Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbibliotekarier

Kungsholmens gymnasium har stafettpinnen

kungsholmenkungsholmen2Vecka 44 håller Camilla Larsson på Kungsholmens gymnasium i staffettpinnen för instagramkontot @Skolbibliotekarierna, ett konto som byter skolbibliotek varje vecka.

Följ gärna verksamheten på Kungsholmens gymnasiums bibliotek. Måndag och tisdag har handlat om normer, normmedvetenhet på bibliotek, hbtq, nyanlända, lättläst och modersmål. På onsdag blir det mer fokus på det pedagogiska uppdraget och på torsdag skyltning och läsinspiration. Fredag har hon inte bestämt tema för ännu, så håll utkik!

/Anja Sahlstedt

Bokmässan – en blandad kompott av stort och smått

bokmässan4Det myllrar, sorlar och sjuder. Böcker, broschyrer och bilder trängs i montrarna där taggade utställare står och väntar på besökare. Alma-pristagaren Kitty Crowther står och tecknar live på en montervägg. I ett annan del av mässan maratonläses Anne Franks dagbok och Theodor Kallifatides föreläser om synonymers icke-varande. En man klädd i knallblå kostym gör entusiastiska försök att sälja sin Ted Gärdestads-bok och på en scen förs diskussioner utifrån temat Borde jag gå i terapi? Kulturrådet meddelar att ny läsambassadör blir Johan Anderblad och på en scen förs samtal om att skriva om pest och kolera (bokstavligt!) för barn. Den finländska montern har det digraste utbudet av tilltugg under kvällsminglet. Chokladpraliner, glasögonspray och massagekuddar finns också till försäljning – Det är alltså en salig och härlig blandning av det mesta!

bokmässan3För mig var det första gången på Bokmässan i Göteborg, men mer rutinerade mässbesökare hade rått mig att ta bekväma skor, sval klädsel och lätt bagage. Mycket bra tips skulle det visa sig, för det var med ömma fötter som jag tog tåget hem efter två dagars mässande. Jag åkte hem med påfyllnad av tankar och böcker, tygkassar och tekoppar och insåg att jag nog sett och hört mycket men missat ännu mer. Jag tog i alla fall del av Sarah Sheppard, Mats Wänblad och Maja Säfström diskussion om hur det är att illustrera faktaböcker för barn, när Nassim al Fakir inledde seminariet Gillar du inte att läsa? Välkommen till biblioteket, med att berätta om att i de böcker han har läst har bokstäverna aldrig varit stilla. Jag hörde Pär Sahlin, Patrik Lundberg och Svante Weyler diskutera officiella och inofficiella litterära kanon, Carl-Einar Häckner konstatera att den svenska skolan inte dödar elevernas kreativitet och ett kunnigt gäng slog fast att man kan läsa sig frisk – också. Med jämna mellanrum kommer jag och de kollegor på Medioteket som också deltog på Mässan att rapportera mer om de olika seminarier som vi närvarade vid. Håll utkik på Skolbiblioteksbloggen!

/Anja Sahlstedt

Uppfinning som räddar dagen

astridslåda4

”När träslöjdsläraren Jerker kom in i bibblan såg han problemet, gick in till sig, snickrade och kom strax tillbaka med lådorna – vilken kollega!”, säger Astrid Falk, skolbibliotekarie på Bandhagens skola nöjt. ”Nu slipper det bli problem med elever som leker Star Wars med scanner-pistolerna och det är väldigt skönt”.

För att låna och återlämna så stoppar man helt enkelt in lånekortet och bokens streckkod i lådan utan att man kan använda scannern som en leksak.

”Jag och Jerker arbetar mycket med att bygga bort problem. Vi ser vad som skapar oönskade situationer och fokuserar på vad vi kan ändra i miljön eller i vårt bemötande. Båda är vi inspirerade av och har funnit stöd för vårt arbetssätt i Bo Hejlskov Elvéns tankar som man exempelvis hittar i hans bok ”Beteendeproblem i skolan”.
De har alltså byggt bort ett problem och resultatet gynnar eleverna. Eleverna kan låna och återlämna lättare på egen hand, vilket gör att Astrid kan ägna sig mer åt det pedagogiska biblioteksarbetet än åt att hantera oönskade situationer orsakade av scannrar som lockar till lek. Nöden är ju som bekant uppfinningarnas moder.

/Anja Sahlstedt

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Mångspråkande litteratur ger flerspråkande elever

mångspråkstorI bibliotekslagen står det att material på andra språk än svenska bör finnas i ett skolbibliotek. Men det kan vara svårt att som ofta enda anställda i ett skolbibliotek både ha tid och kunskap om hur och var och vilka böcker man ska köpa in. Det är då man som skolbiblioteksanställd i Stockholms stad kan vända sig till Mångspråksbiblioteket på Medioteket.
- Målet med Mångspråksbiblioteket är att vi ska kunna vara med i arbetet med att höja statusen för flerspråkighet, eftersom det har bevisad påverkan på elevers identitet och självkänsla, berättar Ingalill Åkesson-Hedqvist som är huvudansvarig för Mångspråksbiblioteket.

Mångspråksbiblioteket har sitt ursprung i ett projekt som genomfördes av Medioteket 2013. Syftet då var att att få ut mångspråksböcker till ett antal skolor i Stockholms stad. Intresseanmälningar skickades ut och ett  10-tal skolor valde att delta.  De fick sig sedan tilldelade ett 50-tal böcker som lånades ut genom skolbiblioteken och det hela resulterade i rapporten Mångspråk i skolbiblioteket (se länk längre ner på sidan).

Ingalill hade huvudsakligen rollen som inköpare av böcker på andra språk under projektet, något som hon sedan har fortsatt med. Det som hade startat som ett mindre projekt fick nämligen en fortsättning. Eftersom det under projektet var svårt med leveranserna av de beställda böckerna så fortsatte de att droppa in även efter att projektet var avslutat; Kvar blev ett litet minibestånd. Ur det beståndet föddes idén till att skapa ett större depåbibliotek med mångspråksböcker.

Sedan 2015 har mångspråksbiblioteket fortsatt att växa och är nu uppe i ca 8000 exemplar. Det finns böcker på ca 54 språk, även om det är väldigt olika hur mycket det gått att få tag i på respektive språk.
Eftersom vi måste köpa från de svenska leverantörer som är upphandlade i staden så kan det vara svårt att få tag på böcker på mindre språk. Jag brukar söka böcker i andra kanaler och sedan ber jag våra leverantörer att köpa in dem, berättar Ingalill.

En riktigt detektivarbete med andra ord! Hittills har mångspråksböckerna nått ca hälften av skolorna i staden och en tredjedel av skolorna lånar regelbundet. Det är skolbibliotekarien som lånar in böckerna till skolbiblioteket för att sedan låna ut böckerna till skolans elever. Det är tydligt att där det finns ett välfungerande skolbibliotek där får också eleverna tillgång till det fina utbudet hos Mångspråksbiblioteket.

- Jag fortsätter att jobba med info om böckerna och att hitta rätt material för läslust och utveckling. I framtiden vill jag så klart nå alla skolor och höja medvetenheten om vad som finns att låna. Inom verksamheten vill jag också jobba för att underlätta för skolbibliotek att använda mångspråksböckerna och att finna former för samarbete med modersmålslärare och andra pedagoger på skolan, säger Ingalill. I slutändan handlar det om att alla elever ska få lika goda möjligheter till språkutveckling!

/Anja Sahlstedt

Länk till rapporten Mångspråk i skolbiblioteket:
http://skolbiblioteksverktyg.wikispaces.com/file/view/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf/520619864/Mångspråk%20i%20skolbiblioteket%20Slutrapport.pdf

Bibblan som bubblare

IMG_0001Närvaro i klassrummet, samarbete med arbetslagen, stöd från skolledningen. Med rätt förutsättningar kan skolbibliotekarien ha en nyckelroll i lärandet. Men fortfarande saknar många skolor bemannade bibliotek. Nu ska nya statsbidrag vända utvecklingen.

I Lärarförbundets tidning Alfa har man i senaste numret fokuserat på skolbibliotek under rubriken ”Bibblan – en bubblare”. För dig som är sugen på att dyka ner i lite sommarläsning så finns här en mängd artiklar om exempelvis elever som levlar sina kunskaper, om statsbidraget för ökad bemanning, hur man som skolbibliotekarie får fart på elevernas läsning samt om skolbibliotekariens nyckelroll i skolans digitalisering. Bara att plocka för sig av godsakerna!

/Anja Sahlstedt

http://tidningenalfa.se/tema/bibblan-en-bubblare/

Internationella riktlinjer för skolbibliotek

iflaVad sker egentligen just nu internationellt inom skolbiblioteksområdet? Svensk Biblioteksförenings expertnätverk för skolbibliotek bjöd i början av april in till en nätverksträff där representanter för IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) skolbibliotekssektion berättade om sitt arbete med IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek, för att ge oss deltagare en möjlighet att få ta del av vad som är på gång internationellt.

Dagen började med vi fick en kort genomgång av IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek. Arbetet med att revidera 2002 års riktlinjer, började med en workshop i Singapore 2013 och målet är att ha en färdig version till augusti i år. Det är en pågående process som innebär att skolbiblioteksanställda runt om i världen involveras i arbetet för att på så sätt komma fram till gemensamma riktlinjer. IFLA:s representanter underströk att trots att vi alla arbetar mot några gemensamma mål, så måste man samtidigt se på i vilken kontext ett skolbibliotek befinner sig i. IFLA menar att dessa riktlinjer bör ses som självdiagnosticerande verktyg som kan användas för att se på sin egen verksamhet; hur långt har jag/vi kommit? Vad behöver jag/vi för att komma vidare?

En stor förändring är att eleverna inte längre enbart är konsumenter av information utan också skapare avunesco information. Det gör att skolbiblioteken måste hänga med i den utvecklingen för att kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. Man har dock enats om att Skolbiblioteksmanifestet, antaget av Unesco år 2000, fortfarande är gällande och det som IFLA:s riktlinjer utgår ifrån.

Nätverksträffen fortsatte med att vi delades in i mindre grupper för att i varje grupp diskutera ett av kapitlen i riktlinjerna. Den IFLA representant som var ansvarig för kapitlet visade sin presentation och en lista på arbetsmaterial för att kunna få feedback av oss deltagare. Diskussionerna blev många och det blev tydligt att förutsättningarna och förståelse för skolbibliotekens kringliggande faktorer kan se väldigt olika ut beroende på i vilket land man befinner sig. Alla var dock eniga om hur värdefullt ett välfungerande skolbibliotek är för att stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. När väl riktlinjerna är på plats kommer de att vara ett bra verktyg i skolbiblioteksutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Unescos skolbiblioteksmanifest: http://www.unesco.se/?infomat=unescos-folkbiblioteks-och-skolbiblioteksmanifest

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek finns att ladda ner på svenska: https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines-sv.pdf

/Anja Sahlstedt och Maria Ronnås

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Vår plats i Enskede

Muggar med popcorn och salta pinnar. Bildspel på datorn. Klassrummet andas nervös förväntan. Det är vernissage i klass 6B på Enskede skola.

Eleverna i klassen har utforskat och skrivit om olika platser i Enskede. De har letat information om miljöer de varit nyfikna på tillsammans med Sofia Dahlquist från Stockholmskällan och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, läraren Gunilla Tärnholm och Malena Martinger Storme, skolbibliotekarie på Enskede skola. Malena berättar:

- Jag har pratat med eleverna om källkritik och informationssökning, om hur det gör källhänvisningar samt om upphovsrätt utifrån arbetet som de gjort i Wikimini – ett uppslagsverk för barn (här) och Stockholmskällan (här) . Jag har också bistått eleverna med tryckta källor.

Eleverna har skrivit två olika texter. En faktatext på Wikimini om Enskedeområdet och en personlig berättande text om hur platsen de valt kan tänkas förändras i framtiden. Dessa publicerades i PlatsR och handlar om bland annat svävande skotrar på Skogskyrkogården, gravstenar som finansieras gemensamt av skattepengar på likbilarnas bekostnad eller om hur Enskedebanan, spårvägen till Slussen, återuppstår. enskedejour

Presentationerna börjar framför bildspelet och det går inte att ta miste på engagemanget och stoltheten hos de som visar och berättar. Lärare Gunilla kompletterar med mer information så att publiken ska förstå arbetet bakom. Eleverna verkar nöjda:

Det har varit jättekul och vi har lärt oss om historia och om källkritik, säger en av eleverna efteråt. Jag är så nöjd med min text.

Viktor Bodin ritade de engelska radhusen i Enskede och där bor jag, berättar en annan elev stolt.

På väg därifrån tänker jag att det är viktigt få veta mer om platsen där man bor och växer upp och att också få fantisera om hur det skulle kunna vara där i framtiden

Stort tack till 6 B och till alla som arbetat med projektet!

/Maria Ronnås

Väntan är över – Nu är den här!

Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge, och behöver nu inte heller vänta längre! För nu den här: Kulturrådets Barn- och ungdomskatalog 2016/2017.

I katalogen presenteras ett urval (210 titlar) av de bästa barn- och ungdomsböckerna från årets bokutgivning, valda av en grupp be-magin_captureestående av ”läs- och skrivproffs”. Katalogen kan användas för att vägleda och inspirera barn och unga och alla de som på ett eller annat sätt har betydelse för barns och ungas läsning, men just i år har katalogen ett särskilt fokus på de äldre barnen och ungdomarna.

Förutom de böcker som presenteras får man även ta del av intervjuer och artiklar med både läsare och författare. Bland annat berättar Anne-Marie Körling (läsambassadör) varför högläsning får oss att må bra, Ida Westin om Internationella bibliotekets verksamhet och Ingrid Källström och Sara Lafolie (MTM) om att det går att läsa med både ögon, öron och fingrar. Längre intervjuer med Almapristagaren Meg Rosoff och Ison Glasgow finns också att ta del av, liksom kortare läsarintervjuer med bland annat 6-åriga Luca som tycker om att läsa ”Nya böcker och bästa böcker”.

Luca är nog inte ensam om att gilla bästa böcker, och årets Barn- och ungdomskatalog ger en hjälp på traven att hitta just dessa bästa böcker för så väl nybörjarläsaren som bokslukaren. Smaklig läsning!

Beställ katalogen här: http://kulturradet.packing.se/page/

/Anja Sahlstedt