. Dock tror jag att för de äldre eleverna behöver det hela modifieras en del, men materialet kan ändå användas som utgångspunkt. Handledningen finns även på finska, engelska, franska. Materialet är fritt att använda och hittas här (sidan kategoriseras mycket mystiskt som ”Gambling” av Stockholms stad (!!??), men klicka bara att ni vill fortsätta) eller här. Den som vill fördjupa sig mer kring estetiska lärprocesser i stort kan också få en del tips på vidare läsning.
  • Bokdansa! är ett projekt initierat Stockholms stadsbibliotek och Dans i Stockholms stad och län där två koreografer tillsammans med två tonsättare har jobbat fram material utifrån två olika bilderböcker; ”Stopp! Ingen får passera”! av Isabel Minhós Martins och ”Mamy Wata och monstret” av Veronique Tadjo (finns även att låna på Cirkulationsbiblioteket). Handledningar, både skrivna och filmade, samt länkar till musiken finns på Stockholms stadsbiblioteks hemsida. Allt är fritt att använda. Båda bilderböckerna fungerar toppen att använda ganska långt upp i åldrarna även om de tänkta målgrupperna är för Mamy Wata från 4 år och för Stopp! Ingen får passera! 9-12-åringar.

Behöver en vara dansare för att kunna dansa böcker? Nej, det tror jag inte alls. Det räcker med intresse och vilja. Det finns inget rätt eller fel sätt att dansa på. Så prova! Men kanske skulle det kännas skönt att ha testat lite med andra vuxna för att våga göra det på egen hand med barn? Det vore kul att ordna någon form av workshop för de som, liksom jag, tycker att detta låter intressant. Kommentera gärna här om du känner dig lockad av en sådan workshop.

/Jenny Karlsson

(Ny på Medioteket från september, tjänstledig från SSB. Fd lärare och skolbibliotekarie. Samt en av de svartklädda statisterna i filmhandledningen till Stopp! Ingen får passera! :-)

Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt Här dansas Det röda trädet av bibliotekarier under en studiedag på Kulturhuset 17 september. Foto: Linn Holmstedt

Vad kan du hitta på under Läslovet?

profilbild-300x300Läslovet under v. 44 närmar sig med stormsteg, och nu är frågan: vad ska hända i skolbiblioteket? Läslovet infaller just under lovet, då många elever är lediga, men det finns mycket roligt och utvecklande att hitta på ändå. En hel del barn går på fritids så kanske kan något ordnas för dem? Här kommer några tips på aktiviteter:

  • Högläsning av läskiga böcker. Varför inte låta eleverna berätta spökhistorier för varandra?
  • Workshop i att skriva läskiga berättelser, det kan du göra på papper eller med hjälp av exempelvis iPad
  • Utklädningsdag. Låt eleverna klä ut sig till en (läskig?) figur i en bok eller varför inte ett spel?
  • Höstpyssel. Eleverna kan till exempel välja ett favoritcitat och rama in det med vackra höstlöv. Det kan sedan sättas upp på väggen för att inspirera andra

Låt gärna aktiviteterna från Läslovet sprida sig före och efter lovet, så att fler elever blir involverade. Här kommer ytterligare några förslag:

  • Ha gärna en tipspromenad eller ett quiz före lovet. Du kan kanske ha bokrelaterade pris?
  • Läsbingo över lovet med ett fint diplom som morot.
  • Lärarna och annan personal på skolan har kanske bra boktips som kan sättas upp någonstans för alla att se, det är roligt när alla får chansen att vara läsande förebilder.

Om något som hänt under Läslovet kan dokumenteras och visas upp för alla andra är det ett sätt att synliggöra aktiviteten och förhoppningsvis sporra andra.

Jag avslutar med några mer eller mindre läskiga boktips:

  • Sagan om den underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna (bilderbok)
  • Trollspanarna av Annika Widholm (Hcf)
  • Huset där humlorna bor av Stefan Casta (Hcf)
  • Hjärtlös av Petrus Dahlin (Hcg)
  • Halvsfolksserien av Camilla och Viveca Sten (Hcg)
  • Lägret av Lena Ollmark (uHc)

Här kan du läsa mer om Läslovet.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Hur ska jag få mina elever att gilla läsning?

jenny edvardsson medioteket ny jenny edvardsson 2 medioteket

Jenny Edvarsson, lärare, föreläsare och läsare, gästade Medioteket tidigare i september. Hon föreläste för gymnasiebibliotekarier och lärare i staden och gav konkreta tips och råd kring hur en kan skapa läsare av annars ovilliga läsare. Jenny Edvardsson lyfte värdet av att samarbeta med skolbibliotekarien och tillsammans med skolbibliotekarien på hennes skola pratar hon böcker i podd. Du hittar alla avsnitt på santvilaser.blogspot.se.

Jenny gav många konkreta tips, om allt ifrån att ”duka” med böcker när barnens lekkamrater är på besök, att låta elever att utmana varandra att läsa, att lyssna på litteratur gemensamt i klassrummet (det finns många noveller och romaner på Sveriges radio, till exempel),  skriva Jag är-dikt och miljö-dikt med givna startord för att beskriva bokens huvudkaraktär (jag borde… Där jag är luktar det…). Jenny Edvardsson uppmanande också till att kartlägga elevernas läsande och ställa frågor som ”vad känner vi, vad tänker vi när vi läser?” och så vidare. Hon gör också en digital karta över varitfrån läsandet kommer och manliga/kvinnliga författare tillsammans med sina elever (hon använder Thinglink och google maps). Varför inte göra en booksnap som samlas på Padlet eller i en sluten FB-grupp? Använd dåappen Bitmoji och gör en avatar som boktipsar! ”Utgå från elevernas egen värld och koppla läsningen till det”, uppmuntrar Jenny.

Våga vägra klassuppsättning! Ja, våga tänka nytt. Gammal, ”tråkig” litteratur väcker inget intresse. Jenny uppmuntrade oss att utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Hon bjöd på några boktips, som är väldigt relevanta för hennes elever utifrån deras värld.

Litteraturtips:

Jack av Christina Lindström

Döden är inget skämt av Karl Modig

Tappa greppet av Katarina von Bredow

Novellen Elexir av Alejandro Leiva Wenger

Novellen Början av Gun-Britt Sandström

Jenny utgår från ett sociokulturellt perspektiv på läsning och tror starkt på den gemensamma läsningen i klassrummet. Hon läser mycket högt för eleverna och lämnar stort utrymme för egen reflektion och gemensamma boksamtal.

När det är dags för boksamtal samarbetar Jenny alltid med skolbibliotekarien. De planerar vilka texter som ska användas tillsammans i början av terminen. De har en gemensam presentation av boksamtalsmodellen (Chambers modell), de modellerar och exemplifierar samtalet utifrån Rödluvan för att visa eleverna hur en kan göra. Skolbibliotekarien är också med under läsningen och samtalen. Ibland delar de upp grupperna och ibland har Jenny och hennes bibliotekariekollega samtalen ihop. De utvärderar tillsammans och funderar kring hur de kan finjustera arbetssättet till nästa gång det är dags för läsning i klassen. För mycket läsning, det blir det.  ”Det är en styrka att arbeta tillsammans, att kunna bolla idéer”, menar Jenny.

Jennys tips för att få elever att intressera sig för läsning

  • Var en läsande förebild och ta med böcker överallt, prata läsning och litteratur
  • Synliggör din egen och elevernas läsning
  • Läs ungdomsböcker
  • Lägg tid på samtal och gemensam läsning
  • Börja där eleverna befinner sig och vidare därifrån.

Här kan du se Jennys mycket givande och intressanta föreläsning, del ett och del två! (OBS. Filmen kommer att finnas tillgänglig i 14 dagar och inkluderar två klipp på Youtube.)

Lycka till med läsfrämjandet allihop!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Kan du vara utan de här böckerna?

MG 4205

En vanlig och vardaglig syssla för skolbibliotekspersonalen är vad hen ska köpa in för litteratur till skolbiblioteket, men bara för att en gör något ofta kan det ändå vara utmanande. Frågan är ”vad ska jag köpa för böcker till mitt skolbibliotek?”. Mycket beror såklart på vad som behövs just på din skola, vilka behov och önskemål som finns från pedagogisk personal och elever eller så har skolan någon särskild inriktning. Det kommer ständigt ut nya böcker för barn-och ungdom och det är en rejäl utmaning att hänga med. Skolbiblioteksbloggen vill såklart hjälpa till så kolla in min Boktipslista

/Malena Martinger Storme

skolbibliotekskonsulent

Konkreta råd och självskattning

MG 4261

Skolverket har publicerat några praktiska exempel på hur skolbiblioteket kan bidra till elevernas språkliga och digitala kompetens och hur rektor kan stötta i det arbetet. Här hittar du hela nyhetsbrevet som bland annat innehåller konkreta råd kring hur skolbibliotekets verksamhet kan utvärderas på ett systematiskt sätt och hur skolbiblioteket kan vara delaktigt i skolans värdegrundsarbete.  Tips! Vill du kolla hur just ditt skolbibliotek ligger till? På Skolinspektionens hemsida har du som skolans ledning, lärarlag, enskild lärare eller skolbibliotekarie möjlighet att självskatta verksamheten på ditt skolbibliotek. Här hittar du testet  som kan användas som stöd för reflektion och framtida utveckling.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Och vinnaren är…

Fotograf: Annelie Drewsen Fotograf: Annelie Drewsen

Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola har i år tilldelats Greta Renborgs pris för god marknadsföring av bibliotek. Svensk biblioteksförening delar årligen ut priset och du kan läsa mer om priset här. Här kan du även läsa deras intervju med Cilla och här kan du följa hennes blogg. Hjulsta grundskola arbetar intensivt med ALMA och här kan du läsa mer om skolans arbete. Skolbiblioteksbloggen kunde inte låta bli att själv ställa några frågor…

1. Grattis Cilla! Vi börjar i ”sportanda”, hur känns det?

Tack – det känns bra förstås.

2. Hur tänker du kring marknadsföring kring bibliotek?

Jag har nog inte tänkt så mycket, mera gjort. Jag vet att det utförs en massa bra arbete på skolbibliotek runt om i Sverige, samtidigt som många skolledare fortfarande inte förstått varför de ska anställa bibliotekarier. Så min ambition är att en del av mitt arbete ska bli synligt utanför min skola, men också att jag ska bidra till att andra skolbibliotekarier syns. En bra grej är stafettkontot på Instagram som heter Skolbibliotekarierna. Det är Lena Moser på Gärdesskolorna och jag som driver det, och alla som jobbar i skolbibliotek får vara med och visa upp sin verksamhet.

3. Vad vill du uppnå med din marknadsföring?

Att bra skolbiblioteksverksamhet syns så att beslutsfattare har vett att se till att det finns bemannade skolbibliotek på varenda skola. Jag försöker också alltid
sprida en god bild av min skola. Vi har fantastisk personal och härliga elever – vi har låga betyg i årskurs nio men skolan och undervisningen är mycket bra,
eleverna lär sig massor!

3. Finns det något som en bibliotekarie kan tänka på i sin vardag för att stärka marknadsföringen av biblioteket som sådant och/eller ”sitt” bibliotek?

Marknadsföring kan förstås vara mycket mer än det jag gör. Men om vi fortsätter med det där att sprida bilden av skolbiblioteksverksamhet utanför den egna skolan så tror jag att många kanske är lite för blygsamma. De tror att det bara är intressant att berätta om sitt arbete om man gör något väldigt speciellt. Men vår yrkesgrupp behövs i skolorna på många olika sätt och alla de sätten behöver lyftas fram. Att bygga ett bra bibliotek med aktuell barn- och ungdomslitteratur som är attraktivt ordnad – det är inte alla skolor som har en bibliotekarie som fixar det. Sedan samarbetar vi med lärare, vi stöttar på olika sätt runt litteratur
och informationssökning och källkritik. Det är också viktigt och värt att berätta om, även om det inte alltid är nyskapande och spännande grejer vi gör.  Gott grundarbete i skolbiblioteken behöver synas mer, rektorer ska förstå vad de missar när de inte har bibliotekarier i sina skolor.

4. Som pristagare av Greta Renborgspriset ska en verka i hennes anda. En viktig del av det är att få besökarna att erövra biblioteket. Hur får du dina elever på Hjulsta grundskola att erövra sitt skolbibliotek?

Haha, erövra? Jag har inte läst något om Greta Renborg än, jag måste nog läsa på. Men eftersom våra elever är regelbundet i biblioteket så tror jag att de känner sig rätt hemma. Jag känner inga behov av att locka elever till biblioteket med olika jippon.

Tack Cilla för att du ställde upp och lycka till med ditt framtida arbete!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent