Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbiblioteksutveckling

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Nu har utbildningsförvaltningen en skolbiblioteksplan

Förslaget till skolbiblioteksplan har godkänts av utbildningsnämnden och nu bereds planen av skolroteln. Därefter tas den upp i fullmäktige för beslut.

En arbetsgrupp med representanter från förskola, grund- och gymnasieskolan samt för språkutveckling, skolplattformen och Stockholms stadsbibliotek har tillsammans arbetat fram förslaget. Skolbibliotekspersonal har fått möjlighet att tycka till om planen i referensgrupper och i den här bloggen, och elever och lärare i olika biblioteksgrupper har bidragit med kloka synpunkter om planen.

De olika rektorsgrupperna samt grundskole- förskole- och gymnasiechefer har ställt sig bakom förslaget. I december antogs planen i utbildningsnämnden och den finns nu med i årets verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen.

Så nu är det bara att börja jobba enligt planens ambitioner!emoticon-1907987_1920

Här hittar du skolbiblioteksplanen: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1870010

/Maria Ronnås

Med skolbiblioteket i fokus

fokus4Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan av Catrin Eriksson har som intention att vara en inspiration till kreativt utvecklingsarbete för att skolbiblioteket ska kunna bidra aktivt till elevernas måluppfyllelse.

Boken beskriver en utvecklingsmodell med alla de ingredienser som behövs för att bygga ett skolbibliotek som vilar på långsiktighet, likvärdighet och hög kvalitet. De avgörande ingredienserna för det framgångsrika arbetet som genomförts i Linköping menar Catrin Eriksson är:

Politiskt beslut: Fokusbiblioteksmodellen bygger på ett politiskt beslut, vilket ger beslutet stabilitet att genomsyra all undervisning.

Gemensamma utvecklingsmedel: Alla skolor ges samma ekonomiska förutsättningar att grundutrusta sina lokaler. Det gör att likvärdigheten ökar.

Organisation: Fokusbiblioteken ligger organisatoriskt inom utbildningsförvaltningen och inte kulturförvaltningen, skolans sida har alltså hela makten över tjänsterna, dess innehåll och fördelning av tid.

Samordning: Utvecklingen av fokusbiblioteken leds av skolbibliotekschefen som är anställd inom utbildningsförvaltningen.

Nätverk: Skolbibliotekschefen har ansvar för ett nätverk för fokusbibliotekarierna, vars syfte är fortbildning och utbyte av erfarenheter.

Uppdrag: Fokusbiblioteken har ett tydligt uppdrag som innefattar två huvudspår; att utveckla det läsfrämjande arbetet på skolan och att utveckla informationskompetensen hos eleverna.

Rektors roll: Rektor har ansvar för verksamhetsutvecklingen på sin skolenhet och detta inbegriper även fokusbiblioteket. Att rektor lyfter fram och backar upp verksamheten ses som en grundläggande förutsättning för ett välintegrerat skolbibliotek.

Integrering av biblioteksverksamheten i undervisningen: Eleverna har allt att vinna på att skolbiblioteksverksamheten integreras med undervisningen och att bibliotekarierna får en självklar roll i de pedagogiska verksamheten.

Men utvecklingsarbete tar tid, konstaterar Catrin Eriksson och beskriver hur allt till en början handlade om att lägga en grund, skapa struktur, få till gemensamma förhållningssätt, regler och rutiner i gruppen. Arbetet med att utveckla skolbiblioteken har dock resulterat i att ett flertal skolor i Linköping har fått utmärkelserna Skolbibliotek i världsklass och Årets skolbibliotek – ett bevis på att arbetet har varit framgångsrikt!

/Anja Sahlstedt

I väntans tider

tablet-1632909_640Förslaget till Stockholms stads skolbiblioteksplan ligger nu färdigt och väntar på ett godkännande i utbildningsnämnden den 15 december. Efter det kommer planen att behandlas i kommunfullmäktige.

I planen framhålls att biblioteken och dess personal är betydelsefulla för att utveckla barn och ungas medie- och informationskunnighet samt för ökad läsning och läsförståelse. Där fastställs också vad skolledningar, skolbiblioteksansvariga och utbildningsförvaltningen har för ansvar för skolbiblioteket och dess pedagogiska verksamhet.

Skolbiblioteksplanen är en strategisk handlingsplan och vår förhoppning är att den kommer att bidra till att förbättra skolbibliotekens tillgänglighet, utbud och ökade bemanning.

Stort tack till alla er som tänkt och tyckt och bidragit längs vägen! Vi väntar nu med spänning på hur det kommer att gå och vad som väntar runt hörnet.

Nyheter om planen publiceras här på bloggen.

/Maria Ronnås

Skolbibliotek i lärarutbildningen

Vi talar ofta om att göra synligt och känt för lärarkåren vad ett välfungerande skolbibliotek kan bidra med i elevernas lärande – Och nu har det hänt! På Södertörns högskola har det pågått ett projekt där kunskap om skolbibliotek ingått som ett kursinslag i lärarutbildningen för åk 4-6.

Vid sidan av en introduktion har de blivande lärarna själva besökt ett skolbibliotek i Stockholm och ställt frågor till bibliotekarien på plats för att bilda sig en egen uppfattning om vad skolbibliotek tillför. De har även fått omsätta tankarna det väckte i en minidokumentär. De korta filmsnuttarna visar hur ett idealbibliotek på skolorna kan se ut, men också på viktiga funktioner att använda som färdiga lärare.

Initiativ till projektet togs av Jan Hjalmarsson, chef för biblioteket på Södertörns högskola. Det har sedan utvecklats och drivits av Frida Frimodt, bibliotekarie på högskolebiblioteket på Södertörn, i samarbete med lärarutbildare och skolbibliotekarier vid fyra skolbibliotek i Stockholm. Projektet som finansierades av KB är nu avslutat. Här går det att läsa mer om projektet .

Under vårterminen 2016 genomfördes den första omgången av kursinslaget om skolbibliotek och det har nu utvärderats av Frida.frida

– Det här blev vårt strå att dra till stacken för att utveckla den viktiga skolbiblioteksverksamheten. Det har resulterat i nöjda studenter och utbildare och en fortsättning är planerad. Vi arbetar på att få momentet om skolbibliotek att ingå i kursplanen för lärarutbildningen och då till att börja med i momentet, Barn och Kultur i svenskämnet för åk 4-6, berättar Frida.

Lärarstudenterna fick också i uppgift att granska de skolbibliotek som finns på deras VFU-skolor där de gör sin praktik och jämföra dessa med det skolbibliotek där studiebesöket gjordes. Om lärarna känner till hur ett skolbibliotek kan vara en pedagogisk resurs och bidra till elevernas lärande så underlättar det samarbete.

– Vi vill att man ska våga samarbeta över professionsgränserna, fortsätter Frida och det är viktigt att lärare och skolbibliotekarier känner till varandras kompetens.

De deltagande skolbibliotekarierna; Cilla Dalén på Hjulsta grundskola, Elisabeth Ljungdahl på Snösätraskolan, Sofia Lindblom på Askebyskolan samt Sofia Malmberg på Adolf Fredriks musikklasser tycker att det var givande att få besök av blivande lärare och att det var intressant och bra att kunskap om skolbibliotek som en pedagogisk resurs finns med i lärarutbildningar. De gav även uttryck för att de fick bättre syn på den egna verksamheten när de förberedde studiebesöken och att själva studiebesöken var väldigt roliga.

Frida Frimodt säger avslutningsvis att inslag om skolbibliotek borde finnas med i alla lärarutbildningar för olika årskurser på Södertörns högskola. Inslaget om MIK , medie- och informationskunnighet  i lärarutbildningen kommer att öka framöver och då blir det naturligt att få in skolbiblioteks roll i det sammanhanget också.

Vi ser framemot någon form av fortsättning på området skolbibliotek i lärarutbildningen.

/Maria Ronnås

Sydkoreanskt besök på Medioteket

korea4Medioteket hade förmånen att få besök av den 16-manna stora sydkoreanska delegationen från National Library for Children and Young adults (NLCY) som var på Sverigebesök i månadsskiftet augusti/september. Trots Sydkoreas framgångsrika resultat i läsförståelsemätningar, har man ändå upplevt att barn och unga läser allt mindre och att läsförståelsen minskar. I Sydkorea genomförs därför en satsning på biblioteksverksamhet som riktar sig till barn och unga, och som ett led i satsningen vill man titta på verksamheter i andra länder. Under studieresan hit till Sverige var de även och besökte Stockholms stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning, Kista bibliotek och Stadsbiblioteket i Göteborg och besöket arrangerades av Skolbibliotek Väst.

Vid besöket hos oss på Medioteket berättade vi både övergripande om Mediotekets verksamhet som helhet och mer specifikt om vad just vi i skolbiblioteksgruppen gör för att stötta skolbiblioteksverksamheten i Stockholm stads skolor. Bland annat berättade vi om Mediotekets kurser för de skolbiblioteksanställda och att det finns möjlighet att få utbildning i så väl grunderna i stadens bibliotekssystem som i hur man kan arbeta med talböcker i skolan. Deltagarna fick även veta att vi lär ut hur man kan arbeta med elevernas digitala sökstrategier och medverka till att de blir källkritiska internetanvändare. De fick också mer information om cirkulations- och mångspråksbiblioteket, som verkade vara en väldigt unik resurs för dem. På det hela taget verkade deltagarna uppleva att Mediotekets utbud är något unikt och vi kände oss väldigt glada för att de ville ta del av hur vår verksamhet ser ut.

Avslutningsvis hade de en del frågor till oss; De undrade bland annat hur utbildningen för bibliotekarier ser ut, hur Medioteket samarbetar med folkbiblioteket och hur det ser ut med bemanningen i skolbiblioteken. De hade flera frågor kring hur det kommer sig att vi har en lag om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, men att det är upp till varje enskild rektor att ta beslut kring bemanningen i skolbiblioteket – för hur blir det då med likvärdigheten, undrade de? Det berättade att i Sydkorea har man mer nationella regler som gäller för vad eleverna ska läsa och man har en litterär kanon som alla elever ska ta sig igenom.

Vi hade förberett med fika; kardemummabullar, kanelsmakande kex och lingondricka och utan att förstå deras konversation med varandra, så kunde man se att våra gäster tyckte att det var kul att testa dessa annorlunda och förhoppningsvis smakfulla tilltugg. Tyvärr fanns det inte särskilt mycket tid för oss att ställa frågor till dem, för det hade varit otroligt spännande att få höra mer om hur man arbetar med skolbibliotek i Sydkorea. Men kanske behöver man egentligen inte åka så långt som till andra sidan jordklotet för att vidga sina perspektiv? Kanske räcker det att man börjar med att titta hur det ser ut på grannskolans skolbibliotek? Vad gör de och hur gör de? Och vad kan jag dela med mig av? Genom att våga testa nytt och möta det okända kan man också lyfta blicken och se lite längre än bara till sin egen verksamhet. En nya idé kan vara lika god som en nybakad kardemummabulle.

korea1

Bibliotekarier redo för framtiden!

FR_Librarians_graphicI USA pågår en nationell satsning av digitalisering i skolorna; Future Ready Schools (FRS). Syftet med satsningen är att stötta skolledare runt om i landet att kunna planera och implementera individuella (forskningsbaserade!) digitala lärstrategier, som i sin tur ska kunna ge alla elever möjlighet att kunna nå sin fulla potential. De skoldistrikt som väljer att vara med i satsningen måste underteckna en förbindelse att de ska arbeta för att utveckla såväl undervisning som administration i en digital riktning. Under sommaren presenterades ett nytt projekt som en del i denna satsning; Future Ready Librarians (FRL). Syftet med satsningen är att alla elever ska ha lika tillgång till skolbibliotek, digitala verktyg, elektroniska resurser och böcker och genom att delta i den kommer bibliotekarier att vara bättre rustade för att stödja lärare och elever i övergången till en mer digital lärandemiljö.

Hela projektet genomsyras av att skolbibliotekarien ska komma att ha en mer uttalad ledarroll i arbetet med att implementera målen i projektet Future Ready Schools. För att åskådliggöra de principer som ligger till grund för skolbibliotekariens framtida arbete har man tagit fram en bild som illustrerar de åtta olika områden som ska ingå i bibliotekariens arbetsuppgifter. Bland annat är ett av områdena ”Data and Privacy”, vilket innebär att skolbibliotekarien bör vara en nyckelperson i arbetet med att lära eleverna att såväl skydda sig som ta ansvar för sina handlingar på nätet. Dessutom innebär punkten ”Curriculum, Instruction, and Assesment” bland annat att skolbibliotekarien ska arbeta mer tillsammans med lärarna för att tillsammans ta fram bedömningsmallar i arbetet kring it och digitala medier.

I Omvärldsbloggen (Skolverkets blogg om Skolans digitalisering) skriver Stefan Pålsson mer om Future Ready Librarians: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2016/07/19/future-ready-schools-lyfter-fram-skolbibliotekarien/

Du kan också läsa mer på hemsidan för Future Ready Schools: http://futureready.org/about-the-effort/librarians/

/Anja Sahlstedt

Bemanning & kompetens i skolbiblioteken

bild1 bild2

Bra skolbiblioteksverksamhet förutsätter att eleverna har tillgång till ett bemannat bibliotek med kompetent personal. Vi vet att viktigt arbetet utförs varje dag på våra skolbibliotek och att det beror på engagemang och kunskap hos den eller de personer som arbetar där och får saker att hända.

Vad tänker du om kompetens? Vad behöver skolbibliotekarier kunna? Naturligtvis ha kunskaper inom sitt område men kompetens handlar också om förmåga till samarbete liksom förmåga att presentera och främja. Vad skulle du lägga in i dessa begreppen och finns det något mer som bör förknippas med kompetent personal?

För att de som arbetar i skolbibliotek bättre ska kunna bistå elever att nå målen för sin utbildning och att utvecklas så är samarbete nödvändigt- att arbeta i team eller i lag med skolledning, lärare och andra yrkesgrupper på skolan för att tillsammans på bästa sätt hjälpa eleverna att uppnå goda resultat.

Hur kan ett sådant samarbete i skolbibliotekslag/team skapas eller hur får skolbibliotekarier utrymme i skolans redan befintliga lag? Finns tiden eller går det att samverka bra även i digitala nätverk?

Vi välkomnar era tankar om vad ni lägger i begreppet kompetens och hur ni ser på samarbete!

Tyck till i kommentarsfältet!

/Maria Ronnås & Elin Hirschfeldt

DIK-stipendiat med uppdrag att skapa positivt häng

När Sofia Malmberg, skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, blev uppringd av en granne som glatt utropade ”Grattis!” förstod hon först inte vad det handlade om. Kort därefter började gratulations-sms:en att droppa in i telefonen – DIK:s presidium hade enats om att 2016 års Greta Linder-stipendium på 20 000 kronor skulle delas ut till Sofia Malmberg.

Motiveringen löd: Sofia Malmberg har under senare år framträtt som en stark och självständig röst i skolbiblioteksdebatten. Hon har i böcker, bloggar och föreläsningar bedrivit upplysningsarbete om skolbibliotekets pedagogiska funktion och behovet av bibliotekariekompetens i skolans lärandeprocesser. Specifikt får Sofia Malmberg Greta Linder-stipendiet för att kunna färdigställa en bok som diskuterar ”strategier för att ge alla elever i Sverige tillgång till skolbibliotek som spelar roll”.

Sofia har tidigare skrivit böckerna Happenings som arbetsmetod. Eller: Kom, vi drar till bibblan! och Bibliotekarien som medpedagog. Eller: varför sitter det ingen i lånedisken?, vilka har varit uppskattade inspirationskällor för alla inom biblioteksvärlden. Pengarna från Greta Linder-stipendiet är ett välkommet bidrag i arbetet med den nya boken.

309292-retroSkrivarstunderna får klämmas in mellan skolbiblioteksarbetet och familjen, och med en extra slant ges det mer möjligheter till att kunna ta någon dag ledig lite då och då för att bara ägna sig åt skrivandet. I den nya boken vill Sofia diskutera frågor som ”Vad är ett skolbibliotek? Och vad kan det vara?”. Hon vill att budskapet når fram till nystartade skolor som förhoppningsvis inser vikten av att satsa på skolbibliotek och hur skolbibliotekarien på bästa sätt kan vara en del i den pedagogiska verksamheten. Hon vill även undersöka frågor som vad det är som krävs för att få rektorer att satsa på skolbibliotek, och vad händer med de skolor som väljer att inte ha ett bibliotek? Får de viten efter skolinspektionens besök? Tas det på allvar? Hur följs det upp?

– Grunden till bra biblioteksverksamhet är en drivande skolbibliotekarie, någon som tar initiativ och vågar testa nya saker. Jag vill att biblioteket ska vara ett ”positivt häng”, en bra plats att gå till där allas kompetenser tas till vara, säger Sofia.

Hon fortsätter med att säga att det absolut grundläggande för att få eleverna att komma till skolbiblioteket är att skapa en relation med dem och att det finns många olika ingångar till det. Ett exempel på det är aktiviteten ”Kreativ torsdag” som går ut på att få igång elevernas eget skapande och kreativa förmåga genom en rad olika aktiviteter. I senaste numret av Lära Stockholm finns ett fint reportage om just en av dessa kreativa torsdagar: ”Det ska vara kul att tänka”  på https://issuu.com/larastockholm/docs/ l__ra_3_webb_2016_enkelsidig/1

– Att anställa en bibliotekarie till skolbiblioteket som håller på med bokuppsättning är en dålig investering. Sätta upp böcker kan vem som helst göra, men med den utbildning som bibliotekarier har kan man vara göra väldigt mycket mer. Mitt uppdrag är att handleda både elever och lärare och vara en tillgång i det pedagogiska arbetet. Jag vill lyfta fram skolbiblioteket i olika sammanhang. Att få det här stipendiet känns väldigt stort och att DIK väljer att lyfta just skolbiblioteksfrågan känns förstås också roligt, avslutar Sofia.

/Anja Sahlstedt

Fakta om Greta Linder

Greta Linder (1888-1963) var pionjär i uppbyggnaden av svenska folkbibliotek och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Efter en längre studieresa till USA på 1910-talet upprättade hon mönsterkataloger för svenska bibliotek och regler för katalogisering. Sedan följde en tids arbete på Stockholms stadsbibliotek innan hon på 1930-talet började anordna utbildningar för folkbibliotekarier. (Från DIK:s hemsida)

Vad vill vi med våra skolbibliotek? Nu gör Stockholms stad en plan.

ordmoln skolbibliotekSkolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Detta betonas i stadens budget för 2016 (s.249). Vidare slås det fast att för att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion ska de ha en grundläggande bemanning. Skolbibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och utgöra en naturlig del av skolans undervisning. Fler utbildade bibliotekarier i skolbiblioteken önskas.

Detta är utgångspunkterna när vi på Medioteket, på uppdrag från grundskole- gymnasie- och förskoleavdelningen, ska vara med och ta fram en särskild skolbiblioteksplan i syfte att ”verka för läsning och bildning i Stockholms skolor och förskolor” (Budget 2016, s. 243).

Skolbiblioteksplanen ska vara en konkret handlingsplan och ett förtydligande av den målbild som tecknades i förslaget till Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 (se särskilt sidan 10).

Vi som arbetar med planen vill så klart att alla ni som arbetar i skolbibliotek eller använder skolbiblioteket som en del i undervisningen får en chans att tycka till om vad vår gemensamma handlingsplan ska innehålla. Därför kommer vi att rapportera här på bloggen under processens gång och ge er möjlighet att tycka till.

Första frågan kommer här! Vad saknar du i vårt ”ordmoln” högst upp? Vilka aspekter av skolbiblioteket får vi inte glömma bort i arbetet med planen? Svara och diskutera gärna i kommentarsfältet.

Vi återkommer inom kort med mer info och en ny fråga.
Du är också välkommen att kontakta oss direkt vid frågor, synpunkter eller förslag.
Elin Hirschfeldt & Maria Ronnås