Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolbiblioteksutveckling

Skolbibliotek 2017

digitaltGenom Medioteket i Stockholm stad och Gymnasiebibliotekens nätverk fick jag i år möjlighet att delta på konferensen Skolbibliotek 2017. Jag mötte folk från hela landet, men inte så många från Stockholms län. Här kommer en liten sammanfattning av vad vi fick ta del av under dagen.

Skolans digitalisering och bristen på bibliotekarier
På konferensen talade Anette Holmqvist bland mycket annat om Skolverkets arbete med reviderade läroplaner. En röd tråd i dokumenten är strävan efter ökad digital kompetens, ett uttryck Skolverket använder i stället för begreppen MIK och IKT. På Skolverket finns diskussionsunderlag för att diskutera digital kompetens i skolan Diskutera digital kompetens

Om det är så att vår yrkesgrupp tillmäts stor betydelse för skolornas digitala kompetens, finns det skäl att fråga sig hur detta svarar mot vår arbetssituation. Överlag är skolbiblioteken underbemannade, så till den grad att 50 procent av eleverna i Sveriges skolor inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek som har öppet över 20 timmar i veckan. För att öka skolbibliotekens bemanning infördes 2016 ett statsbidrag. Hittills har det statliga stödet finansierat 77 årsverken fördelat på 116 skolenheter, enligt Holmqvist. Samtidigt, vilket DIK-ombudet Bo Westas framhöll senare på dagen, finns ingen vidare arbetskraftsreserv bland bibliotekarier att ta till för att höja nivåerna. Endast 0,5 procent av de DIK-organiserade bibliotekarierna söker just nu arbete.

Men bortsett från resurstillgången finns enligt Holmqvist också andra faktorer för att lyckas med digital kompetens. Det särskilt viktigt är att bibliotekarien får till stånd ett samarbete med lärare samt att det finns en plan att följa. Denna samverkan bör ske på båda parters villkor underströk Bo Westas senare under dagen.

Ett tillgängligt skolbibliotek med utvecklingsplan
Roland Ngwee Ngjol, bibliotekarie i Bålsta i Håbo kommun, berättade om den integrerade verksamheten i kommunens huvudbibliotek som också är Fridegårdsgymnasiets bibliotek.  Roland arbetar med fokus på unga användare, däribland eleverna på språkintroduktionsprogrammet. Det som gjorde intryck var att Roland arbetar hårt systematiserat utifrån teorier och modeller. Särskilt framhöll han Malin Öglands skrift Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling som ett bra hjälpmedel för att utveckla bibliotek eller för att förstå var på skalan ett bibliotek befinner sig. Därmed vet man också vartåt man ska sträva.

Att öva användning av vetenskapligt material
Inför högre studier anser många högskoleaktörer att studenterna inte riktigt är förberedda för akademiska studier. Frida Frimodt, bibliotekarie vid Södertörns högskola, slog fast att vad som hjälper är att öva: öva på akademiskt skrivande och läsning av vetenskapliga texter. Det är viktigt att redan gymnasieelever förstår grundläggande förhållanden kring akademiskt arbete, anser Frimodt. I förberedelserna borde ingå att använda bibliotek, att skriva med akribi och att skriva för akademiska grader. Det kan kännas som bara de bästa eleverna är i närheten av detta, men vad Frimodt fokuserade på var att man under gymnasietiden lär sig formulera frågor och utvecklar sökstrategier, samt lär sig använda olika slags källor, discovery-verktyg bland annat.

Skolbibliotek som samhällsbärande funktion
Avslutningsvis ersatte Bo Westas, DIK:s förbundsordförande Anna Troberg som skulle ha talat under rubriken Skolbiblioteket som samhällsbärande funktion. Westas uppehöll sig vid skolbibliotekens utveckling de senaste tio åren. Vårt uppdrag formuleras och omformuleras i takt med att begrepp som det livslånga lärandet, det icke formella lärandet, EU:s nyckelkompetenser och MIK har introducerats. DIK argumenterar givetvis för att det finns ett tydligt samband mellan bra skolbibliotek och avancerat lärande. Sambandet är ett ledmotiv i två betydelsefulla dokument som framhölls av Westas, dels Global action on school library guidelines 5, dels Cecila Gärdéns forskningsöversikter vilka tillkommit i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

/Einar Spetz, bibliotekarie, Blackebergs gymnasium

 

En titt på gymnasiebibliotek i världsklass

polhemDen 10 november besökte en grupp gymnasie- och grundskolebibliotekarier från Stockholm biblioteket på Polhemsskolan i Lund. De har utsetts till ett skolbibliotek i världsklass 2017. Enligt DIK kännetecknas årets nomineringar av en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet. Bibliotekarierna Lotta och Maria berättade om sin handlingsplan som tagits fram i samarbete med lärare och ledning på skolan. Den följer en progression genom elevernas tre år på gymnasiet, där en introduktion i ettan och en fördjupning i tvåan ska leda till att eleverna i trean har färdighet och förståelse gällande källkritik, sökstrategier m.m. för att klara av sitt gymnasiearbete. Vill ni läsa hela planen så finns den här: https://www.lund.se/globalassets/polhem/bibliotek/uppdrag-och-handlingsplan-for-biblioteksverksamheten-rev-20161007.pdf
polhem2På bilden syns en lässtuga (där trötta ungdomar ibland somnar). Polhemskolans biblioteks webbplats hittar ni här: https://www.lund.se/polhemskolan/bibliotek/

Efter lunchen hann vi med ytterligare ett kort studiebesök. Grundskolebibliotekarierna polhem3besökte Lerbäcksskolan i Lund och gymnasiebibliotekarierna besökte St Petri skola i Malmö. I biblioteket på St Petri arbetar Lisa och Maria. De tog emot oss trots en hektiskt MIK-vecka med ettorna. Vi visades runt i lokalerna och sedan berättade bibliotekarierna om sin verksamhet, med fokus på hur de samarbetar med lärarna i de olika årskurserna. Även här finns en kronologisk utvecklingskurva gällande MIK som ska leda till att eleverna lyckas med sitt gymnasiearbete i trean. Till exempel är MIK-veckan för alla samhällselever i ettan ett steg på vägen mot att bli en mer medveten informationskonsument. På sin blogg skriver de Vi kommer bl a att behandla informationsteknikens roll i samhället, digitaliseringens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen. Det kommer också att handla om mediers innehåll och nyhetsvärdering med filterbubblor och fake news. Hela bloggen hittar ni här: http://stpetribibblan.blogspot.se/

Avslutningsvis var dagen i Skåne inspirerande och har gett idéer kring hur biblioteket kan vara en pedagogisk resurs, samt om hur vi kan förankra den nyantagna skolbiblioteksplanen i Stockholms stad. Att handlingsplanen antas av skolledningen såg Lotta och Maria på Polhemskolan som en framgångsfaktor – det är lätt att hänvisa till den för att få igenom samarbete med lärarna.

/Camilla Larsson, Skolbibliotekarie på Kungsholmens Gymnasium

Bokmässan – en blandad kompott av stort och smått

bokmässan4Det myllrar, sorlar och sjuder. Böcker, broschyrer och bilder trängs i montrarna där taggade utställare står och väntar på besökare. Alma-pristagaren Kitty Crowther står och tecknar live på en montervägg. I ett annan del av mässan maratonläses Anne Franks dagbok och Theodor Kallifatides föreläser om synonymers icke-varande. En man klädd i knallblå kostym gör entusiastiska försök att sälja sin Ted Gärdestads-bok och på en scen förs diskussioner utifrån temat Borde jag gå i terapi? Kulturrådet meddelar att ny läsambassadör blir Johan Anderblad och på en scen förs samtal om att skriva om pest och kolera (bokstavligt!) för barn. Den finländska montern har det digraste utbudet av tilltugg under kvällsminglet. Chokladpraliner, glasögonspray och massagekuddar finns också till försäljning – Det är alltså en salig och härlig blandning av det mesta!

bokmässan3För mig var det första gången på Bokmässan i Göteborg, men mer rutinerade mässbesökare hade rått mig att ta bekväma skor, sval klädsel och lätt bagage. Mycket bra tips skulle det visa sig, för det var med ömma fötter som jag tog tåget hem efter två dagars mässande. Jag åkte hem med påfyllnad av tankar och böcker, tygkassar och tekoppar och insåg att jag nog sett och hört mycket men missat ännu mer. Jag tog i alla fall del av Sarah Sheppard, Mats Wänblad och Maja Säfström diskussion om hur det är att illustrera faktaböcker för barn, när Nassim al Fakir inledde seminariet Gillar du inte att läsa? Välkommen till biblioteket, med att berätta om att i de böcker han har läst har bokstäverna aldrig varit stilla. Jag hörde Pär Sahlin, Patrik Lundberg och Svante Weyler diskutera officiella och inofficiella litterära kanon, Carl-Einar Häckner konstatera att den svenska skolan inte dödar elevernas kreativitet och ett kunnigt gäng slog fast att man kan läsa sig frisk – också. Med jämna mellanrum kommer jag och de kollegor på Medioteket som också deltog på Mässan att rapportera mer om de olika seminarier som vi närvarade vid. Håll utkik på Skolbiblioteksbloggen!

/Anja Sahlstedt

En statsmakt som spelar roll

femte3Omvärldsrapporten ”Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” tar avstamp i frågeställningar om vilka utmaningar och möjligheter biblioteken står inför. Rapporten är skriven av ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden som har fått ge sin syn på hur framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken.

Rapporten är sammanställd av Kungliga bibliotekets sekretariat för en nationell biblioteksstrategi och är tänkt att vara ett underlag till den kommande nationella biblioteksstrategin, som beräknas vara färdigställt i mars 2019.
Den 13 september överlämnade Erik Fichtelius rapporten till Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och hela den inspelade livesändningen från Stockholms Universitet kan du hitta här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2017/09/07/webbsandning-test/

Av särskilt intresse för alla i skolbiblioteksvärlden är kapitel 9 –  Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? skriven av Stefan Pålsson. Han ställer inledningsvis frågor som; ”Hur ska skolan och undervisningen förändras? Varför? Hur kan lärare och elever dra nytta av skolbiblioteken och skolbibliotekarien? Vilken roll och funktion kommer skolbiblioteket att få? Hur kan den digitala utvecklingen användas för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet?” (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 246). Han redogör också för de åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet rekommenderar för att beskriva de kunskaper och färdigheter som elever behöver få med sig från sin skolgång (Kap 9: Skolbiblioteken, Stefan Pålsson, sidan 248). Två av kompetenserna är kommunikation på modersmålet i tal och skrift och digital kompetens, något som en välfungerande skolbiblioteksverksamhet kan bidra till att eleverna lämnar skolan med i bagaget.

Hela rapporten finns här: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

/Anja Sahlstedt

Nu är Skolbiblioteksplanen i hamn!

IMG_0002

Nu har vi en skolbiblioteksplan antagen även av kommunfullmäktige. Roligt och inspirerande! Grattis till oss alla och stort tack till er som på ett eller annat sätt bidragit i arbetet med planen.
Nu börjar det spännande arbetet med att få innehållet i vår skolbiblioteksplan att bli verklighet. Vi behöver hjälpas åt med att informera och förankra planen på våra skolor. Hoppas planen väcker diskussioner om hur vi kan anpassa och förbättra det vi redan arbetar med och det vi kan behöva utveckla.

Skolbiblioteken i Stockholm har ett pedagogiskt uppdrag och arbetar för alla elevers språk- och kunskapsutveckling. De som arbetar i skolbiblioteken ska stimulera till läsförståelse och läslust, vägleda elever i att söka, värdera och använda information samt bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Med utgångspunkt i planen fortsätter vi arbeta för ökad likvärdighet, bemanning på skolbiblioteken, kompetensutveckling och fortsatt skolbiblioteksutveckling.

/Maria Ronnås

Skolbibliotek – spela roll?

Bild på boksamling i rund ring

Spelar egentligen skolbibliotek någon roll för elevers lärande och prestationer?
Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har fått i uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. Som ett led i att få mer tyngd i argumenten för eller emot skolbibliotekens betydelse, så har de i sin tur gett uppdraget till Cecilia Gärdén (fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås) att göra en stor genomgång av forskning kring skolbibliotek. Detta har sammanfattats i rapporten Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Och svaret på frågan är kort och gott JA. Skolbibliotek har betydelse för elevers lärande.

Vid genomgången av forskning kring skolbibliotek har Gärdén mestadels hittat och tittat på resultat från andra länder än Sverige, men studierna talar ändå sitt tydliga språk: ”En kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier gagnar elevernas lärande”: (s. 16 i rapporten). Ytterligare en avgörande faktor för ett välfungerande skolbibliotek är hur det förstås och används av elever, lärare och skolbibliotekarier (s. 92).  Gärdén skriver emellertid även om det komplexa i att försöka sammanställa studier kring skolbiblioteks betydelse. För hur avgörs det vilken roll det har? Och vem avgör det?
Rapporten tar även upp flera komponenter som rör skolbibliotek, exempelvis lägesbeskrivning och status för skolbiblioteken, hur samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier ser ut och hur skolbibliotekarier stöttar elever med läs- och skrivsvårigheter. Förhoppningsvis når rapporten fram till de som varit skeptiska inför skolbibliotekens positiva roll för eleverna lärande. Nu finns det ju faktiskt fakta som man inte kan blunda för.

”Vi har nu ett gott empiriskt underlag för att påstå att det är både dumsnålt och kortsiktigt, och dåligt för elevernas lärande att inte satsa på skolbibliotek”. (Erik Fichtelius i DN 2017-04-05 angående rapporten)

Rapporten är väl värd att läsas och kan laddas ner här: http://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20roll_slutversion.pdf

/Anja Sahlstedt

Skolbibliotekarierna – i ett flöde nära dig

Skolbibliotekarierna-reklam

I måndags startade ett stafettkonto där olika skolbibliotekarier runt om i Sverige dokumenterar sin verksamhet. Inläggen publiceras på Instagram, facebook och twitter.

En vecka i taget berättar skolbibliotekarier verksamma runt om i Sverige om vad som händer på just deras bibliotek. Vecka 8 är det Lena Moser, skolbibliotekarie på Gärdesskolorna f-9 i Stockholm, som berättar om sin verksamhet. ”Bästa sättet att få upp intresset för en bok är om en elev tipsar sina kompisar. Näst bästa sättet är att visa boken med framsidan framåt. I ett litet och trångt skolbibliotek gäller det att hitta ytor där böcker kan skyltas”, skriver hon i ett av sina första inlägg.
Med anledning av firandet av den Internationella Modersmålsdagen rapporterar hon följande; ”I Stockholms utbildningsförvaltning har vi tillgång till mångspråksbiblioteket. Vi skolbibblor ute på skolorna beställer böcker efter språk och ålder på eleverna och vips kommer det lådor med finfina böcker som vi får ha i 3 månader, lägger in tillfälligt i katalogen och lånar ut som vanligt. Riktigt bra system som rekommenderas till alla kommuner.”

Så passa på att få inblick i olika skolbiblioteksverksamheter genom att följa stafettkontot! Och gilla och puffa och sprid så att fler får möjligheten att ta del av det.

/Anja Sahlstedt

Nu har utbildningsförvaltningen en skolbiblioteksplan

Förslaget till skolbiblioteksplan har godkänts av utbildningsnämnden och nu bereds planen av skolroteln. Därefter tas den upp i fullmäktige för beslut.

En arbetsgrupp med representanter från förskola, grund- och gymnasieskolan samt för språkutveckling, skolplattformen och Stockholms stadsbibliotek har tillsammans arbetat fram förslaget. Skolbibliotekspersonal har fått möjlighet att tycka till om planen i referensgrupper och i den här bloggen, och elever och lärare i olika biblioteksgrupper har bidragit med kloka synpunkter om planen.

De olika rektorsgrupperna samt grundskole- förskole- och gymnasiechefer har ställt sig bakom förslaget. I december antogs planen i utbildningsnämnden och den finns nu med i årets verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen.

Så nu är det bara att börja jobba enligt planens ambitioner!emoticon-1907987_1920

Här hittar du skolbiblioteksplanen: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1870010

/Maria Ronnås

Med skolbiblioteket i fokus

fokus4Fokusbibliotek – En utvecklingsmodell för bibliotek i grundskolan av Catrin Eriksson har som intention att vara en inspiration till kreativt utvecklingsarbete för att skolbiblioteket ska kunna bidra aktivt till elevernas måluppfyllelse.

Boken beskriver en utvecklingsmodell med alla de ingredienser som behövs för att bygga ett skolbibliotek som vilar på långsiktighet, likvärdighet och hög kvalitet. De avgörande ingredienserna för det framgångsrika arbetet som genomförts i Linköping menar Catrin Eriksson är:

Politiskt beslut: Fokusbiblioteksmodellen bygger på ett politiskt beslut, vilket ger beslutet stabilitet att genomsyra all undervisning.

Gemensamma utvecklingsmedel: Alla skolor ges samma ekonomiska förutsättningar att grundutrusta sina lokaler. Det gör att likvärdigheten ökar.

Organisation: Fokusbiblioteken ligger organisatoriskt inom utbildningsförvaltningen och inte kulturförvaltningen, skolans sida har alltså hela makten över tjänsterna, dess innehåll och fördelning av tid.

Samordning: Utvecklingen av fokusbiblioteken leds av skolbibliotekschefen som är anställd inom utbildningsförvaltningen.

Nätverk: Skolbibliotekschefen har ansvar för ett nätverk för fokusbibliotekarierna, vars syfte är fortbildning och utbyte av erfarenheter.

Uppdrag: Fokusbiblioteken har ett tydligt uppdrag som innefattar två huvudspår; att utveckla det läsfrämjande arbetet på skolan och att utveckla informationskompetensen hos eleverna.

Rektors roll: Rektor har ansvar för verksamhetsutvecklingen på sin skolenhet och detta inbegriper även fokusbiblioteket. Att rektor lyfter fram och backar upp verksamheten ses som en grundläggande förutsättning för ett välintegrerat skolbibliotek.

Integrering av biblioteksverksamheten i undervisningen: Eleverna har allt att vinna på att skolbiblioteksverksamheten integreras med undervisningen och att bibliotekarierna får en självklar roll i de pedagogiska verksamheten.

Men utvecklingsarbete tar tid, konstaterar Catrin Eriksson och beskriver hur allt till en början handlade om att lägga en grund, skapa struktur, få till gemensamma förhållningssätt, regler och rutiner i gruppen. Arbetet med att utveckla skolbiblioteken har dock resulterat i att ett flertal skolor i Linköping har fått utmärkelserna Skolbibliotek i världsklass och Årets skolbibliotek – ett bevis på att arbetet har varit framgångsrikt!

/Anja Sahlstedt

I väntans tider

tablet-1632909_640Förslaget till Stockholms stads skolbiblioteksplan ligger nu färdigt och väntar på ett godkännande i utbildningsnämnden den 15 december. Efter det kommer planen att behandlas i kommunfullmäktige.

I planen framhålls att biblioteken och dess personal är betydelsefulla för att utveckla barn och ungas medie- och informationskunnighet samt för ökad läsning och läsförståelse. Där fastställs också vad skolledningar, skolbiblioteksansvariga och utbildningsförvaltningen har för ansvar för skolbiblioteket och dess pedagogiska verksamhet.

Skolbiblioteksplanen är en strategisk handlingsplan och vår förhoppning är att den kommer att bidra till att förbättra skolbibliotekens tillgänglighet, utbud och ökade bemanning.

Stort tack till alla er som tänkt och tyckt och bidragit längs vägen! Vi väntar nu med spänning på hur det kommer att gå och vad som väntar runt hörnet.

Nyheter om planen publiceras här på bloggen.

/Maria Ronnås