Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbibliotek

Bibblan som bubblare

IMG_0001Närvaro i klassrummet, samarbete med arbetslagen, stöd från skolledningen. Med rätt förutsättningar kan skolbibliotekarien ha en nyckelroll i lärandet. Men fortfarande saknar många skolor bemannade bibliotek. Nu ska nya statsbidrag vända utvecklingen.

I Lärarförbundets tidning Alfa har man i senaste numret fokuserat på skolbibliotek under rubriken ”Bibblan – en bubblare”. För dig som är sugen på att dyka ner i lite sommarläsning så finns här en mängd artiklar om exempelvis elever som levlar sina kunskaper, om statsbidraget för ökad bemanning, hur man som skolbibliotekarie får fart på elevernas läsning samt om skolbibliotekariens nyckelroll i skolans digitalisering. Bara att plocka för sig av godsakerna!

/Anja Sahlstedt

http://tidningenalfa.se/tema/bibblan-en-bubblare/

Nu är Skolbiblioteksplanen i hamn!

IMG_0002

Nu har vi en skolbiblioteksplan antagen även av kommunfullmäktige. Roligt och inspirerande! Grattis till oss alla och stort tack till er som på ett eller annat sätt bidragit i arbetet med planen.
Nu börjar det spännande arbetet med att få innehållet i vår skolbiblioteksplan att bli verklighet. Vi behöver hjälpas åt med att informera och förankra planen på våra skolor. Hoppas planen väcker diskussioner om hur vi kan anpassa och förbättra det vi redan arbetar med och det vi kan behöva utveckla.

Skolbiblioteken i Stockholm har ett pedagogiskt uppdrag och arbetar för alla elevers språk- och kunskapsutveckling. De som arbetar i skolbiblioteken ska stimulera till läsförståelse och läslust, vägleda elever i att söka, värdera och använda information samt bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Med utgångspunkt i planen fortsätter vi arbeta för ökad likvärdighet, bemanning på skolbiblioteken, kompetensutveckling och fortsatt skolbiblioteksutveckling.

/Maria Ronnås

Internationella riktlinjer för skolbibliotek

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Bli bildad vid ditt skrivbord

reading-1176161_640Under våren kommer MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) att ha fortbildning om talböcker, lättläst, Legimus och mycket annat. Allt är kostnadsfritt, men man måste anmäla sig. Bland annat kommer man att ha så kallat webbinarium, som är ett webbsänt seminarium där du som deltagare får ta del av en genomgång och också har möjlighet att ställa frågor genom chatt. Man lämnar inte sin arbetsplats och den enda utrusning du behöver är en dator, en internetuppkoppling och ett par hörlurar.

Webbinariet Talböcker och lättläst i skolan – för dig som möter elever (den 23/3) har som målgrupp lärare och annan personal i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, och MTM kommer då att berätta om sin verksamhet och om de medier och tjänster som är intressanta i skolan. Du kommer även få grundläggande information om vad en talbok är, vem som får läsa den och hur man får tag i den.  Dessutom berättar de om hur man i skolan kan arbeta med lättlästa böcker och nyheter och hur man kan använda MTM:s skolwebb som en resurs i undervisningen.

Senare under terminen anordnas webbinarium om Att registrera användare till Legimus – en introduktion för nybörjare (16/2 eller 18/5), Talböcker och Legimus – för dig som arbetar i skolbibliotek (9/3 eller 4/5) som båda vänder sig till den som nyligen har börjat arbeta med att registrera användare till Legimus eller som helt enkelt vill friska upp sina kunskaper. Bra fortbildningstillfällen som är kostnadsfria och inte heller kräver längre resväg än till skrivbordet!

Dessutom anordnar MTM två seminarium; Tillgängliga medier på bibliotek – en fördjupningsdag (den 20/3) och Jobba med talböcker – en introduktion (den 27/3).

Gå in och läs mer och anmäl dig här; http://www.mtm.se/om-oss/studiedagar-och-konferenser/webbinarier-2017/

/Anja Sahlstedt

Så blir du mer normkritisk!

kentaÄr brunt alltid killigt? Är rosa alltid tjejigt? Och om framsidan på en bok är både och – är det en människobok då? Heteronormen är otroligt stark i vårt samhälle; det finns två grupper av människor och man hör antingen till den ena eller den andra – eller? Normer är alla de oskrivna regler, ideal och förväntningar i ett samhälle som man förväntas följa. Vissa normer har förändrats över tid, medan andra förblir desamma. Normer skapar makt, vilket man måste ha förståelse för. Naturligtvis behöver vi normer i samhället, men frågan är vilka normer vi vill ha.

Det är fyra år sedan Hallonbergens bibliotek blev det första hbtq-certifierade biblioteket. Sofie Samuelsson har sammanställt skriften ”Normkritik, hbtq och folkbibliotek – Ett försök” som behandlar processen av certifieringen. En onsdag i januari besökte hon Medioteket på ett seminarium där hon delade med sig av sina upplevelser och kunskaper. Fokus på föreläsningen på Medioteket låg på normkritik och läsning. Sofie reagerar själv starkt på att det alltid talas om att ”pojkar inte läser” och att det bottnar i att ”läsning anses omanligt”. Risken finns, menade hon, att man med de projekt med sport och läsning som har genomförts för att få pojkar att läsa mer, i slutändan befäster något som man egentligen vill förändra. Sofie förordade att man bortser från det manliga/kvinnlige perspektivet och istället tittar på läsningen i sig.

Hela personalen på Hallonbergens bibliotek var (och är förstås fortfarande!) engagerad och funderade inför certifieringen kring hur de kunde jobba med hbtq-frågor. Det handlade om biblioteksrummet, hyllorna, programutbudet och så vidare och också om samspelet mellan besökare och personal och mellan personalen. I bemötandet med låntagarna beslöt man t.ex att istället för att säga ”pojke/flicka”och ”mamma/pappa” istället säga ”barn” och ”föräldrar”. Det var svårt till en början, men efterhand blev det naturligt att försöka förändra den dagliga verksamhetens tänk.

Sofies skrift går att läsa i sin helhet på: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2016/02/sofie_webb.pdf

Hur ser det ut på skolbiblioteken – befästs normerna? Eller kan man ändra så att det blir mindre normbefästande? Ska man ha en särskild hbtq-hylla? Hur kan man arbeta med normkritik i skolbiblioteket? Och hur och var börjar man med normkritik? Målet med normkritik är inkludering och alla människors lika värde, något som de flesta av oss säkerligen skriver under på. Och vill du har tips på hur du kan börja tänka mer normmedvetet så kan du gå in på Forum för levande historia och ta del av deras Checklista att tänka normmedvetet; http://www.levandehistoria.se/lararhandledning-till-hbtq-normer-och-makt/checklista-att-tanka-normmedvetet

De har även ett material hur man kan arbeta med dessa frågor i skolan ”Hbtq, normer & makt” http://www.levandehistoria.se/hbtq med material handlar om våra rättigheter och våra möjligheter att vara som vi vill vara.

Och vill du ha ett exempel på modet att våga bryta en av våra starkaste samhälleliga normer så titta på denna musikvideo: https://www.youtube.com/watch?v=Cf79KXBCIDg

Vi återkommer till detta tema under våren – så håll ögonen öppna efter mer normkritiskt tänkande!

/Anja

Möllevångsskolans bibliotek i världsklass

Vi är ett stort gäng skolbibliotekarier från hela landet som samlas på hotell Birger Jarl för att få ta del av Skolbibliotek 2016:s digra program en kylig dag i slutet av november. Skolbibliotekarier är ju ofta de enda på skolan i sin profession, så det märks att många är väldigt glada över att få träffa kollegor och få lyssna till vad som händer på andra skolbibliotek runtom i Sverige.

möllevångsskolanStämningen i rummet blir nästan euforisk när Möllevångskolans tre inspirerande representanter (se bild) äntrar scenen och berättar om Mediatekets viktiga arbete på skolan under rubriken ”Utnyttja kompetensen i biblioteket – så skapas pedagogiska samarbeten”. Skolan ligger centralt i Malmö och är en f-9 skola med ungefär 450 elever. Det är en 1-1 skola, vilket betyder att alla elever har en egen iPad. Hjärtat på skolan är det välbesökta Mediateket där hela tre personer arbetar. En skolbibliotekarie, en IKT-pedagog och en biblioteksassistent; ett riktigt dreamteam i skolbibliotekssammanhang!

Rektor Andreas Katsanikos inleder stolt med att berätta hur Mediatekets verksamhet kopplas till skolans systematiska kvalitetsarbete och att skolan lägger stor vikt vid det kollegiala lärandet och där har skolbibliotekarien och IKT-pedagogen en självklar roll. Skolbibliotekarie Elisabeth Niskakari och IKT-pedagog Cecilia Andersson delar med sig av roliga och intressanta projekt de har jobbat med på skolan. Bland mycket annat har eleverna fått göra boktrailers av böcker de läst i appen iMovie och vi får ta del av några briljanta exempel.

I årkurs 8 har de varje år ett uppskattat källkritiksprojekt; Tidsresan. Eleverna jobbar då främst med olika historiska bilder och får själva skapa bilder med historiska element. Det utmynnar i en utställning som hela skolan får ta del av. Ett annat inspirerande projekt får åk 4 ta del av varje år. Eleverna får då lyssna på den första delen av Harry Potter och sedan delas eleverna in i elevlag med sorteringshatt, de får spela quidditch, testa rollspel, göra trailers och samtala om boken i olika konstellationer.

Eleverna på skolan har också möjlighet att bli bokpiloter. De träffas med bibliotekarien i biblioteket efter skoltid, samtalar om böcker och får möjlighet att bokprata på andra skolor. Några lyckliga bokpiloter har också fått möjligheten att åka på Bokmässan i Göteborg!

Mediateket är verkligen hjärtat på Möllevångsskolan och det förvånar oss inte att de fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass två år i rad. En plats för möten och samtal i ständig utveckling och förändring där eleverna har det största inflytandet! Och när presentationen är över är det en deltagare i publiken som räcker upp handen och frågar det som många nog sitter och tänker, ”Hur söker man jobb på er skola!?”.

/Annika Lundström, skolbibliotekarie på Eriksdalsskolan

I väntans tider

tablet-1632909_640Förslaget till Stockholms stads skolbiblioteksplan ligger nu färdigt och väntar på ett godkännande i utbildningsnämnden den 15 december. Efter det kommer planen att behandlas i kommunfullmäktige.

I planen framhålls att biblioteken och dess personal är betydelsefulla för att utveckla barn och ungas medie- och informationskunnighet samt för ökad läsning och läsförståelse. Där fastställs också vad skolledningar, skolbiblioteksansvariga och utbildningsförvaltningen har för ansvar för skolbiblioteket och dess pedagogiska verksamhet.

Skolbiblioteksplanen är en strategisk handlingsplan och vår förhoppning är att den kommer att bidra till att förbättra skolbibliotekens tillgänglighet, utbud och ökade bemanning.

Stort tack till alla er som tänkt och tyckt och bidragit längs vägen! Vi väntar nu med spänning på hur det kommer att gå och vad som väntar runt hörnet.

Nyheter om planen publiceras här på bloggen.

/Maria Ronnås

Kvalitet eller kvantitet? Det är den stora frågan

sbi4En kvantitativ ökning av utgivningen av barn- och ungdomsböcker – vad gör det egentligen med kvaliteten? Och kan man och ska man prata om kvalitet? Vem bedömer egentligen vad som är kvalitet? Och är det inte huvudsaken att barn- och ungdomar läser, inte vad de läser?

Med anledning av den rekordstora ökningen av antalet utgivna barn- och ungdomsböcker under 2000-talet bjöd Svenska Barnboksbiblioteket (Sbi) in till en heldag för att diskutera och samtala om hur vi kan tala om kvalitet, vem som får och vem bör avgöra vad som är bra litteratur för barn – de som ger ut böckerna eller de som faktiskt läser dem? Dessutom diskuterades det hur man ska se på barn- och ungdomslitteraturen; som pedagogiskt verktyg eller som ett konstnärligt verk? Eller både och?

Åsa Warnqvist, forskare på Sbi, talade under rubriken ”Kvantiteten – den rekordstora ökningen av barn- och ungdomsböcker under 2000-talet” om den stora ökningen som resulterat i att allt färre författare kan livnära sig på sitt skrivande. Försäljningen har nämligen inte följt samma utveckling som utgivningen, utan sålda exemplar av varje titel har minskat. Warnqvist ser det som en oroväckande trend att författarna får svårare att leva på sitt författarskap; de skriver fler böcker, ger ut dessa på olika förlag och konkurrerar således med sig själva. Tyder detta på en överutgivning?

Ann Steiner, forskare i förlags- och bokmarknadskunskap vi Lunds universitet, frågade sig om det går att tala om kvalitet och sammanfattade det med att vi ska tala om det, mycket och ofta. Det viktiga att tänka på är vad vi vill använda diskussionen om kvalitet till.  Som exempel nämnde hon topplistan för svensk bokhandel i oktober 2016 – visar den på kvalitet? Och vem är det som bedömer det? De som köper böckerna (de vuxna)? Eller de som faktiskt läser dem (barnen)? Ett fåtal titlar säljer extremt mycket, resterande titlar har svårt att hävda sig och frågan är om förlagen producerar det som barnen vill ha? Som det ser ut nu finns en överproduktion av fantasy, men när barn blivit tillfrågade om vad de vill läsa säger övervägande del ”roliga böcker” och inte fantasy.

Vem bedömer vad som är kvalitet? Mats Berggren (författare), Pia Huss (kritiker och kulturjournalist), Johanna Ringertz (förläggare) diskuterade detta i en paneldebatt. På frågorna ”Vad är kvalitet för er? Hur uppstår kvalitet?” svarade de så här:

Johanna: Dagens tempo på utgivning och recensioner är inte det bästa för kvaliteten. ”Att förädla någonting till sin bästa yttring” –det tar tid! Den konstnärliga processen måste få ta tid, får den det blir det kvalitet. Man får aldrig likställa kvalitet och försäljning, varje verk har en potential som kan fullbordas. Om vi bara skulle gå på kritiken av barnboken så skulle det vara problem, det finns för få och för få bra barnlitteraturkritiker. Det är viktigt att var och en har ett kvalitetsbegrepp att falla tillbaka på.

Mats: Författarens intention – vad vill han eller hon göra? Och lyckas hen med det? Brukar ha dessa kriterier i minnet vid bedömning av vad som är kvalitet: Originalitet, komplexitet och intensitet, där det viktigaste är komplexiteten – att det finns en tolkning, en öppning för något som används och är angeläget genom tid.

Pia: Det är grundläggande att det finns en avsikt. Konstens speciella hjärtpunkt; ”a thing of beauty is a joy forever”. Det är en självklart mänsklig rättighet att få uttrycka sig men det är inte en självklar mänsklig rättighet att uppfattas som konstnär. Visst måste man se utifrån ett konstverks förutsättningar, men som kritiker är det viktigt att se resultatet. En kvarnsten runt barnlitteraturens hals – att allt inom denna grupp måste vara pedagogiskt – vilken annan konstart har det kravet?

De enades om att det är otroligt mycket slump vad som blir recenserat och att mycket bara försvinner i den stora mängden. Barnlitteraturen ges allt mindre och mindre utrymme i exempelvis dagspressen. Bloggar har fått en allt större betydelse när det gäller recensioner, problemet är då att där inte finns samma kvalitativa kritiker.

Huvudsaken är väl att de läser? Barnboken – konstnärligt verk eller pedagogiskt redskap? Jonas Andersson (Kulturrådet), Katti Hoflin (stadsbibliotekarie och författare), Katarina Rejman (universitetslektor, Stockholms universitet)

Katarina har erfarenheter från Finland och pekade på att i Sverige så ingår det mycket litet litteraturstudier ingår i lärar- och bibliotekarieutbildningen – är det då meningen att man ska fixa det själv? Hon har sett en stor skillnad mot i Finland där alla som utbildar sig till lärare har ett intresse för litteratur och där litteraturen ges större utrymme både i utbildning och utövande. Jonas talade om att god litteratur bjuder ett visst motstånd, man måste ha ex. analytiska begrepp för att kunna diskutera och/eller prata om litteratur och att litteraturens konstnärliga värde kan förstärka dessa pedagogiska värde. Katti menade att ”Huvudsaken är väl att de lyser?” – att barnen i sitt läsande fortsätter att lysa av nyfikenhet och inte slocknar.

Sammanfattningsvis vill jag dela med mig av Erik Titussons, (förläggare, Lilla Piratförlaget) svar på frågan om vad som är kvalitetslitteratur? ”Vi behöver en mångfald i perspektiv, och kvalitet är hur många perspektiv man kan anlägga i ett verk. Själva diskussionen är det som är målet.”

 Sara Wijk, verksamhetsutvecklare Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg har skrivit mer om denna spännande dag; http://www.biblioteksutveckling.se/aktuellt/visa/den-staendiga-fragan-om-kvantitet-och-kvalitet-belyst-ur-en-barnlitteraer-s

För den som vill kika på lite bilder från dagen; http://sbi50.com/2016/11/17/kvalitet-eller-kvantitet-barn-och-ungdomslitteraturens-dilemma/

/Anja Sahlstedtsbi1

Julens höjdarlista

När julen närmar sig med stora stegjulgran2

och snöflingor skapar kaos i trafiken.

När saffran krossas i en deg

och det gungar vilt i omvärldspolitiken.

När granen väntar på att få göra entré i vår stuga

och terminen sjunger på sista versen.

När alla köper årets julklappsfluga

och tokshoppande bidrar till kommersen.

 

Då kommer den, då är den här

efterlängtad som få kan vara.book-1760998_640

Fullproppad med bokvokabulär

kan den på julens dilemma svara;

Vad ska jag lägga i årets paket,

och hur ska jag själv slippa få så trista?

Svaret är enkelt, en självklarhet;

Håll dig till Mediotekets julklappsboktipslista!

(Dikt: Traditionell. Ursprung: Okänt.)

/Anja Sahlstedt

Julklappsböcker 2016

böcker