Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
nätverksträffar

Internationella riktlinjer för skolbibliotek

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås

Ruskigt trevlig julfrukost med Lena Ollmark

IMG_0254Vid Mediotekets traditionella julfrukost för skolbiblioteksanställda hade vi i år nöjet att få besök av Lena Ollmark. För att komma i stämning hade deltagarna uppmanats att ta med sig ett ruskigt boktips att dela med sig av och mellan tuggor av saffransbullar och pepparkakor satte vi inledningsvis lite skräck i varandra.

Sedan var det dags för Lena Ollmark att prata om skräck och spökhistorier och varför hon dras till just det skrämmande.Hon berättade även om varifrån hon får sina idéer och om varför det är så viktigt med en huvudperson i en spökhistoria. Skräck- och spökhistorier är ofta fyllda av samtids- och samhällskritik vilket hon gav exempel på genom att prata om mumiers förbannelser, Spöket på Canterville och Dr Jekyll & Mr Hyde – och vad handlar skräckgenren egentligen om i dagens samhälle?

Lena berättade att hon tycker att det är viktigare än någonsin att förstå och känna igen våra rädslor och att det också är viktigt att kunna skilja på fiktion och verklighet; för vem ryser inte lite framför (eller bakom!) ett duschdraperi? Och finns det ändå inte mördarhajar i havet? Eller till och med i badkaret?

Avslutningsvis läste hon en av sina spökhistorier som kommer från en av hennes böcker om Krabbsjögrund. När hon avslutat sitt framträdande hade dagen ljusnat utanför men en känsla av skräckblandad förtjusning dröjde sig kvar.

För er som missade Lenas framträdande, eller helt enkelt vill se en favorit i repris, så finns det att titta på på den här länken: https://youtu.be/3knF4-8dgXc

Med önskan om en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

/Anja Sahlstedt

Skolbiblioteksmiljö På gång!

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna! 

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte

Nätverk för stimulans och nya perspektiv

I vårt arbete ingår att anordna nätverksträffar för skolbibliotekspersonalen inom våra kontaktområden. Vi brukar oftast ses ”hemma” på varandras på skolbibliotek. Det är värdefullt att få tillfälle att utbyta erfarenheter, inspirera varandra och komma iväg och se andra bibliotek! Emellanåt kan man som skolbiblioteksansvarig känna sig en aning ensam i sin roll på den egna skolan.

Jag är kontaktansvarig för områdena Enskede, Årsta- och Vantör och Skarpnäck. Vid vår senaste träff innan sommarlovet, samlades vi ett gäng hos Anna C i biblioteket på Bandhagens skola. Det blev en väldigt lyckad och givande sammankomst! Vi tog upp flera intressanta frågor som vi alla tycker är viktiga.

Under senare år har jag börjat låta vissa ämnen få breda ut sig över flera träffar, i stället för att de bara blir en enstaka punkt vid ett möte. På det sättet hinner vi tänka vidare och fördjupa oss lite mer inom området och får kanske tillsammans nya perspektiv på ämnet.

De senaste två träffarna har vi bland annat diskuterat killars läsning – ett ämne som alltid är angeläget för de flesta som jobbar i skolbiblioteket. Det började som oftast med att någon vill bli tipsad om böcker som är populära bland pojkar, framförallt då bland dem som inte är så pigga på att läsa. Vi fick ihop en lista som nog var lik många andra ”killbokslistor”. Den innehöll i stora drag lättläst, action, råare spänning och lite sport.

Men den här gången stannade vi inte vid vår rätt förutsägbara lista. Anna E på Tätorpsskolans bibliotek föreslog att vi skulle följa upp diskussionen om vilka böcker killar gillar. Kan det vara så, undrade hon, att vi har förutfattade meningar om killars lässmak? Är vår boktipslista kanske för snäv innehållsmässigt? Under nästa träff problematiserade vi därför frågan. Vi diskuterade i vilken grad våra tips och de böcker killarna till sist läser kanske i själva verket är resultatet av våra egna antaganden om vad killar förväntas gilla för böcker. Såklart kunde vi inte komma fram till något definitivt svar. Men det är riktigt spännande och nyttigt med den här sortens tankevändor emellanåt!

/Charlotte