Nytt nummer av SO-didaktik ute – nr 4 2017

Nu finns det fjärde numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det fjärde numret är religionsdidaktiskt och har titeln Att möta sig själv och det som är nytt – religion och reflexivitet. Gemensamt för alla artiklar är att de på något sätt handlar om hur religionskunskapsämnet ska kännas angeläget för elever.

Nr 4Numret är fyllt med åtta artiklar av lärare och forskare som berör temat på olika sätt. Några på HSD skriver också i numret! Sprid tidskriften till lärare & forskare du känner!

Du läser och laddar ner numret på HSD:s hemsida.

Uppe i vänstra hörnet (intill i-symbolen) på förvisningsfönstret finns en nedåtgående pil (Download) där du kan ladda ner numret som PDF-fil om du föredrar det.

Det går också bra att besöka tidskriftens webbplats.

Eller via Facebook – Dela gärna!

PS. Nästa nummer (nr 5) kommer till våren, 2018, och har fokus på SO-undervisning och lärande utanför skolan, bland annat kopplat till materialitet eller platser i forma av studiebesök, exkursioner, museibesök eller arbete med artefakter.

Nytt nummer av SO-didaktik ute – nr 3 2017

Skärmavbild 2017-06-07 kl. 22.17.41Nu finns det tredje numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det tredje numrets tema är begreppsparet aktör och struktur samt frågan om hur SO-ämnena kan bidra till elevernas handlingsberedskap.

Numret är fyllt med åtta artiklar av SO-lärare som berör temat på olika sätt. Särskilt spännande är att SO-didaktikern Keith Barton bidragit med en originalartikel i numret. Sprid gärna tidskriften till lärare du känner!

Du hittar numret på tidskriftens sida på Issuu: https://issuu.com/so-didaktik

Det går också att lyssna på två av redaktörerna, Patrik och Maria, som pratar om tidskriften:
https://soundcloud.com/user-721423651/om-tidskriften-so-didaktik 

Vill du utveckla din undervisning i SO?

Nästa år ger SO-didaktik i Centrum tre av de efterfrågade DOING-serierna

Läsåret 2017-2018 kommer vi att erbjuda tre ämnesdidaktiska seminarieserier Doing RE (Religious Education), Doing history och Doing Sustainability. Seminarieserierna vänder sig till SO-lärare på mellan- och högstadiet men även till gymnasiet.

2017-05-23

Ekonomiskt stöd
Seminarieserien sker som Forskning och Utveckling (FoU) inom Stockholms stad och skolan kan få ekonomiskt stöd för deltagande lärare, t ex för vikarieersättning.

Innehåll
Seminarieserierna som har givits under fyra år har varit mycket uppskattade och visat att behovet och efterfrågan av just sådan här ämnesdidaktisk, konkret och matnyttig professionsutveckling är stort. (Läs vad tidigare deltagare tyckt och gjort: Hur tänkte de förr, Bilden som källa, På jakt efter den hemliga historien, Lärare undervisar kollegor, UR Lärlabbet – Teori i praktiken)

Framgångsrikt och konkret koncept
Doing-serierna består av seminarier och workshops där vi tar hjälp av ämnesdidaktiska begrepp och forskning som visat sig vara kraftfulla för att strukturera undervisningen och för att hjälpa eleverna att utveckla ämnesspecifika kunskaper och förmågor.

SO-didaktik i centrum
Vi som leder kurserna är forskarutbildade SO-lärare på Globala gymnasiet och ingår i miljön SO-didaktik i centrum som finansieras av Stockholms stad. Vi driver också den här bloggen.

Läs mer om innehållet i varje kurs och hur du kan anmäla dig i inbjudan:

Inbjudan till Doing History 2017-2018

Inbjudan till Doing RE (Religious education) 2017-2018 

Inbjudan till Doing Sustainability 2017-2018 

Nytt nummer av SO-didaktik ute – nr 2 2016

Skärmavbild 2016-10-04 kl. 15.27.41Nu finns det andra numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben! SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet.

Det andra numrets tema är interkulturell historia och fokus läggs på migration som historiskt fenomen. Numret är fyllt med åtta artiklar av so-lärare, historiker och arkivarier som berör temat på olika sätt. Sprid gärna tidskriften till lärare du känner!

Tidskriftens webbplatshttps://issuu.com/so-didaktik 

Du kan antingen läsa tidskriften online eller ladda ner den som PDF-fil. Du hittar nedladdningen under ”Share” där du klickar på ”Download”.

Lyssna gärna på en pod med en av artikelförfattarna –  Annika Rosenius: https://soundcloud.com/user-721423651/pod-annika-rosenius-artikelforfattare-so-didaktik-nr-2 

Det går också att lyssna på två av redaktörerna, Patrik och Maria, som pratar om tidskriften:
https://soundcloud.com/user-721423651/om-tidskriften-so-didaktik 

Till nästa nummer (nr 3) välkomnar vi artiklar som på något sätt behandlar elevers handlingsberedskap och visar hur SO-undervisning om strukturer och handlingsutrymme kan stärka denna. Har du en idé och tycker att det skulle vara spännande att skriva något så hör av dig till oss så hjälper vi dig att komma igång. Ladda gärna ner tidskriftens riktlinjer för skribenter (https://dl.dropboxusercontent.com/u/10009710/SO-didaktik_riktlinjer.docx).

Ny tidskrift för historia, geografi, religion och samhällskunskap – ”SO-didaktik”

SO-didaktik

Länk till den digitala tidskriften SO-didaktik: https://issuu.com/so-didaktik

Ladda ner tidskriften SO-didaktik som PDF

SO-didaktik är en ny tidskrift som inriktar sig på undervisning i de fyra ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap. Det har saknats en svenskspråkig plattform där lärare, forskare och andra kunniga och intresserade delger sina erfarenheter och kunskaper.

Målet är att SO-didaktik ska stimulera ämnesdidaktisk undervisningsutveckling. Tidskriften ska göra det möjligt att hänga med i svensk och internationell ämnesdidaktik och inspirera till nya undervisningsidéer. Tidskriften vänder sig till dig som undervisar i grundskolan och gymnasiet. ”SO-didaktik ska inspirera till utveckling av undervisningen”, säger Maria Johansson, forskare och gymnasielärare på Globala gymnasiet.

Inspiration för tidskriften har hämtats från bland annat de brittiska motsvarigheterna Teaching History och Primary History samt amerikanska Social Education. De har hittat sätt att kombinera och kommunicera forskning och lärares erfarenhetsbaserade kunskaper på ett sätt som är anpassat för lärarprofessionen.

”Detta är en ny spännande form av samverkan för oss, Relevansen för undervisningen är utgångspunkten, därför kompletterar tidskriften traditionella vetenskapliga  publikationer”, säger Kenneth Nordgren, forskare vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Tidskriften är nätbaserad och fritt tillgänglig för alla intresserade.

Det första numret behandlar interkulturell historiedidaktik: Nr 1 (maj 2016): Kulturmöten och världshistoria. Författarna består av en blandning av verksamma lärare och forskare med intresse för interkulturella perspektiv på historien. Historikerna Maria Sjöberg, Faaid Ali-Nuur och Per Eliasson knyter an till undervisningsprojekten och visar hur ett byte av utsiktspunkt från historieskrivningens sedvanliga fokus på länder och imperier till en världshistorisk position gör att det möjligt att se något annat. Perspektiven och tolkningarna blir fler.

Länk till den digitala tidskriften SO-didaktik: https://issuu.com/so-didaktik

Ladda ner tidskriften SO-didaktik som PDF

Seminarieserier för SO-lärare: Religion, Historia och Hållbar utveckling

Vill du utveckla din undervisning i SO?
Nästa år ger SO-didaktik i centrum tre av de efterfrågade DOING-serierna.

Doingserier

Under hösten 2016 kommer vi att erbjuda tre ämnesdidaktiska seminarieserier Doing RE (Religious Education), Doing history och Doing Sustainability. Vi har hittills  vänt oss till SO-lärare på mellan- och högstadiet men eftersom efterfrågan från gymnasiet varit så stor öppnar vi nu också för gymnasiet.

Ekonomiskt stöd
Seminarieserien sker som Forskning och Utveckling (FoU) inom Stockholms stad och skolan kan få ekonomiskt stöd för deltagande lärare, t ex för vikarieersättning.

Innehåll
Seminarieserierna som har givits under tre år har varit mycket uppskattade och visat att behovet och efterfrågan av just sådan här ämnesdidaktisk, konkret och matnyttig professionsutveckling är stort. (Läs vad tidigare deltagare tyckt och gjort: Hur tänkte de förr, Bilden som källa, På jakt efter den hemliga historien och Lärare undervisar kollegor.)

Framgångsrikt och konkret koncept
Doing-serierna består av seminarier och workshops där vi tar hjälp av ämnesdidaktiska begrepp som har visat sig vara kraftfulla för att strukturera undervisningen och för att hjälpa eleverna att utveckla ämnesspecifika kunskaper och förmågor.

SO-didaktik i centrum
Vi som leder kurserna är forskarutbildade SO-lärare på Globala gymnasiet och ingår i miljön SO-didaktik i centrum som finansieras av Stockholms stad. Vi driver också den här bloggen.

Läs mer om innehållet i varje kurs och hur du kan anmäla dig i inbjudan:

Inbjudan till Doing RE (Religious Education)
Inbjudan till Doing History
Inbjudan till Doing Sustainability

 

Forum för Levande historias podcast om interkulturell historieundervisning och rasism

Skärmavbild MJOForum för Levande Historia har precis lanserat en serie podcasts på temat ”Prata rasism”. I podcasts ställs bland annat frågor om varifrån fördomarna kommer ifrån, om rasism sitter i en människas huvud eller i samhällets strukturer. I serien får vi lyssna på fem forskares olika och ibland motstridiga perspektiv. I ett av avsnitten kan du lyssna till Maria Johansson, historiedidaktiker på So-didaktik i centrum, som pratar om interkulturell historieundervisning som utmanar våra traditionella utgångspunkter som oftast utgörs av Sverige eller Europa.

Här lyssnar du på intervjun med Maria om interkulturell historieundervisning

Här kan du läsa ett tidigare inlägg om en modell för interkulturell historieundervisning med vägledande frågor

Att använda tankeverktyget kontinuitet & förändring i historieundervisningen

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 12.26.35

Historieämnet handlar om våra liv här och nu. Genom att undersöka historisk förändring kan vi få verktyg för att förstå och förändra vår egen tid.

För tredje året i rad träffas historielärare (från lågstadiet till gymnasiet) i seminarieserien Doing History. Vi ses på Globala gymnasiet och seminarieserien leddes i år av Ulrik Holmberg, Maria Johansson och Patrik Johansson. Det är ett fantastiskt koncept: engagerade och kompetenta lärare träffas och vänder och vrider på historiedidaktiska frågor som verkligen är viktiga. Vi utgår från sex “historiska tankeredskap” som historiedidaktikerna Peter Seixas och Tim Morton lanserat i bästsäljaren “The Big Six”. Vid det sista tillfället för hösten arbetade gruppen med “Kontinuitet och förändring” och vi seminarieledare inledde med en övning som vi konstruerat. Se Inlägget Öppna eller stängda gränser. (En övning i att identifiera kontinuitet och förändring i svensk migrationshistoria)

Historieämnets kärna
Att det förflutna påverkar våra liv i dag och våra val inför framtiden – och att ett historiskt perspektiv faktiskt ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid, så som det uttrycks med läroplanens lite storslagna men viktiga ord – håller vi säkert med om, alla vi som undervisar i historia. Eller varför skulle vi annars ägna oss att lära ut historia? På vilka andra grunder kan vi hävda att historieämnet måste finnas på schemat och vara obligatoriskt för alla Sveriges elever, både i grundskolan och, nu igen sedan 2011, på gymnasiets alla program? Men hur ofta hinner vi tänka efter på djupet, vad det egentligen innebär? Som lärare är det viktigt att med jämna mellanrum ta sig tid att påminna sig om ämnets djupare mening och låta det bli utgångspunkt för all vår undervisning. Det finns många uttalade och outtalade krav på oss som historielärare, allt från att försöka täcka in hela det omfattande centrala innehållet, att se till att eleverna tycker att historia är kul och att testa och bedöma elevernas kunskaper. Allt det där må vara viktigt men vi får aldrig glömma bort vårt engagemang i historieämnets kärna och djupare mening. Detta, den djupare meningen, måste få vara anledningen till vad vi väljer att nästa historielektion ska handla om.

Elevernas perspektiv
Så vad kan det betyda för våra elever att det förflutna påverkar våra liv idag och i framtiden? Och på vilket sätt kan vi hävda att historiestudier ger våra elever redskap att förändra sina liv och delta i samhället? Ett sätt att närma sig frågan är att lyfta fram det som historia i grunden handlar om, nämligen förändring över tid. När vi undersöker förändringsprocesser i det förflutna så berättar vi samtidigt människans historia, vi studerar delar av ett mänskligt drama och vi gör det för att tolka den verklighet vi befinner oss i. Och vår position i nuet är faktiskt bara just det: ett nedslag i det mänskliga dramat som fortfarande pågår. Vi befinner oss fortfarande mitt i berättelsen och det är den insikten vi behöver göra till utgångspunkt för historieämnet om det ska vara relevant för våra elever. På så sätt är frågorna stora och existentiella. Ett historieämne som vill utveckla elevers historiemedvetande måste utmana eleverna att söka svar på frågor som “än sen då”, “hur berör det här mig”, “vad betyder det att vara människa” och “vad innebär det att vara del av hela det här dramat”. Insikten att slutet inte är förutsägbart, men att det händer framför ögonen på oss, att det handlar om oss och våra liv och att vi är delaktiga och har möjlighet att påverka, påminner oss som historielärare om hur viktigt det är varje gång vi kliver in på en historielektion.

Att förstå historiens komplexa flöden
Att jobba med förändring kan verka förrädiskt enkelt, det är ju det som historia handlar om. Men vad är det vi vill att eleverna ska göra med förändring? Vad är det vi vill att de ska förstå? Kanske svarar vi nu att vi vill att de ska känna till när olika förändringsprocesser skedde, att vi vill att de ska kunna förklara varför de skedde och dessutom reda ut vad förändringen ledde till på lite längre sikt. Men, och det här är viktigt att förstå, då har vi inte jobbat med förändring, vi har i själva verket i stället sysselsatt oss med kronologi samt orsaker och konsekvenser. Missförstå inte, det här är också viktigt, men att förstå och undersöka förändring är något annat. En av nycklarna till att nyansera förändringsbegreppet och komma åt vad det är för förståelse vi bör ha som mål att eleverna kommer fram till är att ta hjälp av tvillingbegreppet i tankeredskapet “Kontinuitet och förändring”. Förändring handlar inte bara om det som förändras, det som går snabbt, det som byter skepnad, det som inte längre finns kvar utan minst lika mycket, om inte mer, om det som inte förändras, det som förändras gradvis, det som bevaras eller det som stagnerar. Förändring är ett annat ord för “historiens komplexa flöden”, förändring sker med olika hastighet och tempo, olika förändringar går olika fort för olika grupper eller beroende på vilka aspekter man tittar på, viss förändring drabbar på djupet medan annan skrapar och nöter, förändring och kontinuitet kan pågå samtidigt. Förändring handlar också om historiens alla aktörer, det är människor som skapar förändring, och när vi tillåter oss att stanna upp och undersöka förändringsprocesser på djupet får eleverna också möjligheter att förstå att historien inte är förutbestämd och att det kunde gått på annat sätt.

Maria Johansson, maria.johansson@globala.se

Öppna eller stängda gränser? Kontinuitet och förändring i svensk migrationshistoria

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 11.41.36

Historieämnet handlar om våra liv här och nu. Genom att undersöka historisk förändring kan vi få verktyg för att förstå och förändra vår egen tid. Här presenterar vi en övning som tar ett 250 år långt perspektiv på hur öppet eller stängt Sverige varit vad gäller möjligheten för människor att komma hit. I övningen undersöker eleverna förändringar i den svenska utlänningslagen och skaffar sig därmed en bild av svensk migrationspolitik. Konkret går övningen ut på att eleverna värderar historiska fakta utifrån grad av öppenhet och stängdhet. Frågan som ställs är “Hur öppna har Sveriges gränser varit?”. Övningen är en så kallad levande graf där eleverna får “faktakort” som de ska placera ut på grafen. Genom att kombinera utvecklingen över tid (på en horisontell axel) med grad av förändring (öppenhet – stängdhet) på en vertikal axel konstruerar eleverna en konkret bild av den förändring som skett. Historisk förändring är en process , med varierande takt och mönster, och vändpunkter är tillfällen när förändringsprocessen ändrar riktning eller takt.

Övningen som PDF

Faktakort till övningen

Mall för levande graf

Strået som knäckte kamelens rygg – en övning om historiska orsaker

Var det strået som bröt kamelens rygg?

Att arbeta med historiska orsaksförklaringar är vanligt i historieämnet. Som so-lärare vet vi också att det kan vara svårt för eleverna att tänka i termer av komplexa förklaringar till historiska händelser eller förlopp. Detta är en övning som använder sig av en berättelse om en kamel som en metafor för att öva elevernas tänkande runt historiska orsaker. Metaforen är tänkt att underlätta för eleverna att få syn på principerna för att tänka runt mer komplexa orsaksförklaringar. Övningen är tänkt att ge eleverna erfarenhet av att resonera med hjälp av de vägledande principerna för historiska orsaksförklaringar. De vägledande principerna pekar på att historiska förklaringar består av kort- och långsiktiga orsaker, att historiska orsaker varierar i inflytande, att förklaringar utgörs av samverkan mellan både strukturer och aktörer (individer och grupper). Dessutom är budskapet att historiska händelser aldrig var oundvikliga – alternativa förlopp var möjliga. Det krävs inga särskilda förkunskaper för att genomföra övningen. Poängen är att den går att använda som inledning på ett arbetsmoment utan förkunskaper med olika åldersgrupper.

Ladda ner övningen om kamelen