Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbiblioteksmiljö

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Bibliotekarier redo för framtiden!

FR_Librarians_graphicI USA pågår en nationell satsning av digitalisering i skolorna; Future Ready Schools (FRS). Syftet med satsningen är att stötta skolledare runt om i landet att kunna planera och implementera individuella (forskningsbaserade!) digitala lärstrategier, som i sin tur ska kunna ge alla elever möjlighet att kunna nå sin fulla potential. De skoldistrikt som väljer att vara med i satsningen måste underteckna en förbindelse att de ska arbeta för att utveckla såväl undervisning som administration i en digital riktning. Under sommaren presenterades ett nytt projekt som en del i denna satsning; Future Ready Librarians (FRL). Syftet med satsningen är att alla elever ska ha lika tillgång till skolbibliotek, digitala verktyg, elektroniska resurser och böcker och genom att delta i den kommer bibliotekarier att vara bättre rustade för att stödja lärare och elever i övergången till en mer digital lärandemiljö.

Hela projektet genomsyras av att skolbibliotekarien ska komma att ha en mer uttalad ledarroll i arbetet med att implementera målen i projektet Future Ready Schools. För att åskådliggöra de principer som ligger till grund för skolbibliotekariens framtida arbete har man tagit fram en bild som illustrerar de åtta olika områden som ska ingå i bibliotekariens arbetsuppgifter. Bland annat är ett av områdena ”Data and Privacy”, vilket innebär att skolbibliotekarien bör vara en nyckelperson i arbetet med att lära eleverna att såväl skydda sig som ta ansvar för sina handlingar på nätet. Dessutom innebär punkten ”Curriculum, Instruction, and Assesment” bland annat att skolbibliotekarien ska arbeta mer tillsammans med lärarna för att tillsammans ta fram bedömningsmallar i arbetet kring it och digitala medier.

I Omvärldsbloggen (Skolverkets blogg om Skolans digitalisering) skriver Stefan Pålsson mer om Future Ready Librarians: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/07/19/future-ready-schools-lyfter-fram-skolbibliotekarien/

Du kan också läsa mer på hemsidan för Future Ready Schools: http://futureready.org/about-the-effort/librarians/

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotek som pedagogisk resurs

kbrapportUnder sommaren publicerades KB:s rapport Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016. Rapporten grundar sig på den undersökning som KB genomförde som ett komplement till insamlandet av  Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016. Anledningen till att genomföra en kompletterande undersökning var att många skolbiblioteksanställda uppgav att de inte tyckte att frågorna i den officiella biblioteksstatistiken gav en bild av den rikt nyanserade verksamheten som bedrivs på skolbiblioteken runt om i landet. Syftet med hela rapporten anges därför vara ”att visa på skolbibliotekens roll som pedagogisk resurs för skolan. Vad de gör för att underlätta för eleverna i deras strävan att nå sina utbildningsmål.”

Rapporten visar med tydlighet att vikten av tillräcklig bemanning är det mest avgörande för att skolbiblioteket ska kunna utgöra en pedagogisk resurs i skolans verksamhet. Det säger sig självt att desto mer bemanning ett skolbibliotek har i förhållande till antalet elever, desto större resurs kan det vara i den pedagogiska verksamheten. I undersökningen har endast de skolbibliotek som har minst 20 timmar per vecka avsatt bemanning fått delta. Trots att det alltså är personal vid de mest aktiva och resursstarka skolbiblioteken i landet som svarat, så ger undersökningen vid handen att alla svarande (utom en) känner att de inte har tillräckligt med tid och möjligheter för att på bästa möjliga sätt kunna vara den pedagogiska resurs som krävs för att kunna stödja elevernas i deras kunskapsutveckling.

På frågan om vad skolbibliotekspersonalen gör i biblioteket så var det vanligaste svaret att man tillhandahåller nivåanpassad läsning. För att kunna sköta inköp av nya medier så krävs en aktiv omvärldsbevakning, en rimlig budget och samarbete med lärarna för att i god tid hinna beställa in relevanta medier till kommande projekt och aktiviteter. Det som ofta sätter käppar i hjulet är den berömda tidsbristen; man hinner helt enkelt inte med att informera sig om varken omvärlden eller skolvärlden. Tidsbrist verkar också vara en orsak till att endast två tredjedelar svarar att de utbildar elever i källkritik och informationssökning. De löpande biblioteksuppgifterna slukar den tid som för många biblioteksanställda redan är sparsamt tilltagen.

Sammantaget har man kunnat urskilja fyra olika områden som behöver utvecklas för att kunna stärka skolbiblioteksverksamheten; mer bemanning, större kunskap om och intresse för skolbibliotek av både skolledning och lärare, samt mer fysiska resurser så som bättre anpassade lokaler samt större budget för medieinköp. Förhoppningsvis kan Skolverkets tillhandahållande av sökta stadsbidrag till personalförstärkning i skolbibliotek vara en hjälp på vägen till ökad bemanning runt om i landets skolbibliotek. De rektorer som satsar på sina skolbibliotek kan ge sina elever bättre förutsättningar för att nå målen, för till syvende och sist är det ju ändå rektorerna som måste förstå vilken enormt viktig resurs ett välfungerande skolbibliotek är i det pedagogiska arbetet.

Rapportens författare skriver att innehållet ska kunna vara en inspiration för beslutsfattare, skolledare, pedagoger och skolbibliotekspersonal. Så läs igenom den, stryk under, skriv till och markera. Och använd den sedan som inspiration, stöd i ryggen och argument i ditt fortsatta arbete. För trots att rapporten kanske inte innehåller några större nyheter för oss som arbetar inom skolbiblioteksvärlden, så är det glädjande att denna rapport har tagits fram. Ibland är det skönt att ha något att hålla i.

Du hittar hela rapporten här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/07/Rapport_Skolbibliotek_som_pedagogisk_resurs_2016.pdf

/Anja Sahlstedt, skolbibliotekskonsulent

Skolbibliotekarie – världens roligaste jobb

Enskede skola 0053- Skolbibliotekarien är biblioteket, säger Malena Martinger Storme, när vi ses på Enskede skola. Arbetet handlar om att skapa relationer med eleverna. Jag möter ju skolans alla elever från de yngsta till de äldsta och jag vill vara som en bro mellan dessa. Ibland ser jag andra saker än vad lärarna gör. Jag behöver hjälpa till med att skapa sammanhang i den ämnesövergripande undervisningen på skolan.

Skolbiblioteket finns i alla årskurser och i alla ämnen och Malena handleder både elever och lärare. Det gäller undervisning i informationssökning och källkritik och nyligen gav Malena lektioner i åk 9 om hur algoritmer styr Google, om filterbubblor och om hur man skriver källhänvisningar.

– Det togs väl emot och det är viktigt att ge eleverna redskap, säger Malena. Självklart bidrar också skolbiblioteket till språkutveckling. Om du läser mycket får du ett facit för hur språket ska låta och gör bättre ifrån dig i alla ämnen. Många av de äldre eleverna har helt enkelt inte hittat rätt bok ännu, så det är bra att jag känner dem så jag vet vad som kan passa dem att läsa.

Malena har medvetet valt att satsa på de äldre eleverna på skolan. De har fått ny litteratur efter egna önskemål och en läsecirkel efter skoltid. Hon har också dragit igång boksamtal på engelska i åk 9, något som uppskattades och gav mersmak. En lärare på högstadiet har också lagt sin mentorstid i biblioteket vilket öppnar för fler besök. Under vårt samtal så strömmar elever in i biblioteket, några slår sig ner med en bok medan andra vill ha hjälp med att hitta ”rätt” bok. Några nior som jag får möjlighet att prata med gillar biblioteket och bibliotekarien:

– Malena är ju så engagerad så det är roligt att komma hit och hon lyssnar verkligen på alla elever. Jag tror att alla på skolan vet vem Malena är.

– Jag får boktips när jag kommer till biblioteket och man kan också prata en stund. Här finns en sorts gemenskap, bra stämning och det är avspänt. Det är mitt favoritställe på skolan. Vi känner oss välkomna.

Malena når ut på skolan med information genom elevråden och arbetslagen och genom möjligheten att lämna inköpsförslag. Hon lär även eleverna hur de ska kunna hitta i biblioteket.

-Det är viktigt att eleverna känner sig hemma och är delaktiga genom att påverka inköp och annat. Det är elevernas bibliotek.

Skolledningen ger ett gott stöd och litar på att Malena gör ett bra jobb. De berättar på skolan att biblioteket är viktigt.

– Jag får rätt förutsättningar för att vara motorn i biblioteksverksamheten, säger Malena glatt.

En arbetsplan för skolbiblioteket finns och har delats på skolan. På frågan hur hon hinner med sagostunder, bokprat, boksamtal, lektioner i källkritik och allt annat som ryms i planen, svarar Malena att hon satsat på kvalitet istället för kvantitet. Hon har också möjlighet att ha biblioteksrummet öppet när hon är i något av klassrummen.

– Meningsfullt arbete görs och hinns med. Men det är relationen till eleverna som är det allra viktigaste och roligaste i mitt arbete säger Malena. Jag har världens roligaste jobb!

/Maria Ronnås

Skolbibliotekarien – en expert som inspirerar

Enskede skola 0132

– För oss på Enskede skola har det varit en prioriterad uppgift att få högstadieeleverna att använda biblioteket, säger rektor Lars Benon när vi träffas en regnig aprilmorgon. De yngre eleverna läste redan mycket och var ofta i biblioteket när vi i januari anställde Malena Martinger Storme, som är utbildad bibliotekarie.

– Vi ville ha en kvalificerad bibliotekarie som skulle vara med i skolans övriga verksamhet, jobba nära lärarna, se framåt och arbeta med källkritik, nya medier och ny teknik. När jag frågade hur hon gjorde för att få högstadieeleverna till biblioteket, svarade hon kort och gott ”Jag var där”.  Då förstod jag att jag inte bara fått en bra bibliotekarie till biblioteket utan också en person med förmåga att bygga relationer till eleverna.

Lars Benon fortsätter med att berätta att skolbiblioteket är till stor nytta på Enskede skola och deltar i skolans utvecklingsarbete. Han menar att den expertkunskap som bibliotekarier besitter är extra viktig i dagens samhälle, och ett exempel på det är digitaliseringen och den enorma mängden medier av alla de slag som eleverna möter. Skolan behöver få in experter som kan stötta och utbilda både elever och lärare.

– Skolbibliotekarien har flera roller, fortsätter han, dels att jobba direkt med ungdomar i alla åldrar med litteratur och språkutveckling men också att vara den som kan locka in ungdomarna i biblioteksvärlden. Det görs genom att bygga relationer. Jag tror att det är viktigt att det finns fler på skolan som kan inspirera eleverna och som de inte blir bedömda av eller behöver prestera någonting för.

Bibliotekslokalen är ganska liten med tanke på behovet för skolans 940 elever men eftersom den gamla gula skolan nu byggs om så planeras biblioteket in en av de finaste lokalerna med större yta. Då ges också möjlighet att tänka nytt och bygga annorlunda mot hur bibliotekslokalen ser ut idag. Enskede skola håller på med ett skolgårdsprojekt där tanken är att bygga en oas, en läshörna i ett grönt område på skolgården som finns tillgängligt under den varma årstiden på rasterna. De provade förra året med att flytta ut en del av biblioteket till ett lugnt hörn av skolgården. Det var populärt och lockade särskilt de yngre eleverna att läsa.

– För mig har biblioteket alltid varit någonting viktigt. Läsandet är ju ett sätt att reflektera och det är viktigt med skolbibliotek både som en plats för att lära sig men också som en möjlighet att stanna upp och hitta lugn och ro, konstaterar Lars Benon avslutningsvis.

/Maria Ronnås

Ett tillgängligt skolbibliotek som når alla

eriksdalbib

– Vi vill ha ett tillgängligt bibliotek som bidrar till läslust säger Annika och Barbara som träffar mig i skolbiblioteket en gråmulen tisdagsmorgon i mitten av mars. Annika Lundström som är fackutbildad bibliotekarie och Barbara Buczkowski, bibliotekspedagog har tillsammans utvecklat verksamheten i biblioteket på Eriksdalsskolan. Skolbiblioteket ligger mitt i skolan och dörren dit står på vid gavel. Det är fridfullt och tomt så här tidigt på morgonen men snart börjar elever strömma in.

– Det är fantastiskt att ha en rektor som vill satsa på skolbiblioteket och ser det som en pedagogisk resurs, säger Annika och Barbara. Vi vill nå alla elever och har satsat på att saker ska hända i biblioteket.

– Jag inspirerades av Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks Musikklasser, och hennes bok ” Happenings som arbetsmetod” och har nu kreativa fredagar en gång i månaden i biblioteket fortsätter Annika. Eleverna har då fått gissa på karaktärer från olika barnböcker, namnge nästa Harry Potter bok för att nämna några happenings. Det bidrar till att väcka nyfikenhet och att locka fler elever till biblioteket. Det blir knappt tid för lunch sådana fredagar och eleverna är väldigt nyfikna på vad som ska hända nästa gång, fortsätter Annika. Ungefär trehundra elever deltar på kreativa fredagar.

– Vi har också ett biblioteksråd med elever från åk 4 till 7. De bidrar till att förbättra biblioteket och har medverkat som jury i vår poesitävling berättar Barbara. Hela 101 bidrag lämnades in till poesitävlingen och många går och läser de fina dikter och tankar som nu hänger på väggen i en korridor precis utanför biblioteket.

Att vara två personer som arbetar i skolbiblioteket öppnar för nya möjligheter. Annika arbetar ibland ute i klasser med informationssökning och källkritik på högstadiet i samarbete med lärarna medan Barbara har annan verksamhet som boksamtal eller sagostund i bibliotekslokalen.

– Jag tycker det är bra att vi har olika utbildningar och olika erfarenheter och det märks att vi kompletterar varandra, säger Barbara.

– Vi har delat upp arbetet mellan oss och båda bokpratar och har sagostunder och boksamtal fortsätter Annika. Vi informerar i de olika arbetslagen om verksamheten i biblioteket och bjuder in till samarbete. Vi hjälps åt och kan ge varandra feedback. Instagram ger oss också möjlighet att marknadsföra vad som är på gång och där boktipsar vi. Då når vi många elever och deras föräldrar och får glada tillrop med jämna mellanrum. Det är förstås väldigt roligt, säger Annika.

De arbetar med ”En bok i världsklass” i åk 4 och Annika har bokcirklar på fredagar ihop med fritids och hon har planer på att starta bokcirklar för högstadiet till hösten. Lånen ökade under hösten och de fortsätter att öka.

Närmast för dörren är en temadag ”Hela skolan läser” den 11 april. Då läser hela skolan samtidigt med fokus på lusten i att läsa. För att förbereda dagen har Barbara och Annika planerat tillsammans med en grupp lärare på skolan.

– Vi vill göra biblioteket till en plats där alla elever har något att hämta och då är elevernas medverkan det viktigaste, avslutar Annika intervjun.

/Maria Ronnås

Vad är väl ett rum med böcker?

Räcker ett rum med böcker?IMG_0007

Räcker ett rum med böcker för att få kalla det för ett skolbibliotek? För den som befinner sig i skolbiblioteksbranschen kan det tyckas självklart att svaret på frågan är nej. För den som vill går det att tolka som så att så länge man har ett fysiskt rum som kallas skolbibliotek så är det tillräckligt för att kunna hävda att man har en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur det ska skötas och av vem verkar inte vara lika viktigt. Kanske är det att dra saker till sin spets att bolla med tanken på att man skulle tillhandahålla klassrum utan lärare? Men ska skolbiblioteket fungera som den pedagogiska resurs i skolan som skollagen föreskriver så kan ju inte verksamheten sköta sig själv.IMG_0009

I det senaste numret av Biblioteksbladet (02/2016, s. 22-23, http://biblioteksbladet.se/senaste-nummer-2/) ställs frågan ”Räcker ett rum med böcker?” med anledning av att de flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I artikeln kan man läsa om det föga förvånade, men likväl tydliga faktum, att Skolverket inte har ett enda exempel på ett välfungerande obemannade bibliotek.

Man kan alltså fylla upp ett hur stort rum som helst med hur mycket böcker som helst, men finns ingen som organiserar denna fantastiska resurs så kommer bokhögarna att välta, de läsosugna att vända i dörren och bokmalarna att tappa sugen. Bemannade skolbibliotek behövs, kanske nu mer än någonsin. Och för att guida elever genom djungeln av internetsidor, källkritiskt tänkande och för att prata böcker, läsning, tipsa och vägleda behövs det någon som verkligen vill vara där. Och jag har träffat ett lysande exempel på någon som verkligen vill vara just där hon är.

En försynt bokälskare med uppdrag att förmedla

Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog och ansvarig för skolbiblioteket på Mariehällsskolan i Annedal formligen lyser när hon beskriver sitt läsfrämjande arbete. Hon är dock lite försynt i sin egen förklaring till varför just hennes skolbibliotek toppar listan på antalet lånade böcker per barn i Stockholms stad. Visst kan man invända att statistik bara är siffror, men det är ju trots allt en markör som visar på en välfungerande och aktiv skolbiblioteksverksamhet.

”Jag gör väl inget annorlunda än alla andra som jobbar i skolbibliotek”, säger Ulrika först, men under tiden hon beskriver sitt arbete så blir det tydligt vad som gör detta skolbibliotek så välutnyttjat. Till att börja med ligger biblioteket centralt i skolans lokaler. Det inbjuder till drop-in både för pedagoger och elever. Dessutom möjliggör det spontana besök av föräldrar som vid hämtning och lämning gärna tittar in till Ulrika för att få lite tips och råd om böcker och läsning. Mariehällsskolan är en läxfri skola och vill istället verka för läsning som livsstil, och Ulrika känner att hon har ett starkt stöd hos skolledningen som är mycket engagerade i att skolbiblioteket ska vara en kärnverksamhet i skolan.

Det finns alltså goda omgivande förutsättningar för att utveckla skolbiblioteket, men till detta behövs också någon som förvaltar och utvecklar dessa förutsättningar och där har vi Ulrika. Regelbundenhet är viktigt, poängterar hon. Samtliga klasser, från förskoleklass och upp till årskurs 5, har schemalagda tider varje vecka. För de yngre barnen läser hon högt, och hon understryker att högläsning är en otroligt viktig ingång till lässtimulans. Med de äldre eleverna har hon bokprat vid varje tillfälle. Att läsa högt och bokprata ser hon som de absolut viktigaste komponenterna i arbetet med att få eleverna att vilja läsa.

Förutom denna regelbundna verksamhet har Ulrika hela tiden en massa lässtimulerande projekt på gång; läsgrupper, tipspromenader, fritidsgrupper på eftermiddagarna och uppmärksammande av särskilda dagar såsom Världsboksdagen. Skolan ligger i ett område där gator och kvarter alla är döpta efter barnböcker och dess karaktärer; bland annat finns Klas Klättermus gata och Pelle Svanslös gata. För att uppmärksamma detta har Ulrika bokvandringar med eleverna där hon berättar om de olika figurerna. Hon har också ett biblioteksråd, där två elever från varje klass bland annat har i uppdrag att ta reda på vilka böcker som ska skrivas upp på önskelistan för bokinköp och får tycka till om annat som rör biblioteket. Framöver planerar Ulrika bland mycket annat att utveckla sitt arbete med läsande förebilder. Och inom kort kommer författaren Pascale Vallin Johansson på besök i årskurs 5. Det händer alltså otroligt mycket i och omkring skolbiblioteket!

”Alla är välkomna till biblioteket. Alla ska hitta något här! Jag har ständiga boksamtal med eleverna; på skolgården, i matsalen. Jag älskar böcker och det vill jag förmedla!”, avslutar Ulrika. Jag kan inte annat än tro henne.

/Anja Sahlstedt

Fixa skolbiblioteksrummet!

Gott nytt skolbiblioteksår allihop!

Nytt år kan betyda nystarter på flera olika sätt. Kanske letar din skola nya kreativa idéer för att utveckla skolbiblioteksrummet?

Kolla in detta bildspel över spännande skolbibliotek och läs också artikeln om dem i The Guardian. Hittar du någon favoritdetalj?

Biblioteksrum_1

/Emma

Skolbiblioteksmiljö På gång!

På gång i skolbiblioteket är fortbildningstillfällen för våra skolbibliotek i grundskolan och på gymnasiet. Två gånger per termin träffas vi för att fördjupa oss i ett intressant och aktuellt ämne, ur ett biblioteksperspektiv, exempelvis flerspråkighet, faktaboksläsning eller fria, fiffiga webbresurser. Häromsistens tog vi upp skolbiblioteksmiljön, ett spännande och tacksamt område att dyka ner i och belysa! Skolbiblioteksrummet som viktig lärandemiljö, både objektivt (storlek, läge osv) och subjektivt (individers eller gruppers upplevelser) är förstås värt att utforma så att det stimulerar och tilltalar eleverna! 

Att köpa ny,  läcker inredning är kanske inte möjligt. Desto bättre då, att det finns en hel del man kan ändra och förnya, utan att det kostar. Det gäller mest att bestämma sig för att se på sitt fysiska skolbibliotek med nya ögon och helst med användarnas blick!

Exempel på vad man kan förbättra rätt enkelt är:

  • Bibliotekets entré: Hur ser dörren och väggen ut? Inbjudande och informativ, eller tråkig och anonym?
  • Möblering och inredning: Är biblioteket möblerat på bästa och trevligast möjliga sätt utifrån förutsättningarna? För att locka till och prioritera vissa aktiviteter? För olika lärstilar? Är det utformat för olika medier och för skyltning? Är det tillgängligt och överskådligt?  Trivsamt och ergonomiskt?
  • Ljus och belysning är viktig! Går det att komplettera basljuset med punkt- och stämningsbelysning för att göra rummet mer levande och intressant? Hur används fönsterljuset?
  • Färger har också stor betydelse för hur vi upplever och använder ett rum. Finns det möjlighet/anledning att måla några ytor i biblioteket?
  • Ljudmiljön påverkar hur man uppfattar vad andra säger. Kan ljudklimatet förbättras med t ex någon textil på väggen? Kanske stimulerande musik eller naturljud ibland?
  • Lukter eller dofter? Dofter har stor inverkan på atmosfär och sinnesstämning. Luktar det illa av gamla,  smutsiga böcker eller annat? Doftar det gott från ditt nybryggt te eller kaffe?
  • Känsel: Många elever behöver något att röra vid! Det kan vara stolens klädsel, trästubbar eller andra föremål som stimulerar sinnena via händerna….
  • Klimat: En lagom och behaglig temperatur är bra för koncentrationen.
  • Karaktären i ett rum kan handla om att ta vara på man har. Gör något av det som är speciellt, snedväggen, vrån eller trappan! Kanske tillföra något oväntat och överraskande?

En god skolbiblioteksmiljö ska återspegla stämningen av allt man kan göra där och ha en atmosfär av kunskapsverkstad, laboratotium eller ateljé, snarare än kontor – menar arkitekten Inger Mette Kirkebyi Refleksioner over skolebibliotekets arkitektur.

Men  framtidens skolbibliotek – hur ska det se ut? Tänk utformning för ett förändrat pedagogiskt arbetssätt, kopplat till den digitala utvecklingen med mobila enheter, e-böcker, talböcker, projektorer och interaktiva tavlor. Att det fungerar med de verktyg och resurser som elever använder och behöver och vävs ihop med skolans kunskapsmål.  Några av de nya, betydelsefulla aspekterna för hur man utformar ett skolbibliotek är:

  • Flexibilitet för ett öppet och föränderligt lärutrymme, som kan användas på många sätt och är anpassat till modern teknik.
  • Böckerna (de fysiska) är fortfarande så viktiga i skolbiblioteket! Men fokus på hyllmetrar och antal böcker behöver säkerligen snart flyttas mot hur den tryckta samlingen förstärker och förbättrar utbudet av digitala resurser.

/Charlotte