Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbibliotekarie

Stockholm har tre skolbibliotek i världsklass!

Portrait of cute little boy reading book in the library

Sedan åtta år delar fackförbundet DIK ut utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. I år har tre skolbibliotek i Stockholm fått utmärkelsen. Ett stort grattis till Gullingeskolan, Sjöängsskolan och Thorildsplans gymnasium!

Här är kriterierna för att få utmärkelsen.

Ett skolbibliotek i världsklass är enligt DIK:

  • Är en tydlig del av skolans pedagogiska vision
  • Samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande
  • Stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld
  • Stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier
  • Erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser
  • Har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • Är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • Ger eleverna verktyg för källkritik
  • Lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • Är navet i den digitala kunskapsskolan!

Läs mer på DIK:s hemsida

Du kommer att kunna läsa intervjuer med skolorna här på Skolbiblioteksbloggen inom kort, så håll utkik!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

I huvudet på en lektör – skolbibliotekarien Fia Idegård tycker till om kvalitet i litteratur för barn och unga

Stockholms stads skolbibliotekspersonal sitter på en stor kompetens, inte sällan med stark spetskompetens. Fia Idegård, skolbibliotekarie på Engelbrektskolan, är lektör på Bibliotekstjänst och ger omdömen för böcker för barn och unga. Skolbiblioteksbloggen var extra nyfiken på hur en lektör tycker och tänker kring kvalitet på barn-och ungdomslitteratur och ville såklart ha en intervju.

Foto: Fia Idegård Foto: Fia Idegård

Hur kom det sig att du började som lektör för BTJ?

Jag fick tips av min kollega när jag började jobba som biblioteksassistent att det var ett roligt extraknäck att ha. Efter att jag hade läst litteraturvetenskap på universitetet, med fördjupning på barn-och ungdomslitteratur, kunde jag ansöka om jobb som lektör. Det är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad om ny litteratur – det är en bonus för mitt heltidsjobb också.

Vad går ditt uppdrag som lektör ut på?

Jag ska på ett kortfattat sätt (170-200 ord) beskriva bokens handling, genre, målgrupp, miljöbeskrivningar, teman, och så vidare. Omdömet ska fungera som en inköpsguide för bibliotekarierna i landet. Det är tänkt att vara värderande men inte på ett personligt sett. Subjektivt på ett mer objektivt sätt, ungefär. Vi har en mall att hålla oss till.

Hur tänker du som lektör kring kvalitet inom barn-och ungdomslitteratur?

Jag tycker att litterär kvalitet skiner igenom, oavsett genre och målgrupp. Ett välbalanserat, varierat språk, skickligt genomtänkt vad gäller handlingen, inte för förutsägbart/arketypiskt, personporträtt som känns levande och mångfacetterade och inte fördomsfulla, och så vidare.

Sedan tänker jag också som bibliotekarie att mycket av läsningen för eleverna är repetitiv för att öva språk och igenkänning, så högkvalitativ är inte alltid det viktigaste. Jag skulle ju till exempel inte som lektör klassa Dagbok för alla mina fans som högkvalitativ litteratur.

Men som bibliotekarie köper jag in dem i alla fall då eleverna älskar dem och de fyller flera funktioner (där även elevens egna läslust ingår, så klart).

Vad skulle du säga är utmärkande för en högkvalitativ skönlitterär bok för barn och unga?

Lite det jag beskrev ovan: Ett välbalanserat, varierat språk, skickligt genomtänkt vad gäller handlingen, inte för förutsägbart/arketypiskt, personporträtt som känns levande och mångfacetterade och inte fördomsfulla, och så vidare.

Gärna en viss åldersanpassning vad gäller språk och teman. Det är ju ingen exakt vetenskap, men ibland tänker jag ”Vilken bra och spännande bok! Synd att språket är så väldigt svårt”, till exempel.

Jag brukar få en glad och pirrig känsla i magtrakten när jag läser en riktigt bra bok.

Barn och unga är en stor och diversifierad målgrupp, hur tänker du kring att de ibland ”klumpas ihop”? Finns det något problem med det eller spelar det ingen roll? Eller kan kanske till och med vara gynnsamt?

Fördelen i praktiken här på skolan tycker jag är att många läsare rör sig mellan kategorierna. Jag har elever i åk 6 som läser vuxna feel good-romaner och ibland får femmorna för sig att läsa Greta Gris igen.

Nackdelen är att litteraturen ju ser så himla olika ut. Exempelvis Augustpriset borde verkligen ha en kategori för en kategori för barn och en ungdom. Hur ska en kunna jämföra en intressant bilderbok med en spännande och gripande ungdomsroman, till exempel? Jättesvårt.

Slutligen, vilken bok läser du just nu?

Jag har just lånat hem Mats Jonssons Blod i gruset från jobbet, men har inte börjat läsa riktigt än.

Privat läser jag just nu alla Jenny Colgans böcker som finns översatta till svenska (apropå feel good-litteratur).

Tack Fia!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

Att gå från folkbibliotek till skolbibliotek – en intervju

Foto: Violetta Kasza Foto: Violetta Kasza

Vi på Skolbiblioteksbloggen vill börja med att önska god fortsättning på det nya året. Under förra året började Lena Havel som skolbibliotekarie på Alviksskolan efter att ha tidigare arbetat på folkbibliotek. Vi ville såklart fråga henne om hennes intryck och tankar.

Intervju med Lena Havel

Välkommen till skolbiblioteksvärlden, Lena! Vad är ditt första intryck?

Mitt första intryck är att det är jätteroligt att arbeta i skolbibliotek. Skolvärlden är livlig och det händer hela tiden saker.

Du har tidigare arbetat på folkbibliotek. Vilken skulle du säga är den största skillnaden mellan folkbibliotek och skolbibliotek?

Även om jag tidigare arbetade som barnbibliotekarie på folkbibliotek så var min målgrupp 0-100 år. Jag tycker att den snävare målgrupp jag har nu, skolelever i förskoleklass till klass nio, gör det lättare för mig att fokusera på litteratur och verksamhet för barn- och unga. För mig är det en fördel.

Finns det några likheter? Vilka?

Det är lika kul när människor hittar böcker som de fångas av, vare sig biblioteket är ett skol- eller folkbibliotek. Hittar du den rätta boken så vill du bara läsa. Det gäller både unga och gamla!

Både folk- och skolbibliotek är speciella platser som inte är utbytbara med något annat i samhället eller i skolvärlden. Inom skolvärlden tänker jag mig att det blir en plats där du inte behöver prestera som i klassrummet. När det är tyst på lunchen och många elever sitter och läser tror jag att det ger dem ro. Men att skapa en lugn miljö är ett pågående arbete, vilket gäller både på folk- och skolbibliotek.

Finns det något med skolbibliotek som förvånar dig, som du inte visste om sedan tidigare?

Jag är förvånad över det jättestora engagemanget från eleverna. De tycker verkligen att det är kul att Alviksskolan har fått ett bibliotek. För en del är biblioteket som rum viktigare och för en del är det böckerna som kommer först. Men jag märker att även de som inte var så lockade av läsning och litteratur från början ofta blir mer och mer intresserade av den biten när de är i skolbiblioteket.

Att vara skolbibliotekarie innebär ofta att en är ensam i sin profession ute på skolan. Hur har du upplevt det?

Jag har den stora turen att skolbiblioteket ligger mittemot personalrummet, så jag hänger med pedagogerna på fikarasten. Det är jättekul och det är också bra för mig att höra vad som händer i klasserna och på fritidsklubben ur ett pedagogperspektiv.

Jag är med i ett nätverk med bibliotekspedagoger och bibliotekarier i Bromma samt Mediotekets nätverk för bibliotekarier. På möten kan jag ta upp frågor som är specifika för skolbibliotek. Nätverken har blivit det team som mina tidigare arbetskamrater på folkbibliotek var. Jag får både stöd och inspiration på nätverksträffarna.

Om du blickar in i spåkulan… hur tror du att 2019 kommer att bli på Alviksskolans bibliotek?

Jag fortsätter att bygga upp skolbiblioteket med ännu mer medier. Alla Alviksskolans ungefär tusen elever har kommit i gång och använder skolbiblioteket. Bokklubben för mellanstadieelever som jag startade i höstas kommer självklart att fortsätta. Jag hoppas också att jag kommit i gång med en skrivklubb för högstadieelever.

Skolan står inför en digital satsning under året och biblioteket kommer att involveras. Jag känner mig mycket positiv inför skolbibliotekets utveckling under det kommande året!

Tack för din tid, Lena och lycka till!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent