Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbiblioteksutveckling

Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg – årets skolbibliotek

blogg

Nu är årets skolbibliotek utsett. Priset går i år till Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg. Verksamheten där utmärks av nära samverkan med lärarna, stark koppling till skolledning och av en medveten kvalitetskultur. Bibliotekarierna arbetar framgångsrikt i digitala kanaler nu under Coronapandemin. Läs hela motiveringen på nationella skolbiblioteksgruppens hemsida.

Där hittar du även korta filmer från årets skolbibliotek och även från de två andra skolbibliotek som fått hedersomnämnanden:

Vallastadens skolas bibliotek i Linköping och Åbyskolans bibliotek i Ljungby.

Stort Grattis till alla tre biblioteken.

Priset delas ut på den digitala bokmässan i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” 24 september 11.30.

I år kan alla som vill delta och lyssna på bokmassan.se

/Maria Ronnås

Vad säger statistiken om skolbiblioteken i staden?

BW-1229891

Hur går det för skolbiblioteken i Stockholm stads grundskolor? Jo, mycket talar för att det ser ganska ljust ut!

Under sommaren har vi i Skolbiblioteksgruppen suttit och lusläst statistik kring skolbiblioteken i staden. I vårt uppdrag ingår det att samla in statistik för att kunna presentera den för skolcheferna. I år har vi tittat närmare på grundskoleelevernas tillgång till skolbibliotek, skolbibliotekens medieanslag, bemanning och vilken typ av utbildningsbakgrund som personalen har. Vi har även studerat antal lån per elev och hur många av er som utnyttjar Mångspråksbibliotekets tjänster. Det är alltid ett intressant arbete! Vi vill också passa på att tacka alla stockholmsskolor som fyllt i ansökan till det statliga litteraturbidraget och svarat på våra frågor, då dessa källor är väldigt viktiga för oss när vi sammanställer statistiken.

Medieanslagen har minskat något från tidigare år men bemanningen ligger totalt kvar på ungefär samma nivåer som förut. Det är skillnader både mellan stadsdelarna och inom stadsdelarna, vilket är fallet även i resten av Sverige där förutsättningarna ofta ser tämligen olika ut.

Utlånen i staden har minskat något rent generellt jämfört med tidigare år. Det kan bero på många saker, och utlåningssiffrorna säger inte allt. Kanske har personalen valt att fokusera mer på MIK eller andra former av läsfrämjande arbete, till exempel? I samhället i stort kan vi också se att barn och unga läser allt mindre, både Statens medieråd och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har rapporterat om detta.  Det som är glädjande är att skolor med höga antal lån även har högre bemanning och anslag än staden generellt.

Användningen av Mångspråksbiblioteket har ökat explosionsartat. År 2018 lånades det ut 3058 böcker därifrån till stadens skolbibliotek och läsåret -19/-20 låg siffran på 8590. Det är en ökning på 180%!

Hur ser då bemanningen ut i staden? Ja, även där kan vi rapportera glädjande siffror. I landet som helhet har 43% av eleverna tillgång till bemannade skolbibliotek (om vi inkluderar integrerade bibliotek) med personal som jobbar minst halvtid, och i Stockholm stad har ca 70% av våra grundskoleelever tillgång till skolbibliotek med bemanning på över 50%. Läs mer i Kungliga bibliotekets statistik över landets bibliotek.

Det går alltså framåt i mångt och mycket, men vi ser att det fortfarande finns stor potential bland skolbiblioteken i staden. Vi ser fram att tillsammans med er alla arbeta för ytterligare skolbiblioteksutveckling i Stockholm stad!

/Malena Martinger Storme

Skolbibliotekskonsulent

.

Ett flöde i flödet

flödet ”Flödet är Sveriges första och enda podd om skolbibliotek. Vi är din bästa skolbibliotekskollega. I Flödet delar vi med oss av vad vi kan och djupdyker i frågor om skolbibliotek för att lära oss mer”.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält, båda skolbibliotekarier verksamma i Lund, har startat skolbiblioteksbloggen Flödet. I det första pilotavsnittet som sändes i höstas berättar de om att de ville starta en pod om skolbibliotek eftersom det inte fanns någon. De har exempelvis tänkt prata om hur det kan komma sig att trots att det finns en lag som säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, så är det långt ifrån så. De vill också komma med ”how-to”, dvs med råd och tips på hur man kan arbeta i ett skolbibliotek. Vad hanterar man till exempel läraren X som kommer in för vilken gång i ordningen med hela klassen utan att ha bokat tid?
I avsnitt 1 försöker Lotta och Klara att svara på frågan ”Vad är ett skolbibliotek?” och i andra avsnittet pratar de om gallring i skolbiblioteket.
Flödet finns på att lyssna på antingen i Itunes eller Soundcloud https://soundcloud.com/user-733148833/sets/floedet. Flödet finns även att följa på Twitter under namnet Flodet_podden

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotek 2017

digitaltGenom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

 

En titt på gymnasiebibliotek i världsklass

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium

Bokmässan – en blandad kompott av stort och smått

bokmässan4Det myllrar, sorlar och sjuder. Böcker, broschyrer och bilder trängs i montrarna där taggade utställare står och väntar på besökare. Alma-pristagaren Kitty Crowther står och tecknar live på en montervägg. I ett annan del av mässan maratonläses Anne Franks dagbok och Theodor Kallifatides föreläser om synonymers icke-varande. En man klädd i knallblå kostym gör entusiastiska försök att sälja sin Ted Gärdestads-bok och på en scen förs diskussioner utifrån temat Borde jag gå i terapi? Kulturrådet meddelar att ny läsambassadör blir Johan Anderblad och på en scen förs samtal om att skriva om pest och kolera (bokstavligt!) för barn. Den finländska montern har det digraste utbudet av tilltugg under kvällsminglet. Chokladpraliner, glasögonspray och massagekuddar finns också till försäljning – Det är alltså en salig och härlig blandning av det mesta!

bokmässan3För mig var det första gången på Bokmässan i Göteborg, men mer rutinerade mässbesökare hade rått mig att ta bekväma skor, sval klädsel och lätt bagage. Mycket bra tips skulle det visa sig, för det var med ömma fötter som jag tog tåget hem efter två dagars mässande. Jag åkte hem med påfyllnad av tankar och böcker, tygkassar och tekoppar och insåg att jag nog sett och hört mycket men missat ännu mer. Jag tog i alla fall del av Sarah Sheppard, Mats Wänblad och Maja Säfström diskussion om hur det är att illustrera faktaböcker för barn, när Nassim al Fakir inledde seminariet Gillar du inte att läsa? Välkommen till biblioteket, med att berätta om att i de böcker han har läst har bokstäverna aldrig varit stilla. Jag hörde Pär Sahlin, Patrik Lundberg och Svante Weyler diskutera officiella och inofficiella litterära kanon, Carl-Einar Häckner konstatera att den svenska skolan inte dödar elevernas kreativitet och ett kunnigt gäng slog fast att man kan läsa sig frisk – också. Med jämna mellanrum kommer jag och de kollegor på Medioteket som också deltog på Mässan att rapportera mer om de olika seminarier som vi närvarade vid. Håll utkik på Skolbiblioteksbloggen!

/Anja Sahlstedt

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Nu är Skolbiblioteksplanen i hamn!

IMG_0002

Nu har vi en skolbiblioteksplan antagen även av kommunfullmäktige. Roligt och inspirerande! Grattis till oss alla och stort tack till er som på ett eller annat sätt bidragit i arbetet med planen.
Nu börjar det spännande arbetet med att få innehållet i vår skolbiblioteksplan att bli verklighet. Vi behöver hjälpas åt med att informera och förankra planen på våra skolor. Hoppas planen väcker diskussioner om hur vi kan anpassa och förbättra det vi redan arbetar med och det vi kan behöva utveckla.

Skolbiblioteken i Stockholm har ett pedagogiskt uppdrag och arbetar för alla elevers språk- och kunskapsutveckling. De som arbetar i skolbiblioteken ska stimulera till läsförståelse och läslust, vägleda elever i att söka, värdera och använda information samt bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Med utgångspunkt i planen fortsätter vi arbeta för ökad likvärdighet, bemanning på skolbiblioteken, kompetensutveckling och fortsatt skolbiblioteksutveckling.

/Maria Ronnås

Skolbibliotek – spela roll?

Bild på boksamling i rund ring

Spelar egentligen skolbibliotek någon roll för elevers lärande och prestationer?
Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har fått i uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. Som ett led i att få mer tyngd i argumenten för eller emot skolbibliotekens betydelse, så har de i sin tur gett uppdraget till Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) att göra en stor genomgång av forskning kring skolbibliotek. Detta har sammanfattats i rapporten Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Och svaret på frågan är kort och gott JA. Skolbibliotek har betydelse för elevers lärande.

Vid genomgången av forskning kring skolbibliotek har Gärdén mestadels hittat och tittat på resultat från andra länder än Sverige, men studierna talar ändå sitt tydliga språk: ”En kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier gagnar elevernas lärande”: (s. 16 i rapporten). Ytterligare en avgörande faktor för ett välfungerande skolbibliotek är hur det förstås och används av elever, lärare och skolbibliotekarier (s. 92).  Gärdén skriver emellertid även om det komplexa i att försöka sammanställa studier kring skolbiblioteks betydelse. För hur avgörs det vilken roll det har? Och vem avgör det?
Rapporten tar även upp flera komponenter som rör skolbibliotek, exempelvis lägesbeskrivning och status för skolbiblioteken, hur samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier ser ut och hur skolbibliotekarier stöttar elever med läs- och skrivsvårigheter. Förhoppningsvis når rapporten fram till de som varit skeptiska inför skolbibliotekens positiva roll för eleverna lärande. Nu finns det ju faktiskt fakta som man inte kan blunda för.

”Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek”. (Erik Fichtelius i DN 2017-04-05 angående rapporten)

Rapporten är väl värd att läsas och kan laddas ner här: http://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20roll_slutversion.pdf

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt