Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Belägg

Att arbeta med källor och historiska belägg i undervisningen

Under höstterminen genomför vi en seminarieserie som vi kallar ”Doing history” – en term som är lånad från nordamerikansk historiedidaktik – utifrån sex grundläggande historiska tankebegrepp som beskrivs av Peter Seixas och Tom Morton i ”The big six”. Boken är ämnad för historielärare på alla undervisningsstadier och vi tycker det finns mycket att lära från den även för svenska lärare. ”The big six” är unik genom sitt sätt att formulera en ”teoretisk praktik” för historieundervisningen. Grunden är en serie teoretiska verktyg eller begrepp som har sin grund i historievetenskapen, och som är viktig för både lärare och elever. Begreppen bygger en bro mellan det historiska stoftet och historieämnet och den som lär sig historia – vi tror att det är det som gör dem kraftfulla i historieundervisningen.

Fredagen 3 oktober samlades 25 lärare på Globala gymnasiet för den andra i en serie av fem seminarier eller workshops där vi  tog oss an ett av de historiska tankeverktygen; historiska belägg. Detta kanske också är det svåraste tankeverktyget att bemästra – tycker vi i alla fall. Tankeverktyget historiska belägg, svarar mot frågan hur vi vet det vi vet om det förflutna. Historia utgörs av slutsatser baserade på tolkningar av originalkällor (vi testar det här begreppet som ett alternativ till primärkällor). Originalkällor kan utgöras av nedtecknade redogörelser eller berättelser, men de kan också vara kvarlevor i form av historiska platser, föremål eller förteckningar. Genom att ställa historiska frågor till spåren av det förflutna kan gör vi dem till källor, och därigenom får vi belägg för våra slutsatser. Historiska belägg ska ses som ett tankeverktyg som blir ett undersökningsredskap i relation till de övriga fem tankeverktygen. De andra fem tankeverktygen som Seixas och Morton ställer upp är historisk betydelse, historiskt perspektivtagande, kontinuitet & förändring, orsaker & konsekvenser samt etiska perspektiv på historien.

Vi inledde seminariet med en övning som i första hand var ämnad för att öva vår egen förståelse av historiska belägg, men som vi tror att man skulle kunna använda i någon form på gymnasiet eller på högstadiet. I september 2014 pågick en debatt där bland andra författaren Jan Guillou samt historikerna Mattias Tydén och Klas Åmark var inblandade, och frågan gällde vad svenskarna visste om förintelsen under det pågående andra världskriget. Vi hade arrangerat fem historiska fall som utgjordes dels av en nutida debattartikel där någon påstod något om det förflutna, och dels någon eller några av de historiska källor som författaren refererar till i sin text. Guillou refererar exempelvis i en debattartikel till en ledartext i tidskriften SE, april (i verkligheten skrev det i majnumret) 1944. Vi arbetade med två frågor: 1) Varför är det svårt att avgöra vad svenskarna visste om förintelsen, och 2) vad spelar frågan, och de möjliga svaren, för roll för oss idag. I grupper undersökte lärarna vilka belägg författarna hade för sina påstående i de historiska källorna – vad talade för att påståenden stämde, och vad talade emot att de stämde? Vi pratade om riskerna med anakronistiska tolkningar i arbetet, bl.a. vad gäller användningen av uttryck som utrotningskampanj eller förintelsekrig i de historiska artiklarna – begreppens betydelse har förändrats och fyllts med nya betydelser. Arbetet med källmaterialet skapade mycket engagemang, men var också svårt. Vi avslutade med en att reflektera dels över den historiska aspekten av arbetet, d.v.s. varför det är svårt att avgöra vad svenskarna visste, och historiebruksaspekten, d.v.s. vad svaren spelar för roll idag.

Som läsning hade vi valt en artikel från 2000 av den brittiska historiedidaktikern Christine Counsell, ”Didn’t we do that in year 7?”, där hon resonerar om vilken skillnaden är i en källövning där elevernas resonerande antingen blir ytligt och presentistiskt, eller, genom lärarens frågor, historiskt. Counsell betonar att syftet med övningarna är att lyfta problem i tolkningsarbetet, snarare än att söka de slutgiltiga svaren på de historiska frågorna och att källarbetet alltid måste vara riktat mot en specifik historisk undersökningsfråga. De problem som Counsell beskriver i sin artikel synliggjordes i arbetet med den första källövningen, så även för vuxna är det svårt att jobba mot rätt fråga, göra rimliga tolkningar av källorna, och att peka på belägg. Det är också lockande att snarare spekulera om ”det rätta svaret”, snarare än att fokusera de tolkningsproblem som övningen synliggör.

Som avslutning delade vi upp lärargruppen i två. Mellanstadiegruppen arbetade med medeltida källor från historiska museets samlingar, och högstadiegruppen arbetade med fotografier från Karl Höckers fotoalbum. Syftet var att utifrån någon av de vägledande principer Seixas & Morton ställer upp i sin bok konstruera en konceptuell övning med fokus på historiska källor och belägg. Vi se fram emot nästa seminarietillfälle då vi ska arbeta med tankeverktyget historiska perspektiv.

The Big Six Använd historiska originalkällor Använd historiska originalkällor