Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbibliotek i världsklass

Ett skolbibliotek i världsklass – igen!

Lena 

För andra året i rad tilldelades Sjöängskolans DIK:s utmärkelse Skolbibliotek i världsklass tidigare i år. Å Skolbiblioteksbloggen vägnar intervjuades eleven Lena Gabunia som är 9 år.

Vad är det som är så roligt med att läsa?

Det är att det är så mycket äventyr, det är liksom kul och man blir smartare. Beror ju på om det är en bra bok eller en dålig bok. Om det är en bra bok är det som att träffa nya personer, som om man känner dom och får nya kompisar. Fast det bara är en bok, man ”lever med” dom och när boken är slut är man tillbaka i det vanliga igen.

Du sa att man blir smartare av att läsa, vad är det som gör att man blir smartare?

Man lär sig nya ord, svenska, man blir snabbare på att läsa. I en faktabok finns ju massor av man kan lära sig. Men även i en sagobok för man får vara med om så mycket.

Vad är det som är bra med Sjöängsskolans skolbibliotek?

Om man behöver hjälp så hjälper skolbibliotekarien alltid till att hitta en bok i rätt stil. Man får ju inte ha en för svår och inte för lätt, också finns det så många stilar, tex science fiction, manga. Ett bra bibliotek ska ha många olika sorters böcker. Alla måste kunna hitta en bok till sig själv. Och det gör det på vårt bibliotek. Det är också jättebra att det finns klistermärken på alla böcker som visar vad det är för sorts bok, fakta, saga eller så, och att vi fått lära oss vad de betyder. Sådana finns ju även på andra bibliotek.

Saknar du något på Sjöängsskolans skolbibliotek?

…eh  nej… jo kanske att det var ännu större, säger Lena och ler stort.

annamaria2

Annamaria Pennheim, klasslärare årskurs 2, reflekterar här kring skolbiblioteket på Sjöängskolan.

Vad betyder skolbiblioteket för elevernas läsutveckling?

När eleverna börjar sin resa in i läsandets värld är ett bra skolbibliotek en fantastisk tillgång till inspiration och läslust. Biblioteket blir en plats där eleverna kan varva ner och njuta av en bra bok, men också lyssna till högläsning eller tillsammans med kompisar underhållas av spännande fakta och roliga serier.

Vad är det som gör vårt skolbibliotek så bra?

Att just vårt skolbibliotek är så bra skulle jag säga är på grund av vår skolbibliotekaries genuina engagemang i våra elever, samt hennes ständiga strävan att hitta just den där speciella boken för varje enskild elev.

I biblan2

Vi ställde några frågor till rektor Angela Svensson.

Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, andra året i rad! Hur känns det?

Jag känner mig stolt och glad! Utmärkelsen är ett kvalitetsbevis som visar att vårt skolbibliotek håller en hög kvalitet som visar sig hållbar över tid. Det som jag tycker utmärker en verksamhet som är bra är att den fortsätter att utvecklas, att den inte lutar sig tillbaka utan är nyfiken på nya vägar och nya former och arenor för arbetet, vilket jag tycker att vårt skolbibliotek gör.

När vi talades vid ifjol talade du varmt om betydelsen av en lokal arbetsplan och förarbete för skolbibliotekets verksamhet för att integrera skolbiblioteket i undervisningen.  Hur har ni arbetat med det året som varit?

Biblioteksplanen fungerar som en ledstång i arbetet. Där har vi satt ramen för vad vi vill åstadkomma med verksamheten och mot den stämmer vi av när vi utvärderar årets arbete. Planen innehåller grunden för arbetet men sedan tillkommer förstås andra aktiviteter och projekt. Ett exempel är årets bokklubb på eftis, vår fritidsklubb. Otroligt givande för både dessa elever i bokslukaråldern och Heléne Törnfeldt, vår skolbibliotekarie.

Ett exempel på lyckad integration med undervisningen är ett spännande samarbete med SO och svenska i årskurs 9. Det handlade om kopplingen mellan retorik och propaganda under andra världskriget med koppling till hur medierna ser ut idag. Framgångsfaktorn för samarbetet var en tidig kontakt mellan undervisande lärare och skolbibliotekarien där skolbiblioteket bidrog med spetskompetensen inom källkritik och mediakunskap.

Hur kan du som rektor skapa förutsättningar för att skolbibliotekarien ska kunna ”kroka arm” med lärare och annan pedagogisk personal?

Ett organisatoriskt knep som vi har, är att skolbibliotekarien tillhör arbetslaget för årskurs 1 varje år. På så sätt jobbar Heléne i samma arbetslag som alla lärare i lågstadiet på några års sikt. På så sätt blir skolbibliotekarien och all personal i lågstadiet mycket naturliga samarbetspartners.

Just detta att medvetandegöra lärarna om skolbiblioteket som resurs i en vidare bemärkelse än bara böcker och läsning är viktigt. När biblioteket kommer in redan i planeringsstadiet kan Heléne komplettera med infallsvinklar utifrån sin kompetens inom medie- och informationskunskap och källkritik.

För att göra detta behöver vi påminna om, uppmärksamma och lyfta skolbiblioteket i olika sammanhang och forum. Att ge utrymme för biblioteket att synas och höras och berätta om sina resurser är viktigt. T.ex. i Teams, vid upptakten av läsåret eller på personalkonferenser.

 Ser du några utmaningar i ert arbete med skolbiblioteket?

Ja, en nära förestående utmaning handlar om dilemmat funktion och person. När Heléne Törnfeldt började på Sjöängsskolan presenterade hon sig för personalen så här: ”Ni tror att skolbiblioteket är ett rum där borta i A-huset, men där tar ni fel. Det är jag som är skolbiblioteket!” Med det menade Heléne det faktum att biblioteket är så mycket mer än att låna böcker och att det handlar om den kompetens som funktionen innefattar. Samtidigt är funktionen förstås kopplad till just den person som har befattningen.

Heléne, vår skolbibliotekarie är föräldraledig under hösten 2020. Vi klurade tillsammans ut en bra plan för hösten så att biblioteket under hennes ledighet kan fortsätta att vara den viktiga plats som den är för många våra elever genom att klokt bemanna biblioteket under hösten med en persona som väl kommer att kunna ersätta delar av uppdraget. Så boklån och den oas i skolan som biblioteket är kommer att kunna löpa på som vanligt under hösten. Helénes spetskompetens kan dock inte ersättas men det goda i det hela är att verksamheten är så pass väl etablerad att den snabbt är på plats igen när hon är tillbaka.

Skolbiblioteksbloggen fick tag på skolbibliotekarien Heléne Andersson Törnfeldt och hon säger såhär om att få utmärkelsen på nytt.

Det är fantastiskt kul att få stämpeln Skolbibliotek i världsklass i år igen. Det betyder att det arbete jag och många andra bibliotekarier lägger på bland annat läsutveckling och informationskunnighet uppmärksammas på fler håll än på den egna skolan, och förhoppningsvis inspirerar det andra.

Tack till alla på Sjöängskolan som har tänkt och reflekterat kring Skolbibliotek och lycka till med det framtida arbetet!

Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Ett skolbibliotek i världsklass – På Thorildsplans gymnasium står samarbetet i fokus

Foto: Samira Danho Anna Ceder och Tehres Lindskog Foto: Samira Danho

I år har Thorildsplans gymnasium tilldelats DIK:S utmärkelse Skolbibliotek i världsklass och Skolbiblioteksbloggen ville såklart prata med de inblandade. Först ut är rektor Anna Ceder.

Det är första gången ni fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Vad har ni gjort annorlunda än tidigare?

Det är faktiskt första gången vi söker och både vår skolbibliotekarie Tehres och jag hade goda förhoppningar, eftersom vi vet att vi har en mycket väl fungerande verksamhet.

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni tilldelats utmärkelsen?

I min roll som rektor handlar det om att ge förutsättningar för det dagliga arbete, men och så för utvecklingsarbete. För mig är det viktigt att biblioteket, med sina resurser och kompetens, integreras i undervisningen. Därför har Tehres, vår skolbibliotekarie  haft en central roll i vårt kollegiala lärande. Tillsammans med förstelärare har hon varit ledare för grupper som arbetat med läsfrämjande undervisning  och med  medie- och informationskunnighet. Vårt mål är att ha en tydlig progression i elevernas utbildning i arbete  med såväl skönlitterära som vetenskapliga texter.

 Hur ser du som rektor på skolbiblioteks del i undervisningen?

Biblioteket är en viktig plats för eleverna på många olika sätt dels är biblioteket ett väldigt vackert och inbjudande rum att bara vara i  som ökar elevernas kreativitet, dels ett rum där man kan inhämta kunskap, få hjälp med projekt, diskutera olika frågeställningar. Biblioteket är en plats där man bli sedd och får känna en gemenskap och en plats där man kan delta i olika evenemang, till exempel bokcirkel. Om man sammanfattar så är  biblioteket en pedagogisk resurs och som stöttar eleverna så att de kan nå sina kunskapsmål.

 Hur kan du som rektor skapa förutsättningar för att skolbibliotekarien ska kunna ”kroka arm” med lärarna?

Genom att vår skolbibliotekarie har en central roll  i vårt Kollegiala lärande (KLL), så skapas goda professionella samarbeten. Numera har lärare i teknik och design lektioner i källkritik/ källtillit och till exempel gymnasiearbete tillsammans med skolbibliotekarien i biblioteket.

Min roll är att skapa förutsättningar för samarbete och att peka på bibliotekets resurser och kompetens. Jag vet också  vilken viktig roll  språket har för lärandet i alla ämnen, liksom vårt uppdrag att  ge eleverna  kompetens i att hitta och kunna värdera information.  I slutändan handlar det om demokrati.

Foto:  Tehres Lindskog Foto: Tehres Lindskog

På Thorildsplans gymnasiebibliotek arbetar en skolbibliotekarie och två assistenter. Vi bytte ett par ord med skolbibliotekarien Tehres Lindskog.

Hur känns det?

Jag och bibliotekets biblioteksassistenter Samira Danho och Rebecca Wondimagegne är så otroligt glada för utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Utmärkelsen visar på att vi gör ett bra arbete som bibliotek och tillsammans med övriga skolan.

Vad var anledningen till att Thorildsplans gymnasium fick utmärkelsen i år?

Samverkan är nyckelordet. Vårt mål har varit att biblioteket skall integreras i allt skolutvecklingsarbete. Språket har en nyckelroll i allt lärande därför är det viktigt att arbeta läsfrämjande och med lässtrategier i undervisningen. En gymnasielev behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för att klara av sina studier. Ett annat område där biblioteket är centralt är att utveckla kunskaper och förmågor i medie- och informationskunnighet (MIK) för att bli informationskompetenta.  I vår verksamhet med biblioteket och skolan kan man se den röda tråden: från läroplanen via skolans lokala biblioteksplan, som tydligt ska relatera till varandra, till övergripande mål som omfattar biblioteket som pedagogisk funktion.

Jag menar att biblioteket är en självklar del och ingår i den pedagogiska verksamheten. Jag samverkar och planerar skolans verksamhet i nära samarbete med skolans övriga pedagogiska personal. Jag har ett väldigt nära och bra samarbete med min chef Anna Ceder, övriga ledningen och arbetar nära lärarna genom vårt arbete med Kollegialt lärande (KLL). I KLL arbetar jag och pedagogerna gemensamt med att utveckla nya pedagogiska arbetssätt och att lära av varandra. Vilket även det torde ha påverkat att vi fått utmärkelsen eftersom det har gjort att verksamheten hela tiden kan utvecklas gemensamt och utifrån en helhet.

Vad är strategin för att behålla utmärkelsen nästa år?

Vi ska fortsätta med vårt arbete som förut, men förbättra och utveckla verksamheten vidare i samarbete med övriga skolan. Skolbiblioteket finns nu som en självklarhet i skolans utvecklingsarbete och kollegiala lärandet. Detta har lett till att vi verkligen jobbar tillsammans och det kommer vi fortsätta med. Det är både roligare för oss och bättre för eleverna.

Hur skulle du beskriva verksamheten i gymnasiebiblioteket?

Vi har ett stort och vackert bibliotek som är perfekt att använda både till egenstudier, tyst läsning för klass och för undervisning. Jag arbetar med lärare då undervisning och projekt sker i biblioteket, jag har då exempelvis lektioner i källkritik, informationssökning och källtillit, källkritik och referenshantering. Så länge projektet pågår arbetar de i biblioteket med det material som finns här, i databaser och på internet och kan ställa frågor direkt både till mig och läraren. Jag har även introduktioner i biblioteket för årskurs 1 men går jag även ut i klassrummen och undervisar i MIK och har både lektioner i informationssökning och workshop för eleverna i årskurs tre kopplat till gymnasiearbetet. Även på SPP har jag lektioner i informationssökning och workshop och försöker här vara en extra resurs för eleverna. Jag deltar på flera lektioner då de skall skriva sitt gymnasiearbete så att de ska kunna bolla idéer om bland annat frågeställningen, syfte och litteraturen med fler än gymnasiehandledaren.

För att stimulera till läsning har biblioteket en bokcirkel för eleverna, jag har bokprat, jag bjuder in författare inför olika läsprojekt som jag och pedagogerna planerat in, ibland större läsprojekt och ibland enkom för en klass. Det blir lite olika från år till år men är en viktig del för att öka läslusten bland eleverna. En annan viktig del är att ha bra och ny litteratur tillgänglig för att kunna främja till läsning, man måste dels köpa in litteratur som läsaren efterfrågar och dels litteratur som passar ämnena och olika projekt. Det kan exempelvis vara noveller som tar upp AI som de skall läsa i samband med ett projekt i teknikämnet där de skall leta efter fakta för att sammanställa en faktatext. Då kan novellen lyfta olika samhällsfrågor om AI på ett bra och annat sätt än faktalitteratur. Jag försöker även stimulera till läsning för våra elever som går på IM genom att lämna boklådor i klassrummen. Då kan de när helst de känner för det hämta en bok att läsa då de avslutat en uppgift eller har håltimme. Jag anordnar även olika evenemang i biblioteket och nu när skolans nya inriktning är ”Skolan för framtidens samhällsbyggare” så funderar jag såklart över vilka nya evenemang som vi kan göra som innefattar hållbarhet och hållbar utveckling.

På vilket sätt spelar gymnasiebiblioteket roll för eleverna i deras vardag på skolan?

Biblioteket är en viktig plats för eleverna på många olika sätt, dels är vårt biblioteket ett väldigt vackert och inbjudande rum att bara vara i och som ökar elevernas kreativitet, dels ett rum där man bland annat kan inhämta kunskap, arbeta och leta efter information och rätt material samt få hjälp med att förstå uppgifterna och diskutera olika frågeställningar. Här blir varje elev sedd och kan få stöd och individuelle hjälp med både skolarbete och personlig hjälp.

Vid öppet hus får vi alltid många kommentarer om att rummet känns som ett högskolebibliotek eller folkbibliotek, vilket jag ser väldigt positiv på eftersom vi då lyckats med rummets atmosfär, utformning och ger den känsla som vi vill förmedla. Ett kunskapsrum!

Hur upplever du att du gör skillnad som gymnasiebibliotekarie?

Mitt mål som bibliotekarie är att hjälpa och stötta eleverna i deras skolarbete så att de ska kunna nå sina kunskapsmål. Jag har därför en nära diskussion med både elever och pedagoger och är en förlängning och stöd som pedagogisk resurs i skolan. Jag är utbildad Biblioteks- och informationsspecialist och har mycket kunskaper i litteratur och olika ämnen vilket är ett viktigt komplement på en skola. Som bibliotekarie kan jag se helheten och i vår lokala biblioteksplan har jag bland annat utarbetat en progression för eleverna i ämnet MIK. Detta är oerhört viktigt för att alla elever skall få utveckla kunskaper och förmågor i ämnet innan de slutar gymnasiet. Alla elever skall få likvärdig utbildning, det är en demokratisk rättighet. Genom att lära sig dessa kunskaper och förmågor kan eleven komma vidare i sin kunskapsutveckling och gå ett steg längre med sin uppgift och lärande än vad de själv trodde var möjligt. Därför är det viktigt att eleverna får diskutera och bolla sina uppgifter hur de skall förstå och tolka uppgiften så att de kan se nya infallsvinklar, få prata om sin frågeställning, få en djupare förståelse, kunna diskutera vilket material som fungerar för olika projekt, prata om gymnasiearbetet med fler personer än lärarna. Jag ger dem ett sammanhang och kunskaper så de kommer lite längre än vad de tänkt med sin uppgift från början. Lyckan är när de säger att de lärt sig något och tycker att det de skall göra är intressant!

Här är två citat från två olika elever som jag hjälpte via Teams denna termin då de arbetade hemma. Båda går i årkurs 1.

” Det gick bra, tack så jätte mycket för din hjälp. Hade förmodligen inte kunnat klara av uppgiften så bra som jag gjorde utan din hjälp.”

”Ja men tror att jag ska ha en frågeställning och det kommer nog vara likheter och skillnader mellan människans och bläckfiskens öga. För då kommer jag behöva få in fakta om människans ögats utveckling etc. Men även då om bläckfiskens och vilka likheter/skillnader det finns. Det här kommer bli så intressant att skriva om :))”

Förutom detta diskuterar jag litteratur och uppmuntra elever som tappat sitt läsintresse till att börja läsa igen. Läsning är en mycket viktig del i lärandet och det är viktigt med ett stort ordförråd för att kunna ta till sig kunskaper och det jag erbjuder gör skillnad. Ett uppdaterat och fräscht bibliotek gör att eleverna känner sig sedda och om det finns många böcker att välja mellan, både facklitteratur och skönlitteratur ökar det både lustläsning och leder till bättre skolarbete. Jag jobbar för att som bibliotekarie veta vad läsaren vill ha innan läsaren vet det själv.

Hur tror du att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Personalen har reagerat väldigt positivt på nyheten och grattar både mig och mina biblioteksassistenter till utmärkelsen, alla är mycket glada och känner att vi gemensamt gjort ett bra arbete för att nå hit. Eftersom vi inte träffat eleverna på grund av pandemin de senaste månaderna har vi inte nu samma kontakt som vanligt men till hösten kommer vi fira tillsammans att vi fått utmärkelsen.

Hur ska ni på skolan fira?

Vi kommer fira utmärkelsen nu innan sommarlovet med personalen och till hösten med eleverna.

På Thorildsplans gymnasium är alltså samverkan mellan skolbibliotekspersonalen och lärarna A och O. Så därför ville vi även få ett lärarperspektiv. Läraren Helena Zeidlitz har fått tycka till.

Hur bidrar gymnasiebiblioteket/bibliotekarierna till din undervisning?

Bibliotekarien är alltid intresserad av att engagera sig i våra kurser om vi ber om det. Det är skönt att det inte känns som att jag som lärare kommer med en extra arbetsbörda. Tvärtom, biblioteket är gärna med i kursen och föreslår texter eller till och med  handleder elever som behöver extra stöd exempelvis med att söka källor till ett arbete. Jag tycker att det är viktigt att elever får möta flera vuxna som intresserar sig för deras studier i de olika kurserna och förklarar på olika vis. Jag vill ju att eleverna skall förstå att det inte är jag som lärare som har hittat på vad de skall göra utan att alla deras ämnen strävar mot att de skall lära sig vad de behöver för att studera vidare. I det arbetet är biblioteket och bibliotekarien en samlande kraft.

På vilket sätt är gymnasiebibliotekets verksamhet en del av elevernas studievardag?

Elever sitter ofta där när de jobbar i grupp eller enskilt. Det är en lugn och motiverande miljö och de vet att de alltid är välkomna att fråga bibliotekarierna om hjälp med hur de ska söka och använda texter. Ofta kommer bibliotekarien  ut till oss i klassrummet för att visa eleverna hur de kan använda bibliotekets resurser i t.ex. arbete med en ämnesfördjupning eller ett ämnesövergripande projekt. Det är också fint att så många väljer att utnyttja tjänsten ”Boka en bibliotekarie” under sitt gymnasiearbete.

Stort grattis Thorildsplans gymnasium och lycka till med ert framtida arbete!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Gullingeskolan har ett skolbibliotek i världsklass

Foto: Lucia Wulansari Foto: Lucia Wulansari

I år har tre skolbibliotek i staden tilldelats DIK:s utmärkelse, Skolbibliotek i världsklass. Naturligtvis ville Skolbiblioteksbloggen ta tillfället i akt att gratulera skolorna och även få ta del av framgångsfaktorerna. Först ut är Gullingeskolan.

Tomas Andersson, du är rektor på Gullingeskolan. Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass! Hur känns det?

Det är fantastiskt roligt att vi får den här utmärkelsen! Vi har verkligen kämpat med att utveckla skolbiblioteket och hur skolan ska ta tillvara den enorma resurs som ett bra bibliotek och en duktig skolbibliotekarie är. Det har verkligen gett resultat.

Det är första året som Gullingeskolan får utmärkelsen. Vad har ni gjort annorlunda nu jämfört med tidigare?

Vi har nu en tydligare biblioteksplan och Nina, vår skolbibliotekarie, har med sitt enorma engagemang utökat sitt samarbete med personalen i grundskolan och grundsärskolan.

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni har fått utmärkelsen?

Min roll har varit att stötta och uppmuntra Nina och vara ett bollplank för hennes idéer och tankar. Hur kan vi utveckla hennes roll så att vi kan stötta våra elever i sin språkutveckling, skapa läslust samt få en bra undervisning i MIK?  Jag försöker som rektor också att följa upp arbetet ute på plats i klassrummet när Nina besöker klasser och arbetare med eleverna. Efteråt diskuterar vi lektionen och bollar tankar. Varje vecka vid vår personalinformation lyfter vi goda exempel från skolans verksamhet. Där har vi ofta kunnat lyfta fram exempel från samarbete mellan skolbiblioteket och klasser. Det ger ringar på vattnet och fler vill ha liknande samarbeten. Nina organiserad så att hon är med i samma arbetslag som lärare och fritidspersonal, och får på så sätt en naturlig ingång i sitt samarbete. Till sist måste man naturligtvis som rektor visa ett genuint intresse för skolbiblioteket.

Hur tänker du kring framtiden på skolbiblioteket på Gullingeskolan?

Nu kommer det svåra att förvalta den här fina utmärkelsen. Jag har full tillförsikt att vi kommer att fortsätta att utveckla både skolbiblioteket samt samarbetet mellan skolbibliotekarien och lärare/fritidspersonal.

Har du några råd på vägen till de som vill ha utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass?

Ha en tydlig plan och uppmuntra samarbete. Det är också viktigt att lyfta goda exempel för då vill fler ta del av den enorma resurs ett skolbibliotek och en skicklig skolbibliotekarie är. Goda exempel ger ringar på vattnet.

Hur ska ni fira på skolan?

Vi har firat lite nu på vårt fredagsfika, men kommer att fira mer nästa vecka. Den här utmärkelsen ska vi fira länge!

Och Nina Grensjö, skolbibliotekarie på Gullingeskolan. Hur känns det för dig?

Det känns fantastiskt roligt att ha nått detta efterlängtade mål.

Vad var anledningen till att skolbiblioteket fick utmärkelsen i år?

I år har vi jobbat i läsgrupper i årskurs fem med den Augustvinnande boken ”Vänta på vind”. Det har lett till ökad läslust och läsförståelse. Jag har även arbetat med Augustpriset i årskurs tre. Där har elever fått göra språkutvecklande övningar och utifrån dem gjort en pjäs.

Gällande medie- och informationskunnighet (MIK) har undervisning skett i ett flertal klasser, både i lågstadiet och mellanstadiet. Ett exempel är att undervisning i källkritik har skett i historieämnet. Då i samband med stormaktstiden och vasatiden. I samarbete med SVA-lärare har jag också undervisat i nätetikett.

På Gullingekolan arbetar vi aktivt med att delge varandra goda exempel. På så sätt sprids arbetet som ringar på vattnet. Utöver det är jag som skolbibliotekarie med i arbetslag tillsammans med de övriga pedagogerna. Arbetslagsmedlemskapet är ambulerande så att kontakter med samtliga av skolans personal ska främjas. Skolbibliotekets verksamhet har utvärderats genom Forms i skolplattformen terminsvis. Där kan jag som skolbibliotekarie få en bra sammanfattning av arbetet som gjorts och det har visat på progression och finns även utrymme för utveckling.

Vad är strategin för att behålla utmärkelsen nästa år?

Strategin är att bygga på det som har fungerat och förbättra organisationen ytterligare så att vi når ut till elever på bästa sätt med skolbibliotekets unika förmågor, dvs kunskap om litteratur och medie- och informationskunnighet.

Hur skulle du beskriva verksamheten i skolbiblioteket?

Verksamheten i skolbiblioteket bygger på mina goda kontakter med elever och pedagoger. Både inom bibliotekets väggar och utanför är jag en del av den pedagogiska verksamheten och kunskapsinhämtandet hos elever. Jag är lyhörd för elevers önskemål när det gäller litteratur. Jag har utarbetat en skolbiblioteksplan som har lyfts i samverkansgruppen. Den innehåller hur biblioteket ska vara en bidragande faktor när det gäller medie- och informationskunnighet och läsfrämjande arbete och exempel på aktiviteter som ska/kan genomföras i  klassrummen i de olika årskurserna.

Hur tror du att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Jag tror att de kommer att bli glada och att skolbibliotekets funktion och roll kommer att få en ökad tyngd på skolan.

Hur ska ni på skolan fira?

Vi firade med gofika på fredagssamlingen idag. Vi kommer även att fira med tårta lite längre fram.

Grattis igen, Gullingeskolan!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Till bokklubbens lov!

Foto: Annika Lundström Foto: Annika Lundström

Under mina 4 år på Eriksdalsskolan har jag nästan varje fredag eftermiddag haft bokklubb för åk 4-6 på fritidstid. Och vilka bokklubbar det har varit! Låt mig få berätta och förhoppningsvis inspirera dig!

Under åren har det sett lite olika ut. Jag har alltid läst högt för eleverna när vi ses. Ibland har de fått låna med sig boken hem och fått läsa några kapitel själva till nästa gång vi ses. På senare tid har jag dock valt att bara läsa högt och inte skicka med någon bok hem.

Bokklubben ska vara en skön kravfri stund då eleverna kan vila och lyssna (och fika såklart!) på en historia. Många elever har läxor som tynger och då är det inte optimalt att få en bok medskickad hem som man ska läsa i varje vecka också. Jag märkte att vissa elever inte hann läsa mellan gångerna och de missade mycket i böckerna då. Nu får de hela boken läst för sig och missar inget. Jag har valt böcker som är lite kortare så jag hinner läsa en hel bok på cirka 5-6 träffar.

Bland favoriterna finns ”Mordön” av Camilla Lagerqvist, ”Vandraren utan ansikte” av Andreas Palmear och nu senast ”Linje 15 till Rannebergen” av Lena Arro. Den sistnämnda så läskig att jag nästan inte vågade läsa vidare, men påhejad av eleverna gjorde jag såklart det. Den boken glömmer vi aldrig!

Det är en salig blandning av elever som anmäler sig till bokklubbarna. En del storläsare såklart men också elever som annars inte läser så mycket. Visst, några kommer för fikat men om de lyssnar på en hel bok under våra träffar så gör det ju ingenting! För de allra flesta sitter faktiskt som ljus och lyssnar andaktsfullt när jag med så stor inlevelse jag förmår tar mig an boksida efter boksida. ‘

Som om ni inte redan har en bokklubb på fritidstid se till att anordna det! Några av mina bästa stunder som skolbibliotekarie har jag haft på dessa fredag eftermiddagar tillsammans med eleverna. Obs! Glöm inte att be eleverna döpa sin bokklubb. Urskoj! Ett urval av bokklubbar som vi haft: ”Mupparna på Mordön”, ”Telefontornet utan ansikte” och ”Isdrottningarna”. :)

/Annika Lundström

Skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

Rektorn säger sitt om ett skolbibliotek i världsklass

Foto: Anna Åberg Foto: Anna Åberg

Med anledning av att Sjöängskolans bibliotek tilldelades utmärkselen Skolbibliotek i världsklass för första gången har Skolbiblioteksbloggen intervjuat Angela Svensson, rektor på skolan.

Grattis till utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass! Hur känns det?

Det känns fantastiskt bra! Jag känner mig stolt och glad och framförallt nöjd med att våra elever har tillgång till den skatt som vårt inbjudande, inspirerande och intresseväckande skolbibliotek är.

Det är första året som Sjöängskolan får utmärkelsen. Vad har ni gjort annorlunda nu jämfört med tidigare?

Vi har satsat på vårt skolbibliotek! Heléne Törnfeldt, vår skolbibliotekarie, har massor med kunskap, kompetens och energi och hon brinner för att göra våra elever till ännu mer läsande och lärande människor. När vi fick möjlighet att anställa Heléne på heltid så gjorde vi det vilket har gjort att själva utvecklingsarbetet kring biblioteket har fått ett helt annat utrymme än tidigare. Vi har också fixat till själva lokalen. Den är många elevers favoritplats på skolan!

Hur har du som rektor kunnat bidra till att ni har fått utmärkelsen?

Jag har tillsammans med Heléne funderat bredare och vidare kring bibliotekets funktion. Vi har pratat mycket om hur skolbiblioteket kan bidra till undervisningen, till media- och informationskunskapen i skolan och kring hur samarbetet mellan lärarna och fritidspersonalen kan utvecklats. Jag har sedan bidragit med att också organisera för att detta skall ske. Till exempel genom att tillsätta en arbetsgrupp med representation från olika stadier och verksamheter som tog fram vår skolbiblioteksplan eller genom att Heléne fått genomföra inspirations-workshops med all fritidspersonal kring läsningens sköna konst. Bland mycket annat.

Hur tänker du kring framtiden på skolbiblioteket på Sjöängskolan?

Jag ser att den spetskompetens kring MIK som skolbibliotekarien besitter kommer att vara en enormt viktig tillgång ju mer digitaliserad skolan och undervisningen blir. Och likaså att läsningen av fysiska böcker och glädjen i läsa blir allt viktigare att bygga en grund för i ett allt mer digitaliserat samhälle. Läsning av böcker fyller en annan funktion och utvecklar andra och viktiga förmågor än digital läsning. Att skapa läsglädje och egen motor för att läsa är en av de bästa saker vi kan ge våra elever. Så skolbibliotekets roll kommer fortsättningsvis att vara superviktig och vi behöver utveckla integreringen med undervisningen i övrigt.

Har du några råd på vägen till de som vill ha utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass?

Grundarbetet är viktigt. Det är bra att börja med att formulera sig kring: Vad ska skolbiblioteket fylla för syfte, vilka är målen, vilken kompetens behöver vi och hur skapar vi förutsättningar för detta? En väl förankrad skolbiblioteksplan, en bra välkomnande lokal samt sist men inte minst, en skolbibliotekarie som brinner för sitt jobb. Som Heléne sa när hon började på vår skola och presenterade sig första upptaktsdagen: Ni kanske tror att skolbiblioteket ligger där borta i A-huset, men ni har fel – det är jag som är skolbiblioteket!

Till sist, hur ska ni fira på skolan? Vår skolbibliotekarie är bortrest och ännu ovetande om utmärkelsen. När hon kommer tillbaka nästa vecka kommer det vara ballonger och tårta i biblioteket!

Tack för din tid och lycka till med skolbiblioteksutvecklingen, Angela!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

På Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium är skolbiblioteket i världsklass

Camilla Larsson Foto: Frida Händler

Som Skolbiblioteksbloggen tidigare har skrivit om har inte mindre än tre skolbibliotek fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.  Naturligtvis ska även Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium berätta om hur de tänker kring utmärkelsen. Nedan kan du läsa en intervju med skolbibliotekarien Camilla Larsson.

Grattis! Hur känns det?

Tack! Vi är så otroligt glada och stolta över utmärkelsen! Det känns som födelsedag och julafton på samma gång. Till skolledning och lärare på skolan vill vi säga tack för samarbetet detta läsår!

Vad var anledningen till att ni fick utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass i år?

Årets nominering handlade framför allt om kvalitetsarbete. DIK skriver: ”Det vill säga att det finns en systematisk och återkommande utvärdering på lokal nivå (ibland på kommunal nivå). Kvalitetsarbetet ska syfta till skolutveckling och en högre måluppfyllelse hos eleverna.” Det vi har gjort under hela hösten är att utforma en lokal handlingsplan för biblioteket, utformad efter vår skolas behov, med tydlig ansvarsfördelning och mål att följa och följa upp. Länk till plan.

Det kan vara svårt att i skolans värld få gehör för de biblioteksfrågor som vi skolbibliotekarier brinner för, men tack vare viss envishet har vår skolledning förstått behovet av deras stöd. Lärarna på skolan har också gett värdefulla kommentarer i utformandet av vår lokala biblioteksplan. Utkastet presenterades i alla arbetslag som fick komma med önskemål. Från mitt första läsår på skolan 16/17 ser vi en stor ökning av antal klasser som får biblioteksundervisning. Tack vare den hjälp jag får att Vendela och Wera, våra biblioteksassistenter, har det varit möjligt att utveckla biblioteksverksamheten och jobba för att den blir en integrerad del av skolans pedagogiska arbete.

Hur skulle ni beskriva verksamheten i skolbiblioteket?

Ända sedan jag (Camilla) började på KG hösten 2016 har jag arbetat för att biblioteket ska vara en självklar pedagogisk resurs som elever och lärare använder sig av. En stor del av verksamheten består därför av lektionsbesök och handledning i MIK, men en tydlig progression mot gymnasiearbetet. Detta arbete har lett till vår nya handlingsplan. Den fokuserar på samarbete med arbetslagen kring alla klasser. Det är inte så att alla ämnen och lärare behöver få ett besök av bibliotekarien (omöjligt rent logistiskt), utan istället har arbetslagen ansvaret att se till att alla klasser får minst ett besök per läsår. För att skapa ett meningsfullt lärande utgår undervisningen i informationskompetens och källkritik från en av lärarna given uppgift och är en del av den ordinarie undervisningen. Vi ser att elever i större utsträckning besöker biblioteket efter ett klassrumsbesök.

Kommer utmärkelsen att påverka hur ni arbetar i framtiden?

Ja, nu när vi fått utmärkelsen i år vill ju fortsätta att arbeta för att vara ett skolbibliotek i världsklass.

Hur ska ni göra för att få utmärkelsen även nästa år?

Vi kommer att utvärdera vår handlingsplan. Fick alla klasser den biblioteksundervisning de har rätt till? Hur kan undervisningen förbättras? Kanske kan vi flippa klassrummen mer genom att bygga ut vår kanal med instruktionsfilmer på youtube.

Hur tror ni att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Vi tror att de också kommer att bli glada och stolta över att ha ett skolbibliotek i världsklass. Förhoppningsvis kommer vi få ännu fler lektionsbokningar av lärarna och besök av eleverna. Vi har precis gått ut med nyheten här i skolan och på våra sociala medier @KGbibl

Slutligen… hur kommer ni att fira?

Idag firar vi i biblioteket med popcorn och utlottning av böcker. Vi tar emot elevernas önskemål om inköp eller event som de vill att vi har i biblioteket.

Du som vill följa den världsklassade verksamheten på Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium kan kolla in Youtube, Instagram och Facebook.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Vendela och Camilla3 Vendela & Camilla

Eriksdalsskolans bibliotek – ett skolbibliotek i världsklass

foto: Annika Lundström foto: Annika Lundström

För andra året i rad tilldelas Eriksdalsskolans bibliotek DIKs utmärkelse Skolbibliotek i världsklass. Skolbiblioteksbloggen tog ett snack med Annika Lundström och Barbara Buczkowski, skolbibliotekarier på Eriksdalsskolan. Du kan läsa mer om deras verksamhet på skolans hemsida . Eller varför inte följa deras instagramkonto?

Grattis! En sportfråga… Hur känns det?

 Tack! Det känns såklart otroligt roligt, speciellt eftersom det är andra året vi får utmärkelsen!

Vad var anledningen till att ni fick utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass i år igen?

Vi arbetar hårt för att nå ut till så många som möjligt på vår stora skola! I år har vi varit ännu mer noggranna med att planera så vi kan erbjuda alla årkurser samarbeten med oss. Vi har försökt utveckla en del samarbeten och vågat oss på en del nytt!

Vad är strategin för att behålla utmärkelsen även ett tredje år?

Vi tänker dels fortsätta de samarbeten vi redan har med lärarna, t ex digitala bokprojekt och lektioner i källkritik och informationssökning. Men vi vill såklart också utvecklas, man blir ju aldrig färdig med en skolbiblioteksverksamhet! Vi skulle vilja jobba ännu mer med MIK i skönlitteraturen ute i klasserna till exempel och så är vi sugna på att göra fler läs-poddar med eleverna.

Hur skulle ni beskriva verksamheten i skolbiblioteket?

Vi är ju ett bibliotek som har möjlighet att ha mycket öppet eftersom vi är två som jobbar här. Det betyder att vi kan ha många aktiviteter i biblioteket, tid för spontanlån och tid för trevligt häng samtidigt som en av oss kan vara ute i verksamheten för boksamtal, bokprojekt och lektioner i t ex källkritik.

Hur tror ni att skolans elever och personal kommer att reagera på nyheten?

Vi hoppas att de kommer bli lika stolta som vi! Både personal och elever är ju såklart bidragande faktorer till att vårt skolbibliotek är så bra!

Lycka till med ert framtida arbete, Barbara och Annika!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Stockholm har tre skolbibliotek i världsklass!

Foto: Anna Åberg Foto: Anna Åberg

Idag tillkännagavs vilka skolbibliotek som tilldelas utmärkelsen Årets skolbibliotek. Sjöängskolan, Eriksdalsskolan och Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium. Grattis, säger vi på Medioteket! Hela listan över svenska skolbibliotek i världsklass och mer information om utmärkelsen hittar du på DIKs hemsida.

Kriterierna i bedömningsarbetet har varit följande

Ett skolbibliotek i världsklass:

• är en tydlig del av skolans pedagogiska vision

• samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande

• stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld

• stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser

• har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:

• är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna

• ger eleverna verktyg för källkritik

• lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet

• är navet i den digitala kunskapsskolan!

(Källa: DIK)

Vill du veta mer vad som krävs för att ett skolbibliotek ska anses vara i världsklass, enligt DIK? Läs mer här.

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Stockholm har två skolbibliotek i världsklass!

Eriksdalsskolan och Hjulsta grundskola i Stockholm har tilldelats DIKs utmärkelse ”Ett skolbibliotek i världsklass” för 2018.

Stort grattis till båda skolorna! Och stort grattis till Annika Lundström, Barbara Buczkowski och Cilla Dalén som är drivkrafterna bakom verksamheten i skolbiblioteken. I samarbete med skolledning, pedagoger och elever har utvecklat skolbibliotekens pedagogiska funktion på sina respektive skolor.

För att bli ”Ett skolbibliotek i världsklass” krävs det att skolbiblioteket:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning

Annika och Barbara berättar mer om Eriksdalsskolans skolbibliotek i en tidigare intervju. Läs också om varför deras rektor Happy Hilmarsdottir tycker det är viktigt att satsa på skolbiblioteket.
Eriksdalsskolans bibliotek finns också på Instagram!

Cilla bloggar om sin verksamhet: Vad gör de i biblioteket?
Och hon finns på Instagram

Om du är nyfiken på vilka andra skolbibliotek som fick årets utmärkelsen skolbibliotek i världsklass 2018 finns hela listan hos DIK

/Maria Ronnås

Ett flöde i flödet

flödet ”Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. Vi är din bästa skolbibliotekskollega. I Flödet delar vi med oss av vad vi kan och djupdyker i frågor om skolbibliotek för att lära oss mer”.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, båda skolbibliotekarier verksamma i Lund, har startat skolbiblioteksbloggen Flödet. I det första pilotavsnittet som sändes i höstas berättar de om att de ville starta en pod om skolbibliotek eftersom det inte fanns någon. De har exempelvis tänkt prata om hur det kan komma sig att trots att det finns en lag som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, så är det långt ifrån så. De vill också komma med ”how-to”, dvs med råd och tips på hur man kan arbeta i ett skolbibliotek. Vad hanterar man till exempel läraren X som kommer in för vilken gång i ordningen med hela klassen utan att ha bokat tid?
I avsnitt 1 försöker Lotta och Klara att svara på frågan ”Vad är ett skolbibliotek?” och i andra avsnittet pratar de om gallring i skolbiblioteket.
Flödet finns på att lyssna på antingen i Itunes eller Soundcloud https://soundcloud.com/user-733148833/sets/floedet. Flödet finns även att följa på Twitter under namnet Flodet_podden

/Anja Sahlstedt