Visar alla blogginlägg från: november 2015

Att göra bruk av Karl XII

Detta är ett övningsmaterial av historieläraren Magnus Minnbergh till texten Karl XII – Krigarkungens liv efter döden, i antologin Sverige i tiden – historier om ett levande land.

Karl XII – Krigarkungens liv efter döden är skriven av Petter Hellström som är doktorand vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, och initiativtagare till Kåldolmens dag. Hellström utgår från ett svensk-ryskt nazistiskt firande av Karl XII på hans dödsdag 2012 där kungen hyllas som en symbol för kampen mot islam. Sedan visar Hellström dels det märkliga med detta firande genom att ta upp delar av Karl XII liv, men fokus ligger på att förstå firandet genom att se hur Karl XII använts i politiska syften de senaste 300 åren.

Hellströms text sammanfaller väl med kunskapskraven i gymnasieskolans historiekurser och jag har försökt spegla detta i övningen nedan. Eleverna får utifrån texten kartlägga de exempel på historiebruk som Hellström tar upp och förklara dem med hjälp av den historiska kontexten. Slutligen ska de utifrån sina nyvunna kunskaper försöka förklara det nutida nazistiska historiebruket. Jag har testat övningen med elever och tycker att den fungerar bra som en introduktion till historiebruk. Jag har också tagit fram en övning kring hur Karl XII beskrivits i dikt och musik de senaste 200 åren som kopplar an till Hellströms text.

Karl XII av David von Krafft

Historiebruk – en introduktion

Historien, det vill säga berättelser om det förflutna, används eller brukas ständigt. Användningen av historien svarar mot olika typer av intressen och behov som individer eller grupper har och uttrycker. I skolan och vid högskolor och universitet är det vetenskapliga bruket av historien vanligast förekommande och då är syftet att efter kritisk reflektion återge den mest korrekta berättelsen om vad som försiggick i det förflutna. När historievetenskapen föddes på 1800-talet strävade man efter att objektiv återskapa historiska händelser, men idag är de flesta historiker överens om att historien är en konstruktion som utgörs av tolkningar av det förflutna. Historia spelar också en viktig roll i alla individers meningsskapande och då är historiebruket personligt, eller existentiellt. Vi använder då historia för att förstå våra egna liv i ett sammanhang. Det här bruket kan svara mot frågor som vem är jag, varifrån kommer jag och vart är jag på väg? Historia används och kommuniceras också för helt andra syften än vetenskapliga och personliga. Historia kan bland annat ha moraliska, politiska eller kommersiella syften. Historia kan då användas för att legitimera tillstånd eller för att motivera förändringar, men också som argument i debatter eller helt enkelt för att tjäna pengar. Ofta blandas de här bruken av historia när individer och grupper formulerar sig. I en analys av historiebruk kan det vara värdefullt att (1) fundera över vem som använder historien och (2) för vilka syften, samt (3) vilken funktion historien får i relation till olika mottagare. Det är viktigt att notera att historiebruket både kan ha en samtida och en historisk referensram. Oavsett om vi analyserar historiebruk idag eller i det förflutna krävs kontextualisering för att vi ska förstå varför historia används på ett visst sätt i en viss tid.

Frågor till texten “Karl XII” av Petter Hellström

  1. Hellström lyfter fram flera exempel på hur Karl XII har använts för olika politiska syften under de senaste 200 åren. Redogör för dessa olika framställningar av Karl XII och varför de skapades just då genom att ordna dem i en matris (matrisen nedan innehåller exempel på vad elever kan skriva).
  2. Hur kan vi utifrån dessa historiska bilder förstå 2010-talets firande av Karl XII som en symbol mot islam?

Skärmavbild 2015-11-29 kl. 19.12.55

Övning: Historiebruket av Karl XII i reklam, musik och dikt

Prata om historiebruk utifrån Hellströms text och presentera andra exempel på historiebruk.

Del 1: Karl XII i reklamfilm

Visa Reklamfilmen för Marabous choklad från 1920-talet med Karl XII i huvudrollen från Stockholmskällan och be eleverna fundera över följande frågor:

  1. Vem har skapat filmen och för vilka syften?
  2. Vad är det för bild av Karl XII som förmedlas?
  3. Varför tror du att de valt att använda Karl XII i filmen?

Del 2: Karl XII i dikt och musik

Låt eleverna få ut de fem texterna i bifogad PDF (kan med fördel lamineras och klippas ut, så eleverna kan sortera fritt) och följande frågor:

  1. Hur beskrivs/framställs Karl XII i respektive text?
  2. Vilka likheter respektive skillnader kan ni se mellan de olika texterna?
  3. Försök ordna texterna kronologiskt. Förklara varför ni ordnat dem i en viss ordning.
  4. Fundera över ungefär när tror ni att texterna är skrivna? Ta hjälp av matrisen ni fyllde i till Hellströms text och förklara hur ni daterat dem.
  5. Vad tror ni textförfattarna har för syfte med sin text? Vad är det för bild av Karl XII de vill förmedla?

När ni bearbetat texterna är det kul att avsluta med att spela upp de texter som finns som ljud.

Texter

  • Utdrag ur Esias Tegnérs Karl XII (1818) – (dikten har blivit tonsatt och framförandet av manskören Orphei drängar är lätt att hitta på t ex youtube)
  • Lill Babs Karl XII (1960) – (finns på youtube, texten är skriven av norrmannen Arne Bendiksen)
  • Utdrag ur Odins änglars Karl XII (1994)
  • Lennart Hellsings Kung karls kåldolme (1998) – (finns även tonsatt av Georg Riedel)
  • Utdrag ur Sabatons Carolus Rex (2012)

Hjälp gärna till!

Vi uppmanar alla lärare som använder Sverige i tiden i er undervisning att delge oss tips på övningar, instuderingsfrågor mm, så att det så småningom blir ett studiematerial som verkligen fungerar i klassrummet. Kommentarer till denna övning mottages gärna här på bloggen i kommentarerna nedan eller genom att skicka ett mejl till: magnus.minnbergh@stockholm.se